. STU.DIER över RISKEN VID ANVÄNDNING A V TALLFRÖ AV FÖR ORTEN FRÄM~ MANDE PROVENIENs

Transkript

1 . STU.DIER över RISKEN VID ANVÄNDNING A V TALLFRÖ AV FÖR ORTEN FRÄM~ MANDE PROVENIENs A STUDY ON THE RISKS OF USING IN A P AR TICULAR DISTRJCT PINE=SEED FROM OTHER SOURCES. AV O. ENEROTH MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HAFTE 23 N:r CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1926

2 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HAFTE MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 23. HEFT REPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 23 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENTATION FORESTIERE DE LA SUEDE N:o 23 CENTRALTR \'CK ER! ET STOCKHOLM 19 27

3 REDAKTÖR: PROFESSOR DR HENRIK HESSELMAN

4 INNEHÅLL: Anmärkning av redaktören... ENEROTH, O.: studier över risken vid användning av tafrö av för orten främmande proveniens r A study on the risks of using in a particuar district pine-seed from other sources S 9 PETTERSON, HENRiK: Studier Över stamformen Studien iiber die Stammform TRÄGÅRDH, IvAR: Entomoogiska anayser av torkande träd Entomoogica anaysis of dying trees... 2 J 3 WIBECK, EDVARD: Vår= eer höstsådd. Redogörese för jämförande såddförsök, utförda av Statens skogsförsöksanstat under tidsperioden Spring or autumn sowing TIREN, LARs: Om barrytans storek hos tabestånd... 29S (Jber die Grösse der Nadefäche einiger Kiefernbestände HESSELMAN, HENRIK: Studier ÖVer barrträdspantans utvecking i råhumus. I. Betydesen av kvävemobiiseringen i råhumustäcket för ta- och granpantans första utvecking Studien iiber die Entwickung der Nadebaumpfanze in Rohhumus. I. Die Bedeutung der Stickstoffmobiisierung in der Robhumusdeeke fiir die erste Entwickung der Kiefem- und Fichtenpfanze 4 r 2 MELIN, ELIAS: studier över barrträdspantans utvecking i råhumus. II. Mykorrhizans utbidning hos tapantan i oika råhumusformer Studien iiber die Entwickung der Nadebaumpfanze in Rohhumus. II. Die Ansbidung der Mykorrhiza bei der Kiefernpfanze in verschiedenen Robhumusformen JoNsoN, ToR: Stamformsprobemet. Några synpunkter och siffror ti dess beysning... 49S Das Schaftformprobem. Einige Gesichtspunkte und Ziffern zu seiner Beeuchtung s 8 I Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under femårsperioden jämte försag ti arbets~ program. (Bericht iiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens während der Periode I ; Account of the Work at the Swedish Institute of Experimenta Forestry in the Period I 92 2,-1926.) I. Gemensamma angeägenheter (Gemeinsame Angeegenheiten: Common Topics) av HENRIK HEssELMAN... s87 II. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Forestry division) av HENRIK PETTERSON... S90 III. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-Geoogica division) av HENRIK HEssELMAN S97 Sid. II

5 II IV. skogsentomoogiska avdeningen (Forstentomoogische Abteiung; Entomoogica division) av IvAR TRÄGÅRDH... 6o7 V. Avdeningen för föryngringsförs ök i N arrand (Abteiung fir Verjtingungsversuche in N arrand; Division for Afforestation in Norrand) av EDVARD WIBECK... 6r3 Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år rg26. (Bericht tiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre ; Report on the Work of the Swedish Institute of Experimenta Forestry). Amän redogörese av HENRIK HESSELMAN I. Skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Farestry division) av HENRIK PETTERSON II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-Geoogica divison) av HENRIK HEssELMAN 634 III. skogsentomoogiska avdeningen (Forstentomoogische Abteiung; Entomoogka division) av IvAR TRÄGÅRDH IV. Avdeningen för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung ftir die Verjtingungsversuche in Norrand; Division for Afforestation probems in Norrand) av EDVARD WIBECK Sid. Anmärkning av redaktören: Då i föreiggande häfte av skogsförsöksanstatens Meddeanden förekommer en avhanding av professor HENRIK PETTERsoN, som behandar stamformsprobemet från devis nya synpunkter och som i vissa punkter kritiserar den hos oss mest i praktiken använda metoden för stamformsuppskattningar,. har jag, för att få frågan asidigt beyst, öppnat skogsförsöksanstatens Meddeanden även för en avhanding om stamformsprobemet av professor ToR JoNsON, som hittis mer än någon annan svensk forskare arbetat med denna fråga. HENRIK HESSELMAN.

6 ======0=.==E==N==E=R==O==T==H======~ STUDIER ÖVER RISKEN VID ANVÄNDNING A V T ALLFRÖ A V FÖR ORTEN FRÄMMANDE PROVENIENs. I. Inedning. Våren 1923 hade förf. att avgöra en de frågor rörande ämpig heten av att använda vissa partier tafrö vid årets skogsodingar. En av dessa frågor gäde en mindre kvantitet, insamad i Ljusnarrs dagång inom Bonäs och Afta socknar på m höjd över havet, viken var föresagen ti användning c:a 4 mi ängre söderut i Bonäs finnmark på c:a 350 m höjd ö. h.; en annan avsåg ett av skogsvårdsstyresen i Kopparbergs än då saubjudet parti, insamat i Västergötand, norr om Faköping, på m höjd ö. h., viket frö av en eventue köpare emeertid finge användas e.ndast inom Kopparbergs än. Vid nämnda tidpunkt hade professor G. ScHOTTES ( 1923) omfattande redogörese för skogsförsöksanstatens skogsodingsförsök i Norrand med tafrö från oika trakter av vårt and just pubicerats. Den åsikt rörande de tvenne fröpartiernas ämpighet för de ifrågasatta ändamåen, nämigen att båda två icke borde få sådan användning, som förf. redan ånsåg sig ha goda skä att hysa, styrktes ytterigare av de sutsatser som SCHOTTE sammanfattningsvis anförde. I ändarpå att för rent praktiska behov, d. v. s. för att säkrare och ättare kunna besvara spörsmå av den art, som här exempifierats, om möjigt kunna erhåa mera exakta uttryck för föjderna i skogsodingshänseende av dyika förfyttningar, företogs då en tämigen ytig bearbetning av den nämnda redogöresens rikhatiga siffermaterial Det befanns därvid emeertid snart nog, att variationerna i höjdäge, även inom en och samma av de av ScHOTTE föresagna zonerna, voro så betydande, att de därav orsakade ändringarna i medetemperatur måste uppgå ti samma beopp som eer överstiga skinaden mean zonens gränser (r 0 ). Vid försök att med tihjäp av zonindeningen bedöma temperaturändringen vid kombinerad förfyttning i höjded och mean zoner visade det sig även vara förenat med betydande svårigheter att konstatera viken höjd över havsytans nivå oika zongränser representerade på oika punkter. Ehuru resutaten av för- I Medde. från Statens Skogs.fijrsöksmtstat. Häft. 23.

7 2 O. ENEROTH [2] söksodingarna redan givit ett nog så tydigt utsag och även voro tydigt beskrivna saknade man ett mera koncentrerat och vid användning bekvämt uttryck för riskens storek. Det framstod m. a. o. som ett praktiskt önskemå att kunna få veta hur mycket skogsodingsresutatet försämrades pr grad högre medetemperatur, då frö hämtades från en trakt med varmare kimat, i förhåande ti resutatet vid användning av frö från skogsodingspatsen. Vid den nämnda tidpunkten måste emeertid mera ingående forskningar anstå, sedan det för stundens behov nödvändiga karagts. Sedermera har förf. haft tifäe närmare syssesätta sig med frågan och framägger härmed en de av resutaten. Innan vi emeertid övergå ti en redogörese för denna utredning torde vara ämpigt att något beysa skogsodingens nuvarande omfattning i Norrand och Daarna. Utredningens praktiska värde får ju anses vara beroende av denna omfattnings storek. Enigt resp. skogsvårdsstyresers årsberätteser omfattade a ti dessas kännedom kommen skogsoding å enskidas marker föjande area: Tab. I. Skogsodad area å enskidas marker. Cutivated area in hectares in private forests in Northern Sweden. Län 1921 har 1922 har 1923 har Jämtands ID, Västernorrands ,168 'G"" av e b orgs ' 3,005 2,259 4,173 i Kopparbergs :...,4c.::3..::.3, ::3...:'5:...:4_6,._-=.3_, 1_2.:..9 i 1 Summa 1 7,041 7,193 9,280 Inom Västerbottens än ha även utförts betydande skogsodingar. Enbart å vissa boags marker omfattade den pr år i medeta för tiden ej mindre än 1,281 har (SCHAGER 1925, s. 231). I denna summa ingår dock även skogsoding inom östigaste deen av Västernorrands än. För huvudparten av de amänna skogarna, kronoparker och eckesiastika bostässkogar, har skogsodingen varit av i tab. 2 angiven omfattning, enigt Domänstyreisens Årsberätteser. Areasiffrorna i tab. I och 2 avse sammanagd besådd och panterad area. Hjäpkutur ingår i rege icke. Man torde atså som mått på storeksordningen av den årigen skogsodade areaen i Norrand och Daaroa kunna sätta 1o,ooo a rs,ooo har för tiden 192I-23. I viken riktning utveckingen kommer att gå faer

8 [3] T ALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENs 3 Tab. 2. skogsodad area å vissa amänna skogar. Cuivated area in hectares in state forests in Northern Sweden. Län har har har Norrbottens , ! I,os8 Västerbottens ' 1, Jämtands o. Västernorr ands... : 1, Gäveborgs o. Kopparbergs : Summa i 4,619 3,260 3,281 t t utom ramen för denna utredn-ing. Efter år 1923 har den amänna skogsagens tiämpningsområde ökats med Norr- och Västerbottens kustand. För de i tab. 2 anförda amänna skogarna åtgick i medeta 610 gram frö pr skogsodad har (sådd och pantering.) Man torde med stöd härav kunna räkna med en årsförbrukning i Norrand och Daarna av 6,ooo a g,ooo kg ta- och granfrö, säkerigen ti större deen ta. Det kan tagas för givet, att dessa högst betydande frökvantiteter, som årigen utsåtts i Norrands och Daarnas skogsmark, icke i varje fa härstammat»från orten», även om man icke har atför stränga fordringar på ikhet i kimat mean frösamingsokaen och skogsodingspatsen. Fastmer torde som rege avsevärda förfyttningar ha förekommit, såvä mean zoner som framför at i höjded. De moderna frökängningsanstaternas drift torde ej tiåta att hänsyn tages ti andra än de grövre oikheterna i insamingsokaernas kimat. På grund av ifrågavarande andsdears starkt kuperade terräng, viket förhåande kommer att ytterigare beysas här nedan (sid. 43, fig. 12) förekomma mycket ofta så stora växingar i höjdäge inom även reativt små områden (t. ex. en hemmansskog, en kronopark) att hänsyn ti det oika okakimatet kan böra ifrågakomma vid frö vaet. Hande med skogsfrö i Norrand och Daarna bedrives numera av fera personer än man i rege tror; de utbjudna partierna kunna - stundom i provenienshänseende vara fut ämpiga för vissa okaer i Norrand, stundom adees odugiga. Man kan tifaigtvis genom köp av frö erhåa ämpigt sådant biigare än genom egen kängning - att köpfröet stundom är ej eneast sämre utan även dyrare torde vara ika känt. Av aa dessa skä borde bedömning av ett tafröpartis skogsodingsvärde i provenienshänseende vara ett rätt ofta och regebundet återkommande göromå för en norrändsk skogsman. V ad som kan göras för att underätta och säkerstäa denna bedömning borde atså vara av praktiskt värde för ett ferta. Föreiggande utredning avser därför i första rummet att söka åstadkomma de möjigast enka hjäpmede och beskriva det tivägagångssätt som enigt förf:s mening bör användas vid dyika frågors besvarande.

9 4 O. ENEROTH [4] Som inedningsvis framhåits, har förf. trott sig böra anse, att de råd, som professor SCHOTTE givit i sin nämnda uppsats, ehuru givetvis i princip riktiga, dock av rent praktiska skä böra i viss mån kompetteras. Det har icke kunnat undvikas att under utredningens gång stundom gå rätt ångt tibaka mot käorna för vårt vetande i hithörande frågor. Därvid har kommit att beröras en de med proveniensfrågan sammanhängande omständigheter, som endast medebart varit av betydese. Utredningen grundar sig het och hået på det av skogsförsöksanstaten insamade observationsmateriaet och hade givetvis ej varit möjig att utföra om detta ej existerat. Dessa skogsodingsförsök äro emeertid utförda för att få svar på en annan fråga än den vi här uppstäa och materiaet är atså icke fut ämpigt för vårt ändamå (j m f. s. 22 ). Något annat användbart existerar emeertid veterigt-n icke. Då utredningens resutat motiverar en uppfattning om snävheten hos de gränser, inom vika det är rådigt att förfytta tafrö vid skogsoding, som kommer i motsatsförhåande ti den nu rådande, har det, med hänsyn ti konsekvenserna i praktiskt hänseende, ansetts nödvändigt att utförigt redogöra för undersökningens gång. Sammanfattning återfinnes emeertid ä sid. 5 I. Författaren ber att här få uttaa sin stora tacksamhet ti överdirektören AXEL W ALLEN och förste aktuarien JosEF ÖsTLIND för de värdefua råd och uppysningar de ämnat under utredningens gång. II. Utredning. For ifrågavarande ändamå erfordras tydigen i första hand ett enket och ätthanterigt uttryck för resutatet av skogsodingen. Vid Försöksanstatens revisioner av panteringsytorna observerades b. a. föjande: I. Utgångsprocenten, 2. Pantornas krokighet. 3» tiväxt. 4 Frekvensen av snöskytteangrepp. Aa dessa faktorer äro givetvis av betydese. Det gäer tydigen att få med så många som möjigt utan att kompicera det sökta uttrycket. Om man som mått på resutatet sätter det anta vid sista revisionen, d. v. s. vid ro-- I 3 års åder, evande pantor, som varken voro krokiga eer angripna av snöskytte, i % av det totaa anta pantor, som utsattes vid försökens början, har man tydigen fått med och även givit samma vikt åt aa faktorerna utom tiväxten (pantornas mede-

10 [5] T ALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENs 5 höjd.) De så funna %-taen innefatta också de faktorer man i praktisk skaa iakttager i första rummet, då man ska bedöma om och i viken grad en skogsoding har yckats. Men fäster ju då i första hand avseende vid hur många pantor som gått ti och äro fefria vid en ej at för åg åder hos pantbeståndet. Det finnes visserigen en he de andra omständigheter av vikt, t. ex. de kvarstående pantornas fördening över ytan, m. f. som atså icke här beaktas, men det funna uttrycket torde i h u v u d s a k få anses motsvara praktikens fordringar. Det är givetvis icke ett fuständigt eer ensamt fut tiräckigt uttryck för aa de av proveniensen beroende fenomen, som inverka på skogsodingsresutatet. Des har man nämigen at för många exempe på att pantbestånd av främmande proveniens växt tifredsstäande i ungdomen och därefter hastigt försämrats, för att kunna godtaga resutatet vid års åder som fut tiräckigt kriterium. Des har, som nämnts, icke tagits hänsyn ti pantornas ängd. Aven ängdtiväxten måste emeertid anses vara beroende av proveniensen. Huruvida detta beroende kan påvisas för enbart de anmärkningsfria (raka och friska) pantorna kan ej avgöras utan tigång ti de ursprungiga observationsresutaten. Av båda de nu nämnda anedningarna torde såedes det här använda uttrycket för skogsodingsresutatet få anses innebära en rätt mid bedömning av det från ett varmare kimat härstammande fröets odingsvärde, detta huvudsakigen beroende på att försökspanteringarna ännu icke uppnått tiräckig åder. Denna omständighet bör atså håas i minnet vid bedömning av de ängre fram meddeade rent siffermässiga uttrycken för den sannoika minskningen i skogsodingsresutaten vid oika grader av förfyttning. De för beräkningen av»skogsodingsresutatet>>, sådant det här definierats, erforderiga uppgifterna finnas i de tabeariska sammanstäningarna i skogsförsöksanstatens meddeanden, H. 20. Resutaten angivas i tab. 3, sid. 6. Siffrorna betyda atså hur många % av totaa antaet utsatta pantor, som år 1922 voro samtidigt evande, raka och fria från snöskytte. Dessa %-ta benämnas i det föjande»skogsodingsresutatet». Frösamingsstäenas och försöksytornas ägen äro markerade å kartan fig. z. I tabe 3 anger o,o att ingen av de utsatta pantorna fyde de uppstäda fordringarna, tecknet - att pantor av resp. fröprov ej utsatts å försöksfätet eer (ytan r 73) att pantaptaet ej noterats. På de i tab. 3 angivna siffrorna ska ej ingås vidare i detta sammanhang. För att underätta deras bedömande bör dock framhåas, att t. ex. ett skogsodingsresutat av 43,o % (ytan 232, Aträsk kronopark i Norrbotten, fröprov XXIII, Torneå), viket konstaterades 1922, kunde 3 år förut betecknas som»synnerigen vacker och väyckad skogsoding»

11 6 O. ENEROTH [6] Tab. 3. Skogsodingsresutat. Anta vid ro-13 års åder kvarstående, evande, raka och friska pantor i % av totaa antaet ursprungigen panterade. Number of pants IO-I3 years od, aive, straight, and sound, percentage of the tota number originay panted. Fröprov Försöksyta nr nr Experimenta pot No. Seed sampe No. I72 I731 I741 I751 I I8o I8I I82 I I... 6,7 0,8 2,6 2,8 7,s 4.5 8,4 0,4 I,3 0,4 0,4 2,2 0,6 II ,I I,o ,o IO,g o,o 2,o 0,6 I,s 0,6 3,o III... g,, O,] o,s I 3 6,7 s.s I6,4 0,8 2 ' o,g I,o I,o 0,6 IV... s,8 4,o 2,z 3,o 7,2 4.z 10,5 o,6,6 I,s 0,6 o,, 2,4 v... 10,6 3 ' o,o 4,o 4.3 3,o 7.3 0,4 0,3 2,g I,3 0,4 I,o VI... 8,8 2,t o,s 4,o 4,I 3,8 6,o 0,4 I,6. 2,8 o,s o,4 0,6 VII... 6, ,8 6, , ,6 VIII... 6, ,o 6,9 - I,s I ,8 IX... IO,g ,7 2, ,3 s,o - - 2,o X... g,i ,9 5,6 12,2-0, XI ,2 6, o,, O,] - - 2,4 XII ,o 6,3 I6,o - I,z o, ,4 XIII... s,s I,o I,o S,o 10,8 IO,o zo,g 3,s 0,9 2,I,o I,4 0,8 7,0 I,3 I 7 6,s 20,o 25,6 3 I, ,4 5,z 3,I 3,6 0,6 XIV XV ,2 2,4 I,z 2,3 I I,o 22,6 26,, ,8 4,6 XVI... s,2 3,o I,o 2,o I6,o 32,] ,2 o,g 9,6 5,I I,8 IO,o XVII... - I,S I,s ,5 36,8 38,3 4,6 6,o 21,s 3.2 3,z I3,6 XVIII ,3 4.9 J,s 20,3 36,8 36,8 5.3 IO,z 28,o ,8 I 7 ' XIX ' - 2,8 I9,7 4I,g so,6 12,8 Ig,o - 6,8 IO,a 9,6 XX g,o I8,o 34,8 36,2 XXI ,g 47,6 XXII ,4 - - I2,6 Io,s -- XXIII ,2 46,6 43,o XXIV , M... 6,gs 2,3z I,so g,9o 13,so I8,661 4,9s 3,381 8,3ZI 8,461 IO,St g,]o - a± z,rn I,I71 I,241 I,871 6,6z IJ,7o I J,t81 6,,z 4,861 I4,so I2,I71 I6,4o I4,t81 s(m) + o,s41 o,341 o,~ o,481 I,s21 J,,s 3,o31 I,631 I,og 3,4z 2,gs J,9s 3,og kf = aritmetiskt medeta - arithmetic mean. a = dispersion. 2 (M) = aritmetiska medetaets medeavvikese - standard deviation of arithmetic mean. (se i övrigt sid cf. pag. 59). (ScHOTTE 1923, fig. 3 I). Nära häften av pantorna v oro emeertid I 922 angripna av snöskytte. Vi övergå nu ti att söka ett motsvarande uttryck för kimatet. Detta uttryck bör framför at kunna visas vara så beskaffat, att skogsodingsresutatet i tiräckigt hög grad föjer de variationer i kimatet, som kunna uttryckas med denna sökta index. För vårt ändarnå måste man även uppstäa den fordran, att denna index ska kunna bestämmas med erforderig noggrannhet för en viss oka utan omständiga räkningar och utan andra hjäpmede än de som ämpigen kunna sättas i händerna på den skogsodande amänheten.

12 [7] TALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENs 7 Då tafrö användes på annan pats än där det insamats, innebär detta i rege även en förfyttning i höjded. De kimatfaktorer, vika utöva ett mera genomgående infytande på tapantornas fundamentaa ivsförrättningar samtidigt som de i tiräckig grad variera ej endast med breddgrad (geografiskt äge) utan även med höjdäget, äro jus, nederbörd och värme. Dessa kimatfaktorer äro emeertid såvä i avseende på intensitet och varaktighet som beträffande sin verkan, d. v. s. det sätt, på viket tapantorna reagera för deras variationer, på ett synnerigen kompicerat sätt så att säga invävda i varandra. Ljuskimatet torde mest regebundet av de trenne nämnda faktorerna föja breddgraden, ehuru påverkat av den okat starkt varierande monigheten och uftfuktigheten (nederbörden). Likaedes ändras, med samma reservation, sostråningens intensitet och kvaitet tämigen regebundet med höjden över havsytans nivå. Temperaturkimatet, sådant det uttryckes genom ufttemperaturen på 2-4 m höjd över markytan, beror indirekt av markytans temperatur, viken i sin ordning är beroende ej endast av den instråade värmemängden pr ytenhet och såedes av breddgrad, höjd ö. h., markens utning i väderstreck, monighet o. s. v., utan även av markytans beskaffenhet, b. a. av dess vattenhat, viken i sin ordning givetvis växar med nederbörden och dennas fördening på dygnets timmar, på månader och årstider. Nederbördens okaa och periodiska fördening torde få anses växa än starkare än jus- och värmestråningens. Beträffande åter de oika kimatfaktorernas inverkan på tapantornas ivsförrättningar torde i detta sammanhang endast böra erinras om att den reativa verkan av ändring av en viss faktor, t. ex. värmet, är avsevärt beroende av den reativa tigången av en annan faktor, t. ex. vatten och vice versa; att äget för optimum och minimum (jmf. fig. I) för en viss kimatfaktor färskjutes vid oika reativ tigång av andra faktorer. Det är ej nog härmed: åtminstone temperaturoptimums äge synes kunna förskjutas beroende på temperaturinverkans varaktighet, varti man, för att ytterigare kompicera saken, torde kunna tiägga, att man synes ha anedning antaga, att varje utveckingsstadium hos en växt har sitt specifika optimum för temperaturens inverkan (LUNDE GÅRDH 1925, s. 139, i övr. kap. III). En kimatfaktors inverkan på en växts ivsförrättningar kan, mycket schematiskt, åskådiggöras av omstående diagram, fig. r, sid. 8. Den reativa verkan, som ensam är av betydese i föreiggande fa, uppnår i optimum-området bott små värden. Intensiteten (t. ex temperaturen) kan inom detta område variera betydigt utan att dess verkan

13 8 O. ENEROTH (8] är av nämnvärd storek. Förhåandet är det motsatta i minimum-området. Här kan en reativt obetydig t: ex temperatursänkning orsaka en reativt mångdubbet större minskning av tiväxten (jmf. LUNDEGÅRDH 1925, s. 133). Fig. I avs(!r närmast att åskådiggöra m faktors inverkan. Det förhåande kurvan avser att beysa, nämigen att den reativa verkan är störst i minimum-området och oupphörigt (schematiskt sett) minskas vid stigande intensitet hos faktorn ändras icke i princip genom de oika kimatoch andra faktorernas samspe (jmf. ROMELL 1924, fig. 1). Kurvans form bir i princip densamma, först hastig, sedan at ångsammare stegring. J / n/ v M -- Opft 71um _ o x ~ "" Fig. r. Sammanhanget mean intensitet (x) och verkan (y) av en kimatfaktor. Reation between the intensity (x) and the effect (y) of a eirnatic factor. Det torde av vad som här antydningsvis anförts om de oika kimatfaktorernas kompicerade samspe och sambandet mean deras intensitet och växtens reaktion vara tydigt, att det måste möta betydande svårigheter att framstäa någon enke index eer uttryck för kimatet (d. v. s. de trenne nämnda kimatfaktor~rna) som kunde med tiräckig noggrannhet återge deras inverkan på tapantorna (jmf. ROMELL 1924). Man får då försöka med att inskränka sig ti endast en faktor och bör då givetvis söka använda den faktor, som vid förfyttning av tafrö ti strängare kimat oftast råkar i minimumområdet för sin verkan. Den kan där sägas i viss mån dominera, dess reativa verkan är störst, pantornas reaktion är där tydigast. Man torde då från början få ämna juset som kimatfaktor åsido, av det ensamt tiräckiga skäet, att man icke känner dess variationer i vårt and med tiräckig noggrannhet, i a synnerhet dess beroende av höjdäget.

14 [9] TALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENS 9 Beträffande åter nederbörden torde denna numera kunna betecknas som en rätt vä studerad kimatfaktor i vårt and. Att den även ofta torde vara av en dominerande betydese för skogspantornas iv och trivse framgår av många iakttageser. Enigt SCHOTTES redogörese för utveckingen å de oika panteringsytorna har torka under de första åren efter panteringen å vissa ytor (t. ex. 1 72) orsakat en betydig höjning av utgångsprocenten och såedes haft en avsevärd inverkan på skogsodingsresutatet. Denna avgång genom torka angives emeertid ha drabbat aa pantavdeningar å samma försöksyta, oberoende av pantornas proveniens. Man har ju ock svårt att förestäa sig att vattenfaktorn skue komma närmare sitt minimum-område vid stigande höjd över havet. Den ökade vindhastigheten m. f. anedningar ti ökad avdunstning motverkas av den med höjden titagande regnmängden. Sutigen råda inga så påtagiga skinader i nederbördens fördening i vårt and, att man gärna skue vija tänka sig att dessa ti övervägande eer ens någon betydig de skue orsakat den fördening av skogsodingsresutaten som anges i ta b. 3. Det återstår för ändamået såunda endast värmefaktorn. Beskaffenheten av de skador som visat sig å panteringsytorna i form av förfrusna årsskott, krokig växt o. s. v. hos pantor från bidare kimat kan givetvis ge anedning att som orsak nämna icke tiräckigt hög värme eer ic~e tiräckigt ångvarig inverkan av värme över_ ett visst gradta. Därmed är ju dock icke bevisat att värmebrist enbart skue vara orsaken. Det har sedan ång tid tibaka offrats mycket arbete på att finna ett uttryck för orsakssammanhanget mean temperaturkimatet och växternas fördening på jorden utan att man ännu torde kunna säga, att några större resutat ernåtts. (LUNDEGÅRDH 1925, s. 127.) Man kan m. a. o. ännu icke med bestämdhet säga vika drag i en viss okas temperaturkimat, som orsaka att den bir omöjig som växtpats för en viss art eer, för att taga föreiggande fa som exempe, för en viss kimatras. Den historiska utveckingen på detta forskningsområde ger vid handen att man gått från de amänna medetaen (såsom årsmedetemperatur o. s. v.) ti at mer speciea drag i värmets fördening - varmaste månads medetemperatur, värmesummor för vissa p erioder, såsom för frostfri tid eer oavbrutet frostfri tid, stundom kompetterade med anta dygn över viss temperatur m. f. kombinationer. den mån kunskaperna om värmets inverkan på växternas iv fördjupats ha forskarna på detta område övergått från vad man skue kunna kaa medetasmetoder ti frekvensmetoder. I det senaste svenska arbetet på detta område, ENQUIST 1924, tages

15 10 O. ENEROTH ( OJ endast hänsyn ti dagiga maximi- och minimitemperaturer och dessas frekvens. Enigt ENQVIST skoa ett visst anta dagar ha en temperatur, överstigande ett visst maximum, ett visst anta skoa ej understiga ett visst nummum. Vidare skoa ett visst anta dagar icke ha en temperatur, överstigande ett visst maximum och ikaedes ett visst anta dagar icke understiga ett visst minimum. På så sätt erhåas tvenne värmeoch tvenne ködgränser, vikas föropp jämföras med gränserna för resp. växtarters faktiska utbredningsområde. Ehuru för ett anta växter, b. a. bok och bergta, i viss mån även för ta, kunnat påvisas en god överensstämmese, har någon enighet ännu icke kunnat uppnås, (jmf. HAMBERG 1924, HÅRD AV SERGERSTAD I924). Oavsett att man av amänna växtgeografiska skä icke borde kunna timäta årsmedeta av temperaturen någon egentig betydese kunna mot användning över h. taget av temperaturmede ta som indikator för kimatet i dess inverkan på växternas iv göras principiea invändningar av ganska avarig art. Man kan nämigen erhåa samma medetemperatur för dygn, månad eer vegetationsperiod vid mycket oika ampitud i värmevariationerna under dygnet, o. s. v. Dyika numeriskt ika medeta kunna emeertid icke representera samma verkan, ha samma betydese för växternas ivsförrättningar. På grund av det amänna sambandet mean en kimatfaktors intensitet och verkan, viken förut i grovt schematisk form framstäts å fig. I, medför en positiv avvikese (stegring i intensitet) av viss storek atid en mindre reativ verkan än en ika stor negativ avvikese (STÅLFELT I923). Detta givetvis under förutsättning att utgångsäget är under optimum. För att man ska kunna använda enke summering för dyika ändamå, och atså räkna med medeta för temperaturgrader, oavsett de ingående termernas ampitud, skue kurvan å fig. I, vars enda egenskap av betydese i detta sammanhang är att den är konvex uppåt, kunna ersättas med en rät inje. Detta kan emeertid med visshet icke göras. Sambandet mean värmefaktorns intensitet och verkan är i varje fa icke ineärt, ehuru man ju för mycket små temperaturskinader approximativt kan räkna som om så vore faet. Man inser vidare av fig. I att det systematiska»fe», som atså kommer att vidåda ett temperaturmedeta vid dess användning för här ifrågasatta ändamå, måste bi större vid titagande ampitud, givetvis fortfarande under förutsättning att medetaet igger under optimum. För vårt ands vidkommande har man funnit (H. E. HAMBERG I 9 I 2, s. 28) att den dagiga periodiska temperaturampituden, varmed förstås månads medeta av högsta och ägsta timmediet, för åren T I 9 I o uppgick ti föjande beopp i oika andsdear:

16 [ 11 J T ALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENs 11 Tab. 4 Dagig periodisk temperaturampitud. Daiy periodica ampitude of temperature. Juni Jui Aug. Sept. Norra Norrand, kusten 6,8r 0 6,s3 o 5,g80 4,760 )), inre andet... 7,or o 6,43 o 6,43 c 5,320 Södra kusten 7,o7 o 6,7ro 6,350 5 >5 o 1 ' )) ' inre andet... 8,400 7,860 7,23 o 6,o6 Sveaand, kusten... 7,so o 6,g6 6,s6o 5,,6o inre andet... 8,830 8,q o 7 >54 6,23 ' o Götaand. ostkusten 7 '9 o 6,79 o 6,14 o o 4>91 västkusten... 6,85 S,goo 5,28o o ' inre andet ,34 o 7 >25 o 6,o7 o ' Man kan härav utäsa en påtagig skinad i ampitudens storek, månadsmedetaens nämigen, mean kusterna och det inre andet och en svag stegring från norr mot söder, viket förhåande i sjäva verket synes sammanhänga därmed, att denna temperaturampitud och medetemperaturen stå i ett konstant förhåande ti varandra (H. E. HAMBERG r 9 r z, s. 2 ). Beträffande åter den operiodiska temperaturampituden, d. v. s. medeskinaden mean de oika dygnens högsta och ägsta temperatur under en månad, viket uttryck atså innefattar de tifäiga vädereksförändringarna, har man funnit (H. E. HAMBERG r9rz, s. 33), att dess absouta storek under sommarmånaderna icke kan anses uppvisa någon påtagig variation med breddgraden, men däremot tydigen är beroende av ortens avstånd från havet. De tifäiga temperaturförändringarnas reativa storek (i förh. ti ortens medetemperatur under samma tid) skue atså få anses titaga i någon mån från söder mot norr. Så ångt man kan bedöma saken med stöd av dessa ampitudmedeta skue atså den principiea feaktigheten i att för ifrågavarande ändamå använda temperaturmedeta få anses vara av i någon mån mera svårartad beskaffenhet j u ängre i norr och söder från varandra de okaer igga, vikas kimat ska jämföras. Av dessa och andra anedningar har förf. gjort åtskiiga försök att här använda någon frekvensmetod, i främsta rummet ENQUISTS. Man stöter då emeertid atid på den svårigheten, att några tiföritiga eer ens approximativt tiämpiga uppgifter om de dagiga maximi- och minimitemperaturernas frekvens på oika höjd över havet icke existera för vårt and för annat än enstaka orter och då för endast ett fåta år. De gängse och nog så fuständiga meteoroogiska uppgifterna avse stationshöjd. Som förut framhåits och i det föjande kommer att ytterigare beysas, måste man i denna utredning fästa en adees särskid vikt vid den kimatändring, som orsakas av ändring i höjdäget, av den anedningen nämigen, att försyndeser mot proveniensen där igga så betydigt närmare ti hands och säker-

17 12 O. ENEROTH [12!igen också mycket oftare förekomma än genom överdriven förfyttning över breddgrader. Då man under sådana förhåanden tisvidare torde vara hänvisad ti att för ifrågavarande ändamå använda medetemperaturer, om vikas beroende av höjdäget man visserigen icke har någon fuständig men dock approximativt tiräckig kännedom (se s. I 3), torde man kunna inskränka sig ti den varma årstiden (vegetationsperioden) eer dear av denna. Viken begränsning man åter ämpigen bör ge den tidsperiod, vars temperaturmedeta såedes ska användas som index för kimatet, beror givetvis adees på hur stort det samband är, som kan påvisas mean skogsodingsresutaten å panteringsytorna och skinaderna mean temperaturmedetaen för resp. ytor och frösamingsokaer. Man har atså att successivt undersöka detta samband för oika dear av den varma årstiden. En orts medetemperatur (ufttemperatur på 2-4 m höjd över markytan, viken emeertid betydigt avviker, isynnerhet beträffande ampitud, från ufttemperaturen i det närmare marken beägna skikt, där försökspantorna ha sina assimiationsorgan) bestämmes i stort sett av I) uftcirkuationen över andet, 2) breddgraden, 3) avståndet från hav och sjöar, 4) höjden över havsytans nivå. Rent okat har emeertid även äget i förhåande ti omgivande terräng påtagig inverkan, varjämte, som förut framhåits, på denna reativt ringa höjd över marken, dennas ytbeskaffenhet även påverkar ufttemperaturen. At detta gäer den verkiga temperaturen. I dagigt ta avser man emeertid med en orts temperatur den observerade. På denna inverka givetvis även b. a. sättet för termometrarnas uppstäning, stationsäget (stad eer andsbygd, dagång eer höjd) m. f. omständigheter. Av fera orsaker får man atså behanda resutaten från enskida stationer, isynnerhet om de äro beägna i en stad, med en viss försiktighet. De vaniga isotermkartorna innebära ock en stundom rätt ångt gående utjämning. Sjävfaet får man då också finna sig uti att okakimatet icke kan å dessa kartor vara återgivet med någon större noggrannhet isynnerhet vid gest beägna stationer. De hittis mest omfattande uppgifterna över vårt ands temperaturförhåanden ha sammanstäts och pubicerats av H. E. HAMBERG (1907). De i form av månadsmedeta för inaes 257 stationer angivna temperaturerna avse perioden I 85 g- I 900. Stationernas ägen framgå av kartan tig. 8. Som synes företer detta stationsnät åtskiiga gesheter: Norrand i amänhet och särskit västra Lappmarken, norra Jämtand och övre Daarna torde få anses vara skäigen vanottade. Band övriga detajer av betydese för bedömande av dessa temperaturuppgifters an-

18 [13] TALLFRÖ AV FRÄMMANDE PROVENIENS 13 vändbarhet för ifrågavarande ändamå torde här endast böra framhåas att HAMBERG sjäv ansåg det icke (1907) vara konstaterat, huruvida den forme, med tihjäp av viken de 3 gånger dagigen utförda observationerna omräknats ti sanna dygnsmedt>ta, ämnade fut tifredsstäande resutat för»norra Sverige under den varma årstiden», - d. v. s. just den tid och det område som i detta sammanhang är av särskit intresse! - ehuru en ettårig timobservationsserie (i Vassijaure) syntes taa för den använda formens användbarhet. De a v HAMBERG beräknade månadsmedetaen avse givetvis i första hand stationernas nivå. Månadsmedetaen ha av HAMBERG reducerats ti havsytans nivå för varje station. Vid denna reduktion har använts en tabe, uppstäd av WILD (r88r, s. 309). Enigt denna avtager månadsmedetemperaturen med föjande beopp pr 100 m ökad höjd över havsytans nivå. Tab. s. Temperaturens avtagande med höjden en. WILD. WILD's tabe of decrease in mean temperature. Jan... o,3s6 Jui ,594 Febr.... 0,428 Aug O 600 Mars... o,478 Sept.... o:529 Apri... o,ss8 Okt. o,462 Maj... o,s78 Nov.... 0,2o2 Juni... 0,606 Dec.... 0,249 Året... o,47o 0 Whoe Year Enigt benäget meddeande av överdirektör AXEL W ALLEN kan man emeertid numera med visshet påstå, att dessa reduktionsta, vad den kaa årstiden beträffar, icke äro tiämpiga i vårt and, i varje fa icke i Norrand. Däremot torde de kunna anses vara något så när riktiga för den varma årstiden, om man ej fordrar större noggrannhet än en ti några tiondes grader. De hittis utförda, ehuru fåtaiga, direkta undersökningarna i vårt and rörande sommartemperafurens avtagande med höjden ö. h. visa även god överensstämmese med WILDS siffror. (W ALLEN 1925.) I övrigt måste vår kunskap om dessa förhåanden ännu anses vara ganska ofuständig. För denna utredning har atså icke funnits annan utväg än att använda de i tab. 5 angivna reduktionstaen för een varma årstiden utan någon som hest korrektion. Det har ansetts ämpigast att i första hand uneersöka skogsodingsresutatets beroende av medetemperaturen för hea»vegetationsperioden» (juni-sept.), enär denna period i ScHOTTES redogörese använts vid zonindeningen. Tivägagångssättet vid bestärnandet av frösamingsstäenas och pan-

19 Fig. 2. kibmekr Luftens medetemperatur under juni-september månader, medeta för åren I 859-I 900, reducerade ti havsytans nivå. Kartan upprättad vid Statens Meteoroogisk-Hydrografiska Anstat I 925 på grundva av HAMBERG (I907). X försöksyta. frösamingsstäe. vap of Sweden with isatherms of the mean tempeiature of J une -September I8sg-Igoo at the sea-eve. X experimenta pot. spotwhere seed sampes have been gathered.

20 [15] TALLFRÖ AV FRÄMMANDE PROVENIENS 15 teringsytornas medetemperatur har varit det av HAMBERG (r 907, s. 12.) som första aternativ beskrivna, nämigen att sänka de värden, som genom interpoation erhåas ur isotermkartorna för havsytans nivå med de beopp, som en. tab. 5 motsvara okaens verkiga höjd över havsytans nrva. Det andra aternativet, en. HAMBERG, som för vissa praktiska ändamå vore bekvämare, är att direkt aväsa medetemperaturen å isotermkartor för stationsnivå. En sådan karta är t. ex. den av SCHOTTE (1923, fig. r) återgivna. Varför den ej här kan användas ska visas i annat sammanhang. En tredje möjighet vore att direkt använda uppgifterna från några av de stationer, som igga närmast frösamingsstäet, resp. panteringsytan, samt reducera för höjdskinaden från dessa stationers medehöjd. Interpoationen bir dock besvärig, varjämte stationernas geshet i vissa trakter gör ett dyikt förfaringssätt ganska osäkert. Vid mycket jämn temperaturfördening över andet (fig. 8 för jui månad), då isotermerna igga gest, har dock i södra Sverige, där stationerna igga tätt, de direkta stationssiffrorna i vissa fa använts vid interpoationen. I HAMBERGS nämnda arbete (r 907) finnas emeertid isotermkartor endast för varje månad samt för heår. Genom benäget timötesgående av överdirektör W ALLEN har förf. erhåit en isotermkarta för junisept.-temperaturen, utförd å statens Meteoroogisk-Hydrografiska Anstat för detta ändamå, viken återgives i fig. 2. För panteringsytorna erhåas på förut beskrivet sätt de värden å medetemperaturen som angives i tab. 6 i biagan och för frösamingsokaerna i tab. 7. Skinaden mean dessa värden har sammanstäts i nedanstående tabe. Då man såedes direkt summerar den medetemperaturskinad, som beror av oika äge i förhåande ti isotermerna vid havsytans nivå och den temperaturskinad, som beror på höjdskinad, samt använder de så funna uttrycken som indices för kimatet, innebär detta i sjäva verket, att man antar, att I 0 skinad i medetemperatur mean frösamingsstäe och panteringsyta har samma inverkan på skogsodingsresutatet, antingen den orsakas av förfyttning i den ena eer ock i den andra riktningen. Huruvida ett sådant antagande är (approximativt) riktigt vet man ännu ej. Frågan kan givetvis ej besvaras annat än efter direkta försök. Vad man med säkerhet vet är endast, att a skog upphör vid viss höjd över havets nivå samt att värmen avtager med ökad höjd. Man kan med tihjäp av dessa fakta, åtminstone med grov approximation, undersöka, huru de funna värdena på resutatets avtagande pr grad temperaturskinad stämma med vad man vet om skogsgränsens faktiska äge. Vi återkomma härti å sid. 39 För samtiga försöksytor

21 16 O. ENEROTH [16) Tab. 8. Beräknade skinader i medetemperatur för juni-sept. mean frösamingsstäena och resp. panterid;gsytor. Medeta för åren x8sg-xgoo. C. Cacuated differences,of the mean temperature of June-Sept. between the spats where the seed sampes were gathered and the panting-pot. Means of I8Sg-goo, C. 17ZI r I8z 183 ZZI IZJZI I +1,6 +3,1 +z) +z,g +Z,s +Z, +Z,o +Z,7 +Z,3I +Z,4 +4,1 +3,3 +I,81 II +1,6 +3,1 +Z,7 +Z,g tz,s +Z, +z,o +Z,7 +Z.J +Z,4 +4,x +3,3 +I,8 III +1,3 +2,8 +z,4 +Z,6 +Z, +I,g +1,7 +Z,4 +z,o +Z,1 +J,8 +J,o +I,s IV +1,3 +z,8 +z,4 +z,6 +Z, +I,g +I,7 +z,4 +z,o +Z,1 +3,8 +J,o +I,s V + 1,7 +J, +z,8 +J,o +Z,6 +Z,3 +Z,1 +Z,8 +Z,4 +Z,s +4, +3,4 + I,g VI +I,6 +J,r +Z,7 tz,g +z,s tz, +z,o +Z,7 +Z,3 +z,4 +4,r +3,3 +1,8 VII +Z, ,3 +3,o +z,8 - +J,r +3, - - +Z.6 VIII +Z, , +z,g +Z,7 - +J,o +3, Z,s IX +Z, , ,7 - +3,o +J,r ,5 X + 1, ,7 +2,4 +2, - + 2,5 +z,6 - - XI + 1, ,7 + 2,4 +2, - +2,5 tz, Z,o XII t2,o Z,g +2,6 tz,4 - tz,7 +2, , Xf + 1,3 +2,8 +Z,4 t2,6 +z,. + 1,9 + 1,7 t2,4 t2,o +2,r +J,8 +3,o + I,s XIV +o, +1,7 +1,3 +I,s t,r +o,8 +o,6 +1,3 +o,g ti,o tz,7 +I,g to.4 XV +r,s +J,o +Z,6 +2,8 +Z,4 -t-z,r +r,g t2,6 +z,. - +4,o +3, +1,71 XVI to,8 +2,3 +r,g +z,r +1,7 +1,4 ti, +I,g +I,s +1,6 +Z,3 +2,s +,o XVII - +I,g +,s ,3 +,o +o,8 +I,s +I,1 +I, +z,g +Z,r t0,6 XVIII - +I,r +o,7 +o,9 +o,5 +o, ±o,o +0,7 +o,3 +o,4 +2,r +1,3 -o,. XIX r,7 + 1,3 + I,o to,8 + I,s + 1,1 - -t-2,g +z,1 +o,6 XX o, o,. +o,3 + z,o t I, -0,31 XXI ,9 +1,1-0,4 XXII o,s , I,7 t 0,9 - nrn ,4-0,3 XXIV (±o,o) - - M I,6o +2,s81 +Z,171 +2,xo +Z, 61+ I,g61 +1, ,861 + I,971+z,xo +J,1s+z:3s + 1,33 a ± o,ss o,6s o,6s o,831 o,7s o,7s o,7s o,go o,831 o,8s o,881 o,881 o,87i Tab. 3 Skogsodingsrestttat. ~ M % 6,951 2,3 1 I,so 3,941 9,go 13,so 18,661 4,9si 3,381 8, 1 8,461 10,811 9,7o Anm. Vid medetasberäkningen har fröprov, som härstammat fr.n en trakt med ägre temperatur än panteringsytans medräknats som om trakten haft samma temperatur. beror den funna temperaturskinaden ti väsentig ehuru varierande de på höjdskinaden. Det är icke möjigt att ur detta materia bestämma enbart höjdskinadernas inverkan på skogsodingsresutatet. Vi skoa nu söka finna ett uttryck fpr ett möjigen existerande samband mean dessa kimatskinader och skogsodingsresutaten. Efter at vad som förut andragits mot temperaturmedetaens användbarhet i detta fa kan man ju från början icke ha at för stora förhoppningar. Man kan då genast konstatera, att något sa1nband tydigen ej finnes mean de oika panteringsytornas medeta för skogsodingsresutatet och medetaen för kimatskinaderna å resp. ytor. (Tab. 8, raderna M och M% samt grafiskt å tig. 3.)

22 (17] % o o +1.3 Fig. 3- TALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENs o o o Medeta av skogsodingsresutat (%) och medeta av temperaturskinad ( 0 ) för samtiga försöksytor. The means of the resuts of panting (Jo) and the means of the differences of the mean temperature C') for a experimenta pats. Man finner t. ex. att den yta, I 83, där temperaturskinaden är i medeta störst, + 3, r 5 visar nära nog ika stort skogsodingsresutat, 8,46 %, som den yta, 232, där temperaturskinaden är minst, resp. 9,7o% och I,33. Även i övrigt kan något samband, som skue innebära större skogsodingsresutat vid avtagande temperaturskinad icke spåras å fig. 3 Anedningen härti är den mycket enka, att medetaen av skogsod ingsresutaten icke äro jämförbara på sätt här skett för de oika ytorna. Avgången i pantbeständen har nämigen icke enbart orsakats av kimatiska faktorer utan även av andra omständigheter, som icke ha något samband med proveniensen. Dessa andra faktorer, såsom okunnigt panteringsmanskap, skadegörese ä pantorna under transporten ti panteringsytorna, tjäderbett o. s. v. ha, som SCHOTTE beskriver, tydigen i mycket oika grad drabbat de oika försöksytorna, vika, som sagt, av denna anedning, icke kunna direkt jämföras hur som hest. Man har däremot anedning antaga, att dessa andra faktorer inom en och samma yta inverkat ungefär ika starkt på de oika pantgrupperna och att såedes misshande vid panteringen o. s. v. icke varit beroende av proveniensen. Någon visshet härom har ma n emeertid givetvis icke. För att undvika inverkan av de icke jämförbara medetaen av skogsodingsresutaten å varje yta kan man sätta resutatet för varje fröprov i % av medetaet å ytan. De så erhåna nya %-taen böra då, även om de härröra från oika ytor, vara jämförbara sinsemean i deras förhåande ti kimatskinaden, givetvis under den förutsättningen, att 2. JJJ;dde. fr!in Safens Skogsförsöksaustat. Häft. 23.

23 %a '" rned. 1- ta/e t LjQO '~ \ \ ~ ~ [\ o o Fig. 4 o.: ~ \ 1\ \ ~ 4 4te - : :: ~ '\ Skogsodingsresutaten å vissa försöksytor, omfattande samma serie av fröprov, uttryckta i % av medetaen ä resp. ytor och jämförda med temperaturskinaderna. The resuts of panting from a number of experimenta pats, ah with the same series of seed sampc::s, expressed as percentage of the mean resut on each pot, campared with the deviation of mean temperature of each pot.

24 (19] T ALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENS 19 exakt samma kombination av fröprov medtages från de oika ytorna. Det framgår emeertid av tab. 3 att de oika panteringsytorna visa en mycket ojämn fördening av fröproven. Det största anta fröprov, som kan medtagas på en gång vid en sådan jämförese är 90 st. eer c:a 40% av hea antaet, nämigen ytserien 176, 177 och 179 med undantag av fröprov X, r8r med undantag av n:o XX och 232 med undantag av XX, XXI och XXIII. Aa andra kombinationer ämna ett mindre anta fröprov. Resutatet av detta försök framstäes grafiskt i tig. 4 Man kan här dock spåra en tämigen tydig tendens ti ökat skogsodingsresutat vid minskad temperaturskiuad, ehuru spridningen måste betecknas som mycket stor. Man skue vid utjämning av detta diagram med förde kunna använda den metod som på ett het annat skogigt område i iknande fa visat sig ämpig (ÖSTLIND 1923, s. 109). Den medför emeertid knappast någon besparing i arbete i jämförese med det beräkningssätt, som nedan skidras. Den avgörande omständigheten är emeertid att man för varje utjämning endast kan medtaga en de av materiaet. Under sådana förhåanden torde man få säppa tanken på att på det ena eer andra sättet jämföra de direkta resutaten från oika ytor för att erhåa det sökta sambandet och i stäet söka framstäa sambandet mean skogsodingsresutat och temperaturskinad inom varje yta för sig, för att därefter jämföra uttrycken för sambandet å oika ytor med varandra. Som exempe på hur detta samband ter sig grafiskt inom en yta anföres tig. 5 Av denna framgår ju nu tydigt, att de båda kurvorna i stort sett föjas åt, viket m. a. o. vi säga, att en positiv temperaturavvikese för ett enskit fröprov från medetaet, d. v. s. större skinad mean frösamingsokaens och ytans temperatur än medetaet för samtiga fröprov å ytan, i rege motsvaras av en negativ avvikese i skogsodingsresutatet (mindre resutat för detta fröprov än å ytan i medeta). Emeertid finnas undantag. Avvikeserna ske stundom (å fig. 5) åt motsatt hå varjämte avvikesernas reativa storek ej atid motsvara varandra. Ehuru man av kurvornas amänna gång att döma torde ha skä antaga, att ett tämigen starkt samband existerar (av utrymmesskä ha diagram för öv-riga ytor ej återgivits), kan detta dock ej anses bevisat enbart härav. Man har vidare svårt att få något exakt uttryck för sambandets storek genom grafiska framstäningar och, i föjd därav, framför at mycket små möjigheter att på något objektivt sätt jämföra sambandens storek å de oika försöksytorna med varandra.

25 20 O. ENEROTH [20] Försöksytan 178, Västbyns kronopark, Jämtand. Samband mean skogsodingsresutat och temperaturskinad. Experimenta pot No. 178, Västbyn state-forest, Jämtand. Correation between the resut of the panting and the difference of mean temperature of each seed sampe. ~ %-sO ~I\\ //\ f \ +2Q"'o-1.0 \ \ \/\\ o v \1 +'10%-os J, i \ ~\ ~~ :-J/ \ ±Q%±00 ~-+--+-~--~-L~-+--~~~~~~~ ~--~--~~ \ /~ \ /t--, /~ -~--....:.10 /<>+0.5of _/ ~",::--:~ ~. ~~-J -20'1o+too~ ~-...J -3Q%+i5 L _j Fig. 5. Temperaturskinad och skogsodingsresutat----angivna som avvikese (i absouta ta) från resp. medeta å ytar.. Fröproven äro ordnade från vänster ti höger efter avtagande temperaturskinad. Dz"fference of t~mferature and resut of panting are dotted as deviations from the mean of the pot. The seed sampes are ranged from the eft, beginning with the greatest negative deviation of the mean temperature. Som exempe på hur den på det skogiga området säkerigen ofta för ångt drivna metoden med rent grafisk utjämning skue te sig vid tiämpning på ifrågavande observationsmateria anföres omstående fig. 6. Å denna anger den hedragna injen från A det ineära sambandet, sådant det funnits rent objektivt (genom korreationsräkning, varom vidare här nedan). Det är ju tydigt, att man vid rent grafisk utjämning av en punktsvärm av dyikt utseende kunde draga denna räta inje på många andra sätt, utan att man kan säga att det ena vore riktigare än det andra. Med»riktigare» menas i detta sammanhang att summan av kvadraterna på de observerade värdenas (punkternas) avstånd från utjämningsinjen beve ett minimum. Utfördes denna operation av oika personer, beve förhåandet med stor sannoikhet ikartat. Resutatet beve m. a. o. i båda faen subjektivt påverkat i obestämd grad, vika förhåanden atså skue omöjiggöra någon verkig jämförese mean sambandets storek å oika ytor,

26 [21] TALLFRÖ AV FRÄMMANDE PROVENIENs 21 B \\:+ \ \ 10 ~ \ r-~~ " '\ ~ '\ _ " ~'\.. " ~ \ ~\ ~..._ J\ ~ )-... ;--,_. Fig. 6. Försöksytan 182, Bockens kronopark, Lappand. Sambandet mean skogsodingsresutat (%) och temperaturskinad ( 0 ). (Se texten.) Experimenta pot No. I8z1 Bocken state-forest, Lappand. Correation between the resut of the panting and the difference of the mean temperature. (Cf. Summary pag. 6o.) Vi söka här ett uttryck för skogsodingsresutatets minskning pr grad temperaturskinad. Därvid intresserar oss i första hand riskens storek inom temperaturintervaet 0 -r 0, m. a. o. vid förfyttningar»inom samma zon». Det torde nämigen vara tydigt, att stora förfyttningar, över 2 eer fera graders temperaturskinad, böra kunna ättare undvikas än förfyttningar inom skogsodingspatsens non». Om sambandet är ineärt, viket tis vidare endast är ett antagande, utgör tydigen avståndet A-A' å fig. 6 ett mått på minskningen i resutatet om fröet tages från en pats med I 0 högre medetemperatur än skogsodingspatsens, såedes i exempet från c: a 36% ti c: a 23% av antaet ursprungigen ursatta pantor. Minskningen motsvarar c: a 37% av resutatet vid o 0 temperaturskinad (frö från skogsodingspatsen). Det är emeertid as icke säkert att sambandet rättast återgives med en rät inje Å fig. 6 skue

27 O. ENEROTH [22] det ju ika gärna kunna återgivas med kurvan genom B. I så fa skue minskningen mean o 0 och 1 vara reativt mycket större (avståndet B-B', i förhåande ti o-b större än A-A' i förh. ti o-a). Om sambandet är rätinigt eer icke i temperaturintervaet o 0 - r 0 måste atså anses vara av mycket stor betydese för svaret på den fråga vi uppstät, varför vi här måste närmare ingå på denna detaj. För undersökning om ett dyikt samband är ineärt eer icke ha utveckats ett ferta räknemetoder (WICKSELL 1917; YULE 1916, s. zo6; ÖSTLIND, 1923) vika emeertid samtiga förutsätta ett vida större anta observationer i varje serie, än som vi här fått att röra oss med. Man torde i detta fa icke ha annan utväg än att, sedan de injer, som återge det ineära.sambandet (regressionen) mean skogsodingsresutat och temperaturskinad och omvänt, bestämts objektivt (genom korreationsräkning) direkt yta för yta undersöka hur punkterna fördeas kring injerna. Det visar sig då, att i fertaet fa fördeningen är sådan, att stor sannoikhet föreigger för ett rätinjigt samband. De ytor som avvika visa emeertid samtiga, att kurvan bir konkav uppåt. I intet fa har en sådan fördening kunnat med säkerhet iakttagas, som skue antyda ett samband, återgivet av kurvan från C i fig. 6. I så fa skue ju risken i intervaet 0 -I 0 vara mycket iten, d. v. s. man skue utan egentig risk kunna fytta frö inom samma zon. Detta vi med andra ord säga: om vi räkna så som om sambandet vore rätinigt, komma vi för fertaet ytor ti approximativt rätt resutat, men för en de ytor ti för ågt ifråga om minskningens storek mean 0 -! 0 I medeta för aa ytor medför atså räkningen med ineärt samband ett något för ågt resutat, viket innebär, att risken är något större än det rent siffermässiga uttrycket anger. Detta förhåande bör atså även håas i minnet vid bedömandet av de ängre fram meddeade resutaten (sid. 38). Så som materiaet är beskaffat kunna vi atså icke få veta om sambandet är ineärt, men vi kunna konstatera, att de uttryck vi finna för riskens storek i intervaet 0 -I 0 åtminostone ej äro för höga. Detta är givetvis det avgörande. En annan omständighet av vikt bör i detta sammanhang något beröras. På grund av frågestäningen då dessa skogsodingsförsök startades insamades fertaet fröprov i södra Sverige. Undersökningen avsåg nämigen (SCHOTTE 1923, s. 380) att utröna,»huruvida tafrö från rika fröproduktionstrakter skue kunna förfyttas ti ett barskare kimat i Norrand med svagare kottproduktion)). På den n a fråga har man ju fått ett nog så tydigt svar. Däremot torde man på denna tid icke ha tänkt sig att tafrö ej med förde skue kunna förfyttas inom så pass snäva gränser som undersökas i denna utredning. Man ansåg t. ex.,

28 [23] TALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENS 23 att frö från norra Västmanand (Bjurfors) med förde skue kunna användas i östra Jämtand (Oxböe), ScHOTTE 1923, s I föjd härav är i sjäva verket materiaet icke det ämpigaste för vårt ändamå. Spridningen av observationsresutaten kring medetaen är nämigen för de oika ytorna betydigt skev. Fig. 6 är ett typiskt exempe. Medetaet är där angivet Det ternperaturinterva, som särskit intresserar (o 0 -I 0 ) igger på betydigt avstånd från medetaet. Inom detta interva finnas reativt få observationer. Fertaet fröprov härstamrna från södra Sverige, i föjd varav punkterna genomgående samas kring de större temperaturskinaderna. För vissa ytor härstamrna även de fröprov, som visa minsta temperaturskinad, från trakter, vikas medetemperatur (juni-sept.) är mer än I 0 högre än resp. försöksytas. Man kan givetvis icke timäta det funna sambandet någon större betydese utanför gränserna för de observerade resutaten. Sambandet måste, även inom dessa gränser, anses svagare bestämt ju ängre bort man kornmer från medetaet. Dessa förhåanden kornrna att närmare beröras vid diskussion av resutaten av korreationsräkningarna. På det teoretiska underaget för denna statistiska metod eer på häredningen av de former (se s. 57) man använder vid dyika beräkningar, kan här ej ingås. Föjande torde dock böra nämnas för att göra den föjande framstäningen tydigare. Korreationsräkningen avser att framstäa ett enket sifferuttryck för det förmodade sambandet mean variaba storheter. Sambandets styrka anges genom beräkningens sutresutat, den s. k. korreationsfaktorn, r, dess riktning genom tecknet för r ( + eer -). Denna faktors värde varierar mean +J och -I. Om, för att taga exempet i fig. 5, r vore = -I, skue, då på detta diagram negativa temperaturavvikeser ritats åt samma hå som positiva avvikeser i skogsodingsresutat, de båda kurvorna, vid ämpigt förhåande mean skaorna, adees sammanfaa. Sambandet vore då det största möjiga. Befunnes r vara =o funnes intet som hest samband, vore den = + I skue kurvorna, så som diagrammet är anordnat och med ämpigt förhåande mean skaorna, bi varandras spegebider. Av fig. 5 framgår att man i detta fa har att vänta sig en negativ korreation (r<o), d. v. s. ju större»kimat» -skinad dess mindre skogsodingsresutat, i rege. I verkigheten har r för ytan I 78 befunnit vara -o,87o. Detta innebär att, då det numeriskt största möjiga r i detta fa är = -I, skogsodingsresutatet är i mycket hög grad, men dock ej fuständigt, bestämt av skinaden i juni-sept. medetemperaturen - eer, naturigtvis, andra kimatfaktorer, som variera paraeit med denna medetemperatur. Detta beräkningsresutat får emeertid icke tokas så som om därmed vore bevisat, att medetemperaturen vore orsak ti de varierande resutaten. Korreationsräkningen kan i o. för sig icke ge någon uppysning om orsak och verkan. För vårt ändamå är detta emeertid ikgitigt. - Om ej ett mycket stort anta.par av variaber finnes kan man tydigen erhåa ett r som är ~ o, även om intet som hest samband existerar. Ett sådant r har då tydigen ej den avsedda betydesen. Då man

29 24 O. ENEROTH [24 ju oftast får röra sig med ett mycket begränsat anta par av storheter (vid denna undersökning. högst 2 I, ytan 23 2) bi korreationsfaktorerna i rege behäftade med Je, härrörande av tifäigheter. Man brukar av denna anedning kompettera r med en uppgift å dess sannoika fe, f(r). Därmed menas, att, om, - för att fortsätta med ytan I7 8 som exempe, - det angives - o,s7o ± o,o38 det är ika sannoikt att den faktor, som anger det verkiga sambandet igger mean gränserna - o,s32 och - o,9o8 som utom dessa gränser, d. v. s. mean - I och - o,9o8 samt mean +I och - o,832. Om atså försökspanteringen upprepas ett större anta gånger under samma betingeser har man att i hava antaet fa vänta ett r= - o,832 ti - o,go8. Emeertid äro de övriga faen ej jämt fördeade utom dessa gränser. I exempet ifråga skue man i 95 fa på Ioo erhåa ett r som åge mean- o,7s och - o,96. (Jmfr Praktisk skogshandbok, utgiven av Norrands skogsvårdsförbund, sid f är =0,674 X medefeet.) För bedömande av en funnen korreationsfaktors värde är kännedomen om dess sannoika fe nödvändig. Man anser att i amänhet bör r ej vara <6f, om i ett enstaka fa r ska kunna anses vara ett reativt tiföritigt värde, d. v. s. för att man ska kunna påstå, att ett verkigt samband existerar. Ä ven med denna begränsning får man emeertid icke överskatta betydesen av en enstaka korreationsfaktor. Om däremot oika dear av en ängre observationsserie ge var för sig samma eer iknande värde för r, bör man kunna ha större titro ti sambandets reaitet. - Korreationsräkningen grundar sig på sannoikhetsagarna. För att kunna bedöma, i viken mån de funna»feen» i resutaten äro underkastade dessa agar finnas fera metoder. Vid denna utredning har som hjäpmede använts förhåandet mean kvadratisk och enke aritmetisk medeavvikese från medetaen. Om avvikeserna fukomigt ansuta sig ti den normaa variationskurvan (sannoikhetsagarna gäa exakt), ska detta förhåande vara J u mer värdet på detta uttryck närmar sig r, 2 s..., dess bättre gäa sannoikhetsagarna för materiaet och dess mer vittgående sutsatser kunna dragas ur beräkningarnas resutatet. Vid bedömande av de sannoika feen vid så små observationsserier får även tagas hänsyn ti spridningnus skevhet. Utföras korreationsberäknikgarna för samtiga ytor erhåer man de resutat, som angivas i tab. g. Teckenförkaring sid. 57. Det torde ti en början kunna sägas, att det så funna sambandet för fertaet ytor är överraskande starkt. - Man kan vidare konstatera, att ytan 18o, Renåandet, där tjädern härjat så svårt, att försöksytan av denna anedning nedagts av skogsförsöksanstaten, icke uppvisar någon från andra ytor avvikande tendens. Detta skue m. a. o. betyda, att tjädern icke fäst sig vid proveniensen och att atså denna orsak ti minskat skogsodingsresutat å ytan icke inverkat på föreiggande frågas bedömande Qmfr s. 17), d. v. s. på möjigheterna att använda även denna yta för denna utredning, För de båda ytorna 172 Ovansjö och 173 Ävdaen kan något samband ej anses påvisat. Det sannoika feet är ungefär ika stort som korreationsfaktorn.

30 [25] TALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENS 25 Tao. g. resutat. Korreationsfaktorer (r) för sambandet mean kimatskinad och skogsodings Kimatet karaktäriserat enbart av medetemperatur juni-sept. Begreppet skogsodingsresutat definierat å sid. 6, tab. 3 Reation between the differences of mean temperature June-Sept. and the resut of pan ting, expressed by coefficients of earreation (r).»resut> defined on p. 6 Tab. 3 Nr. Försök:Syta KimatfTI Anta f12 skinad - - Experimenta pot fröprov m z Difference m. r Number of mean Kimat Resu]. r ±f(r) of seed tempera- Mean f( r) ta t Läge sampes ture tempera~ Resut. Situf,\tion (tab. 8) ture ~ I 721 Qvansjö, Gästrikand ,6 I,38 J,23 +0,143 o,z6s o, ~vdaen, Daarna... I2 + 2,s8o I,x8 J,x7-0,223 0,193 I,xs 174 Avros > I2 + 2,I7 o I,:~8 I o37-0,65 o,uo 5,g8 I75 I dr e > ,1o o I 1 13 I,33-0,514 O,I29 3,g8 176 Oxböe, Jämtand... I9 + 2, 6 I,26 I,3I -0,876 0,035 22,g 178 Västbyn,»... I9 + I,g6,26 IJI3-0,870 o,o38 22,9 I79 Hårkaskogen,» 19 +,760 I,26 I 1x6-0,848 0,043 19,7 180 Renåande t,»... I5 + I,86 I 1 :~6,so -0,796 o,o63 I2, Svartberget, Västerbotten ,97 o I ,715 o,o70 10, Bocken, Lappand... r8 + 2,ro 0 1,~6 I,52-0,778 o,o6o 12, Kuortisrova,» ,I50 I,xo,38-0,678 o,o88 7, Kavaheden,, o!7 + 2, Aträsk, Norrbotten 21 +,33 I 114,36-0,750 o,o64 I I,xo.37-0,7211 0,079 9,I3 För de båda ytorna I 74 och I 75 är det funna sambandet ock att anse som tämigen svagt. För resterande 9 ytor kan. däremot konstateras ett samband av betydig storek. Överensstämmesen mean ytorna i detta avseende är ock god. Det är emeertid av särskit intresse att söka uteta, varpå de fyra första ytornas avvikeser kunna bero. För tre av dem igger ock ett rimigt försag ti förkaring nära ti hands. Sammanstäer man nämigen de funna korreationsfaktorerna med resp. ytors absouta höjd över havsytans nivå (tab. IO samt grafiskt å fig. 7), inses utan vidare att för ytor med en höjd ö. h. av 500 m och högre är sambandet med juni-sept. medetemperaturen betydigt svagare. Ti dessa höra just de trenne, varom här är fråga, nr. 173, I74, 175. Tao. ro Jämförese mean panteringsytornas höjd över havet och korreationsfaktorer. Camparisen between the height above the sea-eve! of the experimenta pats and the correation-coefficients. Panteringsyta. nr. - Exp. piet No. 172 J: J Hö~ d ö. h. m, , IO I IO X20 He1ght ab. s-1. meters. [ Korr.-faktar + o, ,sz 1-o,ss-o,f']- o,ss- o,b-o,7 1- o,;>bi-0,681- o,751- o,1 Corre.-coeff.

31 26 O. ENEROTH [26) T'= GOO od' tO.o H ö. h.= L,OQ m Fig. 7 Jämförese mean panteringsytornas höjd över havet och korreationsfaktorer. Comparison between the height above the sea-eve of the experimenta pots and the correations-coefficients.. Det framgår nu av SCHOTTES redogörese att å ytan I73 snötrycket härjat svårt, samt att å ytorna I 74, I 75 och även I 83, ti viken sistnämnda vi återkomma i annat sammanhang å sid. 36, procenten krokiga pantor ej är jämförbar med motsvarande procent å övriga ytor. I dyika höjdägen äro pantor, även sjävsådda, normat krokiga under de första åren av sitt iv. Det kan mycket vä tänkas att denna andra kimatfaktor, snöförhåandena, snötrycket, här dominerar över medetemperaturen, varigenom sambandet medetemperatur-skogsodingsresutat bir mindre utprägat. I vår definition på resutatet timättes ju krokighet samma vikt som frihet från svampangrepp. Andra möjiga förkaringar kunna även åstadkommas ti det avvikande resutatet i höjdägena, t. ex. den ökade båsigheten m. m. I varje fa kan man med föreiggande materia icke utsträcka gitigheten av det påvisade sambandet ti större höjd ö. h. än högst 500 m. Ytan I 72 erbjuder däremot betydigt större svårigheter. Den intager visserigen i så måtto en särstäning, att där, med ett undantag, endast prövats frö från södra Sverige. Detta förhåande borde ju i och för sig

32 [27] TALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVINIENs 27 ej vara av avgörande betydese, då tydig temperaturskinad i varje fa finnes. r Den starka avgången genom torka de första åren borde ikaedes, då den tydigen angives ha.drabbat oberoende av proveniens, icke heer inverka. Tis vidare får atså det avvikande resutatet (intet samband kan påvisas) ämnas utan försök ti förkaring. Med reservation för större höjd över havet än 500 m bör man emeertid, med hänsyn ti det överensstämmande resutatet för nästan aa ytor, kunna anse det konstaterade sambandet vara av sådan styrka, att det är tiräckigt för vårt ändamå. Det återstår emeertid att undersöka, huruvida icke medetemperaturskinaderna för andra dear av vegetationsperioden än juni-sept. kunna visas ha ett än starkare samband (numeriskt större korreationsfaktorer) med skogsodingsresutatet. För ifrågavarande försöksodingar vades frösamingsokaerna på sin tid med hänsyn ti jui-isotermernas föropp (SCHOTTE I923, s. 308). Det igger då närmast ti. hands att verkstäa en korreationsräkning för denna månads medetemperatur på samma sätt som för juni-sept. Isotermkartan för jui månad har hämtats direkt ur H. E. HAMBERGS förut cit. arbete (I907) och återgivas å fig. 8. Medetemperaturerna för panteringsytor och frösamingsokaer angivas i tab. I I och I 2, samt den ur dessa uträknade»kimat»-skinaden i tab. I3, s. 54, 55- Föjande resutat erhåas av korreationsräkningen. Tab. 14. Korreationsfaktorer (r) för sambandet mean kimatskinad och skogsodingsresutat. Kimatet karaktäriserat enbart av medetemperaturen för jui månad. Begreppet skogsodingsresutat definierat å sid. 6, tab. 3 Reation between the difference in mean temperature for Ju!y and the resut of panting, expressed by coefficients of earreation (r). >Resut>> defined on p. 6, Tab. 3. Försöksyta Kimat- d x d z Anta - - Nr., skinad Experimenta pot m x fröprov m z Difference Kimat r Number in mean Resu- r ±f(r) Läge j(;) of seed tempera- ]\'e an ta t Situation sam p es ture temperature (tab. 8) Resut. o,x&) o,o] 172 <;?vansjö, Gästrikand...!!6 + 1,33 o I 125 I,23 + O,oi Avdaen, Daarna... I2 + 2,38 I,39 I,I] -0,23II o,x84 I 126 o,og6 I74 Ävros,» ,980,39,37-0, Idre > I$ +2,:n o I,25,34. -9,424 o,qz... 2, Oxböe, Jämtand ,os o o,o63 I,25 I,3I -0, z8!78 Västbyn, > 19 + z,os o r,~s I 113-0,725 o,o7s Hårkaskogen ) ,85 I,25 J 116 O,o75-0,7221 9,63 r8o Renåand et, )) I 5 + I,630 I,26,so -0,746 o,o76 9,82 r8r Svartberget, Västerbotten I,3I o I,2I I,39-0,6r6 o,o93 6,6z 182 Bocken, Lappand... I 8 + r,3, o I,23,52-0,644 O,o94 6,8s 183 Kuortisrova, > ,rs o I,21 I,38-0,418 O,t35 3, Kavaheden, > 1 I7 + o,99o I' I7 I,37-0,543 o,ns Aträsk, Norrbotten 21 +o,6o 0 I,q,36 -o,s6o O,tot $,54 ' Tänkbart vore, att fröproven å denna yta utgöra en kombination av de osäkrast bestämda medetemperaturerna

33 Fig. 8. Luftens medetemperatur under jui månad, medeta för åren rssg-rgoo, reducerade ti havsytans nivå, efter H. E. HAMBERG, Isotermerna för hava gradta nu inagda med edning av stationsuppgifterna. Vap of Sweden with isatherms of the mean temperature of Juy1 t8sg- goo at the sea-eve.

34 [2g] TALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVINIENs 29 Man kan härav först i förbigående konstatera, att, för den händese skogsförsöksanstaten på sin tid skue ha sökt att genom sjäva föräggningen av frösamingsokaerna göra den bivande försöksserien så ämpad som möjigt för variationsstatistiska bearbetningar, så hade detta yckats adees utmärkt. Med få undantag håer sig nämigen den å sid. 24 berörda kvoten för tern p eraturen kring r, z 5. Vad huvudfrågan åter beträffar måste man ju säga, att sambandet mean skogsodingsresutat och medetemperaturskinad är betydigt svagare för jui månad än för juni-september (jmfrfig. ro, s. 32). Korreationskoefficienterna äro genomgående numeriskt mindre och sjävfaet då även genomgående behäftade med större sannoika fe. Någon anedning att för vårt ändamå, bästa index för kimatet, utbyta juni-septembertemperaturen mot jui-temperaturen finnes atså icke. Man får då försöka med någon annan de av vegetationsperioden. - Man finner av isotermkartorna för varje månad i H. E. HAMBERGS ofta här cit. arb. (rgo7) att temperaturfördeningen över andet (vid havsytans nivå) är synnerigen jämn under de tre varmaste månaderna, juni-aug. Under jui månad igger hea området från södra Värmands breddgrad upp ti norra Lappmarken mean isotermerna för + r 6, 5 och + 1 S o (jmfr fig. 8). De betydigt tätare hegradsisotermerna för tiden junisept., som kunna iakttagas å kartan fig. 2, böra atså ti större deen orsakas av temperaturskinaden under september månad. Isotermkartan för september månad, fig. g, visar ock + 7 i nordiga Lappmarken, + 13 vid syd- och västkusten. - Ett annat skä för att förmoda, att september månads temperatur skue kunna ha ett större samband med skogsodingsresutaten är beskaffenheten av de skador, som uppstått å pantorna av sydig proveniens. Det förefaer (ScHOTTE rg23, s. 381) som om vegetationsperioden vore för kort, så att skotten ej hinna förvedas, att m. a. o. hösten komme för tidigt, septembertemperaturen vore för åg. Undersökes atså med användande av samma räknemetod som förut sambandet mean skogsodingsresutat och septembertemperatur får man de resutat som angivas i tab. r8, s. 30. (Medetemperaturerna för panteringsytorna och frösamingsokaerna samt»kimat»-skinaden för september angivas i tab. 15, r6 och 17 i biagan, S. ss, 56, isotermkartan för sept. å fig. g, S. 3.) Om man nu jämför de trenne serierna korreationsfaktorer, viket enkast sker grafiskt (fig. 10), framträder tydigt, att dessa för september genomgående äro numeriskt störst, viket förhåande atså skue kunna ge vid handen, att sambandet mean skogsodingsresutat och»kimat» skinad vore störst för denna period av de trenne undersökta. Det torde vara tydigt att sambandet för jui månad är minst av de tre; om

35 30 O. ENEROTH [30] Tab. 18. Korreationsfaktorer (r) för sambandet mean kimatskinad och skogs= odingsresutat: Kimatet karaktäriserat enbart av medetemperaturen för september månad. Begreppet skogsodingsresutat definierat å sid. 6, tab. 3 Reation between the difference in mean temperature in Septembtr and the resut of pan ting, expressed by coefficients of correation (r). >Resut» defined on p. 6. Tab. 3 Nr. f \ Försöksyta Kimat- dr Anta d2 skinad - -- Experimenta pot fröprov mr m2 Difference r Kimat Number in mean Resu- r ±f(r) - _((r) of seed tempera- Me an ta t Läge sampes ture tempera- Resut. Situation 1 (tab. 8) ture I 721 Q vans j ö, Gästrikand... I6 + I,480 I,38 I ,329 o,rso 2,19 I73 Avdaen, Daarna ,n o,ro I 117-0,2I8 o,r8s I,r8 I74 Ävros,» I2 + 2,go0 I 1 II I,37-0, ,36 I76 Idre»... IS +2,]0 I,n,34-0,570 o,n] 4,87 I76 Oxböe, Jämtand... I9 + 2,830 I' I5 I,31-0,896 o,o3r 28,9 I78 Västbyn,,, I9 + 2,520 I,r s,13-0,905 o,oz] 33,s I79 Hårkaskogen,»... I9 + 2,320 I,r s,r6 -O,goo o,o29 31,o I8o Renåandet, )) IS + 2,27 o I,r2 I,so -0,8o6 o,o8r 9,gs I8I Svartberget, V b o 2,zr I,!3 I,39-0,778 o,o59 13,r B 182 Bocken, Lappand ,oso I,x s,52-0,8i8 o,osz I 5,72 I83 Kuortisrova, >... I7 +4,rs o I 'ro,38-0,70i o,o83 8,44 22I Kavaheden, >... I7 + 3,zso I,:ro I,37-0,7381 o,o74 9,g6 232 A träsk, Norrbotten... 2I + 2,130 I, 13 I,53-0,793 o,oss I4,41 det däremot för september verkigen kan anses vara större än för junisept. är mera osäkert. Korreationsfaktorerna för de tvenne sistnämnda perioderna äro samtiga behäftade med ett visst sannoikt fe. Jämför man för varje yta skinaden mean resp. korreationsfaktorer med de sannoika feen finner man, att skinaderna igga ångt inom fegränserna, och detta genomgående. Feen å korreationsfaktorerna för sept. månad föja ej heer sannoikhetsagarna i fut samma grad som för juni-sept. Man torde atså icke få anse det uppvisat, att sambandet är större för. september; däremot bör man med visshet kunna påstå, att det icke är mindre. Ur denna synpunkt, sambandets styrka, torde atså de båda perioderna få anses vara ika användbara. Det kan ju emeertid i praktiken stäa sig något bekvämare att räkna med medeta för en månad än för fyra månader. Isotermerna för september igga ju ock tätare över andet och ha ett något»redigare» föropp, viket i någon mån skue kunna underätta uppsökandet av en viss okas sannoika medetemperatur å en isotermkarta. Sedan vi nu framstät de behöviga enka uttrycken för skogsodingsresutat och kimat samt funnit sambandet dem emean, övergå vi ti det må, som uppstäts för denna utredning, nämigen att bestämma»riskens» storek, d. v. s. att bestämma hur mycket skogsodingsresutatet

36 Fig. g. Luftens medetemperatur under september månad, medeta för åren r8sg-rgoo, reducerade ti havsytans nivå, efter H. E.. HAMBERG, anger meteoroogisk station, från viken observationer använts av HAMBERG. Map of Swcden with isotherms of the mean temperature of September r8sg--rgoo at the sea-eve. indicates a meteoroogica station.

37 32 r \ '~.,_ J ~!--... ~ i / \ / \ --- //,, ~ O. ENEROTH [32] --,/ - / '- / ' ~ v... '- -- '... r--- ' '" ' ö FörJo-oyta nr. Erp pfot no. Fig. Io. Korreationsfaktorer för: Coefficients of earreation for: jui (Ju y) --- juni-sept. Qune-Sept.) -- sept. (Sept.) -- kan beräknas understiga resutatet vid användning av frö från ort med samma»kimab som användningspatsens, räknat per enhet av kimatskinaden, t. ex. per en grad. Man stöter då omedebart på den frågan: hur stort är resutatet vid användning av»ortens» frö? Denna fråga är här giyetvis begränsad ti den form av skogsoding, som kommit ti användning vid försöken, nämigen pantedng. De skinader i resutat, som orsakas av oika fröpartiers renhetsgrad och grobarhet äro atså eiminerade. Även med denna begränsning visar sig frågan ej vara så ätt att besvara. Man finner nämigen vid en jämförese mean uppgifterna å skogsodingsresutaten (tab. 3) och temperaturskinaderna å de oika försöksytorna (tab. 8 och 17, jui månad ämnas här utan avseende), att de pantpartier, vikas ursprungsorts»kimat& sammanfaer med panteringsytans äro ytterst fåtaiga. Vad värre är, det finnes åtskiiga fa, då det högsta skogsodingsresutatet inom en viss yta icke ernåtts med det frö, vars ursprungsorts»kimat» visar minsta avvikese från panteringsytans. Sammanstäningarna i tab. I 9 och 20 visa detta med a tydighet. De ytor, där högsta skogsodingsresutat och minsta kimatskinad representeras av samma fröprov, ha särskit markerats. Dessa ytor äro

38 [33] T ALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENS 33 Tab. rg. Jämföreser mean bästa skogsodingsresutat och minsta»kimat»-skinad (medetemperatur juni-sept.) för enstaka fröprov. Camparisans between best resut and smaest difference of mean temperature for Juy-Sept. for a singe seed sampe. Yta n:r Ytans H K. t ~Minsta kimat-.. ogsta re 1ma... Skogsod.- 1 mede ta. for s u t at 10r en-i s n.11 na d r or skinad for.. resu 1 ta t f"" or D1ff. mean skogsodmgs- k f enstaka fro- prov 1. 1, 01 _ S w. 4-5 t t sta a roprov prov 1 w. 3 resu a prov j s S q6 q8 179! I,s 3>94' 9,9o I 3,so 18,66 4.9S 3,38 8,32 8, I 9,70 4,9 9,o 24,5 41,9 so,6 24,9 I9,o 59,9 44. S z,g 47,6 +O,]o +o,8 -t- I,3 + I,o +o,s ( ± o,o) + I,I +o,3 +z,, + I,r -0,4 +o, +o,s +o,s +o,. +o,o (fo,o) +o,z +o>3 + 1,7 +o,g -0,4 4,9 s,3 20,3 36,8 36,8 24,9 2,g 59,9 I 2,6 10,8 47,6 +0,0 +o,3o +O,B 0 +o,8 +0,8 (± 0,0 ) +- o,go ±0,0 +O,so +0,2 ±o,oo J Tab. 20. Jämföreser mean bästa skogsodingsresutat och minsta >kimat»-skinad (medetemperatur för september) för enstaka fröprov. Camparisans between best resut and smaest difference of mean temperature in September for a singe seed sampe. I Yta Ytans.. Bogsta.. re- Khmat. Minsta. kimat-.. Skogsod.-. medeta for t t f" k.11 d ~.. skinad for 1 t f" D1ff. mean skogsodings- su k a f or.. en-~ s 1 na. k or.. resu ta or n:r 1 enstaka fro-. 1 ko. t sta a roprov prov 1 o. 3 prov 1 w. S 4-S resu at prov 1 s 174 I,s 4,9 + 0,8 +o,s 0 4,9 ±0,0 I7S ,0 +o,8 +o,8 9,0 ±0, ,9o 24,s + 1,6 +o,s o 20,3 +I o,i 178 I 3,so 41,g +o,7 o +0,2 o 36,8 + o,so 179 r8,66 so,6 +o, s o ±o,o 0 36,s +o,s o r8o 4,95 24,9 (±o,o 0 ) (±o,o 0 ) 24,9 ±0, rg,o +o,s o -0,2 o 12,9 +o,7 o z8z 8,32 59,9 +o,6 +0,6 59,9 ±0, , z,so +2>3 o 33.9 ±0,2 o 221 I0,8I 52,9 + 1,4 o +r,t 52,9 ±0, ,6 -o,z 0 -o,z o 47,6 ±0,0 r) Experimenta pot No. z) Mean of resnits of a sampes on the pot. 3) Best resnit of a singe sampe. 4) Difference in mean temperature of the sampe in coumn 3). S) Smaest difference in mean temperature of a singe sampe. 6) Resut of the sampe in coumn S). 7) Diff. between Co. 4 and s.) ej ens i majoritet. För fertaet ytor har fröprov från något varmare kimat, än det som representeras av minsta kimatskinad å ytan, ämnat ett något högre resutat. 3. Medde. frå1t Statens ~kogs.försöksanstat. Häft. 23.

39 34 O. ENEROTH [34] Ett dyikt utsag är emeertid icke annat än vad man har att vänta, så som försöken äro anordnade, d. v. s. med ett reativt ringa anta frön i varje prov och reativt itet anta fröprov å varje yta, och torde ytterst ha sin orsak i att de tabestånd eer enstaka träd i oika dear av andet, från vika tafröet ti dessa försök samats, icke representera genetiskt rena sorter. De, så vitt vi nu förstå, ärftiga anag, som orsaka de varierande skogsodingsresutaten vid förfyttning ti annat (strängare) kimat av ett fröparti, äro m. a. o. icke ika representerade hos de enskida frökornen från samma bestånd eer träd; i sjäva verket torde de knappast heer kunna vara det i frön från en och samma kotte. Ju mer fröpartiets ursprungsokas kimat överensstämmer med användningspatsens, dess starkare äro de anag representerade som orsaka, att pantorna gå ti och utveckas normat. Enigt sannoikhetsagarna bör såedes, å ena sidan, vid större frö partier, fera I,ooo-ta frön, denna frekvens av oika anag vara fut regebunden i förhåande ti kimatskinaden, men å andra sidan, vid små fröpartier, såsom i dessa försök, anagsfördeningen kunna vara ojämn. Vid an vändning av större fröpartier, t. ex. skogsoding å hyggen av vanig storek, skue man då ha att vänta att mederesutatet ska visa ett regebundet samband med kimatskinaden, vid små fröpartier just vad som här inträffat. Drar man vidare konsekvenser av detta betraktesesätt, så skue ju även i ett fröparti från sjäva skogsodingsokaen i viss och varierande omfattning finnas representerade sådana anag, som orsaka, att en de frön ej»passa för okaen», viket ju då kan för små fröpartier orsaka, att en»kimat»-skinad av +o,o 0 ej atid ger upphov ti bästa skogsodingsresutat för ett itet anta frön, och vidare, att frö från okaer med stor kimatskinad dock kan ge upphov ti enstaka pantor, som»passa för kimatet», viket senare förhåande ju ock tydigen inträffat vid föreiggande försöksserie (se tab. 3.) Ett skogsodingsresutat = + o har nämigen endast observerats för tvenne fröpartier band de många från södra Sverige, som provats i Norrand. Orsaken ti att man atså ut- dömer frö av oämpig proveniens är icke den, att dyikt frö icke skue kunna ge upphov ti dugiga pantor, utan ytterst den, att sannoikheten för att dessa önskvärda pantor skoa uppträda i en omfattning, som. kan tifredsstäa skogsbrukets fordringar är så ofantigt iten vid ett dyikt fröval Under sådana förhåanden kan man ju tydigen endast säga, att resutaten å de oika ytorna för de (små) fröpartierna med kimatskinaden + o 0 icke är annat än ett exempe på hur resutatet kan stäa sig för ett itet fröparti. De kunna givetvis icke utan vidare anses som ett uttryck för resutatet vid användning av ortens frö, om detta hade använts

40 [35] TALLFRÖ AV FRÄMMANDE PROVENIENs 35 i större skaa. Däremot bör man ju kunna vänta att resutatet för det ia fröpartiet ska igga inom de sannoika gränserna för den variation kring medetaet för ett större parti, som framkommer om t. ex. ett hygge sönderdeas i parceer av dessa försöksparceers storek och resutatet bestämmes för varje parce för sig. Ett sådant medeta erhåes tydigen om (se fig. 6) den räta inje som anger sambandet utdrages ti punkten A. Vid 0 temperaturskinad aväses resutatet ti c: a 36 %. Utföres dyik beräkning (fortfarande numeriskt) genom bestämning av den s. k. regressionskoefficienten (ta b. 2 r och 22, s. 57), viken atså betyder resutatets avtagande i medeta per grad temperaturskinad för hea det temperaturinterva resp. yta omfattar, erhåes föjande uttryck för det beräknade resutatet vid användning av ortens frö. Tab. 23. Beräknade resutat vid användning av frö från ort med samma medetemperatur som panteringsstäet. Cacuated resnits when using seed from a ocaity with the same mean temperature as the panting-pot. e= standard deviation. Yta n:r Resutat Juni-sept. ±s Resutat September Resutat: s ±s Juni-sept. September 174 4,2 I,o6 3,6 I,OI 4,o 3, ,4 I,22 6,3 I,o7 s, 5, ,5 2,79 26,6 2, , ,8 5,34 44,8 4,75 8,4 9, ,o 5,0 4 46,o 4,45 8,g 10,3 r8o I 5,3 2,72 4 1I 2,48 5, I,6 2,18 IO,g I,Bo 5,3 6,x ,x 6,6o 41,x 6,73 5,5 6,x ,g 8,78 35,6 7,72 4,3 4, ,4 8,8o 40,g 8,x6 4,8 5,o 232 z6,o 4,62 z8,3 4,56 5,6 6,2 De påfaande åga resutaten få bedömas meci hänsyn ti att de givetvis endast gäa, om de yttre omständigheterna i övrigt ~ro desamma, som rått å försöksytorna, såedes b. a. ika ovant panteringsmanskap, misshande av pantorna under transporten, tjäderbett o. s. v. Med hänsyn härti äro de ju icke orimiga. Dessutom erinras om att det här använda beräkningssättet (iniär regression) sannoikt ger ett något för ågt resutat (se s. 22) om regressionen utsträckes ti temperaturskinaden + 0. Denna omständighet, som ju tydigen bör inverka i något oika grad för de oika månader, för vika medetemperaturen beräknats, kan även förkara, att smärre skinader uppstå mean de beräknade resutaten för juni-sept. och för september (se tab. 23.) För bedömande av resutatens tiföritighet ha deras medeavvikese samt resutatets storek i förhåande ti meddeavvikesen bestämts, (se

41 36 O. ENEROTH [36] tab. 23.) Det framgår härav att resutaten kunna anses i någon mån säkrare för september än för juni-september. Man bör emeertid av tvenne skä icke söka driva jämföresen mean avvikesernas fördening enigt den ideaa sannoikhetskurvan och det uttryck för spridningen, som här erhåits, för ångt. Vid idee fördening faa, som bekant, praktiskt taget aa avvikeser (997 på 1,ooo) inom gränserna + 3 c från medetaet. Här är emeertid des antaet observationer i varje serie ganska itet och des fördeningen kring medetaet icke symmetrisk utan genomgående skev (se s. 23.) Av båda anedningarna får en viss försiktighet iakttagas. Ur de föjande beräkningarna bör ytan 183 utesutas. Des är dess höjdäge avsevärt (se tab. 10) och uppgår ti den övre gräns vi förut uppstät för dessa beräkningars gitighet, des framgår av tab. 19 och 20 att det fröprov som visar minsta»kimat»-skinad (ko. 5) igger först vid + 1,7, resp. vid +2,5. I detta avseende får beräkningen för sept. månad även för enstaka övriga ytor anses vara svagare än för juni-sept. Vi ha sutigen att taga hänsyn även ti den omständighet som förut berörts å sid. 23, nämigen att sambandet får anses vara säkrare bestämt nära medetaet än ängre därifrån. Som mått på avståndet kan ämpigen användas medeavvikesen för enstaka prov (dispersionen). Det ifrågavarande temperaturintervaet kan anses igga på avståndet M-0,5 från medetaet. Utföras de enka räkningarna (tab. 8 och q), erhåes föj ande sammanstäning. Ta b. 24 (se texten). M-o,s (]' Y t a I74 I75 J I79 I8o I8I I82 22I 232 Juni-sept.. 2,6 I '9 2,35 I,9 I,J I,s I,8 I '9 2,I I,o Sept... 2,4 I,8 2,30 2,o I,8 I,4 I,s 2,3 2,I I,25 Man finner att det här behandade temperaturintervaet i amänhet igger på avståndet 2 a från medetaet. Detta får ju anses vara rätt mycket ehuru ej så stort att det omöjiggör användning av resutaten för vårt ändamå. Något tydigt företräde för endera av de båda perioderna kan ej konstateras i detta avseende. Innan vi framstäa sutresutatet (risken inom temperaturintervaet 0 -I 0 ) återstår att undersöka hur de verkigt observerade högsta skogsodingsresutaten stämma med de i tab. 23 angivna medetaen och deras medeavvikeser. Vi ha att vänta att dessa observerade värden skoa visa en tendens att vara högre än medetaet (s. 22.)

42 [37] T ALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENs /c r ~-----,----,-----,----, GO V"'"' v / - v/ r--::: ~ ( -- --~- / ///v ---,.-~ / f_------" /.--v/ //// / t- / 1-'/ ~..., / / 0 ~ LJ För.sou)da nr. E_.rp p/of no. Fig. I I. = beräknade medeta under förutsättning av rätinig regression. Cacuated means, presurning the regression to be inear.\ X = observerade bästa resutat för enstaka fröprov (jmfr tab. 19 eer zo). Best resuts observed for a singe seed sampe (cf. tab. xq or zo.) Streckade injer ange avståndet ± 3 2 från medetaet. Broken ines ind.icate the distance ± 3 z from the mean. A v den grafiska framstäningen fig. I I framgår att så ock bir faet. Några andra sutsatser kunna ej dragas av dessa fåtaiga observationer. Genom sammanstäning av tab. 23 med ta b. 2 r och 22 erhåa vi sutigen de resutat, som angivas i tab. 25, s. 38. Innan vi diskutera de så funna sutresutaten av utredningen bör emeertid här beröras en annan omständighet. Det framgick av fig. IO att de funna korreationsfaktorerna visade en tendens ti ökning ju ängre mot hösten perioden vades. Det fanns då anedning undersöka sambandet för perioder senare än september. Utföras beräkningarna för oktober och för november månader får man de resutat, som angivas i tab. 26, s. 38. För ättare jämförese ha de förut beräknade faktorerna även införts. Man finner härav, att sambandet får anses vara ika stort eer snarare större för oktober och november månader än för september. skinaderna äro ju ej stora. För varje yta för sig kan man, med hänsyn ti medeavvikesen, ej taa om någon skinad as, men tendensen är dock tydig. 37

43 38 O. ENEROTH [38] Tab. 25. Sannoik minskning i skogsodingsresutatet om fröet hämtas från en pats med 1 C högre medetemperatur än skogsodingspatsen, uttryckt i % av resutat, då fröet hämtas från en pats med samma medetemperatur. Probabe reduction of the resu of panting eaused by gathering the seed on a ocaity, the mean-temperature of "ivhich is 1 C higher than that of the panting-spot. The reduction is expressed as % of the resu when using seed from a ocaity of the same mean temperature as the panting-spot. Yta n:r :::::::::::::::::::::::::::::::::1 Juni-september September % ±s % ±e ,7 22 3, ,5 28 4, ,3 26 3, ,8 29 7,o ro,6 31 7,s , , ,o _6, 31 7,3 Medeta Mean. 1_2_:_, :--_:_.:..::... "-' 35 "'-'27 6,I Tab. 26. Korreationsfaktorer för sambandet mean kimatskinad och skogsodings resutat. Kimatet karaktäriserat enbart av medetemperaturen för resp. de av året. Begreppet skogsodingsresutat definierat å sid. oo, tab. 3 Reation between the difference in mean temperature of severa parts of the year and the resnits of panting, expressed by coefficients of correation. >Resut» defined on p. 6, Tab. 3 N :r Jui Juni-sept. Sept. Okt. Nov o,mz + O,I43 + 0, ,366 + o,4rz 173-0,23! -0,223 -o,ns -o,r8z -0,2! ,71 4-0,658-0,5]2 -o,ssz -o,sgr ,424-0,SI4-0,5]0-0,540-0, ,774-0,876-0,896 -O,gzz -0,g3o ,]25 -O,S]o -O,gos -0,933-0,9' ,]22-0,848 -o,gao -0,935-0, ,746-0,796 -o,so6 -=-o,76z -0, ,6r6-0,7!5-0,778-0,781-0, ,644-0,778-0,818-0,856-0,874!83-0,4!8-0,678-0,70! -0,780-0,736 ::::::::::::::::::::: ,543-0,72I -0,738-0,782-0, o,s6o -0,750-0,793-0,848-0,870 Medeta! Mean ,63-0,78-0,82-0,84 -o,8s Då vi för vårt ändamå söka den period som visar det starkaste sambandet, skue ju det vara motiverat att då väja november månad. För denna månad igger isotermen för 0 (vid havsytans nivå) över Värmand-Västmanand, och för -8 i övre Norrbotten. Temperaturfaet från söder mot norr är atså betydigt större än under sommaren. I förhåande ti denna temperaturskinad försvinner WILDS siffra, 0,2

44 [39] TALLFRÖ AV FRÄMMANDE PROVENIENS 39 per 100 m, adees. Det skue icke inverka nämnvärt på korreationsfaktorerna om den icke medtages och temperaturen bestämdes utan hänsyn ti höjdäget. Detta skue man ju ha så mycket större skä att göra som 0,2 sannoikt är feaktigt (se s. 13.) Vi kunna ej i'äga om den är 0,5 eer O,o. Beräknas som förut skogsodingsresutatets minskning per grad temperaturskinad för november får man en jämn serie med ett medeta av c:a 15 %, men om man vänder på saken och söker utröna vid viken höjd över havet resutatet då bir o vid förfyttning enbart i höjded med tiämpning av WILDS siffror får man föjande svar för oika månader. Tab. 27. Yta n:r Höjd över havsytan, meter Height above the sea eve, meters Juni-sept. Sept. Nov o I,ooo , ,645 3, ,240 2,8oo 3,815 5, j Man finner såedes något så när rimiga värden i jämförese med skogsgränsens verkiga höjd för juni-sept. och september månader, men kommer ångt upp i den eviga snöns område för november månad. För oktober bir resutatet ej heer rimigt. Detta beräkningssätt innebär ju en grov approximation, enär regressionen på större höjder ej är rätinig, men utsaget är ock så vådsamt man kan begära. Så änge vi icke kunna, på grundva av för detta ändamå utförda försök, framstäa ett uttryck för den rena höjdförfyttningens inverkan på skogsodingsresutatet och dettas samband med av enbart höjdförfyttning orsakad temperaturskinad utan äro nödsakade att göra en enke summa av de temperaturskinader som uppstå genom förfyttning i oika riktningar, torde det använda förfaringssättet vara det enda möjiga för att kunna kontroera, att rimiga resutat erhåas (jmf. s. I 5.) Ehuru ämnet strängt taget igger utom ramen för denna utredning torde vi här även böra ingå på frågan om vika isotermer som bäst återge fördeningen av taens kimatraser. (WIBECK 1920, s. 4). Om man, som ju rätteigen bör göras och som för praktiska ändamå är nödvändigt, tar vederbörig hänsyn ti höjdäget, kunna tydigen, så som vårt ands yta är formad, inga enkare isotermkartor komma

45 40 O. ENEROTH [40] i fråga. Ska emeertid en dyik karta, viken i så fa beve en verkig karta över det okaa värmekimatet i vårt and, upprättas för det ändamå, för viket denna utredning verkstäts, kan man sannoikt icke an vända höstens eer senhöstens utan får håa sig ti juni-september~ eer septembertemperatur. Tar man åter icke eer ej fu hänsyn ti höjdäget och använder isotermer för stationsnivå (ScHOTTE, WIBECK) bir inverkan av denna feaktighet tydigen av at mindre och mindre betydese ju ängre mot hösten man kommer. Temperaturfaet från söder mot norr at större, minskningen per 100 m höjd ö. h. at mindre, den förra termen dominerar at mer i temperatursumman. Av denna anedning böra a priori höstisotermerna då återgiva fördeningen av kimatraserna bättre än sommarisotermerna. Därmed är givetvis icke sagt, att höstisotermernas företräde skue grundas enbart eer ens ti huvudsakig de på detta förhåande. Även de meteoroogiska stationernas höjdägen återge ju, ehuru i mycket grova drag och med åtskiiga undantag (jmf. s. 47), andets höjdförhåanden. Det framgår ju även av tab. 26 att sambandets styrka stegras mot hösten. Huruvida något verkigt orsakssammanhang föreigger kan sjävfaet ej påvisas med de undersökningsmetoder vi för het annat ändamå använda i denna utredning. Åtskiigt taar ju för att ett sådant finnes. Efter denna utvikning återgå vi ti de uttryck för risken vi funnit och sammanfört i tab. 25. Vi skoa då icke närmare ingå på resutrtten för de enskida ytorna, vika ju visa god överensstämmese, utan håa oss ti medetaen. På grund av materiaets beskaffenhet kunna vi nämigen icke nu diskutera de skijaktigheter som eventuet kunna finnas mean oika trakter av Norrand i detta avseende. Det framhåes här uttryckigen att des;;a medeta i tab. 25 endast få anses som ett mått på riskens storeksordning. Med denna reservation finna vi emeertid: Vid skogsoding av ta i Norrand och Daarna har man att räkna med, om fröet tages från en trakt med I 0 varmare medetemperatur, att resutatet bir i medeta 35% resp. 27% sämre, än om fröet tages från en ort med samma medetemperatur, skinaden må orsakas av oika breddgrad, oika höjdäge eer av båda dessa faktorer. Detta medeta gäer tydigen vid skogsoding å ytor av försöksytornas (ej parceernas) storek, I a 2 har. För smärre dear av ett sådant skogsodingsfät har man givetvis att vänta en högst betydig variation. Försöksytorna voro vidare beägna på pan eer nästan pan mark. Hur resutatet bir om skogsodingen verkstäes i nord- eer sydsutt-

46 [41] TALLFRÖ AV FRÄMMANDE PROVENIENs 41 ningar kan tydigen ej denna undersökning avgöra. Man har anedning att förmoda, att pantor som härstamma från ett varmare»kimat» (detta då bestämt på samma sätt som i denna utredning) skoa växa bättre i en sydsuttning, så änge den där rådande högre marktemperaturen inverkar höjande på det uftagers temperatur, i viket pantorna och ungträden ha sina kronor, och vice versa för nordsuttningar. Denna inverkan är högst betydig vid markytan och kan ännu påvisas någon eer några meter däröver. På trädkronors vaniga höjd över marken måste den anses försvinnande iten. Där råder ortens medetemperatur även suttningar. För att förebygga missuppfattning vi förf. framhåa, att det tigängiga materiaet icke är sådant, att det här funna uttrycket för riskens storek kan anses vara bevisat som riktigt. Däremot torde man vara berättigad draga den sutsatsen, att det med en hög grad av sannoikhet är riktigt. För att kunna fäa en rätt dom i en sådan fråga måste man tydigen anita ej endast»ikneser och omständigheter» utan direkta»vittnen». Detta vi med andra ord säga, att utan direkta försök erhåes intet sutgitigt svar. Dyika torde möjigen ej behöva nu anordnas, enär man band de tarika redan utförda skogsodingarna i Norrand och Daarna kanske skue kunna uppeta för ändamået ämpiga. Utredningens resutat ge emeertid i första hand anedning att än en gång understryka SCHOTTES maning. Den torde ej kunna upprepas för ofta:»vid skogsoding av ta bör största möjiga omsorg nedäggas på att för skogsodingspatsen ämpigt frö kommer ti användning. Såunda bör avgjort företräde ämnas ortens frö, men behöver tafrö anskaffas från annan ort, måste det tagas från en trakt med ett med skogsodingspatsen i stort sett ikvärdigt kimat.» Däremot synes av denna utredning framgå, att riskerna vid föryttning inom en och samma av de av SCHOTTE föresagna zonerna (d. v. s. inti högst 1 medetemperaturskinad) icke äro så små, att de kunna ämnas utom räkningen. De synas snarare kunna betecknas som avskräckande stora. III. Tiämpning. Vi ha såedes funnit: att sambandet mean medetemperaturen för såvä juni- sept. som enbart september, beräknad ur de gängse meteoroogiska uppgifterna och med reduktion för höjden enigt WILDS tabe, och skogsodings-

47 42 O. ENEROTH [42] resutatet, angivet såsom vid års åder kvarstående anmärkningsfria pantor i % av antaet ursprungigen utsatta, är tiräckigt stort och genomgående, åtminstone upp ti en höjd över havsytans nivå av c:a 500 m, för att så beräknade temperaturdata skoa kunna användas vid bedörnande av ett visst tafröpartis ämpighet i provenienshänseende för en viss oka; att minskningen pr grad så beräknad temperaturskinad, då fröet tages från en oka med högre medetemperatur än användningspatsens, bör kunna befaras uppgå ti i medeta omkring 35 resp. 27 % för resp. juni-sept. och september, av det resutat, som i medeta kan beräknas erhåas under i övrigt ika förhåanden vid användning av frö från en ort med samma medetemperatur. Det återstår nu endast att angiva hur i praktiska fa uppgifterna rörande dessa medetemperaturer ämpigen kunna erhåas. Det är ju icke så sjävkart, att den dock något omständiga metod som i denna utredning använts vid beräkning av frösamings- och panteringsokaernas medetemperaturer, och vars användning givetvis betingades av att så exakta uppgifter som möjigt erfordrades, icke för praktiska behov skue kunna ersättas av ett ättvindigare tivägagångssätt, åt vara att resutaten beve mindre noggranna. Man har då att i första hand tänka på den av SCHOTTE föresagna zonindeningen (SCHOTTE 1923, s. 317). Det skue ju i hög grad förenka saken om en viss okas medetemperatur kunde med för praktiska behov tiräckig noggrannhet bestämmas endast genom att fixera dess äge å den enka och rediga zonkartan. Man kan där, som ock ScHOTTE framhåer, icke vänta sig någon detajerad överensstämmese med de varierande höjdförhåandena i andet. Zonindeningen måste ses i stora drag, enär gränsinjerna mean zonerna (isotermer med 1 skinad) avse stationernas nivå och denna givetvis endast i grova drag kan återge andets höjdförhåanden. För att kunna bedöma med hur pass stor noggrannhet denna zonkarta kan ämna temperaturuppgifter för speciea fa, i vika ju dock fröanskaffningsfrågan i praktiken sönderfaer, bör man såedes undersöka, des i vad mån stationernas medehöjd ö. h. motsvarar den omgivande traktens medenivå, des även hur stora höjdvariationerna i verkigheten äro inom samma zon på ungefär samma breddgrad. Man kan då, vad det första spörsmået beträffar, från början ha an edning att icke vänta någon större överensstämmese. Av praktiska skä föräggas de meteoroogiska stationerna i bebodda orter. Åtminstone var så faet med de stationer, från vika de här använda observationsserierna härstammade. Bebodda orter igga emeertid ofta i dagångarna, vid stränder av sjöar och vattendrag. Mean de bebodda da-

48 (43] T ALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENS 43 gångarna sträcka sig de oftast öde skogsvidderna, vika såedes kunna antagas i medeta igga på en högre nivå ö. h. H. E. HAMBERG (I 907) anger även, att de isotermkartor han ämnar (i mindre skaa) för stationsnivå, egentigen avsåge ägre, bebodda trakter, högst några hundra meter ö. h. I den bekanta»nordisk Famijebok», där några isotermkartor återgivas (Band 27, spat II42-II44) från HAMBERGS arbeten, sker detta också under den riktiga rubriken:»medetemperaturen för åren r i bebodda trakter i Sverige». Man har atså att direkt sammanstäa stationshöjden i oika trakter med det kringiggande områdets höjd för att få karhet i frågan. För detta ändarnå ha profierna fig. 12, a-n, uppritats. Dessa angiva markytans (sjöytornas) höjd ö. h. ängs vissa breddgrader, bestämd enigt tigängiga uppgifter, i huvudsak»sverige i 32 kartbad», I9I6. På varje profi har angivits höjdäget för de i HAMBERGS arbete (1907) använda stationer, som igga inom 30 breddminuters avstånd från resp. profis breddgrad i norr och söder. Varje profi avser atså stationerna inom ett bäte Offi c: a I I mis bredd. Stationstecknen äro insatta å rätt geografisk ängdgrad i förhåande ti injen för markytan. Övriga förkaringar ti fig. I 2 finnas angivna vid denna. mö.h "; Fig. 12 a. 66 N. Br. Uddjaur-Edefors-Karungi. mo.h :mo o t\ n_ ' "- \~'\f-11--"\ci+~c::pi'----' Fig. 12 b. 65 N. Br. Kutsjön-Stensee--Norsjö--Byske. o

49 44 O. ENEROTH [44] mo.h ~~-~~~~~~~~~ Fig. 12 c ' N. Br. Gäddede-Baikfjäet-Lycksee-Burträsk. o Fig. 12 d. 64 N. Br. Hotagen-Asee- Umeå. md.h. ----~, ~ ~--~ ~~--~00 ~--~~~ ~~ ~ '-4~~~~----~L-----~------~ ~ Fig. 12 e ' N. Br. Ka-Ramsee-Gideå. o.

50 [45] TALLFRÖ AV FRÄMMANDE PROVENIENs o m d.h ~------~T~: wo ~ * i 45 Fig. 12 f. 63 N. Br. Oviksfjäen-Bispgården (.E)-Nyand. o mo.h -t~~~------,rr boo --r ~r-~------~~~~r--w~--~-200 ~~ r r--~~---.of~,_-100 o Fig. 12 g ' N. Br. Ljusneda-Aby-- Wifstavarf. mö. h ~r.-~~~-y.~ r ~oo ~---=~~~-----tt~--~~r ~----~~ r------~ ~~~~~------~----~ ~00 Fig. 12 h. 62 N. Br. Städjan-Sveg-Bergsjö. o

51 46 O. ENEROTH [46] mo h --~--800 Fig. 12 i ' N. Br. Fuufjäet-Ävho-Ennger. o Fig. 12 j. 61 N. Br. N. Finnskoga-Mora-Axmar. a~~~--~~~--~~--~~-l--~~~~~~- Fig. 12 k ' N. Br. Nyskoga-Boränge-Öregrundsgrepen. mo. h 00 Fig o 0 N. Br. Uddehom-Maingsbo-Häverösund..H 00 &O o

52 [47] TALLFRÖ AV FRÄMMANDE PROVENIENs 47 \r~,+-~ ~------~~! Fig. I2 m. 59 N. Br. Strömstad-Finnerödja-Södertörn. mö.h 400--T-~~~ ~==~ ~~ ~~--~--~_.----~~~----~~--~~~~ Fig. I2 n N. Br. Kungs backa- TVaggeryd-Misterhut. Fig. 12 a-n. Avstånden mean destrecken å basinjerna= 20 km. Hedragna kurvor ange den direkt funna höjden å varje punkt, aväst å minst varje he km, streckade kurvor ange en något utjämnad höjd. Denna utjämning har skett genom numerisk medetasberäkning på så sätt, att höjden å den hedragna kurvan avästs å avstånden 2, 4, 6 o. s. v. km från kusten, varefter medetaen av grupper av 5 sådana aväsningar markerats å avstånden 6, 16, 26 o. s. v. km från kusten. I, II, III, IV, V, äro zon-nummer, de vertikaa grova strecken zon-gränser, meteoroogisk station. För ättare orientering ha profierna försetts med uppgift å de större eer för skogsmän mera bekanta orter, som igga i profiinjens närhet. The distance between the marks in the scae is equa to 20 kiometers. Fu ines indicate the height of the surface of the ground above the sea-eve!, as measured on every fu kiometer. Broken Iines indicate a eveied height, i. e. the means of the heights on km z, 4, 6... etc, in sets of.five have been dotted on km 6, I 6, etc from the sea-board. I, II, III, etc are eirnatic zones, the broad vertica ines are the division ines between the zones or isotherms June-Sept. at the eve of the meteoroogica stations. = meteoroogica station. m. ö. h. = meters above the sea-eve. Man torde vid en granskning av dessa profier finna, att, ti en början, stationsnivå och markytans nivå, den streckade kurvan, ej sammanfaa. stationerna igga i rege ägre, viket ju, som sagt, var att vänta. Detta förhåande försvårar zonkartans användning, men bör icke omöjiggöra densamma, om nämigen skinaden mean dessa nivåer kunde anses vara något så när ika i oika andsdear. Så är emeertid ångt ifrån faet, viket torde tydigen framgå av fig. 12. Om man håer sig inom Norrand är i Norr- och Västerbottens än ned ti c:a 64 n. hr. (Umeå) stationsnivån vida bättre överensstämmande med markytans höjd än i meersta Norrand, 63 30'-62 30'. Om atså zonkartans isoterm för visst gradta går något så när rätt i förhåande ti skogsmarkytans

53 48 O. ENEROTH [48] höjd å Umeå breddgrad, så går den för ångt åt väster i meersta Norrand. Jämför man södra Sverige med norra Sverige finner man, att å det meansvenska ågandet (59 n. br.) och å det småändska högandet (5 J 0 30') stationsnivån tämigen vä representerar markytans medehöj d, mycket bättre i varje fa än i meersta Norrand och i rege bättre än i Norrand och Daarna över huvud taget. Om atså en dyik zonkarta ska i stora drag återge temperaturförhåandena över skogsmarken, bör kartan för stationsnivå betydigt justeras, i stort sett. så att i Norrand isotermerna, i varierande grad på oika punkter, skjutas mot öster. Vad den andra frågan beträffar, nämigen höjdvariationernas storek inom varje zon, torde profierna (de hedragna injerna) taa för sig sjäva. Man finner, att inom aa zoner, även N:o IV, förekomma höjdskinader om minst 300 meter på tämigen begränsade områden, några mis avstånd. En dyik höjdskinad mean två okaer på så kort avstånd från varandra medför emeertid på atför många stäen en skinad i medetemperatur under den varma årstiden som måste vara vida större än de eventuea fe som begås, då WILDS tabe användes i vårt and. Under sådana förhåanden måste man ju tydigen, även vid förfyttning inom samma zon, taga hänsyn ti höjdäget. Man har då föga nytta av en zonkarta för stationsnivå, enär man ju icke utan mycket besväriga interpoationer (mean kringiggande stationer) kan något så när tiföritigt avgöra viken höjd zongränserna på oika punkter avse. Profierna i fig. 12 avse även att ge en antydan om hur ofantigt nära ti hands det i sjäva verket igger, att försynda sig mot proveniensen vid skogsoding, även om fröet tages»från orten». Man behöver nämigen i Norrand och DaJarna icke as taga ti så re. stora områden som ett revir eer skogsförvatningsdistrikt för att inom detta träffa höjdskinader, som kunna bi ödesdigra; det torde fastmer vara rege att man redan inom så re. små områden som av en bevakningstrakts eer mindre sockens storek kan påvisa dyika skinader i höjdäge. Man har då, ti dess bekvämare tivägagångssätt möjiggöras, tydigen ingen annan utväg, vid bedörnande av ett visst tafröpartis ämpighet för en viss oka, än att förfara på samma sätt som vid ifrågavarande utredning, d. v. s. bestämma medetemperaturen med tihjäp av isotermkartor för havsytans nivå och WILDS tabe. Isotermkartorna i denna utredning (fig. 2 och 9) torde tisvidare kunna användas. Den egentiga svårigheten möter vid bestämmandet av höjden ö. h. för en viss oka. Generastabskartornas höjduppgifter äro rätt gesa och avse oftast dabottnar (sjöar) eer bergstoppar. För ändamået an-

54 [49] TALLFRÖ A V FRÄMMANDE PROVENIENs 49 vändbara höjdkartor äro: Sverige i 36 kartbad, Stockhm 19 I 6, viken dock fordrar. mycket goda ögon eer förstoringsgas, samt Generastabens HÖjdkarta över Norra Sverige (I922) och över Meersta och Södra Sverige (I92I)! Det kan sutigen rekommenderas för dem som bedriva skogsoding inom kuperade trakter att upprätta okaa höjdkartor med tihjäp av de nämnda kartverken. Ett exempe på en på dyikt sätt förfärdigad karta är fig. 13, viken emeertid ej är avsedd att vara något mönster. Kartan torde i sin mån även kunna beysa de skarpa höjdskinaderna inom det nordsvenska högandet samt hur itet man i sjäva verket får veta av en isoterminie för stationsnivå.. Man torde vara berättigad draga föjande praktiska konsekvens av utredningen: I) Kottsaming och frökängning böra beträffande ta ordnas så, att partier från skida orter och skida hö'j dägen icke sammanbandas. Det kan möjigen vara av intresse att här meddea några erfarenheter om hur denna sak kan ordnas i verkigheten. Sedan förf., som inedningsvis berördes, våren I923 hunnit övertyga sig sjäv om riktigheten av de resutat som här framagts i mera utarbetad form, befanns nödvändigt att bygga en känganstat och upphöra med egakängning samt att ordna kottinsamingen på ett annat sätt. Varje kottsäck försågs på insamingspatsen med ett träpån med tydig påskrift om insamingspats (skogsskifte) och höjd ö. h. om större skinader inom skiftet förekomma. Detta träpån medföjde sedan kottpartiet genom kängning, avvingning och rensning och fastsattes sutigen på frökanistern. De praktiska oägenheterna härav äro egentigen, att man får en massa embaage (säckar, påtkär o. s. v.) bundet för ängre tid, att större agerutrymme för kott (även frö) erfordras samt givetvis, att kängning, avvingning och rensning, som ej kunde ordnas som massfabrikation, bi något omständigare. De c:a I,85o h takott som kängdes första året voro uppdeade på ett 6o ta skida härstamningsorter, viken ganska ångt gående uppdening emeertid ej visade sig medföra sådana svårigheter, att de ej kunde med någon omtanke bemästras. Den nästa konsekvensen bir tydigen : z) Man bör icke använda tafrö, vars ursprungsorts äge och höjd over havet ej är känd. x De sistnämnda kunna erhftas i svarttryck, utan fårgbeteckning. 4. Medde. fr!jn Statens Skogsförsöksanstat. Häft. 23.

55 50 O. ENEROTH [50] D -200 r=:=:?] 200-'300 = GOO ''h mo o 10 2okm Fig. IJ. Exempe på höjdkarta. - Dear av Härjedaen, Häsingand och Daarna. 'Hamra kronoparks bekanta kontur framträder i norr. Orsasjön i söder. Stomkarta: >Konturkarta över Sverige>. Gen.-stab. Lit. Anst i 1:500 ooo. Niv!. kurvor inagda enigt»sverige i 32 kartbad». 1916, Den hedragna kurvan är isotermen för + 12 C. juni-sept. I859_:_I9oo, vid stationsnivå, dvs. gränsen mean zon II och zon III. Map showing the broken country in Centra Sweden. The fu curve is the isatherm for + 12 C. J une-sept at the eve! of the meteoroogica stations or the division Iine between the eimate 1.ones II and III. m. ö. h. = meters above the sea-eve!.