Svar på remiss om ny EUförordning

Transkript

1 Ert dnr: / Svar på remiss om ny EUförordning om ekologisk produktion Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Det är positivt att stränga djurskyddskrav anges, i artikel 4d, 5f och i skäl 1 och 2, som en av grundprinciperna för ekologisk produktion, och speciellt att särskild hänsyn ska tas till djurens beteendebehov. Det är också mycket positivt att permanent tillgång till utevistelse med bete förordas i bilaga II del II punkt och (det är svårt att förstå varför samma skrivning upprepas). Vi skulle vilja se att skrivningen i bilagan och i artikel 5e stärks så att utevistelse med bete är ett krav. Vi är vidare positiva till förbudet mot kloning och induktion av polyploidi i artikel 5h och i bilaga II samt förbudet mot tvångsmatning och restriktiv utfodring i bilaga II. Val av raser Det är positivt att det anges att raser som är anpassade för produktionsformen ska väljas (artikel 5e samt bilaga II). Eftersom detta är något som idag inte görs i särskilt stor utsträckning vore det önskvärt med ett förtydligande, eller förstärkande, av denna skrivning. Snabbväxande raser av kyckling och kalkon används i dagens ekologiska produktion. Detta borde inte tillåtas enligt förordningen. Inte heller borde nötdjur som är avlade för en mycket hög mjölkproduktion eller en mycket stor köttansättning (som belgisk blå-vit) tillåtas. Detsamma bör gälla grisar av raser eller raskorsningar som i stor utsträckning får problem med lederna när Sida 1

2 de hålls extensivt. Vi skulle vilja se ett tillägg om detta i bilaga II del II punkt Stympning Djurens Rätt instämmer i att stympning och andra ingrepp ska undvikas. Vi menar dock att det i vissa fall kan vara viktigt av djurskyddsskäl att kastrera eller avhorna vissa djur. Sådana ingrepp ska alltid ske med bedövning och smärtlindring, inte bara det ena så som anges i bilaga II del II punkt och Ingreppen ska endast kunna göras då det är motiverat av djurskyddsskäl, och inte av kvalitetsskäl vilket möjliggörs av punkt Hornlösa raser ska alltid väljas, vilket följer av bilaga II del II punkt 1.3.3d, så att avhorning endast blir nödvändigt om ett behornat djur av en sådan ras ändå föds, eller möjligen under omställning. Syntetiska tillsatser Med anledning av skrivningarna i artikel 19, om fodertillsatser med mera, menar vi att det måste tydliggöras att alla djur måste få en näringsmässigt tillräcklig kost. Om det inte är möjligt att tillgodose detta med naturliga råvaror så ska en del syntetiska ämnen få användas (vi tänker specifikt på syntetiskt framställda aminosyror till fjäderfä). Det framgår, som vi tolkar det, att detta är möjligt av artikel 6d och 19 punkt 2b, men menar att det inte bara ska vara möjligt utan ett krav att alla djur får den näring de behöver. Detta anges i skäl 26, men behöver enligt vår mening stärkas. I artikel 19 står det: Tillstånd för användning av kemisk-syntetiskt framställda produkter och ämnen ska endast beviljas för de fall då användning av externa insatsvaror enligt artikel 4 f skulle ge en oacceptabel miljöpåverkan Här bör en skrivning i stil med eller negativa konsekvenser för djurens hälsa och välbefinnande läggas till. Vi vill även att förbudet mot syntetiska aminosyror i bilaga II del II punkt 1.4.1f stryks. Medicinering I skäl 27 anges att sjukdomar i första hand ska förebyggas. Detta instämmer Djurens Rätt i. Däremot menar vi att det är viktigt att alla möjligheter finns för nödvändig medicinering av sjuka djur, och att sådan behandling ska sättas in i ett tidigt skede om det är till fördel för djuret. Detta anges i bilaga II del II punkt och , men vi ser ändå en risk med att skrivningarna om medicinering, speciellt sen senare punkt , kan göra att sjukdomar inte behandlas tillräckligt tidigt eller i tillräckligt stor utsträckning för att minimera djurens lidande. Det är viktigt att Sida 2

3 djurens upplevelser och behov här tillåts väga tyngre än konsumenternas intresse av kemikaliefria livsmedel. Transporter och slakt Det saknas regler för transporter och slakt, utöver en allmän skrivning om korta transporttider. Vi menar att dessa områden är viktiga att reglera om djurskyddet ska anses prioriterat. Några viktiga delar är att grupper av djur inte ska blandas, att sociala djur inte ska uppstallas enskilt, att djur inte ska uppstallas så att de inte kan röra sig, att väntetiden på slakteriet ska vara kort och att slakt ska föregås av en skonsam bedövningsmetod. Utrymme Generellt bör ytangivelserna i förslaget ses över och ändras så att de anpassas till djurens behov av utrymme och till det som står i 1.6.3: Djurtätheten ska garantera djurens välbefinnande genom att de får tillräckligt med utrymme för att stå naturligt, röra sig, lätt kunna lägga sig ner, vända sig, utföra kroppsvårdande beteende, inta alla naturliga ställningar och göra alla naturliga rörelser som att sträcka på sig och flaxa med vingarna. samt 1.7.2: Djurhållningspraxis, inklusive djurtäthet, och inhysningsförhållandena ska garantera att djurens utvecklingsmässiga, fysiologiska och etologiska behov tillfredsställs. Särskilda kommentarer till punkter i bilaga II, del II g (m.fl.) Mjölkutfodring Skrivningen i punkt g bör ändras till att diande djur ska (inte ska helst ) få dia (inte utfodras med modersmjölk ) under en minimiperiod. Att utfodras med modersmjölk är inte samma sak som, och kan med tanke på bland annat beteendebehov, inte ersätta att dia. Minimiperioden bör vara den perioden som är fram till den naturliga tiden för avvänjning för arten. På samma sätt bör skrivningarna ändras under respektive djurslag Immunologiska veterinärmedicinska läkemedel Om detta innebär att immunokastrering (vaccinering mot galtlukt) av grisar kommer bli tillåtet inom ekologisk produktion är förändringen mycket positiv ur djurskyddssynpunkt. Sida 3

4 1.7.6 Uppbindning Djurens Rätt menar att uppbindning av ekologiska djur helt ska förbjudas av andra än veterinärmedicinska skäl Transporttid Vi skulle vilja se en tidsgräns för transporter av levande djur, förslagsvis högst sex timmar (även för vattenbruksdjur) e Andel grovfoder Nötkreatur, får och getter är anpassade för en betydligt större andel grovfoder än 60 %. Att sänka den till 50 % är ännu värre. Djurens Rätt menar att sådana raser och produktionsmetoder ska väljas att djuren kan leva helt och hållet på grovfoder a (m.fl.) Spaltgolv Djurens Rätt menar att hela golvytan ska bestå av helt golv och att 50 % spaltgolv är alldeles för mycket. Detsamma anser vi för andra djurslag som berörs av förslaget c Ensamhållning av kalvar Ingen ensamhållning av kalvar annat än i undantagsfall om det är nödvändigt för behandling etc. ska vara tillåten Utfodring av hästdjur a)nuvarande lydelse Hästdjur ska ha tillgång till betesmark och bete när förhållandena tillåter detta. bör ändras till Hästdjur ska ha tillgång till betesmark och bete under de delar av året som bete finns. Övrig tid ska hästar ha tillgång till grovfoder och utomhusvistelse som möjliggör ett naturligt beteende. b) Denna punkt bör strykas. ( I de fall hästdjur har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på tillträde till utevistelse under vintermånaderna. ) d) Nuvarande lydelse Minst 60 % av torrsubstansinnehållet i hästdjurs dagliga foderransoner ska utgöras av grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage. bör ändras. Hästar är anpassade för en betydligt större andel grovfoder än 60 %. För att möjliggöra ett för hästar naturligt beteende och för att minska risken för hälsoproblem är det av stor vikt att grovfodret utgör en stor del av foderintaget. Siffran 60 procent bör ökas. Sida 4

5 e) Tre månader är en alldeles för kort tid innan avvänjning. Omkring 8-12 månaders ålder eller senare brukar anges som en den naturliga tiden för avvänjning hos hästar och det är baserat på sådan kunskap som minimigränsen ska sättas Inhysningsvillkor, grisar e) Nuvarande lydelse: Rastgårdar ska vara ordnade så att grisarna kan gödsla och böka. För bökningen kan olika material användas. Att böka på en yta av betong, även om det finns annat material på ytan, är inte tillräckligt. Grisar behöver beta och böka i marken. Vi anser att ett beteskrav för grisar bör tilläggas förslaget Snabbväxande fjäderfän Det vore bättre om förordningen slog fast vad som ska räknas som en långsamväxande ras, och att lägsta uppfödningsålder anpassas till dessa gränser för respektive art. Så länge en sådan gräns saknas blir det märkligt att samtidigt ange lägsta uppfödningsålder, eftersom snabbväxande raser kan få stora problem om de får växa sig för stora c och a Utevistelse för fjäderfän Djurens Rätt menar att en tredjedel av livet är alltför kort, och att fjäderfän ska erbjudas möjlighet till utevistelse året om e i Fast golv Vi menar att en större andel av ytan än en tredjedel bör vara fast Gruppstorlek Reglerna behöver kompletteras med en skrivning om största gruppstorlek. Det är oförenligt med ett gott djurskydd att ha så stora grupper att fåglarna inte kan känna igen och bilda relationer till alla gruppmedlemmar. Det innebär att grupperna ska bestå av högst djur. Även över dessa djurantal är mindre grupper att föredra d och j Viltfångade fiskar Djurens Rätt menar att viltfångade fiskar, för uppfödning eller som putsarfiskar, inte ska få användas i ekologisk produktion. Infångandet och livet i fångenskap innebär ett stort stressmoment för dessa fiskar. De arter som används som putsarfiskar har ofta ett mycket dåligt djurskydd och mortaliteten är hög. Sida 5

6 Djurhållning vid vattenbruk Även här bör det finnas en skrivning om att endast de mest lämpliga arterna ska användas. Det är idag vanligt att ensamlevande fiskar och rovfiskar används i uppfödning. Det är inte möjligt att tillgodose deras behov av ensamhet och jakt i fångenskap, vilket leder till stress och frustration och är inte förenligt med ett gott djurskydd Slakt av fiskar Vi förstår inte innebörden av texten Slakttekniken ska säkra att fisken omedelbart blir medvetslös och okänslig för smärta. Normalt menas med slakt avblodning, och det är inte en omedelbar metod. Det som omedelbart ska göra fiskarna medvetslösa är bedövningsmetoden. Denna skrivning bör innebära att bedövning med koldioxid, som är både utdraget och plågsamt, inte är tillåtet. Det är positivt av djurskyddsskäl om bedövning med koldioxid inte är tillåtet. Med vänliga hälsningar, Lena Lindström Etolog Djurens Rätt Linda Björklund Etolog Djurens Rätt Kontaktadress: Gamla Huddingevägen 437 Box 2005, Älvsjö Sida 6