Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Transkript

1

2 Byggforskning 68

3

4 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning

5 statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968

6 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn dr Hjamar Oson, Statens råd för byggnadsforskning. 9 V ad kostar staden? Professor Sune Lindström, Chamers Tekniska Högskoa. 29 Lägesbestämda data för byggandet. Professor Torsten Hägerstrand, Lunds universit,et. 43 Detajpaneringens besutsprocess. Arkitekt Hans Fog, statens institut för byggnadsforskning. 51 Prisutveckingen på fastighetsmarknaden. Professor Erik Cardegrim, Kung Tekniska Högskoan. 59 Boendeservice. Arkitekt Sven Thiberg, Statens institut för byggnadsforskning. 69 Kan man mäta människans uppevese av mijö? Professor Sven Hessegren, Sigtuna. 75 Grundvat tenprobem i tätorter. Civiingenjör Sven Tyren, Sven Tyren AB. 87 Bättre och biigare småhusgrunder. Professor Bo Adamson, 'Lunds Tekniska Högskoa. 101 Eementbyggeri - forskningsbehov. Professor Gunnar Kärrhom, Chamers Tekniska Högskoa. 07 Byggnadens uftjudsisoering - teorier och deras tiämpning. Tf Professor Stig Ingemansson, Chamers Tekniska Högskoa. 123 Provningsmetoder för tauppfattbarhet - tiämpning för skoor och samingssaar. Laborator Tor Kihman, Lunds Tekniska Högskoa. 133 Auminiumkonstruktioners bärförmåga - teoretiska och experimentea undersökningar. Tekn dr Rof Baehre, Professor Arne Johnson Ingenjörsbyrå. 141 Svensk brandforskning visar nya vägar. Tekn dr Kai ödeen, Statens provningsanstat. 149 Byggnadskimatoogi - nytt forskningsområde. Tekn ic Harriet Ryd, Statens institut för byggnadsforskning

7 Vägar ti bättre ventiation. Professor Caes Aander, Kung Tekniska Högskoan. 167 Nya reger för rördimensionering minskar byggnadskostnaderna. Civiingenjör Uf Rengho!t, Statens panverk. 175 Datatekniken inom VVS-branschen. Civiingenjör Berti Wahing, Wahings Konstruk.tionsbyrå AB. 183 Fysisk ansträngning i byggnadsarbete. Laborator Irma Astrand, Arbetsmedicinska institutet. 191 Arbetspatsens tiskonstider - störningar på byggop'erationer. ngen;ör Ingvar Håkman, Datagruppen i Göteborg. 199 Arbetsedningen och störningar på arbetspatsen. Docent Hans Wirdenius, P A-rådet. 223 Enhetiga reger för uppmä~ning av produktmängder från ritningar. Civiingenjör Berti Birgerson, Byggnadsindustrins Datacentra AB. 229 Kostnadsåterföring i byggprocessen. Fi ic Erwin Midner, Statens institut för byggnadsforskning. 234 Några utveckingsinjer för arbetret inom Statens institut för byggnadsfor.skning. Ett diskussionsinägg. Professor Lennart Hom, Statens institut för byggnadsforskning

8 Förord Statens råd för byggnadsforskning - BFR-byggforskningsrådet - tikom 1960 som ett centraorgan med uppgift att främja forskning och rationaisering inom byggnadsområdet Under de år som gått har verksamheten succesivt vuxit. För att ge en amän orientering om det forskningsarbete som pågår anordnade rådet den 24 och 25 september 1968 en informationskonferens på hote Foresta. I form av kortare föredrag gavs exempe på aktue byggnads- och samhäspaneringsforskning samt orienterades om rådets verksamhet i övrigt. Konferensföredragen har nu samats ti denna bok och det är rådets förhoppning att äsarna ska finna dessa smakprov på vad byggforskningen uträttar intressanta. Den som vi skaffa sig en mer fuständig överbick av rådets verksamhetsfät hänvisas först och främst ti årsberättesen. I denna pubiceras en fuständig förteckning över under verksamhetsåret utdeade ansag, inämnade rapporter och pubicerade skrifter. En kontinuerig pubicering av dessa uppgifter sker i meddeandebadet Från Byggforskningen. 7

9

10 Tekn dr HJALMAR OLSON Statens råd för byggnadsforskning Byggforskningens resurser och behov RESURSER FÖR FORSKNING Resurser är pengar. Byggforskningens ekonomiska resurser har ökat kraftigt sedan statens kommitte för byggnadsforskning 1942 inrättades för att fördea åriga statiga ansag på mean och kronor mean hugade forskare, viket framgår av fig. De viktigaste vändpunkterna är 1953 då byggforskningsavgiften tikom och kommitten omvandades ti statens nämnd för byggnadsforskning samt 1960 då statens råd för byggnadsforskning och statens institut för byggnadsforskning avöste nämnden. Rådets inkomster var 1960/61 4 mij kronor och mij kronor. De beräknas för 1968/69 ti 28 mij kronor. Efter har beoppet för den av amänna mede betada byggnadsforskningen i genomsnitt ökat med 20 % per år räknat i konstant penningvärde. De ekonomiska förutsättningarna för en ansenig utökning av byggnadsforskningen finns atså. Resurser är också forskare. Vem kan och vi använda Byggforskningens mede för att detaga i forsknings- och utveckingsarbete? Insatser för byggnadsforskningen och dess framsteg kommer från många hå. De oika forskningsinstanserna kan ämpigen grupperas enigt nedan. statens institut för byggnadsforskning De.tekniska högskoorna Övriga universitet och högskoor Branschforskningsinstitut m f Särskida organ för FoU Enskida samt tifäiga organ 9

11 Mkr 30 f. Kommitte.!,. Nämnd.J.. R~d Fig. Den centraa Byggforskningens intäkter STATENS INSTITUT FöR BYGGNADSFORSKNING Institutet tikom Idag har man 160 anstäda. Institutet övertog vid starten de forskningsuppgifter som nämnden sjäv handagt. Under det första året förbrukade institutet 50 % av rådets ansag. Forskningsansagen har ökat med åren men procentandeen har minskat och igger nu vid ca 30 %. Se fig 2. Sedan 1965 har rådet dessutom uppdragit åt institutet att sköta huvuddeen av Byggforskningens pubiceringsverksamhet 10

12 Ansog Mkr 10 ~ Ansog ti institutet för forskning i Mkr e K- %av totat utbetaade ansog Fig 2. Ansag ti Statens institut för byggnadsforskning från BFR. INSTITUT ÖVRIGA Samhäs och byggnadspan. Materia och konstruktion Instaationer Produktion Information och amänt Mkr. 5 Fig 3. Forskningsprofien forskning. o 5 o vid Statens institut för byggnads- Institutets instruktion föreskriver att det ska i första hand ägna sig åt sådan forskning som inte bedrivs på annat hå. Institutet har därför koncentrerat sig på tidigare underutveckade forskningsområden. Fig 3 visar hur institutets forsknings- 11

13 profi kompetterar den övriga forskningen. Angivna siffror anger ande av BFR-ansag åren 1960/ /66. DE TEKNISKA HöGSKOLORNA De tekniska högskoorna svarar för en mycket stor de av den byggnadstekniska forskningen. Genom den snabba utbyggnad som skett av dessa högskoor har också deras forskningskapacitet ökat och stora ansag kunnat paceras. Atjämt finns dock stora möjigheter att bygga ut denna forskning. Det kan iustreras av nedanstående uppstäning: (Se även fig 4.) Vid Kung Tekniska Högskoan finns 7 professorer vid sektionen för Väg- och vattenbyggnad, 4 av dem har ansag för forskning från BFR, 7 professorer vid sektionen för Arkitektur, 4 av dem är på oika,gätt engagerade i BFR:s verk8amhet och 5 professorer vid sektionen för Lantmäteri, 3 av dem har forskningsan,gag från HFR. De tekniska högskoornas professorer med ansag från BFR v i i KTH A ~ L v ' i 'i i -! CTH i A i v - LTH i i i i A i i ii i Ansag från BFR ~ Engagerade i BFR-projekt Fig 4 c-j ~~~ j_ i i i i i i i i i i Vid Chamer,g Tekniska Högskoa finns 10 professorer vid sektionen för Väg- och vattenbyggnad, 4 av dem har for,gkningsansag från BFR, 6 professorer vid sektionen för Arkitektur, 3 av dem har ansag från BFR. En för sektionerna V ooh A 12

14 gemensam professor i byggnadsakustik har ansag från BFR. Vid den nya Tekniska Högskoan i Lund finns 7 professorer vid sektionen för Väg- och vattenbyggnad, 5 av dem har ansag från BFR, 7 professorer vid sektionen för Arkitektur, 5 av dem har ansag från BFR. Givetvis ger detta inte en rättvisande bid av forskningsintensiteten vid de oika högskoorna - aboratorer och andra kan vara engagerade och forskningsverksamhetens omfattning vid oika institutioner kan ;tvsevärt variera. övriga UNIVERSITET OCH HöGSKOLOR Betecknande för byggnadsforskningens stora bredd och överskärande karaktär är att en rad devis mycket stora ansag går ti forskning inom vetenskaper som inte är företrädda vid de tekniska högskoorna. Som exempe kan nämnas meteoroogi, geografi, geoogi, psykoogi, sociaekoogi, hygien, ekonomi, trädgårdskonst. Föjande universitet och högskoor har aa ansag från rådet: Uppsaa universitet Stockhoms universitet Göteborgs universitet Lunds universitet Stockhoms handeshögskoa Anarps antbrukshögskoa BRANSCHFORSKNINGSINSTITUT m f En rad speciaicerade branschforskningsinstitut av statig, havstatig eer privat karaktär arbetar med ansag eer uppdrag från rådet. Några exempe: Cement- och betonginstitutet Geotekniska institutet Träforskningsinstitutet Färgindustrins forskningsaboratorium Näringsivets paninstitut ståforskningsinstitutet 13

15 Med ansag för forskning som främst avser provningsmetoder arbetar statens provningsanstat Chamers provningsanstat Exempe på institut som normat arbetar med andra uppgifter m.~n som även erhåit byggnadsforskningsansag är Hantverksinstitutet Konsumentinstitutet SÄRSKILDA ORGAN FoU - UTVECKLINGSARBETE FORSKNINGS- OCH Särskida organ för FoU i form av stifteser, kommitteer, utredningar, forskningsutskott i förbund och föreningar och het fristående grupper av sakkunniga har tagit på sig en snabbt växande ande av forskningen. Här ska nämnas ett fåta som samtiga erhåer åriga ansag med beopp som närmar sig eer överstiger en mijon kronor. Byggs tandardiseringen Egenskapsredovisningen Byggnadsindustrins arbetsforskningsstiftese ö-gruppen Byggstandardiseringens stora betydese för ett rationet byggande är amänt omvittnat. Genom agstiftning har nyigen föreskrivits att svensk standard ska tiämpas vid statigt byggande och vid sådant byggande där statig ånegivning sker. Som fig 5 visar utgör ansag från rådet den dominerande inkomsten för den snabbt växande byggstandardiseringen. Det är tydigt att dess expansion enbart mö_iiggjorts genom att rådet fått ökade mede ti sitt förfogande och därigenom undan för undan kunnat höja ansagen ti standardiseringen. De utgjorde 1967/ kronor och är för 1968/ kronor. 14

16 ~ STATSBI DRAG III BVGGFORSKNINGSANSLAG D FöRsÄLJNING []] MEDLEMSAVGIFTER ~ÖVRIGT 55 ~.E A! M!!!! &3 E! BUDGET Fig 5. Byggstandardiseringem finansiering

17 Byggstandardiseringens utgifter avser väsentigen fast anstäd persona för utrednings- och administrationsarbete, okakostnader m m samt arvoden åt fristående utredningsmän. Som räkneexempet i fig 6 visar utföres emeertid en stor de av arbetet i kommitteer, i styrese och fumäktige och genom remisser, av framstående byggfackmän och experter utan ersättning från standardiseringen. Värdet av det bidrag som såunda ämnas av branschen uppgår ti anseniga beopp, sannoikt fera hundratusen kronor. Byggstandardiseringens arbete Räkneexempe Fumäktige 59 personer 1 sammanträde 100 tim. styrese 10 personer 8 sammanträden 500 t im. Kansi 16 personer t ini. Kommitteer 60 st. Ca 500 personer 131 sammanträden t im. Remisser 16 st. 1. OOOtim. Fig 6 Förhåandet är ofta ikartat när det gäer forskning som bedrivs av andra speciea forskningsorgan. Fig 7 visar ett motsvarande räkneexempe som gäer ER-nämnden. ER-nämndens ansag utgjorde 1967/ kronor. ENSKILDA FORSKARE SAMT TILLFÄLLIGA ORGAN Många ansag går ti enskida fristående forskare som ofta utför ett mycket värdefut arbete. Deras reativa ande i den totaa forskningen minskar emeertid undan för undan. Forskningen bir mer och mer ett agarbete och även enskida insatser befordras av en ämpig forskningsmijö, sådan som erbjuds 16

18 i::r- nämndens arbete Räkneexempå Nämnd 12 sammanträden 600 tim Beredningsgrupp 15 sammanträden. 200 t im sekretariat tim Utredningsmän 5000tim Rådgivande grupper 33 st 58 sammanträden 2000 t im Ca 150 personer Remisser 15 st 1000 tim Fig 7 vid en högskoeinstitution eer ett forskningsinstitut. Atmer vanigt bir däremot att det på ett eer annat sätt bidas tifäiga organ - forskargrupper - enbart för att genomföra ett speciet forskningsprojekt. Sammanfattningsvis kan sägas att resurserna i forskare för närvarande är fut tiräckiga för att tigängiga ekonomiska resurser ska ti fuo kunna utnyttjas för viktig och värdefu forskning. Forskarnas anspråk på mede överstiger avsevärt tigången. BEHOV AV FORSKNING Det finns ett stort behov av forskning för akuta må vars resutat omgående kan tiämpas i praktiskt handande. Som ett exempe kan nämnas judisoeringsforskningen. En utredning som utfördes kring 1960 visade att judisoeringen i nybyggda bostadshus speciet av icke traditionet utförande ofta var förfärande dåig. Orsakerna ti detta förhåande var ti stor de okända. Rådet ät en programkommitte inventera de mest angeägna forskningsbehoven och en forskning drogs igång 17

19 med insats av aa de forskare som fanns tigängiga samtidigt som nya forskare animerades att engagera sig i arbetet. Resutaten ät inte vänta på sig. I Svensk Byggnorm 67 och dess kompement har dessa inarbetats. Därmed har en garanti skapats för att nya hus inte ska behöva vara dåigt judisoerade. På motsvarande sätt har rådet åtit utarbeta forskningsprogram för ett ferta deområden (grundäggning av småhus, byggdokumentation, transport, program och panering, underhå och modernisering, samhäspanering, geoteknik, måning, instaationer m m) och detta arbete fortsätter ständigt med nya områden samtidigt som de ädre programmen revideras. Behovets storeksordning kan iustreras av att panverket sedan byggnormen färdigstäts tistät rådet en förteckning över nära 150 större och mindre forsknings- och utredningsuppgifter som anses angeägna att få östa inför nästa uppaga av Svensk Byggnorm. Men rådet måste se sin verksamhet också i ett större perspektiv. Byggnader och ännu mer samhäen har betydande ivsängd. De ska vara i bruk även i en framtid med het ändrade förhåanden och de måste utformas med tanke på det. Man måste då försöka att få en bid av den utvecking som pågår och den som kan väntas, både när det gäer sjäva byggandet och dess förutsättningar och den totaa samhäsutveckingen. Några insag i den biden beskrivs i det föjande. Arbetskraftsutveckingen (tabe ) har några kart markerade drag. Det het dominerande är den vådsamma expansionen på utbidningssidan. Ingenjörernas (teknikernas) anta var inom byggnadsbranschen 1940 ingenjör på 25 arbetare, 1960 på 14 och kan 1980 beräknas ti ingenjör på 6 arbetare. Arbetarnas anta kommer inte att väsentigt öka. Arbetstiden för varje arbetare kommer att minska. De ökade utbidningsmöjigheterna kommer att absorbera större deen av den begåvningsreserv som nu finns inom byggnadsarbetarkåren. För att håa kårens numerär på erforderig nivå måste arbetsförhåandena göras ockande och önerna vara höga. De många ingenjörernas uppgift bir att skapa dessa förhåanden och att panera arbetet så att en minskad arbetsinsats av arbetare som i vissa avseenden är mindre kvaificerade än nu kan producera en växande mängd byggnader. Forsknings- och utveckingsarbetet måste skapa en bas för ingenjörerna som gör det möjigt för dem att ösa sin uppgift. 18

20 Yrkes- Tjänste- Byggverk- män Gym- Fack- nads- Sveriges samma Bygg- inom Väg- och Arki- n a sieingensko e- Ar fok- i bygg- nads- bygg- vattentektejörer ingen- ingen- mängd nads- arbetare nads- byggare jörer jörer totat b r an- bran- (ink. sch en sch en ark) o \O Tabe. Yrkesverksamma inom byggnadsbranschen (Efter SVRs utredning "Högskoeutbidning av väg- och vattenbyggare".)

21 En sådan utvecking exempifieras i fig 8. Varje kurvas isokvant representerar där en och samma produktmängd viken kan åstadkommas genom en godtyckig kombination av arbetsinsats och maskininsats. Genom bättre organisation och teknik förskjuts dessa isokvanter åt vänster viket innebär att produkten kan erhåas med en minskad insats av produktionsfaktorerna arbete eer maskiner. Maskin i9l.o- taet insats Arbetsinsats Fig 8. Substitution av produktionsfaktorer. (Efter Bo Broms.) Utbidningsexpansionen beyses ytterigare av fig 9, 10 och 11. Fig 9 visar totaa antaet ingenjörer av oika kategorier vid oika tidpunkter fram ti I fig 10 har totaantaet ingenjörer och ekonomer framräknats ända ti år Fig 11 sutigen visar hur utbidningens omfattning fördear sig för födeseårgångarna 1920, 1940 och Mot 4% studenter i 1920 års årgång svarar 30 % med gyronasieexamen och 20 % med fackskoeexamen, totat atså 50%, i 1953 års årgång. Samhäsutveckingen. En mycket omfattande och grundig undersökning om den sannoika utveckingen fram ti år 2000 ämnas av amerikanerna Kahn och Wiener vid Hudsoninstitutet i boken The year 2000, som bivit mycket omdebatterad. Enigt Kahn & Wiener finns i samhäsutveckingen tre karaktäristiska stadier, det förindustriea, i huvudsak agrara samhäet, det industriaiserade och det efterindustriea med i huvudsak servicebetonat näringsiv (tabe 2). För vart och ett av dessa samhäen finns en motsvarande genomsnittig inkomstnivå. 20

22 Mean dessa stadier finns meanstadier. Det som befinner sig mean det industriea och det efterindustriea kaas konsumtionssamhäe. I Sverige utgjorde bruttonationaprodukten (BNP) kr/inv varav 52 % var privat konsumtion och vi befinner oss atså i konsumtionssamhäet. Fig 12 visar devis efter Kahn & Wiener den sannoika utveckingen av BNP i Sverige fram ti år Vi skue då sedan änge vara inne i servicesamhäet. Aktue statistik visar att vi är på god väg dit ta institut f--och facksko ingenjörer Fig 9. Totaa antaet ingenjörer Förindustriet samhäe Industriaiserat samhäe Efterindustriet samhäe Dominerande näringsgrupp Jordbruk Industri Service Inkomstnivå kr/inv Tabe 2. Samhäsut1veckingen enigt Kahn & Wiener. 21

23 Fig 10. Totaa antaet ingenjörer och ekonomer av aa kategorier. studier vid univ. och högsk. studier ti stud.-ex. 6 år obi. skoa studier vid univ o och högsk. studier ti stud.-ex. 7 år obi. skoa studier vid univ. och högsk. studier ti stud.-ex. 9 år obi. skoa i ~ 1 4 % 96% L~ ~ {,~~.,...--,-JI 1920 års födeseårgång BB% 1940 års födeseårgång Fig 11. Utbidningens omfattning för födeseårgångarna 1920, 1940 och

24 BNP/ person 2000' ~ ~ ,r ~ År Fig 12. BNP/pers i Sverige (1912=100), ogaritmisk skaa.

25 Mi jövärden 10, ,r Konsumtion Fig 13. Utvecking beträffande mijö, konsumtion och fritid. (Schematisk framstäning efter Dahmen.) Mijövärden under 5 - häsovådig mijö har betydande omfat~ning. Konsumtionsvärden under 5 - svät förekommer tidvis utbret'f. Mijöförsämringen inträder ungefär samtidigt som fritiden börjar öka. Mijö Konsumtion Fig 14. Substitutionskurva mijö-konsumt'ion. Kurvan visar oika vamöjigheter mean mijö- och konsumtionsvärden. Forskningens uppgift är att förskjuta kurvan i piens riktning. (Efter Dahmen.) 24

26 Några karaktäristiska kännetecken för servicesamhäet förtecknas nedan. Inkomst per capita 50 ggr så stor som i jordbrukssamhäet De festa aktivite:er serviceorienterade i stäet för produtionsorienterade. Företagen inte ängre de viktigaste käorna för innovation. En effektiv miniminivå för inkomster och sociaa förmåner. Den fria marknaden spear mindre ro än den amänna sektorn. Vitt spridd cybernation. Värden har bivit "mindre". Utbidningssamhäe med ständig vidareutbidning. Snabba förbättringar av undervisningens metoder och teknik. Mijön vi ever i får sin präge av de byggnader vi uppför och påverkas av de verksamheter vi utövar. Genom byggnadernas stora ivsängd påverkar dagens byggande också mijön ångt framåt i tiden då värderingarna kan vara het förändrade. En form av mijöpåverkan sker genom emissioner av rök, avgaser och buer, utsäpp av avfasprodukter samt expoatering av naturtigångar. Fig 13 visar efter professor Dahmen schematiskt utveckingen beträffande mijön sedan 1850-taets begynnande industriaisering ti våra dagar och kurvan som är nedåtgående sedan 1940-taet har dragits ut fram ti år 20CO. Biden visar att om inte denna nedåtgående tendens bryts kommer vi snart att i stor utsträckning befinna oss i en kart häsovådig mijö. Som jämförese har också kurvor för konsumtion och fritid agts in. Intressant är att konstatera att mijöförsämringen inträder ungefär samtidigt som fritiden börjar öka. Dahmen framhåer att mijön har ett värde för oss av samma art som konsumtionen. Vi kan i fig 14 för våra tigångar som representeras av den krökta kurvan godtyckigt väja mijöoch konsumtionsvärden. Detta gäer även positiva förändringar av mijön. Det är därför viktigt att skapa metoder att mäta mijövärden så att en värdering kan ske på ett objektivt sätt. Forskning som på ett mycket förberedande stadium behandar dessa probem bedrivs nu på ett par institutioner i andet. Ett exempe behandas senare i denna bok. 25

27 Fig 15. Byggfackmannens kunskapsnät. Byggforskningen rör sig inom ett mycket stort område av mänskigt vetande. De föjande artikarna som ger smakprov från pågående forskningsarbeten bör kunna ge en uppfattning om detta. Hur vitt byggfackmannens kunskapsnät måste sträcka sig vi också fig 15 antyda. 26

28

29

30 Professor SUNE LINDSTRÖM Chamers Tekniska Högskoa Vad kostar staden? En redogörese för forskningsarbetet inom arbetsgruppen Scape vid institutionen för stadsbyggnad vid Chamers Tekniska Hög. skoa. BAKGRUND Kunskaperna om sambandet mean kostnader och kvaiteter i stadsbyggandet är små. Men samtidigt investeras årigen mycket stora beopp i stadsbyggandet. Nyinvesteringar i byggnader och anäggningar som styrs på oika sätt och i oika grad av panering enigt byggnadsagen kan nu uppskattas ti mer än 15 miiarder kronor om året. Dessa investeringar utgör också den ojämförigt största investeringsposten i andet. Bristen på kunskaper gör att besut om paners utformning sker utan att för- och nackdear med aternativa ösningar prövas tiräckigt. Man överbickar såunda dåigt hur den totaa boendekostnaden, inkuderande transportkostnader, skue komma att förändras om exempevis en mera omfattande småhusbebyggese genomfördes. Eer hur de samade kostnaderna skue förändras om man konsekvent bygger tätare, ti exempe genom att utnyttja även terräng som i sig medför högre anäggningskostnader för grundäggning, gatubyggnad, etc etc. Det är också uppenbart att vid paneringar av oika sag görs många betänkiga suboptimeringa1. Huvudmannen för en viss panering eftersträvar att få ägs~a kostnad eer högsta standard inom den sektor han just bär ansvar för utan att närmare tänka på föjdverkningarna beträffande kostnader och kvaitet inom andra sektorer av samhäsbyggandet Jag tar två exempe. Inom samhäsbyggandet har enorma fe uppstått som en föjd av att det inom systemet för bitransporter är en grupp kost- 29

31 nadsbärare som svarat för de fasta anäggningarna och en het annan för de röriga materieen. Därvid har investeringstakten bivit för åg när det gäer byggande av vägar, gator och parkeringspatser men för hög när det gät anskaffning av fordon. Föjden har bivit köbidningar, dåig transportekonomi, ökad oycksfrekvens och indirekt en missriktad styrning när det gäer okaisering av verksamheter. Inom samhäsbyggandet har också inträffat en vädig ökning av areaanspråken. Aueasökningarna uppskattas nu ti ca 4 % om året per invånare räknat. Ti en viss de torde detta bero på att oika verksamheter tiåtits öka sin ytstandard utan att man närmare granskat vad aa dessa detiskott över hea tätorten medför av indirekta kostnadskonsekvenser genom ängre transporter, ängre edningar etc. AVSIKT Den generea måsättningen är att ge ökade kunskaper om de samade anspråk på resurser, kapita, materia, arbetskraft och areaer, som en stadsanäggning stäer samt att visa hur anspråken varierar med oika strukturer och kvaiteter hos staden eer dess eement iksom variationerna med oika okaa förhåanden eer exogena faktorer såsom räntefot. Man önskar såunda sammanstäa totaa kostnadskonsekvenser med kvaiteter av oika sag. Avsikten har varit att söka numeriskt kvantifiera även kvaiteterna och studier har också gjorts i detta syfte. Personigen avvisar jag dock tanken på att en sådan kvantifiering kan genomföras över hea fätet. Men den torde vara möjig att genomföra i vissa sammanhang. Eftersom måsättningen är att ge en överbick över den samade effekten över hea stadsanäggningen måste man vara beredd att av praktiska skä avstå från fördjupade eer fuständiga studier av aa eer ens några sektorer av ämnesområdet. Den omständigheten att husbyggnadskostnaderna i andra sammanhang bivit reativt vä utredda gör emeertid att denna studie avsiktigt bivit mer detajerad beträffande eement utanför än inom huset. Inedningsvis har arbetet givits sådan inriktning att man ska kunna des beysa storeksordningen av areabehov, erforderiga; in- 30

32 des des vesteringsbeopp och vissa åriga kostnader för en stadsanäggning beysa fördeningen av areaer och kostnader på grupper av paneement och aktiviteter i stadsanäggningen beysa de areamässiga och kostnadsmässiga konsekvenserna vid variation av enstaka panvariaber samt okaa förhåanden. METOD Metoder. kan sägas innebära att man bygger upp sjävkostnadskakyer för ögonbickig utbyggnad av städer med oika utformning. Staden antas bestå av en serie anäggningar som i sin tur är uppbyggda av eement. Anäggningar och eement hänförs antingen ti bostad, grannskapsenhet eer tätort i sin hehet. Summan av kostnaderna för staden sägs då vara summan av kostnaderna för aa bostadseementen, grannskapseementen och tätortseementen pus kostnaderna för förfyttningar mean anäggningarna i staden. Aa kostnader medtas, såvä kapitakostnader som driftkostnader, oavsett i viken form de brukar täckas, genom hyror, avgifter, skatter eer iknande. Någon råmarkskostnad upptas emeertid inte. Metoden förutsätter nu band annat att man konstruerat teoretiska panmönster för des grannskapsenheten des tätorten. Ur dessa mönster erhås de mängder för eementen, vika mutipiceras med kända enhetspriser för varje eement. Såvä mängder som enhetspriser varierar därvid med sådana faktorer som okaa förutsättningar, anäggningarnas standard och panernas utformning. Färdängder för förfyttningar mean anäggningarna fås också ur de konstruerade panmönstren och sammanstäs med trafikastringsta efter VBBs trafikprognosmode och trafikfördeningsmode. I kostnaderna ingår även privat persontidskostnad med 7 kronor/timme. Huvudskäet ti att man vat att arbeta med teoretiska panmönster är att man då kan systematiskt studera effekten av ändringar i en eer fera panvariaber, medan övriga faktorer i stort sett är oförändrade. En förutsättning för metoden är emeertid att man kan kontroera att de konstruerade panerna är verkighetsanknutna i reevanta avseenden. 31

33 I det hittis utförda arbetet har man studerat kostnadseffekten av föjande variaber: A okaa förutsättningar: terräng och grundförhåanden 5 varianter B anäggningarnas standard: a gångavstånd från bostadsentre ti närmaste biangöringspats 2 varianter b husdjup för trevånings amehus 2 varianter c skärmvinke mean paraea husängor i tre våningar 2 varianter c panutformning: a hustyper och t..<i..thet i expoateringen 8 varianter b tätortens storek 3 varianter c tätortens form 3 varianter D räntefot 3 varianter RESULTAT Några väsentiga resutat framgår av bifogade diagram. Amänt kan konstateras att areabehov, investeringsvoym och årskostnader påverkas starkt av tätheten i expoateringen. Expoateringstaet e, dvs bostadsytan genom hea markareaen, varierar för grannskapsenheten fdn 0.07 vid vior på stora tomter ti 0.96 vid 16 våningars hus, och vid dessa ytterighetsvärden bir areabehovet i staden per ägenhet om 90 m m2 respektive 700 m2 och investeringsbeoppet, och det är svaret på "vad kostar staden", bir kr respektive kr per ägenhet. Arskostnaden bir kr respektive kr inkusive kostnader för resor m m. Det är att märka att för investeringar och årskostnader stiger kurvorna brant under e= 0.25 men är tämigen facka över detta värde. Terrängbeskaffenhe~en ger ett stort kostnadsutsag över hea tätorten med variationer i totakostnaden på 20 % vid ges bebyggese och 7 % vid tät bebyggese i en stad om invånare. Det kan ändå visa sig ekonomiskt att bygga även i dåig terräng om man därigenom kan minska utspridningen av staden. Man observerar nämigen att förfyttningskostnaderna är mycket stora. Vid den gesaste bebyggesen är de större än kostnaderna för den egentiga bostaden och i den tätaste bebyggesen fortfarande omkring 2/3 av bostadens årskostnad. För- 32

34 fyttningskostnaderna ökar också starkt vid ökad ortsstorek. Från invånare ti ir!vånare ökar förfyttningskostnaden med ca kronor per ägenhet och år. Däremot synes areabehov, investeringsvoym och övriga årskostnader, exkusive förfyttningskostnader, förbi i stort sett oförändrade per ägenhet räknat vid oika storek och form på staden. Här bör göras två förtydiganden. För det första att när materiaet visar en kostnadsserie, denna inte får tokas så att ösningen med ägsta kostnad representerar bästa ekonomi. Kostnad och kvaitet har nämigen ingenstans kunnat sammanvägas i en måttenhet som skue ge uttryck för ekonomin. Men materiaet gör det möjigt att jämföra summan kostnader med preci8erade, beskrivna egenskaper och kvaiteter. För det andra måste det vara kart att summan kostnader endast är kostnaderna inom staden. Kostnader utom staden kommer inte med. Det betyder att när vårt materia visar större kostnader för större städer än små. så innebär det inte att de små är mer ekonomiska. Vårt materia ger ingen sådan information. Merkostnaden i dessa kakyer för stora städer kan nämigen uppvägas av kvaitetstigångar, exempevis bättre skoor, eer av större externa kostnader, exempevis reskostnader, för den ia orten. Resutaten visar med a tydighet att mycket stora kostnadsreduktioner kan nås genom en noggrann panering av städerna. Band annat bör denna syfta ti att ekonomisera transportstrukturen. Det framstår som en väsentig uppgift för paneringen i vår tid att göra detta under samtidig utvecking av städernas kvaiteter. FRAMTID Arbetet är endast i sitt inedningsskede. Scapes metoder kan utveckas och datamateriaet ökas och organiseras som en databank. J ag tror det är angeäget att så sker. Ty studier av detta sag kan ge de för paneringen ansvariga en bättre amän insikt om de totaa ekonomiska konsekvenserna av aternativa panösningar, bebyggese- och trafiksystem. Dessutom bidrar resutaten, metodiken och det tigängiga datamateriaet att underätta genomförandet av ekonomiska översiktsanay- 2 33

35 ser i enskida fa av stadspanering, ti anays av aternativ etc. När här nämns "stadspanering" förstås därmed at sags panering för tätorter atifrån regionaa översiktspaner ti mindre och detajerade paner. AREALBEHOV över T )J.'TORT ( inv, stjärnstad, medesvår terräng i.s)! ~ m'/gh' VI K R R L LVIIPXII SXVI icke anagda ytor =impediment, naturmark täiortsanaggningar grannskapsanäggningar 34 m'/gh' ,05,10 ~ cici "'"' 2 ~ o VI K A A U \ ' ' gh ~oo m2 by,05 "* 8 x = tätortsexpoateringsta ~ H" eg = grannskapsexpoateringsta ~,15 &;!B ci o o LVIIIPXIISXVI ""'- ' ',10,15,20 e;~~.*" eg,.,,.,. hustyp ' rör aktivit eter [00,06--{)9] fasta aktivi!eter [01-Q5]

36 INVESTERINGSBELOPP över T)fTORT ( inv, stjärnstad, medesvår terräng 1\3) prisnivå 1967 a. a. o J.~ * kr/gh VI K A A L LVIIIPXIISXYI tätortsanäggningar grannskapsanäggningar bostad~n a. a. o c -~ * kr/gh ~ o,05,10 ~-~ M N ~ o ö O o ci VI K R/ R I.L/I.""-.. ~"" 15 ~-~~.. _VII/ P XII SXVI hustyp bostaden [00] r- r-. rör. aktiv iteter [06-09] - rekreat ion, trafik, terminaer teknisk s ervice- fasta aktiv iteter [01---0SJ. -industri, hande, övriga verks a mheter, utbidning- ',05,10,15 35

37 ARSKOSTNAD ÖVER T ;ftort ( inv, stjärnstad, medesvår terräng A.a) prisnivå 1967, kakyräntefot 5,5 %, bitäthet 0,4 bi in v, privat persontidsvärdering 7 kr/im. kr/gh -g E ] -~ VI K A A LVIII PXIISXVI f ö rfyttn i ngskostn ad tätortsanäggningar g rannskapsanäggningar bo&taden kr/gh.., s ].)ij """ ,20 6 'C 8_ ;?~ "' N ~ 10. $_ ä; o.06 o...p o o o VI K R A U LVIIIPXIISXVI hustyp ~ r v föryti:nin gskostnad bostaden (00] r-- 1--t rör aktivi!eter [06-09] rasta akti viteter [Ot.-:...os] ' ' ',05,10,15 36

38 FöRFLYTTNJNGSKOSTN AD ( inv, stjärnstad, medesvår terräng A.s) prisnivå 1967, bitäthet 0,4 bi in v, privat restidsvärdering 7 kr/ tim, konstant resfrekvens för trafiksagen kr/gh, år V K A A U LVIII PXII SXVI terminatid privat undervägstid förar~ tid -u m c 0 ~ ~ kr/gh, år o "',05,10,15 VI K A A U LVIII PXII SXVI hustyp "" ""' ~ /\ 0-.. ~ \ ~ ~ bitrafik ko!ekti v traf1k gå ngt rafik ' ' ' ' '. '. ' ' ' ' ',05,10,15 cyk e- o mopedtrafik 37

39 INVERKAN AV T)fTORTENS STORLEK OCH FORM SAMT HUSTYP P A INVESTERINGSBELOPPET (medesvår terräng,\3) kr/gh ~ ,./ o. o. o J ~r c i ~ di i i K U ::::::::;:::. SXVI hustyp ' 75' 225' 25' 75' 225' 25' 75' 225' stjärnstad bandstad rutnätstad 38

40 INVERKAN AV TA"TORTENS STORLEK OCH FORM SAMT HUSTYP PA ARSKOSTNADEN INKL RESKOST NADEN ( medesvår terräng >..a, kakyräntefot 5,5 %, persontidskostnad 7 kr/ tim) kr/gh, år ~ ! + "C j ~ K SXVI hustyp f ! o 25' 75' 225' 25' 75' 225' 25' 75' 225' stjärnstad rutnätstad bandstad 39

41 TERR)fNGTYPENS INVERKAN PA INVESTERINGSBE LOPPET ( inv., stjärnstad) Åt = ätt byggbar terräng Ås = medesvårt byggbar terräng A5 = svårt byggbar terräng kr/gh t--1---J j--+-..j = ~ grannskaps- och tätortsanäggn (.\3) j.bostadshus p.,). VI K A A L LVIII PXII SXVI huatyp kr/gh r--: ,\5... ' -, >., ~ - '-:;-...J, ;. >.,'~-- ~ ' = =--==-~~oo: ~---:-.::: } DIAGRAM 6b grannskaps- och titortsanäggn (A:s) j 0 T-,...,,--,-, -,,--,,-;---,--,----,---,-,.,-, -,--,-,----,--bo...,..}'"d hu (>.3),05.10,15 40

42 KALKYLRA'NTEFOTENS INVERKAN PA ARSKOSTNA DEN ( inv, stjärnstad) d: ] j ~ kr/gh, år VI KI'AI A U LVIII PXII SXVI hustyp kapitakostnad (1~5.5%) i ;05,10,15,20 ;e VI K R R LIII LVHI PXII SXVI enpansvia enpans kedjehus enpans radhus tvåvånings radhus trevånings amehus åttavånings amehus tovvånings punkthus sextonvånings skivhus 41

43

44 Professor TORSTEN HÅ'GERSTRAND Lunds universitet Lägeshestämda data för byggandet Byggandet igger i vårt samhäe inbäddat i en utdragen process. Åtminstone under ideaa förhåanden innefattar denna först moment av inventering, förutsägese, resursbedömning och måformuering, sedan någon form av översiktig panering, därpå mera detajerad pan2.ggning, föjd av direkt projektering. Ti en adees fuständig cyke borde egentigen också höra en värderingsfas - i prnktiken ännu så änge starkt försummad - som ska ge något besked om viken grad av måuppfyese som nåtts och därmed ge utgångspunkt för modifikationer av handingssätten i nästa omgång. Aktörerna i de oika stadierna hör ti många kategorier, representerande enskida och amänna intressen. Gemensamt för dem aa är att de behöver tigång ti mångsidig information. Det räcker inte bara med vad man brukar kaa "veta hur". Man måste också "veta hur mycket", "veta när", "veta var" och "veta vem". Jämsides med den numera iviga diskussionen om paneringens amänna organisation har intresset väckts för att förbättra paneringens arbetsvikor med hjäp av vad som kommit att kaas integrerade informationssystem. Dessa skue atid vara parata att everera aktuea och åt aa håikformiga uppysningar ti aa som är verksamma inom samhäsbyggandet Intresset för integrerade informationssystem är inte bara föranett av det växande behovet av effektivare informationsföden. Ett annat skä är att den eektroniska databehandingens framsteg mycket snabbt har kommit att fytta förut utopiska önskemå innanför möjigheternas gräns. Begreppet integrerat informationssystem kan uppfattas i en vidare och en mera begränsad mening. I den vidare meningen avser man hea det nätverk av kanaer ängs vika information bör strömma under aa stadier av samhäsbyggaodets cyke. Man inbegriper informationen om den mijö i viken panerande och byggande ska äga rum. Man inbegriper kommunika- 43

45 tionerna mean dem som formuerar måen och panerarna, informationen mean forskning och praktik och informationen om antagna paner ti dem ska beordras eer övertaas att föja intentionerna. sutigen ingår den återföring av information som behövs för att man ska kunna jämföra nådda resutat med uppsatta må. Ett integrerat informationssystem i denna vida mening, skräddarsytt för samhäsbyggandets behov, finns inte i Sverige och för den deen ännu mindre någon annanstans. Vad vi äger i vårt and är ett mycket stort anta små system, uppbyggda rätt mycket var för sig av företagen, de otaiga organisationerna och organen för samhäets skida förvatningsområden. Den officiea statistiken är en för aa gemensam poo av yttre data, mer eer mindre fitigt använda. I övrigt strömmar informationerna inom varje system ättast i den vertikaa riktningen mean perifera och centraa organ. Den formea horisontea integrationen uppbärs huvudsakigen av vårt remissväsen och vissa andra föreskrivna samrådsformer. Stora dear av informationsfödet kanaiseras dock på en mängd informea sätt och bär därför i mångt och mycket tifäigheternas präge. Det mest anmärkningsvärda är kanske, som redan antytts, att det inte finns fasta rutiner för efterkontro av samhäsbyggandet. Det integrerade informationssystemets probem vore ett angeäget område för en betydande insats av forskning, en insats som man inte kan uppskjuta för att vänta på vad som görs i andra änder, eftersom förutsättningarna varierar så oerhört mycket från and ti and. På ett amänt hået internationet pan har saken tagits upp inom ett av FN:s forskningsinstitut i Geneve, dock huvudsakigen med tanke på utveckingsändernas situation. Sannoikt arbetar man med frågan på många andra hå. Det förefaer som om man ti11 exempe i Storbritannien ganska snart ska komma med en paneringsreform i viken man agt mycket stor vikt vid hur paner ska formueras och kommuniceras mean medverkande intressenter för att få avsedd effekt. Informationsfrågan kan naturigtvis inte skijas från probemen med att ordna panering, verkstäighet och administration överhuvudtaget, eftersom informationsfödena är en vita de av varje organisation med uppgift att styra och påverka. Utöver vad som nu antytts ska den 'Vidare aspekten på informationssystem inte behandas här. I en mera begränsad mening är ett integrerat informationssystem ett arrangemang, som på ett enhetigt sätt tihandahåer de mijödata som poitikern, forskaren, paneraren och admi- 44

46 nistratören behöver. Det har föresagits att man i detta fa bör använda benämningen datasystem. Ett integrerat datasystem bir då en av beståndsdearna i ett integrerat informationssystem i vidare mening. Saken gäer nämigen het enket aktuea eer historiska data rörande befokning, företag, fastigheter, okaer, markytor, transporter och dyikt. Trots vissa besvärande uckor i nuvarande datatigång i vårt and är det nog så att vi har det bättre bestät än aa andra änder vad beträffar tiströmningen och agringen av primärdata. Vi äger t ex kontinuerigt aktuaiserade register över befokning, beskattning och fastigheter, och vi har ett nytt och mycket förnämigt ekonomiskt kartverk som också ajourhåes. Därför finns det hos oss ett säsynt gott utgångsäge för nya grepp, som kan eda ti att datamassan utnyttjas effektivare än som varit möjigt förut av historiska och tekniska skä. situationen är med andra ord mogen för konstruktionen av ett integrerat datasystem. Hittis har våra primärdata huvudsakigen kommit ti användning genom tabeariskt presenterad statistik. Undantagen är de strödda bearbetningar av primärdata för kartografiska ändamå, som gjorts i samband med förarbete ti översiktig panäggning eer inom forskningen. Den officiea statistiken har under tidernas opp kommit att utformas på ett sätt som i första hand skue ge de centraa organen ett överskådigt besutsunderag. Den har kommit att bi en specie sida av den nationea bokföringen och tjänat ti edning vid fördeningen av insatserna inom oika sektorer som hehet. De mera konkreta besut om okaisering och dimensionering, som måst föregå det egentiga byggandet, kunde under mindre kompicerade samhäsförhåanden fattas med hjäp av den sorts kunskap om sakäget som brukar kaas okakännedom. Man kan här erinra om hur utbyggnaden av vårt vägnät tis ganska nyigen sköttes tämigen intuitivt inom besutsdomäner, som i dagens perspektiv ter sig mycket små. Ä ven näringsivet torde ganska ångt fram i tiden ha arbetat utan att åta sig beastas av annan datahantering än sin egen bokföring och så förhåer det sig vä fortfarande inom de mindre företagen. Bara sedan andra värdskrigets sut har emeertid händeseföroppet fört ti att efterfrågan på data ändrat sig radikat. Man ser det nu som en nödvändig sak att begagna statistiska och andra systematiskt ordnade uppgifter ti och med på hå 45

47 där tidigare okakännedomens princip härskat oinskränkt som t ex inom andskommunerna. Företagen efterfrågar data om den omgivning som de opererar i. Aven de centraa statsmakterna behöver okat differentierade data för sin okaiseringsoch paneringspoitik. Forskningen har i växande utsträckning kommit att intressera sig för regionaa och okaa frågor. I denna nya efterfrågesituation har en av de anmärkningar, som riktats mot den officiea statistikens redovisningsmetoder gät den styvmoderiga behanding som rumsdimensionen fått. Summa data för ti exempe än eer kommuner har tett sig otiräckiga för aa som veat få veta något om de interna förhåandena, reationerna och skeendena innanför dessa enheter eer som behövt få observationer fördeade över andet på ett mera ikformigt sätt än vad de oregebundna och oikstora administrativa områdena kan ge möjighet ti. Det har också varit atför tidsödande eer omöjigt att föra samman data ur skida register och arkiv med varandra och med den information som kan hämtas från våra kartverk. Dessa och iknande svårigheter är nu på väg att övervinnas. Möjigheterna att förbinda data ur oika käor tog ett stort steg framåt då för några år sedan individuea identitetsnummer infördes i fokbokföringen. Dessa har gett mycket goda möjigheter att kombinera data från oika hå kring individen, något som haft stor betydese för många forskningsgrenar, iksom också för häso- och sociavård och annan administration. Efter detta framsteg har det återstått att med jämförig precision så en brygga mean de demografiska och ekonomiska grunddata, som traditionet hört ti statistikens område och de fysiska data som kan hämtas från kartmateria, fygbid eer genom terrängobservation, och att samtidigt tigodose kravet på hög ägesprecision i redovisningen av grunddata. Denna sida av saken har nu nyigen fått sin ösning genom fastighetsregisterutredningen under edning av antmäteristyresens tekniske direktör Hemer Waner. Utredningens försag stadfästes i somras av Kung Maj:t och genomförandet är redan i fu gång. Metoden bir föjande. I samband med uppäggningen av ett nytt fastighetsregister, som avses bi enhetigt inom såväandsbygd som stad, ska andets fastigheter beskrivas ti äget med hjäp av det svenska rikskoordinatnät som kartverket använ- 46

48 der och som finns angivet på band annat ekonomiska kartan i skaan : O 000. Koordinatbeteckningarna kommer att håas ajour ateftersom fastighetsbeståndet utveckas. Precisionen bir hög. Lägeskoordinaterna kommer att anges per O-ta meter inom områden där ekonomiska kartan bir mätunderag och per meter inom de mera begränsade områden där kartor i större skaa gör det möjigt, det vi säga huvudsakigen inom städerna. Koordinatsättningen ska avse vissa karakteristiska punkter inom varje fastighetsområde. Om såedes en fastighet består av åtskida dear - något som är vanigt åtminstone på andsbygden - så beskrivs äget på var och en av dessa särskit. Inom varje fastighetsområde tas minst en identifikationspunkt ut, i många fa fera. Avsikten är nämigen att koordinatangiveserna ska beskriva såvä fastighetsområdets som bebyggesens äge. Lägesbeskrivningens huvudpunkt benämnes centrapunkt. Därjämte mätes bebyggesepunkter in. Centrapunkt och bebyggesepunkt kan sammanfaa. Bebyggesepunkterna anger inte äget av varje särskit hus utan snarare den sutna husgruppens position. Man förbigår såedes gårdshus och dyik ti huvudbyggnader ansutande bebyggese. Men bortsett från denna detaj kommer andets bebygge~e att erhåa en mycket noggrann och fuständig ägesbeskrivning. De myndigheter eer kommuner, som senare önskar noggrannare okainventeringar, kan för sina områden tifoga ägenhetsnummer vid varje markerad bebyggesegrupp. Här ska nu inte koordinatsättningsprinciperna i fastighetsregistreringen beskrivas närmare än som skett. Den intresserade hänvisas ti de särskida pubikationer som behandar saken, t ex justitiedepartementets promemoria 1967: 12. Kommentaren ska istäet stanna vid det nya registrets funktion i ett integrerat datasystem. Det är uprenbart, att förekomsten av ett riksomfattande koordinatregister över fastigheterna, enhetigt fört för stad och and och utformat med hänsyn ti EDB-teknikens krav, kommer att göra det möjigt att noggrant ägesbeskriva data ur aa de register och arkiv som använder fastigheten som adress. Detta gör i sjäva verket de ara festa: fokbokföringen, beskattningsväsendet, äganderättsförteckningarna, bostads-, jordbruksoch företagsräkningarna, antbruksnämndernas register och många andra särskida register, som förs av stadsförvatningar, 47

49 tekniska verk och försvarsorganisationer. Särskit bör observeras, att även sådana register, som primärt är uppagda kring individernas identitetsnummer, bir indirekt åtkomiga därför att individerna i sin tur atid hänförs ti fastighet. Detta system kommer att kunna ge mycket stor frihet att gå tibaka ti primärdata och bearbeta dessa på ett sådant sätt som är av särskit intresse för amän samhäspanering, byggnadsförberedese och vid uppföjningsstudier. Man behöver inte ängre som nu hejda sin anays vid kommungränsen. Man kan komma innanför för att undersöka hur skida företeeser samverkar och konkurrerar. Och man behöver inte heer som hittis nöja sig med enstaka ögonbicksbider med ånga meanrum, utan man kommer att kunna föja förändringar över tiden med en förut ouppnåeig noggrannhet. Markanvändningens förskjutningar och successioner, markprisbidningen, befokningen:s och företagens fyttningar bir observerbara på ett kart och överskådigt sätt. Eftersom det nya systemet nyss har börjat sättas i verket finns det naturigtvis ännu så änge inte särskit mycket av demonstrationsmateria att visa upp. Men några exempe kan dras fram från försöksverksamhet och utveckingsarbete. Inom den officiea statistiken har man brukat redovisa data för så kaade icke-administrativa tätorter. Avgränsningen har inte varit en ätt sak med de hjäpmede som hittis funnits. Denna procedur kommer att kunna automatiseras. Den bir därmed enhetigare, korrektare och förmodigen biigare. Forskningsassistent Stig Nordbeck i Lund har med stöd från statens råd för byggnadsforskning utarbetat maskinprogram för tätortsavgränsning, som syne~ fungera bra i jämförese med de förut använda manuea metoderna. Att märka är, att man samtidigt med gränsdragningen kan få en detajerad kartbid av den interna befokningsfördeningen. Man behöver för övrigt inte nöja sig med totabefokningen utan kan också räkna fram fördeningen av undergrupper, sådana som åders- och yrkesgrupper. Som redan nämnts bir en av de stora fördearna med systemet, att man på ett konkret sätt kan stäa oika datagrupper i reation ti varandra och se hur de interagerar i rummet. I en undersökning av barnens skovägar och trafiksäkerheten, som utförs vid institutionen för byggnadsfunktionsära i Lund, har oika skoanäggningars eevupptagningsområden karterats da- 48

50 tamaskinmässigt enigt koordinatmetoden. På kartorna kan man direkt aväsa reationen mean barnens hem och det gatunät som de måste föja eer korsa på väg ti och från skoan. Härur kan sedan ämpiga index beräknas för kvantitativ jämförese. Nästa steg bir att införa trafikmängderna på gatorna vid de tidpunkter då barnen är ute och rör på sig. Därmed ges också en bas för bedömning av vika trafikrisker man utsätter dem för vid oika ägesreationer mean hem och skoa och vid oika sätt att tids- och kassmässigt organisera skoarbetet. Dessa senare beräkningar har ännu inte sutförts, men exempet torde redan på detta tidiga stadium antyda något om koordinatmetodens kommande betydese vid värderingen av skida handingsaternativ i framtidens stadsbyggande och stadsadministration. Iband har man nog, särskit i utandet, missuppfattat konstruktionen av det svenska registreringssystemet Man har trott, att andet skue deas upp i ett anta fyrkantiga ceer, som skue ersätta eer kompettera :ommunerna som statistiska redovisningsenheter. I Storbritannien har man nu i varje fa, trots protester, på statistiskt hå besutat begagna en sådan ceprincip vid nästa fokräkning. Aa data ska av fätintervjuarna okaiseras ti rutor med sidan 00 m. Detta är nog en förbättring jämfört med hittisvarande förhåanden, men det är kart att en sådan stet geometrisk metod medför vissa betydande nackdear. Vid stadsanayser kommer inte data att kunna sammanföras ti sådana viktiga naturiga områden som kvarter eer stadsdear, avgränsade av gator och andra barriärer. I Sverige kommer vi som sagt att få fastighetsområdet i botten på systemet. Fastigheten är en naturig minsta ce i samhäets indening i domäner, ekonomiskt och rättsigt. Det är sedan en annan sak, att det av datamaskinmässiga skä ofta kan vara enket och ändamåsenigt att sammanföra data ti summor för kvadratiska ceer, så som skett i de festa än så änge utarbetade demonstrationsexempen. Men det bör betonas, att det är ika möjigt att sammanföra dat<>. med hänsyn ti vika fastighetsgrupper som hest, kvarter, stadsdear eer avståndszoner räknat från någon punkt eer inje eer vad för särskida regioner man kan komma att bi intresserad av. Man kommer också att kunna dra stickprov med hänsyn ti objektens äges- 49

51 egenskaper på ett sätt som inte varit möjigt förut. Den mycket stora fexibiiteten bir det särskida kännemärket på det svenska datasystemet. LITTERATURHÄNVISNING Fastighetsregistrering. SOU 1966:63 (med biagor) HÄGERSTRAND, T., Stqtistiska primäruppgifter, fygkartering och "data processing" -maskiner. Ett kombineringsprojekt Svensk geografisk årsbok 1955 NORDBECK, S., Framstäning av kartor med h,'äp av siffermaskiner. Statens råd för byggnadsforskning. Handingar nr 44, 1964 SALOMONSSON, 0., Koordinater i register och dataarkiv. statistisk tidskrift 1968:4 THUFVESSON, B., Databehovet inom samhäsbyggandet. Svensk antmäteritidskrift 1967: WALLNER, H., Principer för dataredovisning i samhäsbyggandet. Fastighetsregistrens reformering. Svensk antmäteritidskrift 1967:1 W ALLNER, H., Kordinatmetodens praktiska genomförande - ett underag för uppbyggande av ett databanksystem. Svensk geografisk årsbok

52 Arkitekt HANS FOG Statens institut för byggnadsforskning Detajpaneringens besutsprocess Inom byggforskningsinstitutets samhäspaneringsgrupp arbetar vi med det ed i förberedesearbetet för byggandet som gäer stäningstaganden ti markanvändning och ti byggnadsutformning i stort. Byggnadsagen, som är den väsentigaste rättsiga grunden för regering av markens utnyttjande och av byggnadsrätt, taar om detajpaner och översiktspaner. översiktspaner är regionpan, avsedd att behanda frågor gemensamma för fera kommuner, och generapan, avsedd att behanda den enskida kommunens utveckingsfrågor. Detajpaner är stadspan och byggnadspan. De skijer sig åt band annat därigenom att stadspanens genomförande åviar kommunen medan byggnadspanens åviar markägaren. Mitt ämne, detajpaneringens besutsprocess, avser såedes hur dessa senare paner växer fram. Innan jag går in på ämnet vi jag med några ord beröra samhäspaneringsgruppens arbetsprogram, vari studier av detajpaneringsprocessen intar en framskjuten pats. Detajpaneringen har undersökts genom att anaysera ett urva faktiska paner med avseende på innehåsmässig utvecking, forme besutsföjd ooh tidsåtgång (1). studierna av paneringsprocesser för vi nu vidare ti stadsutvecking över ängre perioder, där paner och utredningar sätts i förhåande ti den faktiska utveckingen. Huvudsyftet är här att studera paneringens hittisvarande metoder och söka regebundenheter och positiva eer negativa effekter hos dessa. Att erhåa grunder för denna bedömning är visserigen ett svårt probem, men genom provstudier tror vi oss ha funnit at.t det inte är het oöverstigigt. Vid vissa stadier i paneringsprocessen redovisas, i enighet med agstiftningen, pandokument i form av detajpaner och 51

53 i vissa fa översiktspaner. Vi har studerat årsproduktioner av sådana paner och utveckat metoder att numeriskt beskriva innehået och omfattningen av detajpaneproduktionen (2) (3). Ett i viss mån ikartat kvantifieringsprobem finns i det arbete som gjorts åt Economic Commission for Europe, Committee on Housing, Buiding and Panning, om bostadsbyggandets och stadspaneringens standard och normer, och hur dessa definieras och mäts i oika änder i nyexpoatering och sanering (4). Besut om markanvändning och byggnadsutformning påverkas av många organ i den offentiga administrationen. Vi har gjort försök att översiktigt beskriva detta kompexa system och att därvid stäa röresemönstret för projektens behanding i den administrativa strukturen i reation ti den formea statiska ansvarsstrukturen för att se om styrnings- och kontroförhåandena är rationea, sedda från byggprojektens synvinke, eer om de är hinder för framväxten av ett effektivare byggande eer för den ökade paneringssamordningen (5). Vi har vidare, för att öka förståesen för stadsbyggandets förutsättningar, sökt karakterisera och gruppera kommunerna och kommunbocken med utgångspunkt från för byggandet betydesefua faktorer, såsom naturgeografiska, demografiska och ekonomiska förhåanden. I en annan förstoringsgrad görs motsvarande försök att urskija mönster i den inre differentieringen i de större städerna. I de nämnda undersökningarna får vi en bid av paneringsprocessen och av kommunernas och städernas förhåanden i stort. En väsentig pussebit för paneringsarbetet är dessutom vetskap om hur boende och arbetande verkigen använder sin mijö. Med kunskaper om detta kan värdesystemen för paneringen och kriterierna för bedömningen av stadspanekvaiteer förbättras. Vi har därför startat en kombinerat teknisk-socia undersökning av stadsdears funktionsförhåanden (6). Det jag nämnt är några väsentiga bock i forskningsprogrammet. Ti dessa kommer band annat undersökningar om fastighetsmarknaden (7), (8) om fritidsanäggningar (9), (10) om trafikbuer (11) och om snöns stadspaneeffekter (12). En intressant fråga, såvä för forskarna sjäva som för andra, är viken effekt utredningsresutaten har i det praktiska ivet. Som bekant är det svårt att mäta detta, utom i vissa fa där direkta tekniska uppfinningar har gjorts. Jag kan endast ge 52

54 några exempe på iakttagna effekter, utan att kunna ge något mått på dem. En mycket stor de av resutaten utgör ju bidrag ti våra amänna kunskaper om omvärden och de förmedas ofta i informe form ti myndigheter, forskare och andra och får först indirekt en praktisk effekt. De exempe jag tänker på är des de i undersökningarna om fastighetsmarknaden iakttagna regionaa demarknaderna, som givit underag ti fastighetstaxeringarna, des vårt arbete med systematiseringen av detajpaneprocessen, viket utnyttjats i kommunernas organisationsarbete och i de av bostadsstyresen uppagda ruande bostadsbyggnadsprogrammen. Resutaten har också använts i oika undervi:mingssammanhang och av statiga utredningar. Undersökningarna inom samhäspaneringsgruppen ger, som kanske framgått av vad jag sagt, knappast direkta bidrag ti den egentiga byggnadsverksamheten utan är inriktade på att påverka denna verksamhets förutsättningar. Det har emeertid under senare tid på ett markant sätt skett en ökad förståese hos fackorgan och amänhet för ordningsföjd, tidsförhåanden och inre sammanhang i det förberedesearbete för byggandet i viket stadspanearbetet är en änk. Jag nämnde nyss att detajpaneringsprocessen kan avse det stadium då detajpanerna utarbetas och formet behandas av kommunaa organ, remissorgan och statiga myndigheter i enighet med byggnadsagens reger (13). Det går emeertid också att skifta referens, och åta innebörden i begreppet detajpanering ändras ti att avse hur och när detajerna i den sutiga mijön bestäms. Med andra ord utgå från den färdiga produkten och se vid viket skede och i viket sammanhang dess dear har fixerats. Som vi ska se bir innehået oika i de två på dessa sätt definierade processerna. Låt mig först urskija det mer formea, rättsiga mönstret och se vika komponenter detta innehåer. Lagstiftningen anger en ordningsföjd som börjar med upprättande av panförsag. Därvid ska samråd ske mean panförfattaren och kommunaa och statiga organ, intresseorganisationer och enskida. Därefter föjer byggnadsnämndens antagande av panen och utstäning av den. Efter utstäningstiden ska byggnadsnämnden ta stäning ti eventuea erinringar varefter försaget går ti drätsekammaren och därefter för antagande ti stadsfumäktige eer vid deegation ti byggnadsnämnden. Den kommunaa behandingen är därmed sutförd. Försaget går 53

55 därefter ti änsstyresen för faststäese. I det närmaste aa detajpaner faststäs på denna nivå. Endast stora eer i något avssende speciea paner förs vidare ti Kung Maj:t. Efter faststäese sker tomtindening och tomtmätning. Därefter kan byggherren, såedes den som har nyttjanderätten ti marken och det ekonomiska ansvaret för bebyggesen, efter att ha utfört husprojektering, söka byggnadsov hos byggnadsnämnden. Först när detta erhåits kan byggandet påbörjas, såvida det inte gäer byggnader med statigt stöd. I sådana fa ska först den berörda myndigheten godkänna projektet. Detta är huvuddragen i den av agstiftningen angivna ordningsföjden. Under åtskiiga år har det emeertid varit möjigt att se tendenser ti avvikeser från denna ordningsföjd i det faktiska paneringsarbetet. Som en föjd av band annat dessa avvikeser tisattes i våras en statig kommitte för översyn av byggnadsagstiftningen. Det går att urskija några väsentiga orsaker ti de förändringar som pågår, nämigen byggaodets industriaisering, ökningen av anäggningsarbetena och ändrad översiktspanering. Industriaiseringen innebär för stadspanering och husprojektering i korthet att aa besut om utformning och arbetsmetoder måste vara avsutade före det arbetet på patsen kan ~ke. I kombination med ökningen av anäggningsarbetena runt husen, i första hand orsakade av biismen, och accentuerade av den ökade tendensen att bygga mer koncentrerat, måste såvä gator som tomtmark och hus samordnas på ritningsstadiet Samhäet har därvid ansvar för bebyggesens innehå och utformning i stort samt detajansvar för amän mark. Byggherren har ansvar för tomtmarkens och husens mer detajerade utformning och innehå. Ansvarsområdena vävs därvid samman, varav föjer att de är svåra att avgränsa inbördes. Vidare har den praxis som utveckades under sutet av 40- taet för generapanering visat sig vara för grov i angiveserna för att vara ti nytta för kommunernas direkta produktionsförberedande panering samtidigt som detajpanen genom de orsaker jag förut nämnt, tappat sin funktion som effektivt styrningsmedel I detta äge, där utveckingen såedes har passerat en rättsig ma för ordningsföjd och ansvarsfördening, har kommuner och byggherrar sökt sig nya vägar att ösa probemet. Lösningen har bivit en utbyggnad av panhierar- 54

56 kien, genom att en ny panform skjutits in mean den ångsiktiga generapanen och detajpanen. Denna meanform har det kara praktiska syftet att med ett tidsperspektiv på ca 2-5 år före beräknad byggstart, innan den integrerade detajpanerings- och husprojekteringsprocessen påbörjas, karägga fördeningen av marken ti oika byggherrar och ange på kartor och i skrivna program vad samhäet stäer för sociaa, ekonomiska och funktionea krav på den bivande bebyggesen. Med expoateringsavta med byggherrarna kan sedan kommunen regera rättigheter och skydigheter mean det amänna och det enskida. De förändringar som såedes vuxit fram har naturigtvis inte tagit sig samma former i aa kommuner eer för aa sag av markanvändning. Vissa mått på omfattningen av avvikeserna från byggnadsagens mönster har vi fått i undersökningar om genomförandegrad och genomförandehastighet för stads- och byggnadspaner faststäda år 1962 {14). Så startade ti exempe byggandet för en tionde av projekt innehåande bostäder innan någon pan som hade den aktuea husgrupperingen fanns faststäd. A v tidsavståndet mean panfaststäese och byggstart för en stor de av övriga projekt gick att utäsa att husprojektering drivits i mycket nära ansutning ti stadspaneringen, då häften hade en tidsåtgång av mindre än 6 månader mean panfaststäese och start av schaktning. Markägareförhåanden och kommunstorek spear en stor ro för hastigheten på genomförandet. Ä ven om vissa dear i byggnadsagstiftningen såedes kommit att framstå som förådrade, stämmer den emeertid i några väsentiga grunddrag överens med den nuvarande rättsuppfattningen, såsom den med stor kraft framträder i den amänna debatten, nämigen att stä1ningstaganden ti markanvändning och hyggade ska ske med utgångspunkt från det som från amänna, samhäeiga synpunkter är det mest ändamåseniga. Här framträder en konfikt mean hänsynstagande ti rationea produktionsmetoder och det amännas infytande på produktutformnigen. För att denna konfikt ska kunna ösas fordras fördjupande insikter i hur det tekniska, ekonomiska och konstnäriga skapandet egentigen går ti, viket som resutat får det rumsigt mest omfattande bruksföremå vi har. Tränger vi bakom det formea mönster jag kortfatta taat om kan vi först konstatera att det vi ser växa fram på byggnads- 55

57 patserna har föregåtts av en immaterie bid av den färdiga produkten med dess egenskaper, form, materia och inpassning i omgivningen. Denna immateriaa bid, eer abstrakta förestäning, är i en mening mer kompex än produkten. Den innehåer nämigen också hur aa små dear ska sättas samman för att sutresutatet ska bi det avsedda. Byggnadsverksamheten skijer sig naturigtvis inte här ti arten från annan tiverkningsindustri men har en kompexitet och probem i samband med anpassningen ti omgivningen som är synnerigen omfattande. Dessutom har den en uppdening på oika huvudmän i de oika skedena. Vi kan emeertid se vissa regebundenheter från projekt ti projekt i den ordningsföjd som den nästan oändiga serien av debesut utgör. För dem som är insatta i paneringsarbete och konstruktionsarbete är dessa regebundenheter väkända. De utmärks av ett sökande efter grunddrag i strukturen under iakttagande av detajernas variationsvidd. När vissa grunddrag, t ex vägsystem och edningssystem fått en ungefärig form, pendar arbetet över ti undersökningar om konsekvenser för detajerna, t ex markhöjder och grundäggningsförhåanden, varefter erforderiga justeringar av överordnade system görs. Det går med andra ord inte att fixera ett överordnat system med utgångspunkt från dess egna förutsättningar. Denna ömsesidiga påverkan resuterar i att vissa enheter, t ex kvarter, trafikområden och byggnader kan urskijas som oberoende enheter i förhåande ti omgivningen. Endast koppingarna mean enheterna är fixerade, ej dess egna detajer. Ett probem är att detta spe mean de och hehet i oika förstoringsgrader skär över oika huvudmäns ansvarsområden. De senare dearna i processen förekommer därvid som förestäningar hos dem som arbetar med de tidigare dearna. Dessa förestäningar grundar sig på tidigare erfarenheter och först när besut om utformningar av dearna sker förändras förestäningarnas innehå ti att gäa projektet som sådant. Att kontroera dessa förestäningars aktuaitet och överensstämmese med måsättningarna för respektive stadium är ett svårt probem. De oika dearna i den immateriea biden stenar såedes med oika hastighet och därvid förekommer paraet i processen arbete av oika detajeringsgrad. I den successiva minskningen av aternativa möjigheter som utmärker processen kommer med andra ord direkt mijögestatande eement in på aa sta- 56

58 dier. Uppevesen av andskapet kring en huvudgata eer bebyggesens siuetter bestäms ti exempe på ett mycket tidigt stadium. Detta komprimerade försök att dra fram några drag i detajpaneringens besutsprocess ska här få tjäna som underag för några refexioner. De reativt ånga produktionsförberedesetider och byggnadstider det är fråga om borde komprimeras och ses som ett sammanhängande het. Skäen är fera. Ett är att det inbördes beroendet mean dearna är så starkt att störningar får mycket besväriga föjder. Ett annat är att vi måste eftersträva att minimera tidsavståndet mean den tidpunkt systematiskt insamade erfarenheter av sociat och tekniskt sag tisammans med oika innovationer matas in i processen och den tidpunkt de kommer ti nytta i brukarrdet av den färdiga produkten. Styrningen av detta koncentrerade panerings- och produktionsskede kan före start ske genom den typ av meanpaner jag taade om i kombination med generea norm- och regesystem. En annan refexion är att det här i stor utsträckning är en fråga om vika förestäningar och värderingar de medverkande har och att dessa måste påverkas genom kontinuerig utbidning och en bred diskussion. Detta är också ett skede av skapande, där fantasi och inevese spear en oerhörd ro och måste ges utrymme och goda arbetsförhåanden. Personer med dessa kapaciteter, parat med tekniskt-ekonomiskt sinne, måste sökas systematiskt. Det är nämigen svårt att undvika en känsa av att en aningsöshet, en bristande uppeveseförmåga, finns hos många medverkande. Den är av samma sag som hos fygaren, som på stort avstånd trycker på utösningsknappen ti bomberna, utan att kunna förestäa sig vad som kommer att hända med människorna som är doda för hans bick eer för små. Hur fyra bostadsområden panerats. Byggforskningen, Rapport 17: Va av hustyp I. Ett års stadspaner. Byggforskningen, Rapport 37: Va av hustyp II. Hus och mark i 21 panexempel Byggforskningen, Rapport 38:

59 4 Quaity of Dweings and Housing Areas. Byggforskningen, Rapport 27: Den fysiska samhäspaneringens administrativa struktur. Byggforskningen, Rapport 32: Aktivitetsfät, de!. Byggforskningen, Rapport 41: Fastighetsmarknad ~. Byggforskningen, Rapport 10: Fastighetsmarknad i Nyköping samt mindre undersökningar inom andra orter. Byggforskningen, Rapport 45: Koncentrerad fritidsbebyggese. Byggforskningen, Rapport 18:1965 O Bad- och campingpats. Byggforskningen, Rapport 3 6: Trafikbuer i bostadsområden. Byggforskningen, Rapport 36: Snö och stadsbyggnad. Probem och kostnader vid stora snömängder. Byggforskningen, Informationsbad nr 21: Tidpanering. Från stadspan ti byggstart. Byggforskningen, Informationsbad nr 40: Stadspaners genomförande. Byggforskningen, Rapport 38:

60 Professor ERIK CARLEGR/M Kung Tekniska Högskoan Prisutveckingen på fastighetsmarknaden BAKGRUND I samhäsbyggnadsprocessen spear markfrågan en viktig ro. Den frågan kan ses ur många synvinkar, men i den konkreta panerings- och byggnadssituationen är det framförat två - med varandra intimt sammanhängande - aspekter som gör sig gäande: Vika markutrymmen är disponiba för utbyggnad och ti viket pris är de disponiba. Panförfattare som ser bort från de äganderättsiga förhåandena och de befintiga ägarnas intentioner beträffande markanvändningen får ofta finna sig i att deras projekt förvanskas vid pangenomförandet eer kanske t o m stannar på papperet, i varje fa för pantyper utan mera vittgående rättsverkningar. Men samtidigt kräver en god panering uppenbarigen att man inte atför mjukt fogar sig i de befintiga äganderättsiga förhåandena. De ändringar i markanvändning som panering normat syftar ti och som bir föjden av pangenomförandet är i de ara festa fa förbundna med överåteser av äganderätt ti mark och fastigheter. När jordbruksmark har dragits in i tätortens intressesfär och ska bebyggas, så har t ex jordbrukaren oftast redan gjort sig av med marken som - kanske efter att ha gått genom någon förutseende meanhand - hamnat hos en expoatör. På motsvarande sätt säjes vian i en gruppbebyggese så snart den är fårdigbyggd och när ett hyreshus är moget för rivning och nybyggnad övergår det i saneringsboags eer kommunens ägo etc. Ett vikor för en smidig anpassning av markanvändningen ti de krav, som samhäsutveckingen och samhäsbyggandet kan stäa, är såedes ett vä fungerande system för överå- 59

61 teser av fastigheter. Ett särskit probem är därvid det förhåandet att ägare ti mark inom strategiskt viktiga paneringsområden eer utbyggnadszoner ofta försättes i en monoposituation, som ätt kan utnyttjas i prishöjande syfte. Tvångsinösen kan då komma ifråga, viket stäer speciea krav på metoder för värdering av fastigheter. Sådana tankar, som här kortfattat framförts, eder ti den sutsatsen att man i forskningen rörande samhäsbyggandet och dess vikor bör ge visst utrymme åt fastighetsmarknadsfrågorna och därmed sammanhängande värderingsfrågor. Kunskaperna om fastighetsmarknaden är inte stora. F n pågår dock forskningsprojekt på några oika hå, inte minst med ekonomiskt stöd från byggforskningsrådet I stor utsträckning torde det här nödvändigtvis - såsom faet atid är beträffande nya forskningsområden - först bi fråga om att skaffa fram deskriptiva data om fastighetsmarknaden, dess omfattning, organisation och prisutvecking etc. Men frågan är också vika faktorer som påverkar omsättning och prisnivåer inom fastighetsmarknaden. Hur reagerar marknaden för ingrepp av oika sag, t ex ändringar i beskattningsreger? Kan man påverka marknaden i önskad riktning genom oika samhäeiga åtgärder? Nedan ämnas några exempe på resutat som erhåits vid det forskningsarbete som sedan några år bedrivits i ansutning ti institutionen för fastighetsstrukturens ekonomi vid KTH. Arbetet har under senare år i stor utsträckning skett med stöd från byggforskningsrådet De ämnade uppgifterna har devis framkommit genom bearbetningar och sammanstäningar av officie statistik, devis genom speciaundersökningar av mer djupgående art. FASTIGHETSMARKNADENS OMFATTNING OCH STRUKTUR Totat har inom riket ca fastigheter bytt ägare under år 1966, viket är det senaste år för viket uppgifter f n föreigger. Av dessa ägarebyten har nära skett genom friviiga försäjningar/köp. Resten avser huvudsakigen ägarebyten genom arv och giftorätt o d. Den sammanagda köpeskiingen för samtiga köp under år 1966 utgjorde ca 6,6 mijarder 60

62 kr. Detta innebar b a att omsättningen inom fastighetsmarknaden detta år var ca tio gånger större än omsättningen på aktiemarknaden. A v visst intresse är den omfördening av fastighetsinnehavet mean oika ägarekategorier som äger rum via fastighetsmarknaden. Under vart och ett av de senare åren har en nettoöverfyttning av fastigheter ti ett värde av nära 0,5 mijarder kr. ägt rum från fysiska personer (inkuderande även dödsbon) ti juridiska personer av oika sag. Denna nettoöverfyttning motsvarar 7 a 8 procent av hea omsättningen. Frekvensen överåteser, satt i reation ti totaa antaet förefintiga fastigheter, är svår att ange på grund av bristfäig statistik beträffande det totaa fastighetsbeståndet. Vissa undersökningar tyder dock på att 6 a 8 procent av fastigheterna årigen byter ägare. Här föreigger emeertid stora regionaa variationer. Omsättningen är t ex betydigt större inom tätorter än inom andsbygdsområden. DELMARKNADER Fastighetsmarknaden är inte enhetig. Oika demarknader kan vara mer eer mindre kart avskida från varandra. Demarknaderna kan avse bestämda fastighetstyper - jordbruksfastighter, vior, sommarstugor, hyreshus och rivningsfastigheter etc. De oika fastighetstyperna omger sig med en specie typ av köpare. Utbud och efterfrågan kan föja sitt speciea mönster och prisutveckingen kan skija sig väsentigt från en fastighetstyp ti en annan. Demarknaderna för oika fastighetstyper spittras vidare geografiskt. Man kan ha het oika marknadssituationer och skida prisnivåer inom skida regioner eer bebyggeseområden. Särskit vid bedömning av prisnivå och prisutvecking är det nödvändigt att beakta denna starka spittring i demarknader. EXEMPEL P A PRISUTVECKLING Med tanke på den oenhetighet i prisutvecking, som oika demarknader sinsemean uppvisar, måste en redovisning ta formen av exempifiering. 61

63 I tabe redovisas indexserier för priser på viafastigheter för permanentboende resp. fritidsfastigheter i vissa än. Som basår har vats 1957 och redovisningen är ett försök att sammanbinda prisserier i en tidigare undersökning från byggforskningen (rapport 0/ 66) med uppgifter från officie statistik från åren 1965 och Län Prisindex V iafastigheter Stockhoms Östergötands Västerbottens Fritidsfastigheter Stockhom Östergötands Haands Konsumentprisindex Tabe. Indexserier utvisande prisförändringar för viafastigheter och fritidsfastigheter i vissa än. (Basår 1957). Sammanstäningen visar att den genomsnittiga prisutveckingen varierar starkt mean oika än och att priserna på fritidsfastigheter under den angivna perioden haft en högre ökningstakt än priserna på viafastigheter. Jämföresen med konsumentprisindex - här omräknat ti 1957 som basår - ger vid handen att fastighetspriserna i vissa än ökat betydigt snabbare än konsumentvarupriserna i amänhet, men att motsatsen kan vara faet inom vissa områden av riket. Ännu kraftigare variationer i prisutvecking föreigger vid en jämförese mean oika kommuner. F n finnes emeertid inte kommunvisa uppgifter för åren 1965 och Beträffande prisutveckingen för fastigheter i innerstadsområden må här redovisas några mera ångsiktiga undersökningar rörande Nyköping och Gäve. Undersökningarna har i dessa fa genomförts med användning av ett förfarande som har 62

64 bivit kaat köpeparsmetoden. Den innebär i korthet att man utnyttjar prisuppgifter för fastigheter som gått i hande fera gånger under anaysperioden. Prisutveckingen har här angivits såsom den åriga procentuea ökningen av fastighetspriserna i genomsnitt för oika femårsperioder. Resutatet framgår av fig. Fastighetspriserna har för båda dessa städer ökat i något ångsammare takt än konsumentpriserna om man tar hea perioden i beaktande. För den senaste femårsperioden synes dock priserna för dessa innerstadsfastigheter haft en högre ökningstakt än konsumentpriserna. % Ar i g ökning 5-4 r Fig. Prisutvecking för fastigheter i innerstadsområden, Nyköping (vänstra stapen) respektive Gäve (högra stapen). Arig procentue ökning i genomsnitt under femårsperioder beräknad enigt köpeparsmetod. Den ångsiktiga prisutveckingen kan i viss mån återspegas i förändringar av taxeringsvärdesnivån. Taxeringsvärden omprövas vid de amänna fastighetstaxeringarna, som i princip äger rum vart femte år (senast 1965). De åsatta värdena ska ge uttryck för fastigheternas amänna sauvärde. A ven om taxeringsvärdena enigt praxis bestämmes ti en betydigt ägre nivå, ger taxeringsvärdenas förändring på ång sikt en bid av prisnivåns förändring. Det taxerade markvärdet uttryckt i kronor per m2 tomtmark redovisas för skida taxeringstifäen i fig 2 och 3 avseende tvärsnitt des genom Nyköpings innerstad des inom Märsta 63

65 c c.e ö ~ ~ ~ o tn ~ >= > Fig 2. Taxerade markvärden inom ett område i Nyköpings innerstad enigt de amänna fastighetstaxeringarna 1928, 1945 och ~.2c: ena c g, tätort. I båda faen har värdena genomgående omräknats ti 1965 års penningvärde. Diagrammen visar inte bara den amänna taxeringsvärdesförändringen utan även att en markant koncentration av värdena ti vissa starkt begränsade områden ägt rum. 64

66 ,5km so 1,5km 1,0 0,5 w 1,Skm NO Fig 3. Taxerade markvärden på o!ika avstånd från Märsta centrum enigt de amänna fastighetstaxeringarna 1945, 1952, 1957 och Sektionerna NV-SO respektive SV-NO. sutigen ges i fig 4 ett exempe på hur vidtagna paneringsåtgärder i visst fa påverkat fastighetsmarknadens priser. Exempet är hämtat från en undersökning berörande förutvarande municipasamhäet Lia Aby i Sona stad. För tiden före framäggandet år 1958 av generapan rörande markutnyttjandet inom området kan en reativt stabi prisnivå noteras. Några år därefter synes prisnivån snabbt ha höjts ti ungefär tre gånger den förutvarande. 65

67 Kr/m2ty 200 Omr2 100 o År Fig 4. Köpeskiingar, kr/m2 tomtyta, vid förvärv av fastigheter inom viss de av Sona stad (förutvarande Lia Aby municipasamhäe). Generapan framagd år De exempe på prisutvecking för fastigheter av oika sag och beägna inom oika områden, som här givits, ger ett kart uttryck för den starka spittring beträffande denna utvecking, som råder inom den svenska fastighetsmarknaden. LITTERATUR CARLEGRIM, E: Fastighetsmarknad Byggforskningen, Rapport 10:

68 m f: Fastighetsmarknad i Nyköping Byggforskningen, Rapport 45:1966. {Från denna rapport har fig 2-4 i ovanstående redogö:ese hämtats.) Fastighetsmarknaden - struktur och omfattning. Artike i expropriationsteknik, Stockhom 1968 (utg av Svenska Kommuna-Tekniska föreningen). Sid STATISTISKA CENTRALBYRÅN: Priserna på bostads- och affärsfastigheter. Serie R. 67

69

70 Arkitekt SVEN THIBERG statens institut för byggnadsforskning Boendeservice DEFINITION AV SERVICE Boendeservice. Som de festa modeord visar begreppet boendeservice en tendens att vidgas så att det inte ängre har ett definierbart och för aa gemensamt innehå. Den statiga servicekommitten, vars utredningsarbete jag senare kommer att beröra, har för egen räkning vat föjande undergruppering av begreppet: barntisyn ådrings-, sjuk- och handikappsservice fritidsservice och kuturdistribution mathåning bostadsvård tvätt- och kädvård varudistribution och expeditiva tjänster trafikpanering för säkerhet och bekvämighet fastighetsskötse och -underhå Dessa rubriker kan tisammans utgöra en operatione definition av begreppet boendeservice och de ger ramen för min framstäning. MOTIV FöR SERVICE Intresset för servicefrågorna är i da. mycket stort och utbrett. Serviceförsörjningen betraktas som ett nyckeprobem i fera aktuea samhäsfrågor: när det gäer att skapa en positiv uppväxtmi;ö för barnen i de atmer förtätade bostadsområdena när det gäer att ge gama och handikappade möjighet att eva sjävständigt och oberoende 69

71 när det gäer att ge könen ika möjigheter på arbetsmarknaden när det gäer att avasta de dubbearbetandes arbetsbörda när det gäer att skapa meningsfua gemenskapsformer för aa ådrar och grupper DEBATIEN OM SERVICE När massmedia tar upp en frågestäning på det intensiva sätt som nu börjar bi praxis, får man iband intrycket att probematiken just upptäckts. Iband tar man t o m äran åt sig för att ha upptäckt den. Detta gäer också boendeservicefrågan. Den har anserats hårt, fått sina egna kändisar, sina stående rubriker på famijesidan och bivit en fråga av betydenhet i vakampanjerna. Poitiker och panerare har skidrats som passiva, iband negativa, ti en förbättrad service. Man har skapat en bid av ett motsatsförhåande mean konsumentönskemå och verkighet. Detta är - tyvärr frestas jag säg~ - inte en sanningsenig bid. I sjäva verket har bostadsområdets servicefrågor varit aktuea för stadsbyggnadsteoretiker, panerare och utredare sedan 30-taet. Oika nyanseringar av begreppet har förekommit, oika motiveringar har hävdat~, oika tekniska ösningar har föresagits. Men diskussionen om och oron inför det som byggts och det som inte byggts har hea tiden funnits där. Varför har då så itet förverkigats av teorier, utredningsresutat och mönsterprojekt? Jag har inget verifierbart svar. Men den rimiga ors!j,ken är att konsumenterna inte uppevt servicebehovet ika starkt som behoven inom andra konsumtionsområden, inräknat primära former för trygghetsskapande och socia jämikhet. Det är i varje fa den enda anständiga förkaring jag kan finna ti att inte ens bostadskonsumenternas egna organ drivit frågorna på avar. Deras agerande i dag tyder på att förberedeser för omvärdering är på gång. En av de ivrigaste förespråkarna för de ortodoxa koektivhusteorierna sa i radion den 3 september 1968 att frågan kunde ösas sutgitigt först när "bostadskonsumenterna tagit makten i samhäet". Jag tror inte probemet är så enket ens i teorin. Först måste bostadskonsumenten sjäv inse sitt behov av service. Viket enigt min uppfattning är iktydigt med att inse att vårt samhäe behöver och kan erbjuda nya ivsformer, för vi- 70

72 ka en utbyggd boendeservice är en förutsättning. Först om och när vi bostadskonsumen:er bir eniga om detta skapas det faktiska underaget för ökat poitikerintresse och för förverkigandet i paneringen. KONSUMENTKRA V P A SERVICE Byggforskningsinstitutets engagemang i servicefrågan började samtidigt med de första bostadssocioogiska studierna. Dessa har med den inre bostaden som utgångspunkt i växande grad syssat med de boendes användning och bedömning av bostadsområde och bostadskompement Institutets undersökning i Örebro 1962 () omfattar en ingående anays av aktiviteter och sociaa kontakter i det ovanigt väutrustade bostadsområdet Baronbackarna. Undersökningen i Stockhom (2) redovisar band annat en speciastudie av de förvärvsarbetande småbarnsmödrarnas servicebehov. studien av pensionärers bostads- och serviceförhåanden i fem städer 1963 (3) är koncentrerad ti vård-tisynsfrågorna och deras konsekvenser i bostadsutformningen. Den nyigen pubicerade studien av ogifta ungdomars bostadsvanor och bostadsönskemå genomförd 1966 (4) syssar ti mer än häften med "servicefrågor" enigt den inedande definitionen. I institutets intervjuundersökning i tre Norrandsstäder 196) (5) återfinns en rad frågestäningar kring serviceförsörjningen med norrändsk accent. Materia av den typ som jag hittis hänvisat ti kritiseras iband för att det inte är utveckingsfrämjande. Jag ska inte ta upp en motargumentering nu. Men jag vi betona att vi genom dessa studier redovisat ett detajrikt och nyanserat kunskapsmateria om de vanor och värderingar som utmärker dagens bostadskonsument. Vi har konstaterat ett omfattande och otifredsstät behov av vård, tisyn och meningsfu syssesättning hos barn, vuxna och gama. Vi har funnit att detta behov är kombinerat med ett kart profierat boendeidea hos de besutsfattande vuxna. Detta idea är den oberoende, sjävständiga bostaden, inrättad för ett traditionet patriarkaiskt famijemönster. J ag uppever denna bristande överenstämmese mean behov och bostadsidea som en avarig konfikt som vi kartagt och beskrivit och som samhäet måste finna former för att ösa. 71

73 Dessa former måste sökas i ett kombinerat och varierat utbud av boendemijöer som förmår att svara mot skiftningarna och förändringarna i de boendes behov och önskemå, men som atid ger grundförutsättningar för trygghet, gemenskap och jämikhet. NORMER FöR SERVICE De bostadssocioogiska studierna skidrar de boendes vanor och värderingar mot en bakgrund :w deras egen aktuea boendemijö och ivssituation. Dessa ägesbeskrivningar måste kompetteras med genere kunskap om den aktuea paneringens måsättningar, för att vi ska veta något om nyttiskottet av boendemijöer. Institutet har just bidragit med en sådan kartäggning av paneringsnormer. Den är pubicerad som en biaga ti servicekommittens nyigen utgivna betänkande (6). I biagan redovisas de normer och riktvärden som andets tio största städer just nu tiämpar i sin panering för ett 25-ta servicefunktioner. Lokaa skinader i befokningsstmktur och behov kan inte förkara de betydande oikheterna i servicenivån mean oika orter. Studien spegar den osäkerhet som råder om vad som är optima standard. Den visar också på ett otvetydigt sätt konsekvenserna av att ämna över ansvaret för viktiga samhäsfunktioner ti den okaa besutsnivån utan att riktvärden, eer metoder för framtagning av sådana, redovisas av berörda centraa myndigheter. Ti servicekommittens betänkande har institutet också bidragit med en exempesaming där drygt ett trettiota intressanta anäggningar och ösningar av enskida servicefunktioner, genomförda såvä som panerade, redovisas. Dessa exempe visar framåt på ett hoppingivande sätt. De avser att ge debatten väbehövig konkretion efter dessa år av spekuationer och teorier. För att normer med kontroerbar innebörd ska kunna utformas krävs ett underag i form ~v metoder för behovsanays och beräkning av erforderigt utbud under givna betingeser. Institu:et har exempifierat detta probem genom att utarbeta en beräkningsmode för anays av behovet av barnsugepatser fram ti 1975 (7). Modeen kan utnyttjas av kommunerna för att faststäa patsbehovet vid givna måsättningar och på un- 72

74 derag av befintig statistik. Liknande beräkningsformer kan konstrueras även för andra servicefunktioner. Vi avser att behanda ytterigare ett par angeägna serviceområden på motsvarande sätt. FORTSATT FORSKNING OM SERVICE Forskningsbehovet inom boendeservicens område är mångfasetterat. De probemområden som aktuaiseras är kompexa och kräver forskningsinsatser av "överskärande" typ. Det är såedes viktigt att forskare från oika discipiner kan inspireras att göra insatser tisammans. Det är också betydesefut att samordning av de fristående forskningsinsatserna kan ske på tidigt stadium i paneringen, men också kontinuerigt under arbetet och inte minst vid pubicering av resutaten. Informationsfödet bir annars atför heterogent och ohanterigt. En strukturering av forskningsfätet som svarar mot fertaets uppfattning är också värdefu. Institutet har under 1968 ordnat seminarier med detagande av de forskarag vi känner ti, för att diskutera fram en sådan ram för beskrivningen av forskningsområdet. I det gemensamma mönstret har vi prickat in de enskida projekten. I vårt praktiska arbete har vi deat upp forskningsfätet i föjande huvudområden: funktions- och behovsanayser studier av administrativa (organisatoriska) frågor studier av ekonomiska frågor studier av bebyggesepaneringsfrågor Frågestäningarna hänger så intimt ihop att det snarare är fråga om en tyngdpunktsföräggning än om en avgränsning, när enskida projekt ska programmeras. J ag tror inte heer att det är meningsfut att prioritera mean dessa huvudaspekter. Det gäer att ha aa under arbete. I de studier som vi nu genomför inom ramen för våra ansag från BFR, kartägger vi sådana grundäggande samband som man måste känna ti för att kunna Yäja form för serviceutbudet. Vi har samordnat ett anta destudier ti ett utredningskompex, föragt ti en ort, med konkret anknytning ti aktuea utbyggnadsprojekt. 73

75 Vi vet nu att forskning kring boendeservice inte är en "byggforskningsuppgift" av traditione art - inte ens sedd i ett perspektiv på 4--5 år. Men genom att kombinera våra erfarenheter från skida forskningsfät tror vi oss kunna forcera metodprobemen och anvisa nya ösningar. LITTERATUR KRANTZ, B, Utomhus i Baronbackarna, Byggforskningen, Informationsbad 1965:42 2 BOALT, C, Service för småbarnsmö:rar, Byggforskningen, Informationsbad 1965:25 3 KARSTEN-CARLSSON, E, Pensionärshushå i fem städer:. Aktivitet, hjäpbehov, bostadisönskemå!, Byggforskningen, Informationsbad 1965:15 2. Användning av bostäder och bostadsområden, Informationsbad 1966:5 4 BERGSTRÖM, U, Ogifta stadsungdomars bostadsvanor och bostadsönskemå, Byggforskningen, Rapport 15: KIMBRE, S, Boendestudier i Kiruna, Lu!eå och Sundsva, Byggforskningen, Rapport 14: Boendeservice, SOV 1968:38 7 LöFSTRöM, G, Barntisyn. Behov av daghemspatser fram ti 1975, Byggforskningen, Rapport 22:1967; Informationsbad 1967:18 8 JUSSIL, I & VESTBRO, D U, Att bo i koektivhus, Byggforskningen, Informationsbad 1964:27 9 MULLER, H, Röresehindrades stadsmi;'ö - en studie från Högdaen, Byggforskningen, Rapport 72:1961 en, Rapport 72:1961 I O THIBERG, S, Non-instit'Utiona housing for the edery, Byggforskningen, Rapport 5:

76 Professor SVEN HESSELG REN Sigtuna Kan man mäta människans uppevese av mijö? Det har de senaste åren taats mycket om mijöprobem. En viktig aspekt utgör upp/evandet av mijön genom syn, hörse och aa andra sinnen. Man kan givetvis inte mäta dessa sinnesuppeveser - perceptioner - i fysiska mått, t ex centimeter, gram och sekunder. En mätning i dessa fysiska kategorier innebär att man jämför det som ska mätas med en standardängd, en standardmassa och en standardtid. Efter att från början ha försökt förankra dessa standards i naturgivna mått - jordens omkrets, vattnets tyngd, jordens omoppstid - har man efter hand måst frångå dessa "naturiga ankarfästen", några sådana existerar inte i den fysiska omvärden utan fysiska standards är numera het konventione:ia. Det stäer sig något annorunda i den inre värd där våra sinnesuppeveser återfinns. Dessa måste "mätas" i sina egna kategorier, viket innebär att försökspersoner ska uppskatta dem i förhåande ti vissa närmare angivna referenser. Inom vissa enka sinnesområden finns naturgivna referenspunkter eer "ankarfästen". Inom färguppevesens område har man såunda funnit att var;e normaseende person förmår att reatera en godtyckig färguppevese ti de sex primärfärgerna vitt, svart, gut, rött, bått och grönt. När det gäer uppeveser av mijön är emeertid den totaa uppevesen betydigt mera kompicerad än den enka färguppevesen. Detta gäer även om man tar ut en enda faktor, rumsuppevesen, ur den totaa uppevesen. Vi finner här inga "naturgivna ankarfästen" utan iksom inom den fysiska omvärden måste man komma överens om sina godtyckigt vada standards, även om måhända vissa naturgivna dimensioner kan spåras (ika som de naturgivna fysiska dimensionerna ängd, massa och tid). Anedningen ti att just rumsuppevesen tagits upp ti när- 75

77 mare skärskådan i den av mig edda forskningen, är den att rumsuppevesen - eer uppevesen av avgränsad rymd som jag föredrar att kaa den - är en av de viktigaste mijöskapande faktorerna; därom synes samstämmig mening råda band arkitekturteoretikerna. Den första fråga vi vie få svar på kan formueras så: Är det överhuvud möjigt att i den totaa uppevesen särskija rumsuppevesen som en ingående faktor och skatta intensiteten i denna uppevese? Den a_dra frågar.. är: Kan man finna experimentet beägg för att man förutom intensitet i uppevesen kan skatta andra dimensioner, t ex stort-itet, öppet-sutet, kart avgränsat-diffust avgränsat etc? Den tredje frågan kan formueras så: Erfarenhetsmässigt uppträder oika, enkare sinnesuppeveser som konstituerande faktorer i den kompexa rumsuppevesen; kan detta experimentet verifieras? En experimentserie, företagen i den s k studiokyrkan i Sigtuna - en oka som genom väviigt timötesgående stäts ti förfogande av sigtunastiftesens direktor - har gett hesked om att rumsuppevesen och vissa dess dimensioner åter sig skattas och att jusuppevesen bidrar ti rumsuppevesen på ett sätt som ävenedes åter sig skattas. Fig visar experimentokaens mått, fig 2-4 de skärmuppstäningar som skapade ett visuet rum inne i aboratorierummet. Vi ser där hur en stråkastare var pacerad, sändande sin stråning skarpt avgränsat inom skärm-rummet. Stråningen varierades i stegen ux-10 ux- 100 ux ux, viket gav en approximativt ika förändring i uppevd jushet. Fig 5 återger medetaet av skattningarna. Inga direkt praktiska resutat kan emeertid dras av dessa experimentresutat, eftersom hea experimentationen endast var en metodstudie. Nästa fråga på vår ista kan formu!eras så: Är dessa skattningar av oika "dimensioner" i rumsuppevesen möjiga att utföra av otränade försökspersoner i fätförsök? Vidare: Kan man arbeta med simuering eer måste man nödvändigtvis pacera försökspersonerna i den stadsmijö man vi studera (viket skue stäa sig mycket dyrbart)? Försöksserier har utförts, för vika här inte redogöres. Jag nöjer mig med att säga att svaren på dessa frågor kort kan sammanfattas så: Om instruktionen ti försökspersonerna är ämpigt avfattad (den "ämpiga avfattningen" får man i viss mån söka sig fram ti med tria-and-errormetod), så är det möjigt 76

78 Fig. Axonometrisk ritning av studiokyrkan. för dessa att skatta dimensionerna i uppevesen. statistisk anays av svaren ger vid handen att försökspersonerna härvid ger i stort sett ikaydande svar; det handar atså om uppeveseeement, gemensamma för aa (intersubjektiva entiteter). Vida- 77

79 Fig 2. Apparatur för skattningar av innesuten-rymd i ett mode/rum med varierande beysningsstyrka och 12 väggar. re är det möjigt att begagna färgfotos, projicierade på skioptikonduk i stäet för verkig mijö. om man bara gör kart för sig att försökspersonerna endast kan uttaa sig om det rum de ser framför sig, inte den avgränsade rymd (det gaturum, torgrum, andskapsrum etc) som i verkigheten skue omgivit 78

80 Fig 3. Apparatur för skattningar av innesuten-rymd i ett moderum med varierande beysningsstyrka och 8 väggar. dem. Det är i sjäva verket möjigt, understundom ämpigt, att ersätta projicierade färgfotos med tecknade perspektivbider. Nästa fråga vi veat beysa kan så formueras: Spear rumsuppevesen den avgörande ro för d'!n totaa mijöuppevesen som teoretikerna veat påskina, och hänger graden av trivse i mijön på något sätt samman mej någon specie karaktär hos rumsuppevesen? Detta probemkompex åter sig inte beysas genom att man stäer direkta frågor ti försökspersoner- 79

81 Fig 4. Apparatur för skattningar av innesuten-rymd i ett moderum med varierande beysningsstyrka och 4 väggar. na av typen "tycka om" eer "inte tycka om". I stäet har vi funnit en ämpig metod i en variant av Osgoods så kaade semantiska differentiaskaor, vars princip kan formueras på föjande sätt. En bid presenteras för försökspersonen som har en ång ista so

82 över ordpar, viken han fått av försöksedaren. Han ombeds att ange huruvida det ena eer andra ordet i varje ordpar - som utgör varandras motsatser - pas~ar bättre ihop med biden. Ar då ordparen på något sätt känsoaddade, kommer känsoaddningen av biduppeveserna att återspegas i vaet av ord ur ordparen. Om nu i stäet orden är värderingsaddade, kommer vaet av ord som passar ti biden att avspega något om den värdering som försökspersonen ger biden. Hur metoden fungerar kargöres bäst genom en redogörese för en experimentserie, och jag väjer då en experirnentation som företagits i sommar och som ännu inte på annat sätt rapporterats ti byggforskningsrådet. "C E ~ c: ~ Q) ::J c;; Q) c: c: / o o o 2 3 o Log beysningsstyrka Anta väggar Fig 5. Genomsnittiga skattningar av innesuten-rymd i ett moderum som en funktion av ogaritmen för beysningsstyrkan (t v) respektive antaet väggar (t h) kring rummet. 80 personer utvades sumpvis men på ett sådant sätt att de återspegade det svenska samhäet i vad avser fördeningen på kön och på oika ådersgrupper mean 20 och 70 år. De fick betrakta perspektivteckningar ur en serie av 12 teckningar, utgörande 6 par, där i varje par de två biderna uppvisade ikhet i aa avseenden utom ett. De sex bidparen iustrerade ;;åunda föjande kontraster ifråga cm det avbidade uterummets karaktär: sutet-öppet, ummigt-kat, högt rum-ågt rum, iten pats-stor pats, grunt-djupt, rakt-rundat. Fig 6-9 återger fyra av de använda biderna. Biderna skue paras samman med ett ord ur vardera av föjande ordpar (ordistan hade 81

83 Fig 6. Högt uterum. Fig 7. Lågt uterum. ~ - r: r'-----==--- Fig 8. Stor pats. 82

84 Fig 9. Liten pats. framkommit genom en specie metod för viken här inte redogöres): obehagigt deprimerande störande ohäsosam oämpig irriterande simpe fu negativ sarvig onyttig ovårdad tung iauktande burig ovänig smutsig sentrianmässig ka berör mig icke oroande dämpande opersonig behagigt uppyftande fridfu häsosam ändamåsenig avkoppande exkusiv vacker positiv ordentig nyttig vårdad ätt vädoftande tyst vänig ren djärv varm engagerande ugnande aktiverande personig 83

85 sö kärv irratione passiv konservativ nedsående feaktig otrivsam unken värdeös ointressant energifu idyisk ratione aktiv radika stimuerande riktig trivsam fräsch värdefu intressant Orden i ordistan är ordnade så att positiv värdering står ti höger, negativ ti vänster. Ett studium av de "värderingsprofier" för de oika mijöerna som vi erhåit, är intressant. På fig O återfinnes värderingarna av "högt rum" resp "ågt rum". Vi ser där att "ågt rum" genomgående högvärderats, medan "högt rum" nästan genomgående ågvärderats. Detta resutat ska jämföras med det som åskådiggörs i fig 11, där vi ser att både "stor pats" och "iten pats" genomgående högvärderats. Hur ett experimentresutat sådant som detta ska tokas är det ännu för tidigt att yttra sig om. Vi anser dock att experiment av den art jag här sökt ge några prov på kan ge värdefua resutat om de görs i större skaa. Vi har därför för avsikt att detta arbetsår genomföra en större experimentserie med bider av ett femtiota stadsmijöer, där försökspersonernas anta ska röra sig om sexhundra, utvada så att de ger ett representativt genomsnitt av svenska foket. Vad vi då får reda på är svenska fokets värderingsprofier för just dessa bider. Om de i sin tur är vada så att de avspegar rumsuppevesens dimensioner, kommer detta - hoppas vi - att ge besked om huruvida medesvenssons värdering på något sätt är korreerad med någon särskid karaktär hos uterummet. J ag vi sutigen tiägga att vad som i sista hand vore angeäget att finna, vore inte endast medesvenssons aktuea "begär", återgående på det tifäiga värderingsmönster vi tiägnat oss i vår avkrok av värden, utan framförat de djupiggande amänmänskiga behov som borde igga ti grund för a projektering av såvä byggnader som samhäen. De här redovisade experimenten har genomförts med assistans 84

86 av psykooger från Stockhoms Universitet och sociooger från Statens Institut för Fokhäsan. Såunda har fi kand Jan Dakvist och fi kand Tommy Gäring arbetat som mina assistenter, varvid de haft förbindese med b a aborator Gunnar D ågt rum högt rum obehagigt behagigt deprimerande ~ uppyftande störande fridfu ohäsosam häsosam oämpig -!!!!!::::.J ändamåsenig irriterande avkoppande simpe -!!:::= exkusiv fu vacker negativ -=: positiv sarvig ordentig onyttig ~ nyttig ovårdad vårdad tung - ätt iauktande!!!= vädoftande burig tyst ovänig -=:J vänig smutsig E2!!5 ren sentrianmässig ~ djärv ka varm berör mig inte -==:J engagerande oroande -==:J ugnande dämpande t! aktiverande opersonig personig sö J energifu kärv idyisk irratione E2S ratione passiv!!! aktiv konservativ ~ radika nedsående -=:J stimuerande feaktig -==:-;J riktig otrivsam trivsam unken -!!!!!!I fräsch värdeös J.:t värdefu ointressant J intressant Fig 10. Värderingsprofi av högt och ågt rum, fig 6 och 7. 85

87 Goude, iksom fi kand Birgitta Foderus som arbetat under överinseende av fiic Stefan Sörensen. Arkitektassistent är f n Micha Missuna, tidigare har Tinna de Hoanda och Soveig Schuz varit mig behjäpiga. iten pats D stor pats I obehagigt s::z- behagigt deprimerande 2 uppyftande störande fridfu ohäsosam häsosam oämpig ändamåsenig irriterande avkoppande simpe ~ exkusiv fu - vacker negativ r;;; ] positiv sarvig._..,... J ordentig onyttig nyttig ovårdad SZ::7 vårdad tung ätt iauktande..- 3 vädoftande burig tyst ovänig -; vänig smutsig ~] ren sentrianmässig... djärv ka iiiiiiiiiiii* varm berör mig icke c -1 engagerande oroande 1sa -"? ugnande dämpande..._ aktiverande opersonig c- personig sö _. energifu kärv idyisk irratione ~ ratione passiv iiiiii1iiiij.. aktiv konservativ -- - radika nedsående stimuerande feaktig Jiä ---1 riktig otrivsam SZiiiä -;, trivsam unken ~-- 1 fräsch värdeös s=- värdefu ointressant c=; "] intressant Fig 11. Värderingsprofi av stor och iten utepats, fig 8 och 9. 86

88 Civiingenjör SVEN TYREN Sven Tyren AB Grundvattenprobem i tätorter Det sjunkande grundvattenståndet hotar att bi ett at större probem i våra tätorter. Sänkningen av grundvattenståndet kan orsak:~s av ett ferta faktorer, exemr:evis a minskad infitration genom avedande av vatten från byggnader, gator m m direkt ti avoppet, b dränering av vatten kring hus och Jnäggningar, c änshåning under oika byggnadsskeden, d bortschaktning eer bortsprängning av tätande kanter så att okaa grundvattensjöar töms, e vattenuttag för b a kyningsändamå där infitration ej företages, f bergrumsanäggning1r under grundvattenytan, g bergtunnar för tee, fjärrvärme, avopp och tunnebanetrafik, h den på vissa hå i andet fortgående andhöjningen. En sänkning av grundvattenytan orsakad av en eer en kombination av fera av ovan nämnda faktorer kan ge omfattande skador som föjd och orsaka stora underhåskostnader. Rustbäddar av trä kan röta, Träpåar kan röta, Sättningar i vägar och gator, Brott på edningar av oika sag. ökande beastningar på påkonstruktioner. Probemen kring grundvattnet har uppmärksammats atmer under senare år. Artikar i ämnet har skrivits b a senast av ingenjörerna Lindskog och Bergdah vid Statens geotekniska institut över grundvattensänkning vid Birger Jarsgatan i Stockhom. Ar 1966 tideade byggforskningsrådet en forskargrupp 87

89 F'ig NORR HÄLARSTRAND

90 BETECKNINGAR. - AVSER LERANS MÄKTIGHET METER AVSER "BRA MARK FRIKTIONSJORD III/SER BERG DAGEN GRUNDLÄGGNING ;RUN"j;~R;R~ -FA5TBOTTEN GRUNDMURAR PÅ BERG TRÄPÅLAR BETONGPÅLAR BERGNIVÅ

91 med arbetsnamnet STEGA mede för "Byggnadstekniskt inriktade grundvattenundersökningar inom stadsbebyggese". En första åtgärd som gruppen vidtog var att undersöka nuäget i svenska tätorter beträffande grundvattenobservationer. Ett frågeformuär utsändes ti 971 tätorter med över 500 invånare och av dessa svarade 793 (81,7 %) viket tyder på ett mycket stort intresse för frågan. Formuäret omfattade tre huvudgrupper av frågor: I II Nmänna frågor rörande grundvattenprobem på byggpatser, förekomst av sättning:1r i husgrunder, gator och edningar på grund av grundvattensänkning, paner på bebyggese inom områden där grundvattenprobem kan befaras, kommunaa grundvattenuttag inom tätbebyggese, föroreningar av grundvatten på grund av bebyggese m m. Frågor angående förekomsten och intensiteten av grundvattenobservationer i samband med byggnadsverksamhet. III Frågor angiende förekomsten och intensiteten av grundvattenobservationer i samband med kommunaa vattentäkter. Att döma av svaren är oika sag av grundvattenprobem rea tivt vanigt förekommande även i mindre tätorter. Trots detta är förekomsten av grundvattenobservationer reativt sparsamma. Endast ett sextiota orter säger sig göra sådana och i endast ett tjugota orter finns bestämmeser i någon form för grundvattnets behanding. STEGA studerar för närvarande två patser i Stockhom des des inom östra deen av Kungshomen mean Kara sjö och B~rgsgatan. ett rent andsbygdsområde i Botkyrka som den närmaste 5-1 O årsperioden kommer att expoaeras mycket hårt. Det första området begränsas såvä i norr, öster som väst av i dagen syniga bergmassiv. Mot söder är förekomsten av berg känd genom tigängiga grundäggningsuppgifter för bostadshusen, jfr fig och 2. Berggrunden inom området karakteriseras ur bergteknisk synpunkt av en i gnejsberget djupt nedskuren svacka strykande i NO-SV. De genom borrning ägst kända bergnivåerna 90

92 i depressionen varierar mean -12 och -14. Nuvarande markyta kring Rådhuset igger ungefär på nivå + 7. Bergytan i den bidade svackan täckes i sin djupaste de av ett ca m mäktigt moränager (friktionsmateria), viket överagras av ett 5-10 m mäktigt erager. Norr om ovanstående SEKT!ON II BERGSGATAN BETECKNINGAR ~ AVSER FY.NAOSMASSOR BETONGPÅLAR T Fig 2 TRÄPÅLAR SEKT!ON m 91

93 dabidning förekommer ytterigare en mindre skåformig fördjupning i berggrunden, beägen ungefär mean Poishuset och Feminggatan. Markytan inom detta område igger på nivå ca + O och de djupaste kända bergnivåerna omkring ca + 3. A ven i denna depression överagras bergytan av ett tunt ager (ca m) friktionsmateria (morän), viket i sin tur överagras av ös era, torrskarpeera och fyning. Mäktigheten av eragret har punktvis visat sig uppgå ti ca O meter. Grundvattenytan inom dessa två områden har kontinuerigt kontroerats sedan Inom området mean Poishuset och Feminggatan åg grundvattenytan år 1962 på + 8,3 m nivå. I februari 1963 hade grundvattenytan sjunkit ti ca + 5 m men har därefter åter stigit ti ca + 6,5 m. Grundvattenobservationsrör nedförda i den djupare svackan visar att grundvattenytan sedan mätningarnas början år 1962 varierat mean + 3 och + 4 m. Såvä i samband med utsprängningen av en bergtunne i Kungshomsgatans sträckning som i ansutning ti grundäggningsarbeten för fastigheten i hörnet av Kungshomsgatan Scheeegatan konstaterades i närbeägna kontrohå tifäiga grundvattensänkningar av storeksordningen m. Numera har vattenytan i dessa observationshå återtagit den ursprungiga nivån. Lokaa sättningar i marken har uppkommit vid Rådhusets nordöstra hörn i samband med spontning och schaktningsarbeten för en kabebrunn. Att ändringar i grundvattenståndet inom detta erområde under de gångna åren varit små bekräftas även av en uppgift daterad 24 januari 1900, då grundavattenytan avvägdes i samband med grundäggningsarbeten för fastigheten Bergsgatan 13 (kv Vindruvan) och befanns vid detta tifäe igga på nivå +3,8 m (=7,7 m över susströske). De festa bostadshusen i kvarteren kring Rådhuset är uppförda under åren Där ermäktigheter har varit större än 6-8 m har befintiga byggnader grundagts på träpåar. Inom vika områden sådan påning förekommer framgår av fig. Påarna är vanigen avskurna 3-4 m under nuvarande gatupan. Enigt arkivuppgifter igger t. ex. påavskärningen på nivå + 3,85 m under fastigheten Kungshomsgatan 22 (i hörnet av Scheeegatan) medan vid grundäggning av fastigheten Pipersgatan 28 (kv Häroden 31) föreigger e~t intyg att påarna är kapade vid +2,75 m nivå. För samiga närbe- 92

94 ägna pågrundäggningar gäer att påskaarna igger i närheten av nuvarande grundvattenyta inom området. Med hänsyn b a de bägge erområdenas begränsade areaer och ringa mäktighet av vattengenomsäppigt friktionsmateria närmast bergytan är risken mycket stor att grundvattenytan kommer att sjunka i samband med redan besutad byggnadsverksamhet och därmed äventyra de på träpåar grundagda fastigheternas bestånd. Detta antagande styrkes b a av de tifäiga grundvattensänkningar som konstaterats i samband med ovan beskrivna grundviggningsarbeten i hörnet av Kungshomsgatan-Scheeegatan och vid sprängningen av bergtunnen (nivå -25 m). Fig 3 Enigt föreiggande paner kommer Tunnebana 3 att övertvära det östiga erområdet i hörnet av Scheeegatan-Bergsgatan och station Rådhuset kommer att genom trappschakt utförda genom eran få förbindese med markytan. Med hänsyn ti det ovan sagda har STEGA funnit det vara av stort byggnadstekniskt intresse att kunna föja det fortsatta händeseföroppet. Kontakt har även upprättats med Stockhoms Stads Gatukontor för gemensamma diskussioner i hithörande frågor. 93

95 Ett intressant probem uppstår när man enigt tigängiga paner för bebyggese i kvarteret Brädstapen bryter igenom berget och öppnar förbindese mean grundvattensjön vid Poishuset och Kara sjö fig 3. För att förhindra en tömning av sjön måste man bygga en fångdamm i stäet för den de av bergkammen (kraftigt markerad på ritningen) som man spränger bort. Fig 4 Fig 4 har visats förr i oika sammanhang. Det är tänkt tvärsektion genom Mäaren (ti vänster), Söderbergen och dear av Söder. Markagren består här överst av fyningsager samt därunder era som i sin tur viar på ett friktionsager. Spränges en tunne som biden visar behövs det endast små vattenmängder som äcker ned i tunnen för att grundvattenytan ska sjunka kraftigt med sättningar och påförstörningar som föjd. Fig 5 och 6 visar ett fa ur praktiken kring Hornsgatan och Södermamstorg. I kv Ormen Större vid Hornsgatan är gatans pushöjd ca + 20,0 och träpåtsavskärningen ca + 17,0. Det är då troigt att också grundvattenytan i början av seket egat på ägst + 17,0. Idag igger den under + 14,0. Vad är då orsaken ti detta? J a, vem vet. Som synes på ritningarna genomkorsas området av Södergatan, gama och nya SJ -tunn- 94

96 F'ig 5 +> ~0 +JO Fig 6 ~m höjdskaa ~100m ängdskaa

97 'ig 7. Norra Botkyrka. Byggnadsgeoogisk karta.

98

99 ar, tunnebanor åt söder och väster, avoppstunnar och teetunnar. Det troiga är vä att aa dessa byggen hjäper ti att sänka grundvattenytan. Botkyrkaområdet, som för närvarande utgöres av ren andsbygd, kommer den närmaste 5- O årsperioden att expoateras mycket hårt. Avsikten med STEGA-gruppens undersökningar inom detta område är att med utgångspunkt från de nu rådande naturiga förhåandena föja urbaniseringens inverkan på grundvattenförhåandena. Undersökningarna har påbörjats förra sommaren och har omfattat en kartäggning av de geohydroogiska undersökningar som utförts på oika hå, och som är av direkt intresse för STEGA:s syftemå. Vidare har sedan början av förra sommaren kontinueriga observationer av grundvattenstånd skett i de observationsrör som redan finns inom området. Även vattenprover har tagits för kemisk anays, des grundvattenprover, des ytvattenprover från de mindre vattendrag som genomkorsar undersökningsområdet. Anayserna har utförts med avsikt att kunna kartägga vattnets röreser, des i sitt naturiga tistånd, des i samband med de provpumpningar som företages inom området. STEGA har vid sina undersökningar hakat på den verksamhet som bedrives inom området genom oika expoatörers och konsuters försorg. Fig 7. Erfarenhetsmässigt vet man att urbanisering av ytterområden medför större eer mindre sänkningar av grundvattenytan. Under uppbyggnaden kämpar man med grundvattnet för att några år efter färdigstäandet konstatera att grundvattnet sjunkit fera meter och att man då Hr kämpa med skadade edningar och gator i sättningskänsiga områden. Området har idag okaa grundvattensjöar från + 30,0 ti c: a + 3,0 och det torde vara omöjigt att bibehåa dessa nivåer. Försag finns att i förväg sänka nuvarande vattenytor för att därigenom minska expoateringskostnaderna. STEGA ser som framtidsmå utarbetandet av rekommendationer för hur grundvattenprobemen ämpigen bör tackas så att man kanske kan sippa se skador som föjande bider visar, fig 8, 9 och

100 Fig JO 99

101

102 Professor BO ADAMSON Tekniska Högskoan i Lund Bättre och biigare småhusgrunder Småhusgrundäggning har under dc senaste två decennierna varit föremå för stor uppmärksamhet. Det började omedebart efter kriget då studieresor ti USA födde intresse för käarös grundäggning. Denna var motivera,~ av att användningen av utrymmen i käare inte motsvarade kostnader för densamma utan kunde biigare föräggas i markytan. De importerade konstruktionerna tiämpades iband okritiskt och många skador bev föjden. I sutet av 50-taet gjorde dåvarande Statens nämnd för byggnadsforskning en insats som resuterade i Hans Briessons skrift om käarös grundäggning samt några småskrifter. Dessa var ti stor hjäp för småhusbyggarna. Nästa forskningssteg togs när rådet tisatte en kommitte för utredning av forskningsbehov i samband med småhusgrundäggning viket resuterade i en programskrift Denna skrift igger devis ti grund för det forskningsarbete som idag bedrivs med ansag från rådet. Som framhös i programskriften är probem rörande småhusgrundäggning de!s av mera principie teknisk karaktär rörande t ex markens bärighet, konstruktionens håfasthet, värmeisoering och fuktisoering, des av konstruktionsbunden karaktär t ex utförande av "patta på mark", kryprumsgrundäggning och käargrundäggning. Båda probemtyperna kräver forskning och denna forskning sker idag med stor bredd och på nordi~k bas. Tanken är att om några år utge en handbok om småhusgrundäggning där man kan finna såvä kapite av principiet sag som kapite om oika sags konstruktioner. Handboken bör också innehåa erfarenheter från arbetspatser samt ekonomiska synpunkter. För aa praktiskt verksamma är det viktigt att få ritningar och beskrivningar över våra vanigaste grundäggningssätt med förkaringar rörande de oika momente:1 i konstruktion och utfö- 101

103 rande. Dessutom behöver man uppysningar om under vika förhåanden grundäggningssättet i fråga är ämpigast att använda. Härigenom skue man i handboken arbeta in den typ av småskrifter som hittis utgetts på detta område av BFR men som varit atför kortfattade beträffande förkaringar. För att utveckingen ska gå framåt måste man söka efter nya, enkare och biigare konstruktioner. Härför krävs en insikt i de principiea tekniska sammanhangen och jag tror att forskning rörande dessa probem är synnerigen givande ur ekonomisk synpunkt. I handboken vi vi därför ge ett grundäggande kunskapsmateria och på så,sätt ge underaget för nya ösningar. Vi Ihoppas kunna göra en bok som både byggaren och konsuten har gädje ooh nytta av. Ti en början bir det sannoikt oika avsnitt i boken som intresserar men efter hand hoppas vi att hea boken kan vara ti gädje för aa. Det forskningsarbete som idag pågår ska bi underaget för en sådan handbok som naturigtvis kommer att få fera författare. Såunda arbetar ett forskarteam under edning av docent Ingemar Högund och tekn ic Arne Emroth med käargrundäggning resp kryprumsgrundäggning, ingenjör Sven-Erik Bjerking med produktions- och ekonomiprobem osv. Jag ska här begränsa mig ti de forskningar som pågår vid Tekniska Högskoan i Lund. V ARMETRANSPORT I MARK INVID BYGGNADER. Ett intimt samarbete mean ämnena matematisk fysik och byggnadskonstruktionsära har resuterat i ett icentiatarbete och ett ferta examensarbeten rörande värmetransport i mark inti byggnader. Detta probem är matematiskt kompicerat eftersom man måste räkna med tjäbidning (frysning) i markytan under vintern. Dessutom är probemen tredimensionea viket i hög grad kompicerar beräkningarna. Arbetet har hittis mest avsett grundäggning med "patta på mark" men kommer att fortsätta med kryprums- och käaregrundäggning. Beräkningarna utförs på datamaskin. Med hjäp av utförda beräkningar har det varit möjigt att ge ett teoretiskt underag för reduktion av "grundäggningsdjup med hänsyn ti tjäe" i den nya svenska byggnormen SBN 67. I fig visas några temperaturkurvor (isotermer) vid hushörn. 102

104 1 mars Husets diagona = 9 y2 = 12,7 m m = 1,25 Co hm2/kca bredd = 0.5 m m = 1,25 co hm2/kca bredd = 1.0 m 4 4 m = 1,25 C o hm2/kca djup = 0.25 m Fig. Temperaturkurvor (isoi'ermer) vid hushörn

105 HALLFASTHETSBERAKNINGAR AV "PLATTA PA MARK" Grundäggning av småhus sker ofta på mark med dåig bärighet. Håfasthetsprobemen kommer då i förgrunden. För närvarande studeras probemet matematiskt med utgångspunkt från oika teorier rörande markens deformation. Det är vår förhoppning att ett samarbete med geotekniker ska resutera i försök. Vi vi gärna finna godtagbara beräkningsmetoder som gör det mö;igt för oss att räkna igenom ett stort anta typfa som sedan kan införas i den nämnda handboken. VARME- OCH FUKTISOLERING AV "PLATT A PA MARK" Man har tidigare oftast utfört grundkonstruktionen skiktad och där varje skikt fyer en viss funktion t ex ett ager för bärning=en betongppatta ofta kompetterad med ett trägov på träregar som viar på pattan, ett ager av värmeisoerande materia och ett eer fera ager, förhindrande att markfukt tränger upp och husets fukt trängt>r ned i konstruktionen - govbeäggning träövergov med värmeisoering bärande skikt fuktisoerande skikt (dräneringsager) Fig 2 Fig mark govbeäggning bärande skikt värme- och fuktisoerande skikt mark

106 fig 2. De försök som pagar syftar att kombinera fera funktioner i ett ager. Studierna är principiea men redan nu kan man förutskicka att en kombination av värme- och markfuktiso~ering är möjig vid riktigt materiava, dvs en konstruktion enigt fig 3. Vi studerar fukhörhåandena i sådana skikt vid temperaturgradient för att se om man med tiden kan få en uttorkning nedåt av hea konstruktionen. Kostnadsbesparingar som eventuet skue erhåas med ett sådant konstruktionssätt är svåra att förutskicka men det skue förvåna om de inte överskrider 1000:- per hus, viket vid ca 5000 hus per år, innebär ca 5 mijoner kronor. Det är kanske inte dessa pengar som man ska "stirra sig bind på". J ag vi i stäet påpeka att det är den tekniska förståesen av probemen och faststäarrdet av de grundäggande orsakssammanhangen, som kan föda nya tankar hos våra tekniker och resutera i nya konstruktionsförsag. Forskningen rörande småhusgrundäggning sker i intimt samarbete med de nordiska grannänderna och åriga symposium med åtföjande panering av det fortsatta arbetet utgör en garanti för att vi i Norden arbetar rationet inom detta område. 105

107

108 Professor GUNNAR KÅ.RRHOLM Chamers Tekniska Högskoa!ennentbyggeri-)forskningsbehov Eementbyggeriet har ofta framstäts som i det närmaste synonymt med byggaodets industriaisering. Även om detta är en överdrift spear monteringsbyggeriet idag en centra ro i strävanden att utan fördyring öka produktivitet och kvaitet. Den kraftiga satsning som nu skett, anses eda ti att antaet eementbyggda bostäder i ferfamijshus som under stora dear av sextiotaet egat vid ca per år vid sjuttiotaets början kommer att röra sig om 25 a 30 tusen. Den procentuea ande eementbyggeriet då får i bostadsproduktionen överträffas redan av detta byggnadssätts tiämpning inom industribyggnadssektorn. I och med att framstäningen av byggnadsdear förfyttas från byggpatsen ti fabriken bir husets utformning beroende av industriåiseringens krav på tiverkningens samordning, arbetsprocessernas upprepning och produkternas vidareutvecking. Dessa av M Jacobsson återgivna huvudaspekter på ett progressivt byggeri har framtvingat ett nytänkande beträffande över hea byggnadsområdet fö'rdeadr probem. Samhäs- och byggnadspanering, projekteringens och bygg1ndets organisation, materiava och konstruktiv utformning, inredningar och instaationer påverkas aa av det nya produktionssättet. UTREDNING OM ELEMENTFORSKNINGSGRUPP övergången ti eementbyggeri har inneburit införande av nya materia, nya metoder och nya organisationsformer. Möjigheterna att utnyttja praktiska erfarenheter har bivit atmer begränsade och forskningen därmed at viktigare som ed i utveckingen. övertygesen härom föranedde byggforskningsrådet att för ett par år sedan initiera en utredning om förutsättningarna för bidande av en forskningsgrupp för eementbygge- 107

109 ri vid CTH. Denna utredning har i det närmaste genomförts. Den diskuterar formerna för va av forskningsuppgifter och samarbete över ämnes- och institutionsgränser samt kontaktvägarna ti industrin. Enigt önskemå från rådet har emeertid också forskningsområdet kartagts. Den arbetsgrupp som genomfört utredningen har också pekat på ett anta frågekompex som anseas f n vara av specie betydese för eementbyggeriets utvecking. ÖVERSIKT A V FORSKNINGSm.1RADET Vid sin kartäggning av forskningsområdet har arbetsgruppen disponerat materiaet under sex huvudavdeningar, tabå, Byggnadsutformning, Pro;ekteringsmetodik, Produktion, Byggnadsfunktion, Byggnadsteknisk funktion och Eementbyggeriets materiafrågor. Den första avdeningen berör projekteringens amänna bakgrund och innehå och omfattar såvä amänna inventeringar och anayser som utformning av husgrupper, byggnadskroppar och byggnadsdear under hänsynstagande ti produktions- och funktionskrav. De föjande två avdeningarna sammanför frågor beträffande metodiken vid projektering och produktion, de två därefter föjande studier av den färdiga byggnadens funktion med hänsyn ti kraven på utnyttjande, bärighet, kimatskydd och beständighet. Den sista avdeningen behandar sådana materiafrågor som bedömts vara av särskid betydese för eementbyggeriets utvecking. TABLÅ. ÖVERSIKT AV FORSKNINGSOMRADET. BYGGNADSUTFORMNING 1.1 Kartäggning av eementbyggandet 1.2 Totaekonomi 1.3 Byggnadsgruppering 1.4 Markbehanding och grundäggning 1.5 Stommar 1.6 Stomkompetteringar och inredningar. 7 nstaationer 2. PROJEKTERINGSMETODIK 2.1 Organisation och ekonom1 2.2 Måttstandard 108

110 2.3 Toeransfrågor 2.4 Redovisningsteknik 3. PRODUKTION 3.1 Amän produktionsekonomi 3.2 E'ementtiverkning 3.3 Externa transporter 3.4 Arbeten på byggnadspatsen 4. BYGGNADsFUNKTION 4.1 Panfunktion 4.2 Inomhuskimat 4.3 Varaktighet och underhå 5. BYGGNADSTEKNISK FUNKTION 5.1 Håfasthet och deformationer 5.2 stabiitet 5.3 Ljudisoering 5.4 Temperatur-, fukt- och vindeffekter 5.5 Brandskyddsegenskaper 6. ELEMENTBYGGERIETs MATERIALFRÅGOR 6.1 Betong och ättbaastbetong 6.2 Gasbetong 6.3 Tege- och stenmateria 6.4 Stå och andra metaer 6.5 Trä och träprodukter 6.6 Pastmateria 6.7 Nya materia och materiakombinationer 6.8 Kowro- och provningsmetoder På huvudavdeningarna och deras underrubriker har arbetsgruppen fördeat ett större anta forsknings- och utveckingsuppgifter. Dessa varierar med hänsyn ti konkretion och omfattning. I stort sett har uppgifterna tihörande första avdeningen en mera amän eer syntetiserande karaktär medan frågorna inom övriga avdeningar bivit mera specifierade och anayserande. På så sätt har det bivit möjigt att i viss mån uppdea probemen i ansutning ti den varierande inriktningen hos de oika insti:utioner och företag som kan tänkas vara intresserade av att göra insatser. översikten bygger på materia samat under itteraturstudier, konferensdetagande, enkäter och ~ammanträffanden med speciaister inom oika dear av det omfattande forskningsområdet. Arbetsgruppen har också haft fördeen av att kunna tigo- 109

111 dogöra sig resutatet av ett par diskussioner som ordnats i Göteborg med representanter för rnyncigheter, byggare, eementtiverkare och forskare. ANGELÄGNA FORSKNINGSUPPGIFTER Probemet att band aa i översikten samade uppgifter väja ut sådana vars ösning är av särskit hög angeägenhetsgrad har måst ösas utifrån tämigen subjektiva utgångspunkter. Det har befunnits möjigt att hänföra ett anta viktiga probem ti endera av tre huvudområden inom e!ernentbyggeriet, nämigen, Byggnadspanering, Konstruktion och Produktion, tabå 2. Inom första området har särskid vikt ansetts böra äggas vid sarnordningen av funktions- och produktionskrav vid storn- och eementutformning samt vid standardisering av eementmått Vidare har projekteringsmetodiken befunnits böra uppmärksammas med hänsyn ti de speciea krav som eementbyggeriet stäer beträffande redovisningsteknik och ekonomiska avgöranden. TABLÅ 2. FORSKNINGSPROBLEM AV HöG ANGELÄGENHETsGRAD BYGGNADsPLANERING. Samordning av funktions- och produktionskrav 2. standardiseringsfrågor för stommar 3. Ekonomiska anayser i projekteringsstadiet 4. Redovisningsteknik för eementbyggda projekt KONSTRUKTION 5. stommars sidastyvhet 6. Håfasthetsprobem vid fogar och förbindningar i betongstommar 7. Utvecking av voymeement 8. Viktbesparande utformning av ytbärande betongeement 9. Utvecking och typisering av ståeement 10. Träeement, särskit i fervåningsbyggnader 11. Utvecking av pasteement 110

112 12. Eementbyggda fasader, särskit fogprobem 13. Eementbyggda meanväggar 14. Ansutning av instaationer 1i stommen PRODUKTION 15. Produktionspanering vid eementbyggeri 16. Materia och metoder för eementtiverkning 17. Montering och fogning av eement Andra området innefattar en stor mängd speciaprobem beträffande egenskaper hos stommar och eement men även beträffande vissa frågor i samband mej produktutveckingen. Det tredje området domineras av probematiken kring eementfabrikernas okaisering, utformning och dimensionering, eementproduktionens effektivisering samt frågor beträffande eementtransport och monteringsprecision. Var och en av de uppräknade 17 probemen aktuaiserar ett anta forsknings- och utveckingsuppgifter vika utvats band de i forskningsöversikten avgivna frågorna. I det föjande ges några exempe på sådana uppgifter utan anspråk på vare sig fuständighet eer systematik. BYGGNADsPLANERING Den centraa frågan hur produktionens krav på variantbegränsning och ånga serier ska samordnas med funktionea krav på differentiering och fexibiitet innesuter i sig ett stort anta speciaprobem. A ena sidan bir det angeäget att anaysera funktionskraven för oika byggnadskategorier i avsikt att undersöka möjigheter ti ökad ikformighet. Resutatet av sådana strävanden kan föreigga i modusättning och preferensmätt. A andra sidan kan ett studium av produktionsförutsättningar eda ti en ökad frihet beträffande eementvariaton t ex via havfabrikat eer genom utnyttjande av sådana ändringar av eementdimensioner som åter sig göras utan avsevärda kostnadsökningar. Hithörande probem berör inte bara den enskida byggnaden. 111

113 Vid institutionen för husbyggnad vid CTH har man påbörjat en studie av metoder för formuering av kvaitetskriterier för utomhusmijön i bostadsområden och hur dessa kriterier påverkar eementbyggandet Lämpigt utnyttjat bör detta produktionssätt ge nya mijövärden, reevanta ti den standard och teknik det representerar. Detta är emeertid inte ett förhåande som instäer sig av sig sjävt, utan fordrar ingående studier. Den aktuea forskningsuppgiften kommer i första hand att inrikta sig på mätbara kvaiteter. Eftersom byggnadsekonomin är centra i at byggande måste kvaiteterna också kostnadsbeastas. I första fasen av arbetet kommer de metodiska sidorna att utredas, b a med försök ti någon form av värdeanays. överhuvud taget synes metodik för kvantitativ bedömning av optima anpassning ti produktion och funktion vara av speciet värde för projektering inom eementbyggeriet där exempevis ändringar i normat vada p!anytor ofta visar sig önskvärda med hänsyn ti begränsningen av antaet eementtyper. KONSTRUKTION Band konstruktiva probem inom eementbyggeriet återfinnes viktiga frågor som berör stommens håfasthet och styvhet som hehet. Verkan av sidaaster härrörande från vind och stötar kan vara av särskid betydese under monteringsfasen. Stommens håfasthetsegenskaper behöver emeertid behandas också för den färdiga byggnaden. Nyigen inträffade i London ett ras, enigt uppgift ti föjd av en gasexposion. Stommens utformning med böjningsveka knutpunkter möjiggjorde fortpantning av raset uppåt och nedåt i byggnaden från en av de högst beägna våningarna där exposionen inträffade. Oyckan aktuaiserar ett studium av hur ovaniga beastningsfa ska beaktas vid utformning och dimensionering av eementbyggda stommar. Sidokrafter på konventionet uppförda hus kan ofta bemästras genom att bjäkagen tjänstgör som iggande bakar mean styva väggskivor. Önskvärt är att kunna tiämpa ett sådant betraktesesätt också på bjäkag sammansatta av eement. Därvid måste emeertid deformationerna i fogarna mean bjäkagens dear beakta's. Fig och 2 visar resutatet av en posk undersökning beträffande styvheten hos eementbyggda bjäkags- 112

114 skivor med och utan bruk i inre fogar. skinaden i styvhet är som synes stor. Resutatet kan inte generaiseras. Omfattande studier behövs som underag för bedömning av oika byggsystems resurser i detta avseende. Fogarnas egenskaper anayseras därvid med avseende på skjuvkrafter i bjäkagsskivans pan. Med hänsyn ti kravet på överföring av ojämnt fördeade, vertikaa aster bir det också nödvänchgt att studera foghåfastheten med hänsyn ti odräta tvärkrafter, fig 3. Undersökb) IIIIII HI I! I i I i III i ~14~~ 1 I 1~ 15 ~1 I I I I I ~ ~J 225 J c) r IIIIII i IIIIIIIII I I 111~14~~1 I ~15~ ~ 10~ 225 oj t)... I Fig. Bjäkag sammansatta av förtiverkade eement (efter Lewicki). Typ b: Fyda fogar mean eementen. Typ c: Fogarna mean eementen ofyda. 113

115 p o 2 f Fig 2. Utböjning f hos bjäkag påverkade av horisonte punktast p (efter Lewicki). A: Monoitiskt bjäkag B: Bjäkag sammansatt av eement, typ b i fig 3. C: Bjäkag sammansatt av eement, typ c i fig. ar av detta sag gäande oika typer av bjäkagseement har genomförts vid Cement- ooh betonginstitutet (CBI). A v väsentig betydese för stommar~ kraftupptagande funktioner är fogarna mean väggeement, fig 4 och mean väggoch bjäkagseement Väggfogarnas skjuvhåfasthet höjes med korrugeringar i kontaktytan mean eement och fogbruk. Undersökningar pågår under skandinaviskt samarbete beträffande sådana fogars styvhet såvä före som efter sprickbidning. Gemensamma nordiska insatser föreigger också beträffande montagekryssens utformning, fig 5. I dessa förbindningar mean bjäkag och väggar uppträder probem beträffande pattornas 114

116 mm 0,0 0,1 0,2 0, ,5 0,6 0.7 Fig 3. Nedböjningar i bjäkag ;sammansatta av för tiverkade eement varav endast ett är beastat (efter Lewicki). : Nedböjning då fogarna mean eementen är öppna. 2: Nedböjning vid fyda fogar. uppagsytor, spjäkning i väggeemcnten, brukets håfasthet, sprickbidning genom obeaktade impänningsmoment och skinvkraftöverföring i snitt utsatta för dragning. De på förbindningar uppträdande normakrafterna och excentriciteterna har man vid institutionen för byggnadsstatik vid KTH b a studerat genom teoretiska beräkningar i datamaskin för ideaiserade modeer. Eementbyggen i stå inriktas på hård standardisering av tvärsnitt, stångängder och förbindningar. För dessa senare torde enkeheten och asidigheten vid montering få större betydese än den materiamässiga effektiviteten, fig 6. Med denna måsättning utveckas förbindningar som kräver tekniska och ekonomiska studier. Kabockningen möjiggör tvärsnittstyper som med ringa materiaåtgång och därmed tyngd kan uppta stora 115

117 vaegfuge t.--dakfuge Fig 4. Eem'entbyggd, förstyvande tvärvägg och anordning för provning av väggfogar (ef:er Hansen och Oesen). tryckkrafter och moment. Tiverkningstekniken påverkar materiaet så att sträckgränsen höjes, en effekt vars betydese för dimensioner behöver studeras ytterigare, fig 7. De sista årens experiment med stora voymeement synes erbjuda ovande användningsområden för stå- och anminiumkonstruktioner. Användning av stå, past och trä i eementbyggeriet aktuaiserar brandskyddsprobem. Anmärkningsvärt är de ösningar man på vissa hå i utandet ansett sig kunna acceptera beträffande exempevis trähus i fyra våningar sektionerade med tvärgående tegeväggar. För fasadeementens de tidrar sig ofta täthetsfrågorna större intresse än håfasthetsprobemen. Därvid kommer i första hand fogarna i bickfätet. Åtskiigt är nu känt beträffande fogars ändamåseniga utformning. Fogmassors funktion under 116

118 Vederag for dtekkomponent. Lodret snit i dansk etagekryds. Fig 5. Fog vid korsningspunkter mean bjä!kag och bärande vägg i en eementbyggd stomme av betong (efter Snabe). härdningens inedande skede och efter ängre tids atmosfärisk påverkan kräver fortfarande omfattande studier. Variationer i fogbredden har väsentig betydese för fogens funktion och måste vara uppskattningsbar vid en standardisering och toeranssättning av fogdimensioner. 117

119 A u B 6- c II D -0- E Fig 6. Exempe på standardiserade förbindningar mean ståeement i byggnadsstomme (efter Heathcote). Temperatur- och fuktvärden påverkar eementens ängder och därmed fogbredderna. Dessa effekter agras över betongens initiakrympning. Med vissa förutsättningar beträffande byggnadsortens kimat är det möjigt att konstruera diagram över fasadeements töjningsvariationer. Försök av detta sag har b a genomförts vid institutionen för byggnadsteknik vid KTH. Kompicerande faktorer är exempevis eementens varierande konstruktion och sådana ojämnheter i byggnadsdearnas infästning som kan eda ti ackumuering av reativa röreser vid ett fåta fogar. Härti kommer de beastningsbetinga- 118

120 Hoow fange: Position of test piece 8 11 g 2 g \' ~ 17 Yied stress, kg/mm 2 ~~~.~.1~1111~~~"~ s s No.of test pieces Fig 7. sträckgränshöjning på grund av kabockning i ådformad bakfäns. (efter Jungbuth). de röreserna vika är föremå för en undersökning vid institutionen för byggnadskonstruktion vid CTH. Vid utformning av ytterväggar måste de kimatiska påfrestningarna kunna uppskattas. Särskit betydesefut är detta vid tiämpning av fasadösningar med s k öppna fogar där riktningarna hos vind och sagregn och variationer i dessa har avgörande infytande på tätheten. Samtidigt påverkas förhåandena i uftområdet närmast väggytan av fogarnas utformning och eementens textur. Studier av ångtidseffekter och kaibrering av regn- och vindpåkänningar i kimatsimuatorer och vindtunnar kan med förde genomföras i provhus. Ett sådant paneras för närvarande vid Chamers provningsanstat under medverkan av intressenter vid CTH. Eementbyggda meanväggar bidrar ofta i avsevärd grad ti en vek stommes avstyvning. Undersökningar i vad mån sådana effekter kan beaktas vid en byggnads dimensionering kan eda ti ett bättre utnyttjande av byggnadens materia. Fortsatta insatser behövs också för utredning om oika väggtypers käns- 119

121 ighet för röreser i stommen och för utvecking av ändamåseniga ansutningar mean stomme och meanvägg. Ett karäggande av funktionskrav på meanväggar i oika byggnadskategorier kan eda ti utvecking av typer som exempevis beträffande judisoering utnyttjar effektivare principer än de nu vanigen tiämpade. Probematiken kring eementbyggda innerväggar utgör exempe på fa då forskning och utveckin& kräver aktivitet på ett stort anta områden: Stompanering, deformationskontro, judisoering, va och utformning av instaationer samt utförande och kontro av ytskikt. PRODUKTION Eementtiverkningens ekonomi kan fut utnyttjas endast vid en jämn och ångvarig produktion. Grundäggande undersökningar beträffande tiverkarens krav på produktionsvoym och byggnadsarbetenas tidsmässiga panering är därför av stor betydese samtidigt som samhäets och byggnadsföretagens möjighe:er härvidag också behöver beysas. Rationaiseringssträvandena vid eementtiverkning inriktas på en möjigast intensiv användning av formar och maskiner. Detta sker beträffande betongarbe "en b a genom förkortning av härdningstiden. Acceererande härdningsmetoder studeras b a vid institutionen för byggnadsteknik vid CTH. Det har visat sig att batteriformar effektivt kan behandas med formansutna vibratorer. I en försöksform har man studerat inverkan av upprepade vibreringar, fig 8. Fyra omgångar vibrering om minut eder ti en jämnare håfasthet än den som med en vibreringsomgång är möjig vid gjutning i stående formar. Utformningen kan vidare påskyndas genom att avbryta värmehärdningen redan när den för borttransport erforderiga håfasthe~en uppnåtts och sedan genomföra efterhärdning i speciea kammare. Ett snabbt utnyttjande av tiverkade eement kan också möjiggöras genom ett närmare studium av transport- och monteringsfasens beastningskombinationer så att ett bättre underag erhåes för en bedömning av de vid everans erforderiga håfastheterna. Ett studium av tidåtgången för oika faser av byggandet visar 120

122 s () o "' \ "28 i. / \\\ \! kgfcm' Fig 8. Inverkan av eftervibrering på håfastheten i batterigjutet betongeement, (efter Mainowski). att monteringen av råbyggnaden ofta sker med för närvarande acceptabe hastighet. Kompetteringsarbetena tar däremot en jämföresevis ång tid i anspråk. Anayser av det avsutande byggnadsskedet och utvecking av metoder för bättre koordinering av hithörande arbetsmoment synes vara angeägna för ett gott utnyttjande av eementbyggeriets möjigheter ti tidsbesparing. Tidigare har något berörts fysikaiska faktorer som påverkar dimensionsvariationerna i fasadfogarna. Vid studiet av fogbredder måste emeertid också de produktionsbetingade fuktuationerna beaktas. Härvidag bidrar både eementtiverkning, agring och montering ti avvikeser från förutsedda mått. Bestämningar och kontroer av måttavvikeser aktuaiserar probem beträffande mätmetoder och mätdon och kräver ett omfattande och systematiskt fätarbete. Åtskiigt materia samas genom oika byggnadsföretags undersökningar. Under det mätnings- och utveckingsarbete som bedrives vid Statens institut för byggnadsforskning (SIB) noteras eementens dimensioner och ägen samt fogbredden varvid oika mätdon och även fotogrammetriska metoder kommit ti användning. Fig 9 visar mätresutat gäande vertikaa fogar i bostadshus i Göteborg. Spridningen ökar som synes med höjden. Nominea fogbredden är betydigt ägre än medetaet av mätvärdena. Eementbyggeriet erbjuder idag ett mycket omfattande och mångsidigt forskningsfät. Det är angeäget att insatserna fördeas så effektivt som möjigt. En kontinuerig diskussion av vika forskningsuppgifter som aktuaiseras av eementbyggeriets huvudprobem kan i detta sammanhang vara av värde. Betyde- 121

123 sefut är också att nära kontakt uppehåes mean forskningspanerare och praktiker. Reativ frekvens procent T o o o o o o 5 1 T 2 26 värden LnL-~~o~~~L_L~=,~-----~ S= 4,5 44 värden 41 värden Fogbredd i mm Nomine fog Fig 9. Reativa frekvenser av fogbredder mätta på oika nivåer av bostadshus i Göteborg, (efter Kingberg). 122

124 Tf Professor STIG INGEMANSSON Chamers Tekniska Högskoa Byggnadens uftjudsisoering, teorier och deras tiämpning Detajerade judisoeringsberäkningar i en byggnad med hänsynstagande ti aa randvikor är inte möjiga av två skä. Det ena skälet är att det teoretiska underaget i dag inte medger en fuständig teoretisk behanding av probemen. Det andra är att en sådan detajbehanding med de, från den ena byggnaden ti den andra, starkt varierande förutsättningarna, skue stäa sig ekonomiskt ogenomförbar annat än för speciabyggnader. Fig. Ljudupptagning av skijevägg. 123

125 Fig 2. Ljudupptagning av fankerande väggar. Att av detta konstaterande dra den sutsatsen, att teoretiska studier gäande judutbredningen i en byggnad och aboratoriestudier skue vara av underordnad betydese för den tiämpade behandingen av byggnadens judisoering, vore het feaktigt. De ska eda oss ti en sådan ingående kunskap om sammanhangen, att vi kan stäa upp enka tekniska beräkningsmetoder, utan att med approximationerna riskera obehagiga överraskningar. Ett sådant beräkningssystem för uftjudsisoering har skisserats i en rapport ti statens råd för byggnadsforskning (1). Det tar förutom direkttransmissionen via en skijevägg i en byggnad, även hänsyn ti de viktigaste fanktransmissionsvägarna. Den principiea behandingen iustreras av fig o;:h 2 samt forme. 124

126 Fätreduktionstaet enigt ISO R 140 erhåes enigt: R' = -10 og db () R 0 = reduktionstaet hos skijevägg Rn = reduktionstaet hos fankerande vägg i sändarrum A 0 =arean hos skijevägg An =arean hos fankerande vägg i mottagarrum K n = knutpunktsdämpning Su =stråningsdämpning hos fankerande vägg i mottagarrum n =index för fanktransmissionsväg med en knutpunkt I det iustrerade exempet har vi 12 fanktransmissionsvägar med en knutpunkt. För att beräkna isoeringsindex a för uftjud enigt den rekommendation ISO R 880, som igger färdig för tryckning, måste R' bestämmas för de 16 normerade torsbanden. Det bir många räkneoperationer och hea beräkningen fram ti a kan därför med förde databehandas. A andra sidan kan den erfarne akustikern efter en granskning av byggnadsritningarna ofta snabbt bortsortera många fanktransmissionsvägar såsom het försumbara. Då räkneoperationerna är mycket enka, är databehanding därför inte något definitivt praktiskt krav. Vika möjigheter har vi då att ta fram erforderiga data R, K och S med tiräckig noggrannhet? ENKELVAGGENS REDUKTIONSTAL Den "röda tråden" i det skisserade systemet, är hastighetsampituden v för böjningsvåg i de skivor, som ingår i en transmissionsväg. Hastigheten hos den judupptagande skivan i rummet med judkäan (sändarrummet), bestämmes av denna skivas reduktionsta R. För den oändiga isotropa skivans reduktionsta finns det mycket fuständiga teorier, uppstäda av Cremer, London, m f. 125

127 REDUKTIONSTAL db 80 MODELD/ÄGG 64 x 64 x 2 CM AL ~ >----"""' / / r/ ~v' / / ~ k' _J/ /X / \...- ""' ~,v ~ -:J'.. Y' ~ ~ (-..., ~ ~ (/ /!j,/ 10 o Frekven5. Hz Fig 3. Randvikorens betydese för reduktionsta!et. Provvägg: 20 mm A.-skiva. E= N/m2 S=2,7 Qa Kg/ma fc=200 Hz - X - V äggen stödd ängs kanterna - Teoretisk kurva för "= 0,0042 -O- Väggen inspänd ängs kanterna e- e Teoretisk kurva för "1= Randvikorens infytande på de ändiga skivor, vika vi arbetar med, är däremot sparsamt behandat. Ett av de viktigaste arbetena har gjorts av Heck (2). och eder i största korthet ti föjande: 126

128 Enkevägg generet: -4 f 0 = 1,83 10 Ms 2 Hz B2 Rp=20 og M ogfe-58 db Homogen enkevägg: 4 fe= 6. O. e2 Hz.!. he' Rp=30 og~ -10 oge+37,5 db SI fe. h2 R db D,3fc 06f f c c 2f c k n L 10 db R p 6 o ta - :f:fr! i- H' Rp \og { R p +-..! Q025 Q04 Q063 OJ 0,16 Q25 Of. 0,63 1,6 2,5 4,0 6,3 10! ,02 Q032 qos qos 0,12 qz 0,32 0,5 0,8 1,25 2,0 :'\ D f/fe Fig 4. Isotropa enkeväggens generea reduktionstaskurva.. Under skivans koincidensfrekvens fe spear formatet och inspänningen ingen ro. 127

129 2. över f 0 påverkas R av data hos de ansutande konstruktionerna och av inspänningen ti dessa, såvida inte skivmateriaet har en hög förustfaktor 7J Ett exempe visas i fig 3. (3.) Att beräkna randvikorens infytande över f, enigt Heck är atför tidsödande för att kunna genomföras i praktisk tiämpning. Egna aboratorie- och fätförsök pvisar mö~igheten att täcka randvikorens infytande med en "skenbar förustfaktor", som kan bestämmas genom fät- och/eer aboratoriemätningar för ett anta typfa. På basis av teorierna för den oändiga skivan, har i (4) en vidareutvecking av Watter's patåmetod (5) gjorts. Materiadata och väggtjockek ger härav direkt en reduktionstaskurva som i många fa är tiräckigt noggrann. Hänsyn ti randvikoren kan tagas genom att materiaets förustfaktor ersättes med en högre skenbar förustfaktor. Se fig 4 å föregående sida! Om man tar hänsyn ti oikheterna i randvikor (korrigering grundad på skinader i skenbar förustfaktor), kan avsevärt större noggrannhet erhåas i beräkningen av fätreduktionstaet om aboratorievärden på de ingående skivornas reduktionsta användes. I aboratoriet, och i ännu högre grad i fät, erhåer man en böjning av R vid åga frekvenser, som ännu är oförkarad. London försökte förkara fenomenet med inre föruster, men utan att förkara deras fysikaiska natur. Eftersom höjningen bir störst när mätrummen är små, kan orsaken devis sammanhänga med ofuständig diffusitet i judfäten. Den teoretiska behandingen av sandwichskivor ägnas för närvarande stort intresse. Se t ex (6). DUBBELV ÄGGENS REDUKTIONSTAL De t:!orier som vi har för dubbeväggen är ba:serade på grundäggande arbeten av Cremer och London. Trots att de gäer mycket starkt ideaiserade fa, medger de ikvä för dessa enbart kvaitativa bedömningar. Randvikoren får ett mycket stort infytande när det gäer dubbeväggar, främst i form av 128

130 ''fanktransmission" via de, för det mesta oundvikiga, förbindningarna. Det stora intresse, som visas dessa probem, gör det troigt att vi ganska snart får beräkningsmetoder för tiämpad användning. Se t ex (7)-(11). För dubbeväggar uppbyggda av två ätta deeement har randvikoren i de festa fa så itet infytande, att aboratorievärdena kan överfyttas ti fätfaen. Väggar av denna typ är t ex tunna gipsskivor på gemensamma eer skida rege verk. KNUTPUNKTsDAMPNING Om vi föjer den röda tråden, bir nästa steg att bestämma skinaden i medehastighetsampitud hos den skiva i sändarrummet, som tvingats ti böjningssvängningar, och medeampituden hos den skiva i mottagarrummet, i viken vi har fria böjningssvängningar, som utgått från förbindesen (knutpunkten) med skivan i sändarrummet. Vi definierar knutpunktsdämpningen (hastighetsdämpningen) som v' K=20 og _n_ db (2) V n" V n'= medeampituden hos väggen med påtvungen svängning på transmissionsvägen och vu"= medeampituden hos väggen med fri svängning på samma väg n. Cremer m f (8), (12) och (13), har behandat knutpunkter med havoändig utbredning hos de ingående eementen. En bebegränsning har varit att endast våg infaande vinkerät mot förbindeseinjen med ansutande skivor behandats ingående. Kihman (14) har i en nyigen försvarad doktorsavhanding gjort integrationen över aa infasvinkar för faet med en tung skiva med två ti denna ansutande (i kors) ätta skivor. I behandingen ingår även ändiga skivor. Ännu finns det inte tiräckigt underag, varken teoretiskt eer empiriskt, för att göra det möjigt att säga hur stora approximationer, som kan tiåtas för de tiämpade faen. Vi är därför t v hänvisade ti att bestämma knutpunktsdämpningen genom fätförsök eer modeförsök i aboratorium. 129

131 M r db o S! IO oj ~ ~.,..,.. '_::,'"" '/ b,,. ' M r "' o S! ' r,, ; t r--~ ~ - 111() 100 ' ft 1000 JOO Fig 5. Beräknad (---) och uppmätt (-) stråningsfaktor enigt ovan. a) 14 cm betong, b) 3,5 cm betong, c) cm gipsskiva. o STRALNINGSDAMPNING Gösee införde begreppet stråningsfaktor s. Om definitionen obetydigt ändras och begreppet stråningsdämpning S införes, får vi S= - 10 og s db (3) 130

132 där s= förhåandet mean judutstråningen på grund av påtvingade böjsvängningar hos en skiva och utstråningen på grund av fria böjsvängningar med samma medeampitud hos samma skiva vid samma frekvens. Vi har därmed kommit ti den sista storheten som bestämmer transmissionen en bestämd väg n. Gösee häredde stråningsfaktorn för en havoändig förustfri skiva och judinfa paraet med den oändiga riktningen. Trots den stora approximationen har Gösee och andra forskare fått god överensstämmese med teorierna vid mätningar av s för ändiga skivor med oika randvikor och diffusa fät. Se t ex fig 5. Maidanik (15) behandar ett fa med ändig skiva och inre föruster. I ett försök, som ingått i ett icentiatarbete vid CTH, har hans metod givit sämre överensstämmese med mätresutaten än Gösees avsevärt enkare metod. Eftersom det ur fera synpunkter vore fördeaktigt att utvecka skivor med hög förustfaktor, är det en angeägen uppgift att utreda hur stort infytande förustfaktorn, verkig eer skenbar, har på stråningsdämpningen. SAMMANFATTNING Trots många uckor i det teoretiska underaget kan vi, med det nu tigängiga kunskapsmateriaet kompetterat med begränsade fät- och aboratorieundersökningar, arbeta med en tiämpad judisoeringsteknik, som ger avsevärt säkrare och noggrannare resutat än den gama tekniken där vaet av konstruktioner ti stor de baserades på det statistiska utfaet av mätningar i färdiga hus av oika typer. REFERENSER:. INGEMANSSON, S: Beräkning av judisoeringen i en byggnad. Rapport inämnad ti Statens råd för byggnadsforskning, BFR, HECKL, M: Die Schadämmung von homogenen Einfachwänden endicher Fäche. Acustica, vo. 10,

133 3. INGEMANSSON, S: Inverkan av förbindningar på dubbeväggens reduktionsta. Modeundersökningar. Rapport inämnad ti BFR Under sutredigering. 4. INGEMANSSON, S: Luft- och stegjudsisoering. Byggforskningen, Rapport 1: WATTERS, B G: Transmission Loss of Some Masonry Was, JASA Vo. 31, No 7, FORD R D, LORD, P and WALKER, A W: Sound Transmission through Sandwich Constructions. Journa of Sound and Vibration, 5, ZABOROV, V I and NIKOL'SKII, V N: Cacuation of Doube-Wa Sound nsuation. Soviet Physics Acoustics (SPA), vo. 11, ZABOROV, V 1: Sound Insuation of Doube Was Joined at the Edges. SPA, vo. 11, No 2, MULHOLLAND, K A, PARBROOK, H D and CUM MINGS, A: The transmission oss of doube Panes. Journa of Sound and Vibration, 6, FORD, R D, LORD, P and WILLIAMS, P C: The nfuence of absorbant Linings on the Transmission Loss of Doube-Leaf Partitions. Journa of Sound and Vibration, 5, ZABOROV, V I and KLYACHKO, L N: Optimum Parameters of Doube W as. SPA, vo. 13, No., CREMER, L und HECKL, M: Die Körperscha. Berin BUDRIN, S V and NIKIFOROV, A S: Wave Transmission through Assorted Pate Joints. SPA, vo. 9, No. 4, KIHLMAN, T: Transmission of Structure-Borne Sound in Buidings. Byggforskningen, Rapport 9: MAIDANIK, G: Response of Ribbed Panes to Reverberant Acoustic Fieds. JASA, vo. 34, No. 6,

134 Laborator TOR KIHLMAN Tekniska Högskoan i Lund Provningsmetoder för tauppfattbarhet - tiämpning för skoor och samingssaar En mycket väsentig uppgift för samingssaar, hörsaar, skosaar etc. är att tjänstgöra som informationskana för det taade ordet. En förutsättning för att få god verkningsgrad på verksamheten i dessa okaer är därför, att okaens utformning är sådan, att tauppfattbarheten bir hög och att det är bekvämt för taaren att taa och för yssnaren att yssna. För att karakterisera en hörsas godhet ur akustisk synpunkt igger det nära ti hands, att ange den tauppfattbarhet man får i okaen. På 1930-taet gjordes vid Be Teephone Laboratories i USA en rad studier av tauppfattbarhet Resutaten av dessa studier har sedan agts ti grund för rekommendationer rörande b a optima efterkangstid i okaer av oika storek. I den akustiska dimensioneringen av okaer har man sedan sökt åstadkomma denna optimaa efterkangstid, samt eftersträvat rumsformer som ger mesta möjiga direktjud och mesta möjiga tidiga refexer ti åhörarna. Mätningar av tauppfattbarhet har företagits i mycket begränsad omfattning. Utöver det fysikaiska måttet efterkangstid, har det under hand tiskapats även andra fysikai.ska mäteta för att ange den akustiska godheten hos okaer. Ett av dessa mått, som särskit bör nämnas, är ett av Meyer (1954) konstruerat mått, Deutichkeit. Deutichkeit anger mängden direktjud och tidiga refexer städ i reation ti den totaa judenergimängd som når åhöraren under hea efterkangsföroppet. De tidiga reffexerna bidrar nämigen ti att öka taförståeigheten, medan sena refexer inverkar som en störning, viken drar ner tauppfattbarheten. Data på sambandet mean storheten Deutichkeit och tauppfattbarhet i verkiga okaer saknas emeertid. 133

135 Man kan sammanfattningsvis konstatera, att de oika fysikaiska mått, som används i den akustiska projekteringen av hörsaar och iknande, ej är tifredsstäande vä städa i reation ti tauppfattbarhet En väsentig förkaring ti att det gjorts så fåtaiga studier av tauppfattbarhet i okaer är säkerigen de svårigheter som är förknippade med att genomföra tauppfattbarhetsförsök och att få tifredsstäande reproducerbarhet i dem. Tauppfattbarheten i en oka beror av en he rad faktorer utöver okaens utformning. Band de faktorer som påverkar tauppfattbarheten kan nämnas: Vaet av ordmateria Vem som äser ordmateriaet Hur ordmateriaet äses Hur tätt efter varandra orden äses Vem som yssnar; b a om yssnaren har norma eer nedsatt hörse Skinader i taarens och yssnarens diaekter Det forskningsprojekt som här ska presenteras syftar ti att ge ökad kunskap om sambandet mean tauppfattbarhet i okaer och oika fysikaiska mått, som karakteriserar dessa. En primär uppgift i detta sammanhang har varit att utvecka en mätmetod för tauppfattbarhet för att övervinna några av de svårigheter, som är förknippade med "direkta" tauppfattbarhetsprov. TESTMETOD FÖR TALUPPFATTBARHET Vid direkta tauppfattbarhetsprov har man åtskiiga svårigheter både på taar- och yssnarsidan. Det är opraktiskt att förfytta stora grupper försökspersoner ti de oika rum man vi studera. På taarsidan är det svårt att vid en direkt uppäsning av ordmateriaet håa konstant röststyrka och äsa orden på precis samma sätt från ett prov ti nästa. A v dessa skä har vi vat en metod med en artificie taare och en artificie yssnare och en konstgjord judabsorberande pubik, fig. Ett bockdiagram för försöksanordningen anges på nästa sida. 134

136 artificie taare hörsa med -- artificie absorberande 1 dockor - yssnare bandspeare bandspeare 1=1 hörurar Fig J. Artificie yssnare. Vår artificiee taare består av en bandspeare med inspeat ordmateria och en högtaare. Komponenterna är så vada, att vår konstgjorda taare har en möjigast naturtrogen återgivning av de inspeade orden. I denna naturtrogna återgivning inkuderas även att jud utstråas i oika riktningar på samma sätt 135

137 som från en mänskig taare. Taarens röststyrka kan håas ika från försök ti försök. Testorden passerar så informationskanaen, det studerade rummet, i viket ett önskat anta absorberande dockor kan paceras för att efterikna förhåandena när det är pubik i okaen. De uppspeade testorden speas sedan in stereofoniskt via ett artificiet huvud, som har mikrofoner i öronen. De sutiga tauppfattbarhetsproven sker när försökspersonerna med hörurar avyssnar de stereofoniska inspeningarna i ett akustiskt vä dämpat rum. Oika ordmateria kan användas i det skisserade mätsystemet Vi har vat att som ordmateria använda enstaviga nonsensord och dessa nonsensord presenteras i istor om 00 ord, ord var femte sekund och föregånget av inedande fraser såsom "Jag säger nu", "Nu hör ni" etc. Skäet ti vaet av nonsensord är, att vi vi använda vår metod för att studera okaer som åtminstone är reativt bra. Man finner då, att om man har ett atför ätt ordmateria bir tauppfattbarheten så hög, att uppösningsförmågan hos provet bir otifredsstäande. Även med det tämigen svåra ordmateria som de vada nonsensorden utgör, finner man i många fa att tauppfattbarheten bir hög. Fördearna och nackdearna med den. angivna mätmetoden för tauppfattbarhet kan i korthet säga'! vara: a) PA TALARSIDAN Fördear God reproducerbarhet. Läppaväsning omöjig. Samme artificiee taare med sin riktningskarakteristik kan användas för andra testsignaer i de fysikaiska mätningar som utförs paraet med tauppfattbarhetsmätningarna. Nackde: Med den använda metoden får man inte med den gynnsamma effekten av att en tränad taare kan anpassa sig ti akustiken i oika rum. b) PA LYSSNARSIDAN 136 Fördear: Praktiska fördear vid försökens genomförande.

138 En och samma grupp försökspersoner kan i omedebar föjd testa oika okatistånd. Det är ätt att göra permutationer i ordningsföjden för oika försök. Avyssningen kan göras via fiter, viket des sänker tauppfattbarheten, des gör det möjigt att stäa tauppfattbarheten inom oika frekvensområden i reation ti de akustiska egenskaperna i samma frekvensområden. Referensinspeningar kan användas för att jämföra oika testgrupper med varandra. Vår artificiee yssnare kan användas för vissa fysikaiska mätningar. Nackde: Den största nackdeen på yssnarsidan är det tekniska probemet att reaisera ett ideat yssnavhuvud. c) LJUDADSORBERANDE DOCKOR Förde: De har stora praktiska fördear när man ska studera en stor oka i fusatt tistånd. Nackde: Vi har endast studerat dockornas absorption. Det kan föreigga andra skinader mean judfäten i rummen när vi har verkig pubik och när vi har de absorberande dockorna. De oika komponenterna, som ingår i mätsystemet, har utsatts för diverse prov. Taarsidan har därvid tifredsstäande vä visats i frekvensgångshänseende och riktningskarakteristikshänseende överensstämma med en naturig taare. De judabsorberande dockornas absorption överenstämmer vä med absorptionen hos verkig pubik. De principiet största svårigheterna igger dock utan tvekan på yssnarsidan. Därför har en serie försök genomförts där samma ordistor avyssnats direkt i en oka under mycket varierande akustiska betingeser och indirekt via stereofoniska inspeningar med yssnarhuvudet Dessa jämförande försök har visat tifredsstäande kongruens mean direkt yssnande och yssnande via de stereofoniska inspeningarna. Av praktisk betydese är också, att man som rege får mindre spridningar i försöken med indirekt avyssnmg, viket möjiggör mindre försöksgrupper. 137

139 Sammanfattningsvis kan konstateras att testmetoden för tauppfattbarhet fungerar vä. Genom den använda metodiken kommer man förbi fera av de praktiska svårigheter som är förknippade med direkta tauppfattbarhetsprov. NAGRA FöRSöKSRESULTAT Fertaet av hittis gjorda tauppfattbarhetsförsök har genomförts i en experimenthörsa där de akustiska förhåandena i form av absorbenter, bakgrundsbuer etc varierats under försökens gång. Denna oka har paraeepipedisk form med dimensionerna: bredd 9 m, ängd 12,2 m och höjd 3,65 m. Detta ger en voym av ca 400 ma. Govet är pant och hörsaen har normat haft ca 80 stoar pacerade i 7 rader. Väggar och bjäkag är av betong, men har vid försökens gång försetts med oika stora ytor av tisatsabsorbenter i form av minerau och membranabsorbenter. Med va.rierande mängd absorbenter, varierande bakgrundsbuer och oika taarpaceringar har stora variationer i tauppfattbarhet konstaterats. De minsta skinader i tauppfattbarhet som med de använda försöksgruppernas storek har kunnat särskija<; statistiskt signifikant, rör sig om a 2 %. I en nyigen genomförd försöksserie hös bakgrundsbuereffekten konstant, medan mängden absorption och absorbenternas pacering varierades. Totat nio oika akustiska situationer studerades. De stereofoniska inspeningarna gjordes på reativt ångt bak beägna patser. Inspeningarna avyssnades av totat 36 försökspersoner i grupper om fyra. Nio oika ordistor användes och den enskide försökspersonen fick bara höra varje ista en gång. Vid yssningsförsöken permuterades istor och okatistånd. Försöksresutaten framgår kortfattat av vidstående tabe. Av dessa försöksresutat kan föjande preiminära sutsatser dragas. Maxima tauppfattbarhet har inte erhåits vid den efkangstid, som enigt tidigare undersökningar skue varit den optimaa för ifrågavarande oka, nämigen ca 0,75 s, utan för en väsentigt kortare efterkangstid, 0,35 s. Det är möjigt att ännu gynnsammare resutat kunnat ernås vid en efterkangstid mean dessa båda värden. En så ång efterkangstid som 1,2 s ger en mycket markant sänkning av uppfattbarheten. 138

140 Försök Akustisk situation Taupp fattbarhet. Mv av 36 fp, % Lokaen fusatt Tisatsabsorbenter på bakväggen och sidoväggamas främre de Efterkangstid 0,75 ± 0,05 s från ,5 H z Stående taare med ryggen mot pubiken 2 Samma okatistånd som i ) Stående taare vänd mot pubiken 80,1 3 Samma okatistånd som i ) Sittande taare vänd mot pubiken 78,3 4 Lokaen fusatt Tisatsabsorbenter i taket och på govet Efterkangstid 0,75 ± 0,05 s från ,3 Hz. Ngt ängre vid de ägsta frekvenserna. Stående taare vänd mot pubiken 5 Lokaen fusatt Tisatsabsorbenter enbart på sidoväggama Efterkangstid 0,80 ± 0,05 s från Hz 80,5 Stående taare vänd mot pubiken 6 Lokaen debesatt Tisatsabsorbenter på bakväggen o sidoväggama Efterkangstid 1,2±0,05 s från Hz 68,0 Stående taare vänd mot pubiken 7 Lokaen debesatt Tisatsabsorbenter enbart på sidoväggama Efterkangstid 1,2±0,05 s från Hz 69,3 Stående taare vänd mot pubiken 8 Lokaen fusatt Tisatsabsorbenter på aa väggar och i hörnen i taket Efterkangstid 0,35 ± 0,05 s från Hz 86,3 stående taare vänd mot pubiken 9 Lokaen fusatt Tisatsabsorbenter enbart på bakväggen Efterkangstid 0,80 ± 0,1 s från Hz. 78,5 Väsentigt ängre efterkangstid vid ägre frekvenser Stående taare vänd mot pubiken 139

141 Om efterkangstiden däremot är ång enbart vid åga frekvenser, synes detta inte vara någon större nackde ur tauppfattbarhetssynpunkt. Vid konstant efterkangstid har ganska små variationer iakttagits när absorbenterna givits oika paceringar, eer taaren pacerats på oika sätt. En bidragande orsak härti är säkert att i det aktuea faet taket normat varit refekterande och givit tidiga refexer. Någon ytterigare anays av försöksresutaten ska ej göras här. Vid de ovan reaterade. försöken iksom vid fertaet övriga försök, har försökspersonerna varit normahörande. Man konstaterar då, att tauppfattbarheten ofta bir mycket hög även under reativt ogynnsamma akustiska förhåanden. Vid några försök har försökspersoner med hörsenedsättningar detagit. Hörsenedsättningarna har varit reativt måttiga och i fera fa inte avarigare än att försökspersonerna sjäva ej varit medvetna om dem. Ett tydigt resutat därvid har varit, att vid gynnsamma akustiska förhåanden har även dessa försökspersoner nått tämigen god tauppfattbarhet, medan däremot vid ogynnsamma akustiska förhåanden tauppfattbarheten bivit mycket åg. Ett annat resutat, som framkommit vid prov i en ordinär hörsa för 120 personer, med en efterkangstid på 0,8 s i fusatt tistånd, är den mycket markanta inverkan av bakgrundsburet Ä ven en så ringa bakgrundsnivå som 30 db(a) gav signifikant ägre tauppfattbarhet än ett bakgrundsbuer om ca 20 db(a). I många praktiska fa nputraiseras visserigen denna effekt av att pubikens närvaro och aktivitet medför en tämigen hög bakgrundsnivå, men resutatet antyder värdet av mycket intensiv buerbekämpning i hörsaar. Hittis genomförda försök har haft en så begränsad omfattning, att säkra generea sutsatser ej kan dras i någon större omfattning. Vissa tendenser är dock kart skönjbara, men kräver ytterigare prov i okaer med varierande form och storek. En svåröst fråga, som nämndes inedningsvis och som inte tagits upp ti behanding ännu, är taarens uppfattning om okaen och hans anpassning ti de rådande akustiska förhåandena. Denna fråga kommer att studeras i senare försök. 140

142 Tekn dr ROLF BAEHRE Professor Arne Johnson Ingenjörsbyrå Auminiumkonstruktioners bärförmåga - teoretiska och experimentea undersökningar Auminium är ett ätt materia som i oegerat tistånd uppvisar en reativt åg håfasthet. Genom ämpiga egeringstisatser som t ex kise, magnesium eer zink och genom speciea bearbetningsåtgärder kan håfastheten ökas ti en grad, som gör materiaet användbart i bärande konstruktioner, fig. Materiaets goda formbarhet utnyttjas ti att genom strängpressning framstäa funktionsanpassade profier med från statisk synpunkt ämpig massfördening, fig 2. Eftersom auminium under inverkan av uftens syre snabbt bidar ett tätt oxidskikt som begränsar korrosionsangreppets djupverkan kan auminiumkonstruktioner i amänhet användas utan ytbehanding och därmed betecknas som underhåsfria. Auminiumförbrukningen uppvisar i Sverige en betydande ökning- främst på byggnadssektorn, jfr fig 3. Från att materiaet i form av påtprodukter huvudsakigen användes som bekädnadsmateria har det under senare år i ökad omfattning använts för bärande ändamå. Som exempe på detta kan nämnas skärmtak med bärande stomme av auminium, traverser, broar för gångtrafik, transportaba krigsbroar, skorstenskonstruktioner och mastkonstruktioner. Användningen av ett i jämförese med konkurrerande materia - exempevis stå - reativt dyrbart materia kräver ett rationet utnyttjande av dess specifika egenskaper och håfasthetsreserver. Kravet innebär här tiämpningen av en avancerad konstruktionsteknik. Detta förutsätter å andra sidan ett seriöst kunskapsunderag om materiaets och konstruktionens beteende under de speciea förhåanden som bärverket dimensioneras för och kan utsättas för under drift. 141

143 GLODG"T TILLST~HD EJ ~~~~OS,.t,. - K"LLFO~.MHIHG LEGEitiHGMC LEVE~MIS- TILLSTÅHD 1\~LLFM'>THETSMINSKHIHG VI V,_~o\FORMHIHG, GLÖDGi HG, SVETSHING, M. M. SEROEHDE AV TEMP. Ot UPPVÅRMHIHGS- VAR-IFORMAT TILLST~HO GLODGAT TILLSTÅHD \I~RDAT TILLSTÅHD H~LL FASTH ETS FORH'IAD MIHSKHIHG VID riårdhihg VARMFORMHING, GLÖOGH. SVETSNIHG Fig. Schematisk framstäning av draghåfasthetens beroende av kaformning och värmebehanding. ( 1). (Siffror inom cirkar anger bearbetningsgraden) Kunskapsunderaget kan förvärvas genom forskning och erfarenhet eer byggas upp genom jämförande studier med besäktade materia och konstruktioner. I det aktuea faet igger det nära ti hands att basera jämföresen på ståkonstruktioner. Inom konstruktionstekniken har under det senaste decenniet utveckats en atmer utprägad tendens ti ätta konstruktioner. Detta har b a fått uttryck genom användning av nya produkter i form av kaformade tunnväggiga profier med en utprägad formätthet Denna produkttyp har gama traditioner inom auminiumområdet, t ex inom fygpansbyggnad och inom transportväsendet, dvs inom användningsområden där 142

144 1~ LÅNGSSEKTION ELEVATION Fig 2. Exempe på utnyttjande av strängpresstekniken för framstäning av ändamåseniga profier och ansutningar [TON] / J ( L) / ~ o / 1965 Fig 3. Auminiumförbrukning inom byggnadsindustrin (Teknisk Tidskrift 48/ 1965) 143

145 inbesparad vikt medför ökad utnyttjandegrad och ekonomi. När det gäer auminiumkonstruktioner accentueras dessutom konstruktionens ätthet genom materiaets åga densitet som är ca en tredjede av ståets. Inom detta speciea område finns såedes ett vä dokumenterat kunskapsunderag. I byggnadstekniska sammanhang däremot är erfarenheterna mycket begränsade och vid en inventering av gäande utändska normer, som utfördes ~963, visade det sig att det befintiga underaget var otiräckigt för en kvaificerad bedömning av auminiumkonstruktioners dimensionering, beteende i drift och säkerhet. Mot den bakgrunden igångsattes år 1963 på initiativ av SYR och med ekonomiskt stöd av statiga verk och auminiumindustrin ett normarbete, i syfte att ge underag för beräkning, dimensionering och kontro av bärande auminiumkonstruktioner inom områdena brobyggnad, hus- och industribyggnad, vattenbyggnad, cisternbyggnad, kranbyggnad, torn- och mastbyggnad, stäningsbyggnad och skeppsbyggnad samt för ruande materie. I ansutning ti normarbetet utfördes ett behovsanpassat forsknings- och utveckingsarbete. Detta arbete har ti större de utförts med ansag från statens råd för byggnadsforskning och resutaten av undersökningarna har redovisats des i normerna samt des i oika tidskriftsartikar ooh rapporter, (1H6). Band de oika ämnen som upptagits ti behanding och som spänner över ett brett materia- och konstruktionstekniskt register ska här endast beröras den grundäggande frågan, huruvida auminium som konstruktionsmateria är jämförbart med stå ifråga om konstruktionens astupptagande förmåga och säkerhet. Måsättningen har varit att i möjig mån tivarata erfarenheterna från ståsidan ifråga om såvä konstruktionsteknik som va av skäiga säkerhetsfaktorer. säkerhetsfrågan intar som bekant en centra stäning i normer som regerar konstruktions- och utförandekraven. Nivån för säkerhet mot koaps av ett bärverk, som kan ske i form att ett materiabrott eer av en instabiitet grundas vid ett känt materia på teoretiska överväganden i kombination med en - som rege - positiv erfarenhet. Ska samma nivå vara acceptabe vid ett annat materia måste grundvaarna för nämnda teoretiska överväganden vara jämförbara. 144

146 Som grund för bedömning av säkerhetskravet gäer härvid materiaets beteende under en titagande beastning, dvs materiaets arbetsförmåga, som vanigen karakteriseras genom en s k arbetskurva, fig 4. ~ ----~~ i,d --(E:o~--i-- /i.. o. s O"u. " 1 ~ ~ ::i ~ I i -;; 101 ~ ~ o.s to ts ~.G"ot t:u. ~ m -;; ~i Fig 4. Genere arbetskurva för konstruktionsegeringar av auminium. skinaden mean auminium och stå består i detta hänseende i att auminium grovt kan karakteriseras som ett eastopastiskt materia medan stå under en påastning upp ti en distinkt spänningsgräns approximativt uppvisar eastiska förhåanden. Eastopastiskt beteende innebär att det inte råder proportionaitet mean en påagd spänning och den därav föranedda formändringen. Som effekt av en pasticering kan exempevis nämnas kvarstående nedböjningar efter en transversabeastning eer kvarstående buckor efter en tryckbeastning. Resutaten av de utförda teoretiska och experimentea undersökningarna kan sammanfattas i att ett bärverk av auminium vid böjningsbeastning har samma astupptagande förmåga som motsvarande ståkonstruktion med samma håfasthetsvärden, varför båda materiaen i säkerhetshänseende kan anses vara ikvärdiga. De kvarstående formändringarna är vid de aktuea konstruktionsegeringarna under bruksast av försumbar storeksordning. Beräkning och dimensionering av i huvudsak böjningsbeastade bärverk av auminium kan därmed ske med utgångspunkt från gängse teorier. 145

147 = 0+-~~-+-4--~+-~~-+-4--~r-+-~-+-+ o ~o 40 so &o "O so go to 1so Fig 5. Tiåtna knäckningsspänningar för auminiumkonstruktirmer beroende av sankhetstaet och a0,2-värdet. 146

148 Vid tryckbeastade bärverk med risk för instabiitet i form av knäckning, bucking eer vippning måste däremot hänsyn tas ti materiaets eastopastiska beteende. Den i förhåande ti stå ågt iggande proportionaitetsgränsen medför här, att på grund av ökade formändringar i bärverket brottskedet uppnås vid ägre spänningar i tvärsnitt av auminium än vid stå. Detta förhåande beaktas normmässigt genom införande av speciea knäckningskurvor, där effekten av pasticieringen inom dear av tvärsnittet är inarbetad, jfr fig 5. En sammanfattande behanding av ti det nämnda probemkompexet hörande frågestäningar finns i Byggforskningens rapport 32:1968.Det kan också nämnas att där framagda resutat kvaitativt och i en viss utsträckning kvantitativt är tiämpiga för andra materia med eastopastisk arbetsförmåga, såsom draget eer högegerat stå, koppar och hårdpast. Ett framtida forskningsarbete på auminiumområdet i fråga om konstruktioners astupptagande förmåga kan såedes med förde inkudera ett samtidigt studium av andra för byggnadstekniken viktiga materia med eastopastiskt beteende. Tikomsten av kvaificerade dimensioneringsreger för auminiumkonstruktioner möjiggör ett rationet utnyttjande av materiaet och eder ti ekonomiskt intressanta konstruktionsaternativ på områden där hittis ståkonstruktioner har dominerat. Här refererade undersökningar har presenterats vid konferenser inom EUROST AL (European Conventian of Constructiona Steework Associations) och CIDA (Centre Internationa de Deveopment de!'auminium) och ett ti ett intimt samarbete med de organ inom stå- och ättmetasektorn som på europeisk basis kommer att ägga fram rekommendationer för utformning av de nationea normerna. LITTERATUR:. Awniniumkonstruktioner, Försöksnorm och kommentarer 1966, SVR:s Förag AB. 2. Auminiumkonstruktioner, Försöksnorm och anvisningar för behanding av stabiitetsprobem, under utgivning. 3. BAEHRE, R. - BRöCHNER, I. - SJöLUND, J., Untersuchungen zur Anwendung der pastischen Tragwerkbe- 147

149 messung, Väg- och Vattenbyggaren 8-9, 1965, SVR:s Förag AB. 4. BAEHRE, R., Das Tragverhaten von biegungsbeanspruchten statisch bestimmten und statisch unbestimmten Baken aus eastopastischem Materia - theoretische und experimentee Untersuchungen, Acta Poytechnica Scandinavica, Ci:vi Engineering and Buiding Construction, Series No 51, 1968, Banders Boktryckeri AB, Göteborg. 5. BAEHRE, R., Tryckta strävor av eastopastiskt materia - några frågestäningar (V ergeichende U ntersuchungen zum Tragverhaten von Druckstäben aus eastopastischem und ide-eastisch-pastischem Materia). Väg- och Vattenbyggaren 3, 1966, mit einer Zusammenfassung in deutscher Spraohe in (6). 6. BAEHRE, R., Theoretische Untersuchungen zum Tragverhaten von Druckstäben aus eastopastischem Materia, Das Schwedische Staat. Institut fiir Bauforschung, Rapport Nr 31: BAEHRE, R., Theoretische und experimentee Untersuchungen iber die Bemessungsgrund!agen fir Tragwerke aus eastopastischem Materia, Das Schwedische Staat. Institut fiir Bauforschung, Rapport Nr 32:

150 Tekn dr KAI ÖDEEN statens provningsanstat Svensk brandforskning visar nya vägar Under den senaste femtioårsperioden har de direkta brandskadekostnaderna uppvisat en markant ökning från 15 Mkr år 1915, 55 Mkr år 1945, 120 Mkr år 1955 ti 200 Mkr år Om man härti ägger uppskattade kostnader för indirekta brandskador - drifts!örningar m m - förust av människoiv, arbete och bostäder, kostnader för säckande brandförsvar samt brandförsäkringsväsendets administrationskostnader, erhås för de åriga totaa brandförsvars- och brandskadekostnaderna i dagens äge det ungefäriga värdet 114 mijard kronor. Detta värde är av en sådan storeksordning, att det måste betraktas som samhäsekonomiskt starkt angeäget att det om möjigt reduceras genom en noggrann avvägning av kostnaderna för brandförsvaret i förhåande ti brandskadekostnaderna. Har vi då i dagens äge tiräckigt kunskapsunderag för att genomföra den antydda optimeringen av brandförsvarsåtgärderna. Svaret på denna fråga måste dessvärre bi att så inte ens tinärmesevis är faet. Härav föjer ogiskt att en intensifiering av forskningsinsatserna på hithörande områden har stora möjigheter att ge snabb ekonomisk utdening. Som en de av brandförsvarskostmderna ingår kostnaderna för det byggnadstekniska brandskyddet, viket kan beräknas ti ca 2 % av investeringsvoymen för byggnader eer ti ca 200 Mkr. Från svensk sida har det forskningsmässiga intresset särskit koncentrerats på denna de av brandförsvaret och man kan utan sjävförhävese konstatera att insatserna i detta avseende väckt internatione uppmärksamhet. För att underätta ett måmedvetet va av forskningsuppgifter inom Norden har på svenskt initiativ utarbetats ett ångsiktigt program för nordisk brandteknisk forskning. De i Sverige genomförda, pågåen- 149

151 de och panerade arbetena inom den byggnadstekniska brandforskningen tihör i huvudsak någon av föjande huvudgrupper, vika samtidigt utgör väsentiga etapper i en kvaificerad brandteknisk dimensionering av bärande och avskijande byggnadsdear.. Brandbeastning 2. Brandföroppskarakterisering 3. Byggnadsmateriaens värmetekniska data samt håfasthetsoch deformationsegenskaper vid förhöjda temperaturer 4. Temperaturer i brandutsatta konstruktioner 5. Byggnadsdears brandmotstånd och statiska verkningssätt. Inom den första huvudgruppen, brandbeastning, framstår en kartäggning av mängd och typ brännbart materia i oika typer av okaer som en av de mest angeägna uppgifterna. Sådana arbeten - vika innebär fätundersökningar av persona- och kostnadskrävande art - är hittis endast utförda i mycket begränsad omfattning, men utgör nödvändiga förutsättningar för att forskningsresutat inom övriga huvudgrupper ska kunna nyttiggöras i fu utsträckning. Som isoerat exempe på pågående forskningsarbete av större omfattning kan nämnas ett experimentet och teoretiskt studium av brand- och rökspridning ängs fasader och i ventiationskanaer. Arbetet - som utförs med ansag från byggforskningsrådet, försäkringsboag samt ett ferta industrier - har pågått under ett par år och avser b a att ge underag för brandtekniska krav på fasadmateri&. viket får ses mot bakgrunden av de nya, brännbara materia - främst paster - som nu håer på att vinna insteg på byggnadsmateriamarknaden. Vid de i undersökningen ingående fuskaeförsöken, som utförs i en för ändamået särskit uppförd byggnad, kartäggs noggrant brandens värme- och massabaans med hjäp av en instrumentutrustning vars omfattnin~ torde vara unik i brandsammanhang, även internationet sett (fig 1). I utrustningen ingår b a fortöpande eektronisk vägning av bränset under branden samt mätning av temperaturer och värmeföden i ett stort anta punkter. Vidare ingår ett automatiskt datasamingssystem för aväsning och redigerad utskrivning i digita form av de uppmätta temperaturerna. Fera svenska forskningsarbeten har behandat möjigheterna 150

152 Fig. Byggnad för studium av brand- och rökspridning ängs husfasader och i ventiationskanaer. att teoretiskt beräkna brandmotståndet i oika avseenden hos byggnadsdear. Resutaten har i stora dear varit ytterst uppmuntrande och i en de fa direkt tiämpats vid projektering. Det kan här med stor tifredsstäe'se konstateras att vid utformningen av de brandskyddstekniska krav och anvisningar, som ingår i Svensk Byggnorm 67, den framtida utveckingen har beaktats så att nya forskningsresutat snabbt ska kunna komma praktiken ti godo. Den traditionea dimensioneringstekniken vad avser det byggnadstekniska brandskyddet är baserat på ett hårt schematiserat antagande om brandtemperaturens tidföropp viket förutsätts föja den s k "standardbrandkurvan" (fig 2). Som exempe på den nyansering som möjiggörs enigt Svensk Byggnorm 67 kan nämnas att, för vissa fa, aternativa brandtemperaturtidföropp beroende av storek och geometri hos fönsteröppningar får användas vid dimensionering (fig 3). Som sammanfattning av denna mycket korta orientering om svensk byggnadsteknisk brandskyddsforskning kan konstateras, att vi igger vä framme internationet sett, särskit vad gäer panerande och teoretiska arbeten. För den framtida verksamheten finns det emeertid enigt min uppfattning två stora frågetecken. Det första gäer de i väsentiga dear utomordent- 151

153 o c BOO o o B. h Fig 2. Samband mean brandrumstemperatur och brandtid vid standardiserat brandprov. igt otiräckiga aboratorieresurserna för brandteknisk forskning som vi idag förfogar över. Dessa försvårar eer omöjiggör den experimentea uppföjning av de teoretiska arbetena, som är nödvändig för ett framgång8rikt fortsatt arbete. Denna brist torde i viss mån bi avhjäpt då statens provningsanstat i början eer mitten på 70-taet får nytt brandtekniskt aboratorium i den panerade tekniska institutionsstaden på Järvafätet, men ti dess föreigger otviveaktigt en risk för stagnation och för att Sverige förorar det gynnsamma utgångsäge för påverkan på den internationea brandtekniska forskningen, som vi hittis uppnått. Det andra frågetecknet gäer ett rekryteringsprobem. Frågor som berör det byggnadstekniska brandskyddet igger mer eer mindre ocentrat inom äropanerna för ett ferta institutioner vid våra tekniska högskoor - dt' är av utprägat tvärvetenskapig art. Detta medför svårigheter att för brandforskningsverksamhet intressera kvaificerade forskare, viket ytteriga- 152

154 o c ~,.o"" 7 ~ -"' --"" 7 7, oi ~ ~. " ~ ~, I, 7 ~ ~, " 7 ~ -- """"' """"' ooooo" - A, 0,3 0,15 0,08 0,04 0,02 O.D1 O tim Fig 3. Samband mean brandrumstemperatur och brandtid för varierande öppningsfaktor A V h At där A är summan av öppningarnas ytor, h ett med hänsyn ti respektive yta vägt medevärde av öppningshöjderna samt At den sammanagda ytan av väggar, gov och tak (inkusive öppningar). re kompiceras av att huvudparten av de fasta aboratorieresurserna tihör och är nödvändigit för verksamheten vid Statens provningsanstat, som dock inte har något organisatoriskt samband med de tekniska högskoorna. En möjig ösning på det skisserade probemet vore att ett samarbete etaberades, innebärande en regemässig inpassning av brandskyddsfrågorna i undervisningen med utnyttjande av persona från Statens provningsanstats brandaboratorium. Samtidigt borde ett sådant arrangemang stimuera examensarbetare, icentiander och doktorander att satsa på ett forskningsfät, som ännu bara bearbetats ti en iten de och som därför måste bedömas ha i hög grad framtiden för sig. 153

155

156 Tekn ic HARRIET RYD Statens institut för byggnadsforskning Byggnadskimatoogi - nytt forskningsområde Dagens byggnadsforskning har en måsättning som är inriktad på minskade kostnader med tifredsstäande standard. En väg att nå detta må går via exaktare dimensionering av byggnader med vä motiverade funktioner. Byggnadskimatforskningen bidrar ti detta genom att precisera dimensioneringsunderaget vad beträffar utekimatets påfrestningar på hus och ge motiverade krav på husets innekimat. Det nya i byggnadskimatoogin är atså att presentera kimatkunskap som gör det möjigt att anpassa husen efter det kimat som råder där byggnaden är uppförd och ge dem ett innekimat passande för människorna som ska vistas där. Egentigen är det förvånansvärt att detta ska kaas ett nytt forskningsområde. Redan för fera tusen år sedan kunde man i tropiska trakter bygga svat genom att förse husen med utskjutande skuggande tak och utnyttja svakan från brisen som båste genom dc öppna byggnad~konstruktionerna (fig 1). I arktis gjorde man tvärtom: gav huset en het stängd form med Fig. Öppen byggnadsform i tropiska kimat 155

157 Fig 2. Igoon - en värmebesparande konstruktion i Arkis minsta möjiga avkyningsyta och skyddade ingången från isande vindar. Igoon är ett extremt exempe på värmebesparingsbyggande (fig 2). Denna erfarenhetsmässiga kunskap om hur man ska anpassa byggandet så att det kompenserar för kimatets påfrestningar och ger en behagig mijö att vistas i håer emeertid på att försvinna. Värden över tenderar husen att bi ikadana. Är det t ex rimigt att höghusen vid Hötorgscity i Stockhom ska vara ti förväxing ika dem i Brasiia? (fig 3). Måste hotefasaden i Tokyo vara en kopia av Pireii-huset i Miano? (fig 4). Är det vettigt att föja ett mode som resuterar i ikadana gasfasadet över hea värden? (fig 5). Kombineras gaset med ätt fasadmateria tränger sovärmen snabbt genom väggen och gör rummen åt sosidan oidigt heta om man inte kostar på dyrbar kyning. Samtidigt måste man värma rummen på skuggsidan för att värmeutstråningen genom de stora fönstren inte ska resutera i en obehagigt åg innetemperatur. Hur stor ska den ekonomiska vinsten av ett höghus vara för att kompensera dess verkan av vindfångare som för ner de starkare höjdvindarna ti gatans nivå och gör promenadstråken runt huset onödigt och obehagigt båsiga? (fig 6). 156

158 Fig 3. Höghus med ikadant utseende i Stockhom 60 nordig bredd och Brasiia 20 sydig bredd Fig 4. Samma fasader i Tokyo och Miano 157

159 Fig 5. Stora ingasade ytor säpper direkt in stråningsvärme. Exempen visar behovet av en ny form av kimatkunskap som kan användas i oika stadier av byggprojekteringen och påverka utformningen av det färdiga huset så att det får optimaa kimatprestanda. I detta syfte arbetar kimatgruppen vid Statens institut för byggnadsforskning med utredningar som ska ge kunskap både om utekimatets påfrestningar och om ön-skemåen beträffande ett behagigt innekimat Utekimatets påfrestningar stlderas i två oika etapper. Grunden för kimatpåfrestningarna ges av de förhåanden som råder i makrokimatet. En primär uppgift är därför att sammanstäa reevanta kimatparametr:jr på ett sätt som gör dem direkt användbara för byggprojektering och byggindustri. Kimatgruppen har i detta syfte inett ett samarbete med Sveriges Meteoroogiska och Hydroogiska Institut (SMHI) som ska resutera i en "Kimatdatabok" där för byggandet reevanta kimatvariaber presenteras i en form som passar tekni- 158

160 Fig 6. Höghus som står upp ur omgivningen för med starka höjdvindar ti gatunivå som synes på den infäda vindtunnebiden kernas arbetssätt. Av de frågestäningar som är aktuea att behanda i en -sådan kimatdatabok kan nämnas några exempe på oika paneringsnivåer. 159

161 Regionpaneringen bör få bättre möjigheter att bedöma i vad mån okaa kimatskinader kan påvc1ka fördeningen av mark ti fritidsbebyggese, industribebyggese etc. stadspaneringen behöver noggrann k artäggning av genomuftningen i en stad för att kunna förägga bostadskvarteren så att de inte besväras av uftföroreningar från industriområden. Förhärskande vindriktning och den vertikaa vindhastighetsgradienten har betydese för normer om hushöjder och rekommendationer om utepatsers pacering. Markens utnyttjande för oika ändamå kan påverkas av okaa skinader i nederbördsintensitet Stora snömängder med hög frekvens under en ång vinter kan t ex medföra krav på breda gator som tiåter snöagring utan att trafikens framkomighet minskas. Husbyggandet, sutigen, behöver meteoroogisk information av ett sag som hittis knappast existerat. Hittis har både byggnadsstatiker och instaationstekniker grundat sina beräkningar på meteoroogiska data uppmätta i makrokimatet. De verkiga påfrestningarna bestäms emeertid av de förhåanden som råder i husets omedebara närhet -- i kimathöjet Den andra etappen i studiet av utekimatets påfrestningar är därför att beskriva kimathöjet I fig 7 framgår vika förändringar som byggnaden kan ge upphov ti. Vindhastigheten bromsas t ex ti no där uftröresen stagnerar mot husväggen och där ävirvar bidas bakom skärmande husnock och utsprång. På andra stäen kan den acceereras ti att bi fera gånger högre än medevindstyrkan. Som framgår av figuren händer detta t ex utefter hustaken. Den hastighetsförändring som byggnaden orsakar ger upphov ti både upp- och nerriktade vindaster, som med kraftiga vindstötar och ogynnsamma konstruktioner kan bi så stora att taket pressas ihop eer sugs oss. Sårana okaa förändringar av vindhastigheten påverkar också tryckförhåandena kring huset så att bakdrag kan uppstå i ventiationskanaer och skorstenspipor. I figuren är antytt ett sådant fa där oset från köksspisen sugs tibaka genom rökkanaen ti öppna spisen och förs in i boningsrummen. Ett annat exempe på vad en oförutsedd tryckfördening i och kring huset kan orsaka är överedning av wc-ukt mean kanaer med näriggande utopp. Byggnadens geometri förändrar också vindens riktning. I husets omedebara närhet kan strömningsriktningen t o m bir het motriktad den som råder några tiota meter från huset. Detta förhåande accentueras ytteri- 160

162 gare om termiska drivkrafter tas med i biden. På grund av sostråning mot husets äsida kan avsevärda okaa temperaturskinader uppstå. I figuren är ett fa inritat där den officiet registrerade utetemperaturen okat ökat med fera tiota grader genom sostråning mot äfasaden. Fig 7 Kimatparametrarnas förändring i husets omedebara närhet orsakar också sekundära effekter som kan öka påfrestningarna på byggnaden. Sagregn kan drivas mot fasaden i oförutsedda riktningar. Fogar med nedåtriktade öppningar kan såunda vattenfyas snett underifrån. Genom ventiationsöppningar under takfot kan regn och snö föras in i vindsutrymmet. På takets äsida kan snöanhopningar ge en avsevärd astökning. Rök från skorstenen kan så ner utefter husväggen, sugas in i friskuftsintag, smutsa fasadytan. Detta gäer naturigtvis också för damm, svavedioxid och r:.ndra uftföroreningar som virvas upp, ansamas på fasaden och förorsakar nedbrytning av ytmateriaet. Först när man känner ti principerna för denna ömsesidiga påverkan mean kimat och bebyggese och kan beskriva situationen i kimathi)jet runt huset är det möjigt att kvantifiera utekimatets verkiga påfrestningar. Avsikten är därför att i ett seaare skede kunna ge sambandet mean meteoroogiska noteringar och förhåandet i kimathöjet i form av expositions

163 funktioner. Två parametrar är hittis under observation. De gäer snö och sagregn. Snöförhåandena i Sverige ger en ast på hustaken som väsentigt påverkar deras konstruktion. Här söker man sambandet mean den officiet uppmätta snömängden på mark och den resuterande snöasten på tak. I ett sådant expositionssamband ingår å ena sidan meteoroogiska parametrar såsom nederbördsmängd, ufttemperatur, vindstyrka och vindriktning samt å andra sidan tekniska parametrar såsom husets geografiska beägenhet, orientering, takvinke och takmateriaets strävhet. Sagregn studeras på iknande sätt. Genom att använda SMHI:s information om sagregnsmängder på fritt beägna mätare och genom att utföra egna mätningar av sagregn som träffar husfas;!de!' hoppas vi få ett expositionssamband som ger den tekniska påfres~ningen om man känner ti de meteoroogiska utgångsförutsättningarna. För ett systematiskt studium av sambandet mean byggutformning och kimatpåfrestning kan man emeertid inte använda fuskaestudier utan måste utvecka aboratoriemetoder. En sådan måste kunna simuera vindröreser kring huset eftersom dessa inverkar på aa kimatbetingade funktionskrav som framgår av fig 8. Byggnadens håfasthet mot vindtryck, snöast och materianedbrytning är b a beroende av ufthastigheten. Byggnadens förmåga att het utestänga vind, nederbörd och föroreningar sammanhänger med hastigheten varmed dessa förs mot fasaden. Byggnadens värme- och fuktutbyte med omgivningen påverkas starkt av vindröreserna. Byggnadens utseende förändras snabbare om uftföroreningar och regn förs med stor kraft mot fasaden. Projektet "Vindtunnestudier" är övsett att visa hur genere en sådan aboratoriemetod kan bi för att i första hand kvantifiera vindkrafter, tryckfördening och vindhastigheter vid oika bebyggeseutformning, i andra hand simuera regn, snö och föroreningar i uften och i tredje hand ge en bid av mer integrerad kimatpåverkan, t ex det termiska kimatet runt hus. Husens kimatprestanda är emeertid inte definierade om inte påfrestningarna utifrån sätts i reation ti ämpig innekimatstandard. En bestämning av vad som är ämpig standard måste ske av den som företräder konsumenten, dvs oftast byggherren. Som underag för byggherrens besut bör forskningen des tihandahåa toeraba max- och minvärden för varje enskid kimatparameter, des kvantifiera betydesen av en förändring 162

164 KLIMATBETINGADE FUNKTIONSKRAV KLIMAT PÅFRESTN INGAR D HÅLLA vindtryck snöast D materianedbrytning UTESÄNGA vind nederbörd D föroreningar D MODERERA värmegenomgång fukttransport D BIBEHÅLLA utseende + ~ Beståndsdea r o t:; o LUFT vattenånga regn snö föroreningar barometertryck hastighet SOL + stråning Fig 8. Lufthastigheten i kimathöjet har stor betydese för byggnadens kimatprestanda i en variabe så att den kan jämföras mot förändringen i en annan, dvs ge grund för de oika kimatparametrarnas optimaa samverkan. Detta arbete kräver att metoder etaberas både för att fysikaiskt mäta storeken av varje kimatvariabe och för att översätta de fysikaiska värdena ti deras integrerade verkan på människans bedömning. Sådana metoder ger i sin tur möjighet att i efterhand kontroera att avsedd kimatstandard uppnåtts. På innekimatsidan har verksamheten främst inriktats på värmeaspekten - den kimatfaktor som kostar mest att håa under kontro i dagen byggnader. Värmeaspekten sammanhänger intimt med juskvaiteten inomhus. Dåigt grundade krav på höga beysningsstyrkor och aningsös projektering med stora ingasade fasadytor skapar nämigen en värmestråning som kräver kostsamma kyningsåtgärder om temperaturen ska håas behagig. Genom samarbete mean kimatgruppens två forskningsstationer - kimataboratoriet i Lund och dagsjusaboratoriet vid KTH - har en god utgångspunkt skapats för en integrerad bedömning av optima samverkan mean jus och värme. Som exempe kan nämnas att sampanerade expe- 163

165 riment över å ena sidan skobarns bedömning av oika beysningskvaitet och å andra sidan skoprestationers beroende av temperaturen i kassrummet gett vid handen att en ökning av beysningsstyrkan över ett par hundra ux förbättrar bedömningen mindre påtagigt än vad en ökning av temperaturen över C försämrar prestationen (fig 9). PRE;rATION NORMAL IOO TEMP. 320 LUX ij@mw'riiiw!m 160 LUX BO O TEMP. BELYSN. Fig 9. Presentation av kimatparametrars inbördes betydese - temperatur/örhöjning ger större nackdear än de fördear som åstadkommes genom viss beysningsökning Detta har praktiskt medfört att rmm strukit det traditionea beysningskravet för kassrum (2 % dagsjusfaktor på sämst beysta bänk och fönster mot soiga vädersteck) som medför att vårtemperaturen i skosaarna ofta igger kring 30 C. Vidare samarbete för att beysa den integrerade verkan av värme och jus paneras inom projektet "Kimatvärdering". För att möjiggöra en fuständig kimatoptimering måste detta projekt inom de närmaste åren ta upp inverkan av ytterigare kimatparametrar. Dåig uftkvaitet och buer utgör här två viktiga störningskäor som visat sig ha stor betydese för bedömning av det integrerade kimatet. Innan de integrerade studierna karr angripas konsekvent måste forskningen emeertid ge bättre underag för att bedöma de enskida kimatparametrarnas inverkan på människan och skapa mätmetoder som fysikaiskt beskriver ämpiga gränsvärden 164

166 för oika kvaite:er. I denna avsikt ska kimataboratoriet i Lund utvidga värmestudierna med fysioogiska reaktioner på stråningsuppvärmning och bekädnadens inverkan på komforttemperaturen. Vid dagsjusaboratoriet paneras - närmast inom projektet "Psykoogisk utvärdering av skobeysning" - en uppföjning av hur oika juskvaiteter påverkar den subjektiva bedömningen. En sammanfattning av kimatforskningen inom byggforskningsinstitutet kan kortfattat beskrivas genom fig O. Fig 10. Huset ska motstå utekimatets påfrestningar och ge ett behagigt innekimat. På utekimatsidan pågår arbete att presentera makrokimatdata i en form som är reevant för byggandet. För att kvantifiera de verkiga kimatpåfrestningarna på huset måste emeertid visas hur dessa makrodata förändras i kimathöjet i husets omedebara närhet. En förutsättning för ett systematiskt studium av den ömsesidiga påverkan mean kimat och bebyggese är att aboratoriemetoder såsom vindtunnestudier vidareutveckas. För att kontroera dessa prov och för att studera inverkan av mer kompexa kimatsammansättningar fordras punktvisa fätstudier. På innekimatsidan pågår arbete att översätta subjektiva reaktioner på oika kimatyttringar i fysikaiska termer och därige- 165

167 nom skapa metoder att bestäa ett innekimat med samtiga parametrar inom givna gränsvärden. Sådana mätmetoder ger också möjighet att kontroera kimatutfaet i det färdiga huset. För en ekonomisk optimering av det sammansatta innekimatet måste arbetet vidare inriktas på att värdera oika kimatstorheter i jämförbara mått. 166

168 Professor CLAES ALLANDER Kung Tekniska Högskoan Vägar ti bättre ventiation Varje fungerande ventiationsanäggning har atefter graden av kompexibiitet oika prestandaegenskaper och sjävkart oika kostnader. Utan att närmare anaysera mätetaet för anäggningens prestanda i ett eer fera väsentiga hänseenden förutsätter vi att ett sådant mått kan konstrueras och därmed åskådiggöras såsom en koordinataxe. Vi antar ikaedes att detta gäer kostnaden för anägeningen. Härigenom kan aäggningstypen i väsentiga hänseenden representeras såsom en kurva i koordinatsystem med prestanda- och kostnadsaxar, fig. För att konkretisera detta tänker vi oss att rumstemperaturen önskas håas under en viss nivå. Denna temperaturnivå får då utgöra ett mått på anäggningens prestation. Man kan tänka sig anäggningen uppbyggd på två oika sätt. Antingen kan den förses med maskinen kyning () och arbeta med reativt små uftföden eer också kan den utan maskine kyning arbeta med ett atefter utetemperaturen varierande uftföde (II). I det senare faet begränsas givetvis prestationsnivån. På så sätt får man i vårt koordinatsystem två anäggningskaraktäristikor av principiet oika utseende såsom framgår av fig. Viken av dessa anäggningar är nu den bättre? Man ser genast att en ändamåsenig definition av begreppet "bättre" kan knytas ti den miniroikostnad som utgörs av de båda hedragna grenarna. Man ser därmed att så iänge ej funtionskraven karagts saknar denna definition av ''bättre" mening, eftersom bästa kurvan sammansätts av två oika anäggningstyper. Vi måste därför ti begreppet "bättre" atid knyta begreppet "prestationskrav". Detta begrepp utgö~s mycket ofta av en vertika inje i vårt diagram. Utveckingen inom våra ventiationsföretag syftar givetvis ti att på ett gynnsammast möjiga sätt förändra äge och struktur hos de kurvor som exempifierats. Sjävkart bör ventiationsföretagen ej i någon större utsträckning påverka prestations- 167

169 II PRESTATIONSKRAV (30) (25) (MAX. RUMSTEMP 'C) PRESTATION Fig. Exempe på anäggningskaraktäristikor -maskinet kyd uft -okyd uft kravsinjernas ägen. Det förefaer som om dessa ej tierkänns den fundamentaa betydese de verkigen har. En stor de av det forsknings- och utredningsarbe:e som uträttats vid institutionen för värmeteknik, KTH, under den första deen av 1960-taet har syftat ti att karägga samband av den typ som fig anger, med oika för en ventiationsanäggning vä sentiga parametrar. Vi ska i det föjande möta exempe härpå. Dessa undersökningar har i sin tur utnyttjats vid Kung Byggnadsstyresens va av system för ventiation av statiga kontorshus. För att beysa kompexibiiteten hos dessa probem må vi het översiktsmässigt börja med att studera rumstemperaturens och rumsfuktighetens variation från sekeskiftet. Ett försök att åskådiggöra dessa storhe:er har gjorts i fig 2. Biden avser normaa kontorshus utan särskit accentuerad uftbehanding. Från att vid sekeskiftet ha byggt husen med reativt små fönster, tjocka värmeupptagande väggn.r och haft reativt iten intern värmeutvecking har vi åtit utveckingen gå i en med avseende på rumstemperaturen sommartid ogynnsam riktning. Vi har nått en gräns där ventiationen ovikorigen måste överta temperaturhåningen, viket framgår av den övre kurvan 168

170 i biden. Vintertid har kravet på ökad rumstemperatur medfört svårigheter med den reativa fuktigheten, viket framgår av de båda undre kurvorna i biden. Man ser härav att förutsättningarna förändras med tiden och såunda ej i ett större sammanhang kan betraktas som konstanta. RUMsTEMPERATUR [ C] REL. FUKTIGHET..., /-! ÖVRE GRÄNS FÖR /_,/ ~ ~CCEPTABEL ~~ : RUMs TEMP. ' : [%] GO UNDRE ACCEPTABEL FUKTIGHET Fig 2. Det normaa rumskimatet under 1900-taet Låt oss nu anta att prestationskraven för en anäggning på ett ändamåsenigt sätt fastagts. Som exempe betraktar vi ett vårdrum i ett sjukhus där den maximaa rumstemperaturen sommartid ej får överskrida 27 C. Vi behöver inte här ingå på närmare detajer i fråga om byggnaden. Ti att börja med betraktar vi anäggningskostnaden som funktion av den reativa fönsterarean mutipicerad med transmissionsfaktorn. För att kara kravet om maximat 27 C måste vid ökande värde på produkten atmer kompicerade system tigripas, viket fram- 169

171 RELATIV ANLÄGGNINGSKOSTNAD [ t.] r ~ KLASS C går av fig 3. Kass B är ett system utan kyning, kass C med för-kyning och kass D med såvä för- som efterkyning. Varje systems prestation tänks ökas genom utnyttjande av ett ökande uftföde. Man ser att genom att håa produkten ägre än 0,09 erhås en "bästa" anäggning. Det igger då nära ti hands att formuera ett sidakrav i kombination med huvudkravet 27 C nämigen att produkten reativ gasarea x transmissionsfaktor ska högst få uppgå ti 0,09 och undersöka om detta sidakrav medför några kostnadsändringar i fråga om byggnadsutformningen. På så sätt utvidgas arbetet ti att omfatta även arkitekter och byggnad~tckniker. Exempe på resutat från sådana mer omfattande undersökningar återfinns i byggnadsstyresens rapport nr 12 om kontorshus. Som ett andra exempe betraktar vi ventiationsanäggningens reativa årskostnad som funktion av den interna värmebeastningen i en modern kontorsbyggnad. Huvudkravet är här at- r-;;;tso- 50 o o 0,10 Q20 Q30 0,40 RELATIV GLASAREA TRANSMISSIONSFAKTOR Fig 3. Ventiationsanäggning för en vårdbyggnad Max rumstemperatur 27 C, intern värmebeastning O W m 2 min tiåtet uftföde 70 m3/ h, patient max tiåtet uftföde 100 m3/ h, patient 170

172 jämt att temperaturen sommartid ej bör överstiga 27 C. I detta fa har hänsyn tagits ti det tidigare nämnda sidokravet att produkten mean reativ fönsterarea och transmissionsfaktor maximat är 0,09. Vi får då kurvor för oika anäggningstyper som framgår av fig 4. De oika systembeteckningarna har samma betydese som i det föregående exempet. Man ser här att årskostnaden inom ett interva av 100 % dikteras av ett andra sidokrav, nämigen i fråga om den interna värmebeastningen. Har man exempevis möjighet att sätta sidokravet max 20 W m2 behövs ingen maskine kyning. Detta förutsätter att beysningen säcks vid sosken, viket i de festa fa är ett rimigt krav. Biden visar i övrigt de stora kostnader en ökad beysning medför i fråga om kostnader för ventiationsanäggningen. Man kan räkna med att 000 ux medebeysning ger ca 50 W m2 värmeutvecking varti ska äggas värmeutvecking från människor och maskiner. Den tidigare RELAnV ÅRSKOSTNAD [ f.] _L KLASS B ---:::= / ~ ~ KLASS C KLASS D 50 o o BO 100 INTERN VÄRMEBELASTNING [w 1m'] Fig 4. Ventiationsanäggning för en cekontorsbyggnad Max rumstemperatur 27 C reativa gasarea X transmissionsfaktor 0,09 171

173 nämnda gruppen måste nu uppenbarigen utökas med beysningsspeciaister. De vada exempen visar med a tydighet att "bästa" ventiationsanäggning bestäms av samspeet mean anäggningskaraktäristikor, huvudkrav och ett anta sidokrav, där ett stort anta speciaister måste inkoppas. I ett ferta statiga utredningar över sådana probem har institutionen för värmeteknik, KTH, svarat för de ventiations- och värmetekniska synpunkterna. Vid optimeringsprocessen måste givetvis aa reevanta samband beaktas viket ofta kan medföra ett tidsödande arbete. Ett rätt utnyttjande av datamaskiner ger oss emeertid utomordentiga möjigheter härvidag. Man kan förutskicka att anayser av nu visad karaktär bir at vanigare. Tikomsten av sådana anayser medför i sin tur att kunskap vinns om hur mycket vissa kravs uppfyande kostar, viket i sin tur kan eda ti förändrade stäningstaganden. Vad innebär nu ett förändrat stäningstagande? Vi begränsar oss ti ett stäningstagande i fråga om prestationskraven. I princip betyder detta att den i den första biden visade kravinjen ersätts av en prestationskravskurva av annan karaktär. Vi har därmed introducerat en viktig storhet i probemet, nämigen prestationskravsfunktionen eer kortare kravfunktionen. Denna funktion uttrycker kort sagt föjande: "Vika ekonomiska uppoffringar är vi beredda att göra för uppnående av vissa prestanda?" De agar, som dikterar denna funktion, är endast ofuständigt utredda och vi har här ett stort forskningsområde framför oss. Vi har vid institutionen för värmeteknik panagt vissa undersökningar rörande rimiga kravfunktioner, framför at beträffande området för partiketorrniga föroreningar inom byggnader för oika verksamhetsområden. Genom timötesgående från statens råd för byggnadsforskning har mede ti nödvändig mätutrustning stäts ti förfogande. Avsutningsvis ska jag ge ett par, kanske i viss mån subjektiva synpunkter över kravfunktionen. Se fig 5. Om en kravfunktion bidas som medevärdesfunktion över en stor popuation, viket är nödvändigt inom komfortventiationstekniken, kommer den att praktiskt taget sakna diskontinuiteter. Detta innebär att det knappast existerar något som kan uttryckas som absout nödvändigt. Det är vidare en önskan hos en säjare att funktionskurvan är så brant som möjigt, hest 172

174 av diskontinuerig karaktär. En stor de av rekamen syftar just ti att skapa sådana diskontinuiteter. Man ser att en föreskrift av bindande miniroikaraktär tvångsmässigt ombidar kravkurvan ti en absout diskontinuitet och man inser genast att sådana föreskrifter bör undvikas i största möjiga mån. Het annat är det med begränsande föreskrifter. ACCEPTERAD KOSTNAD 1 FÖRESKRIFT SNABBT ÖKANDE KURVA DISKONTINUERLIG KURVA (KONSTGJORT BEHOV) Fig 5. Exempe på kravfunktioner PRESTATIONSKRAV Oika kravfunktioner erhås om det gäer direkt egna eer endast indirekt egna pengar. Man ser att ett rationet va av ventiationsanäggning ej kan göras med mindre än att kravfunktionen anayserats och fastagts. Jag tror att i fertaet fa är denna anays svårgenomförbar på grund av bristande primärmateria och atför ofta utnyttjas mer eer mindre konstruerade diskontinuiteter. Här har den konsuterande ingenjören ett stort ansvar. Ett visst tryck från tiverkarhå måste mötas med kunnande och omdöme såvä tekniskt som ekonomiskt. J ag tror sutigen att med nya forskningsresutat inom detta område kommer vaet av ventiationsanäggningar att kunna ske mindre intuitivt och på fastar,e grunder än för närvarande. 173

175

176 Civiingenjör ULF RENGHOLT Statens panverk Nya reger för rördimensionering minskar byggnadskostnaderna En tappvatteninstaation kan ses som ett transportsystem för vatten. Det ti instaationen hörande edningssystemet ska medge transport av önskat vattenföde från produktionsanäggning ti enskida förbrukningsstäen (tappstäen). De funktionea kraven för edningssystemet kan karaktäriseras med föjande frågor Viken vattentigång (vattenföde) erfordras ti oika tappstäen för att dessa på ett tifredsstäande sätt ska kunna användas för avsett ändamå. 2 Med viken grad av säkerhet ska vattenfödet tiföras, d v s vid hur stor ande av antaet tappningar per år ska ett ägre vattenföde än enigt ) tiåtas. Detta benämns systemets bristsäkerhet 3 Vika maximaa värden kan toereras för de störningseffekter som uppträder vid tappning (buer o d). 4 Hur stor skevhet kan toereras, d v s hur stort får förhåandet vara mean de största vattenföden som vid ett visst tryck kan tappas ur den bäst beägna tappventien (ägst beägna) i en byggnad och den sämst. Ett högt skevhetsvärde är oförmånigt eftersom det innebär att man från en enda venti kan tappa at det vatten som skue räcka ti för många andra ventier, vika då kommer att ida brist på vatten. I viken utsträckning de funktionea kraven kan tigodoses beror mycket på edningssystemets dimensionering men även på viket tryck som upprätthås i produktionsanäggningen. Ett edningssystem med grova dimensioner medger inom vissa gränser stort vattenföde ti det e.!1skida tappstäet Erforder- 175

177 iga tryckreduktioner för att uppta systeme:s överskottstryck tenderar dock att bi punktformiga och främst koncentrerade ti tappstäenas ventier. Ett system med kena dimensioner ger ägre vattenföden men uppvisar en jämnare fördening av tryckreduktioner. Eftersom en tryckreduktion i ett edningssystem atid är förbunden med judavgivning, d v s buer, är det ogynnsamt med punktfor~iga stora tryckreduktioner. Som exempe kan nämnas att en badkarsbandare med trycket 40 mvp före venti vid tappning utveckar en effekt av minst 0,2 kw. Endast en mycket iten de härav behöver avges i form av jud för att avsevärt buer ska uppstå. Ett kensystem är därför ur buersynpunkt gynnsammare än ett grovt system. De ekonomiska kraven på edningssystemet ger sig sjävt och kan karaktäriseras såunda: Systemet ska ges sådana dimensioner och utföras på så sätt att summan av systemets instaationskostnader och därti knutna byggnadstekniska kostnader vid uppfyande av funktionea minimikrav bir optima. Ett system med kena dimensioner har gynnsammare anäggningskostnader än ett med grova dimensioner. Det är inte bara den direkta materiabesparingen som härvid är utsagsgivande utan även en he mängd andra faktorer påverkas av rördbmetern. Kostnaden för att foga samman rören och förägga dem på ämpiga stäen minskar och den ökade fexibiitet som uppnås med kena röredningar ökar möjigheterna att ösa mått- och modusamordningsprobem. Som exempe kan nämnas att kena röredningar kan föräggas enigt den s k fexiba meterns princip d v s rö:en föräggs ovan bjäkag, i undertak o dy och måtttoeranser tas upp genom att rören Higgs i böjar med stor radie. Även everans- och hanteringskostnader kan vara ägre för rör med iten diameter. Tunna kopparrör kan t ex evereras i ruar i stäet för i raka ängder. Vid vissa tifäen har en diameterminskning särskit stor betydese. Detta gäer t ex vid avoppsedningar där diametern ofta är så stor att edningen inte kan äggas i ett meanväggseement En minskning av diametern ti den gräns att meanväggar e dy bir möjiga att använda för edningsdragning kan het förändra de byggnadstekniska möjigheterna. En närmare anays av de funktionea och ekonomiska dimensioneringsvikoren visar mot vanigheten att aa faktorer med ett undantag pekar åt samma hå: röredningssystemet bör ges 176

178 förhåandevis kena dimensioner. Motiven härför är b a att behovet av stora vattenföden synt's vara mindre än man ansett, att buret har bivit en avarig bieffekt, att anäggningskostnader för kena system är gynnsamma. Dock har ett kent system en nackde som inte får bagateiseras. Vid de tifäen då vattentrycket i produktionsanäggningen (gatunätet) på grund av hög vattenförbrukning är ovanigt ågt kan det kena systemet ge oägenheter i form av för ågt vattenföde. Detta innebär att ett kent system har ägre bristsäkerhet än ett grovt dimensionerat system. Denna säkerhetsfaktor måste därför särskit studeras. BRISTSAKERHETENS PRIS Så gott som atid när det gäer att skapa ett ökat skydd eer en ökad säkerhet ökar kostnaden starkt med säkerhetsfaktorn. Sannoikheten att den händese ska inträffa där den höga säkerheten erfordras är dock ofta begränsad. T ex kan nämnas att den utomhustemperatur för viken byggnadens värmesystem dimensioneras ska statistiskt sett underskridas högst en gång på trettio år. Om man beaktar båd' ekonomiska och funktionea faktorer kan man därför konstatera att det i reaiteten som rege föreigger ett optimum vid viss säkerhet, d v s det är ekonomiskt att ta en viss risk, st' fig. Den optimaa riskfaktorn eer säkerhetsgränsen kan i princip bestämmas genom att man summerar de kostnader som kan hänföras ti säkerhetsfaktorn och gör en beräkning eer värdering av den intäkt (förde) som föjer med en ökad säkerhet. Ifråga om tappvattensystem bestäms kostnaden för en ökad bristsäkerhet främst av kostnaden för härför erforderiga större dimensioner samt av kostnaden för att åstadkomma en reduktion av det buer som p g a punktformiga tryckreduktioner föjer med ökande säkerhet, se fig 2. Att bedöma värdet av en föjer med ökande säkerhet, se fig 2. Att bedöma värdet av en ighet inte göras utan hjäp av socioogiska undersökningar. Bristsäkerhetens värde är emeertid starkt beroende av hur många tappventier som är ansutna ti en försörjningsedning (fig 3). Sannoikhe!en för att en viss ande av antaet ansutna tappventier samtidigt är i bruk är nämigen mindre i ett system med många tappventier än i ett system med få. En s k sammanagring sker atid. Denna sammanagring är väkänd inom 177

179 RESULTERANDE FÖRDEL ,;>---värderad / FÖRDEL / /KOSTNAD sopt Fig. Optima säkerhet [s) VÄRDE (KOSTNAO) VÄRDET AV BRISTSÄKER HET / RÖRKOsTNAD / BULLERSKYODS- / KOSTNAD - REsULTERANDE VÄRDE BRISTSÄKERHET Fig 2. Bristsäkerhetens optimavärde vid vattenedningsinrstaation andra områden, t ex inom etekniken (aa apparater i ett hushå är inte i drift samtidigt), inom trafiken (aa biar i Sverige är inte samtidigt ute på vägen), inom teefontrafiken (samtiga abonnenter med teefonapparat ringer inte samtidigt) o s v. Bristsäkerhet och sammanagring är i sjäva verket två sidor av en och samma effekt. Bristsäkerheten vid ett konstant beräknat vattenföde ti varje enskid tappventi ökar med ökande anta ventier. Omvänt minskar vid konstant bristsäkerhet erforderigt vattenföde per venti vid ökande anta ventier ansutna ti gemensam tiförseedning. 178

180 BELASTNING TILLFÖRSEL LEDNING BRSTSÄKERHET 100,., ANTAL ANSLUTNA TAPPVENTILER Fig 3. Dimensionerade beastning för tiförseedning vid konstant bristsäkerhet och vid optima Ett system dimensionerat för att ab ansutna ventier samtidigt kan vara i bruk får mycket grova dimensioner. Ett sådant system är het oreaistiskt eftersom denna sannoikhet är så iten att händesen inte inträffar under en människas ivstid. Systemet bör därför dimensioneras endast för en iten de av den totat (teoretiskt) möjiga beastningen. Avgörande för hur stor denna dimensioneringsbeastning bör vara är bristsäkerhetens värde, fig 4. Faststäande av denna är därför en förutsättning för rätt dimensionering. En sådan beräkning är dock i praktiken besvärig att genomföra på det sätt som tidigare angetts och därför måste en förenkad metodik sökas. Ett möjigt sätt är föjande. Sammanagringseffekterna i ett grovt dimensionerat system studeras genom mätning av vattenfödet. Erfarenhetsmässigt kan man anta att vattenbrist inträffar så säan att eventuea avbrottstifåen utan svårighet kan beaktas genom direkt justering av mätresutaten vid dessa tifäen. Det bör då vara ett tiåtet antagande att den sammanagring som på så sätt uppmäts representerar ett acceptabet högsta värde på bristsäkerheten även om det exakta värdet är okänt. Genom sådana vattenfödesmätningar och studium av sammanagringseffekterna kan man såunda erhåa ett approximativt riktigt grundag för dimensionering, som på ett tis vidare tifredsstäande sätt tar hänsyn ti både funktionea och ekonomiska krav i fråga om bristsäkerhet 179

181 DIMENSIONERANDE BELASTNING QD / / Fig 4. Dim'ensionerande be!astning TOTALT ANSLUTEN BELASTNING Q, MATUTFÖRANDE Det finns två skida metoder att mäta sammanagringsfaktorn. I den första metoden, (den teoretiska metoden), mäter man den frekvens med viken oika typer av tappventier används under oika situationer. Primärt sker mätning genom att man registrerar den tid under viken en tappventi är i funktion samt intervaet mean två på varann föjande tappningar. Ur detta samband beräknas frekvensen. Med statistiska metoder kan man med kännedom om denna frekvens beräkna sannoikheten för att ett visst anta tappventier samtidigt ska vara i funktion. Därur kan sammanagringsfaktorer bestämmas och dimensioneringsriktinjer utarbetas. Enigt den andra metoden (den praktiska metoden) gör man en direkt mätning i ingående edningar för kat och varmt tappvatten och mäter därvid under en föjd av dagar maximat momentanföde, viket stäs i reation ti hur många tappventier och vika typer av ventier som är ansutna ti ingående edning. Med hänsyn ti svårigheten att göra frekvensmätningar på ett tiräckigt stort anta tappventier har tis vidare endast denna (praktiska) mätmetod kommit ti användning. I ett anta bostadsfasigheter runt omkring Stockhom har under oika årstider varm- och kavattenförbrukningen uppmätts med registrerande apparatur och medest håkortstans överförts 180

182 ti håremsa. Dessa värden har bearbetats i datamaskin och preiminära värden på samtidighetsfaktorn framräknas. SLUTSATSER Av det resonemang som hittis förts framgår att en ken dimensionering (små tvärsnitt) är gynnsam. Hur ångt ned man kan gå med dimensionerna begränsas dock av risken för vattenbrist. Det kan visas att ämpigt värde härpå direkt kan erhåas ur mätningar av tappvattenfödens sammanagring i edningssystem med grova dimensioner och med förhåandevis stort anta ansutna tappventier. Sådana mätningar kommer därigenom direkt att kunna utgöra dimensioneringsgrund och det är därför viktigt att de kommit ti stånd. Det kan konstateras att för den dimensionering (grovdimensionering) som hittis tiämpats för tappvattenedningar föreigger numer vare sig tekniska eer ekonomiska motiv och dessa ädre dimensioneringsmetoder bör därför snarast öv:erges. Med hjäp av BFR:s ansag för studium av sammanagringseffekter har dimensioneringsgrunderna kunnat förbättras så att nya och mer ändamåseniga normer kunnat utarbetas. 181

183

184 Civiingenjör BERTIL W AHLIN G Wahings Konstruktionsbyrå AB Datatekniken inom VVS-branschen. INSTALLATIONSOMRADETS UTVECKLING Instaationsområdets utvecking har hittis i stor utsträckning baserats på praktiskt vunna erfarenheter. Någon mera omfattande forskning har vi inte haft resurser ti, och man har inte heer förrän under de senaste åren haft behov av särskit kvaificerade hjäpmede för panerings- och beräkningsarbeten. Nu kräver at mer ökade anspråk på yttre och inre mijö samt nya byggmetoder med krav på preciserad panering, samordning och dimensionering ökade insatser av instaationsområdets företrädare. Instaationsområdets ökande ekonomiska betydese kräver att aa tigängiga hjäpmede utnyttjas för noggrann kostnadsbevakning. Här kommer nu datamaskinerna och ADB-tekniken in som ett utmärkt hjäpmede i panerings- och konstruktionsarbetet samt i den nödvändiga uppföjningen av oika projekt. 2. AKTUELLA UTREDNINGAR INOM ADB-TEKNIKEN Behovet av datateknikens utvecking inom instaationsområdet har uppmärksammats av byggforskningsrådet, och fera utredningar har utförts med ansag från rådet. Jag ska något beröra dessa, men i första hand redogöra för de utredningar, som vi med ansag från rådet utför inom det företag jag representerar. Dessutom ska jag också nämna några andra arbeten inom facket samt sutigen försöka skissa på en troig utvecking av ADB-tekniken inom instaationsområdet 183

185 2.. KODIFIERING AV VVS-VAROR I en av VVS-tekniska föreningen tisatt kommitte har vi med ansag från BFR arbetat i fera år med att kodifiera aa varor inom rörbranschen så att de kan preciseras och hanteras med hjäp av d:ttamaskiner. I arbetet har samtiga ed, d v s konsuter, entreprenörer och grossister varit representerade, viket inneburit att resutatet är en kompromiss som samtiga kunnat ansuta sig ti. Resutatet har bivit en produktkod, som är samordnad med SfB-systemet. Efter ett gemensamt samordningsarbete med Byggnadsindustrins Datacentra AB-BDC har vi nu även nått möjigheter ti samonning med BDC-systemet. Som ett första ed i den praktiska tiämpningen har en försöksutgåva av den nya versionen av Rörbranschens standardkataog RSK utgivits. Härigenom hoppas vi reativt snart kunna utföra arbetsbeskrivningar och materiaförteckningar som kan bearbetas med datamaskin för kakyering och arbetspanering. Här har vi en rationaisering som efterhand kommer att bidraga ti kostnadsbegränsningar. Ett försök i fu skaa att arbeta på detta sätt utfördes av byggnadsstyresen vid projekteringen av Teestyresens nybyggnad i Farsta. Många värdefua erfarenheter vanns därvid UT:R!EDNING ANGÅENDE MAXIMALT VATTEN FLöDE På uppdrag av Statens panverk har vi vid mätningar med hjäp av eektromekanisk utrustning fått fram uppgifter på vattenförbrukningen i bostadshus. Dessa data har matats in direkt på en håremsa. Med hjäp av datamaskin kan värdena på håremsan ätt bearbetas och en mängd resutat erhåas. Den här arbetsuppgiften är ett bra exempe på den typ av statistisk utredning, som knappast skue ha kunnat karas med manue bearbetning. Resutaten används nu i det pågående arbetet inom panverket för att få fram för hea andet enhetiga normer för dimensionering av vattenedningar. Troigen nås samtidigt en samstämmighet över hea N orden. 184

186 2. 3. BEFINTLIGA PROGRAM FÖR BERÄKNINGAR INOM VVS-OMRADET Inom vårt företag har vi med ansag från rådet sökt skapa reda i de dataprogram, som nu finns inom instaationsfacket så att de ska bi praktiskt användbara för ett större ferta. Vi har börjat med en inventering av vad som gjorts på området, och testar nu de oika programmen för att se hur de ska kunna komma ti användning i vårt dagiga arbete. Nedanstående uppstäning visar vika beräkningsprogram som f n finns. ADB-PROGRAM. Temperaturberäkningar i rum Adamson, Aander, Brown, SF 2. Kybehovsberäkningar Brown, SF 3. Kanadimensionering SF, Eneborg, Nordisk ADB 4. Rördimensionering Henningsson, Örnuf 5. Beysningsfördening i rum Isfät 6. sohöjder och stråningsintensitet Brown, Isfät 7. Vandrande skuggor över husfasad Isfät, SF Vid genomgången av programmen har konstaterats att de var för sig är fut användbara för de beräkningar som de är avsedda för. Probemet för den praktiskt arbetande ingenjören är do..:k att man inte har en enke beskrivning av vad programmen är avsedda för, vad man ska mata in för förutsättningar och vika resutat man kan få ut. Vi arbetar med att få fram sådana beskrivningar. De~a beskrivningar ska även innehåa uppgifter om vem som disponerar programmet, var man kan köra det och exempe på hur mycket oika typer av körningar kostar. 185

187 Jämsides härmed arbetar vi med att utvecka de befintiga programmen i samarbete med programmens upphovsmän. Speciet studerar vi möjigheten att göra ätthanteriga deprogram för tidiga översagsberäkningar INSTALLATIONSPROJEKTERING MED HJÄLP AV ADB I en senare de av vår utredning kommer vi att försöka anaysera andra probem inom instaationsfacket som ämpigen kan bearbetas med ADB-tekniken, och i vår sutrapport panerar vi att ämna fera försag ti områden där programmering bör utföras. Exempe härpå är tryckets variation i ett kanasystem när regeringsåtgärder vidtages exempevis för att öka uftfödet i ett konferensrum. Ett annat exempe är ett program som kan användas för att bestämma hur juset fördeas i ett rum vid oika beysningskäor och oika inredningar. Vi är även inne på att på oika sätt förenka ADB-rutinerna i projekteringsarbetet. Stora tungrodda ADB-system är ti nackde både när det gäer den praktiska tiämpningen och när det gäer kostnaderna för körningar. För att få instaationsprojektörerna att använda ADB-tekniken krävs istäet fera små program eer deprogram så att man kan räkna etappvis och göra bedömningar av aternativa ösningar i ett tidigt projekteringsskede utan betungande arbete och stora datamaskinkostnader. ADB-beräkningarna måste kunna utföras efterhand som projekteringsarbetet framskrider om maxima nytta ska kunna ernås. Detta är det nya i våra tankegångar och som vi ser det nödvändigt för att möjiggöra en amän övergång ti användande av datamaskin i projekteringsarbetet. Ideaet är så små deprogram att konstruktören i princip kan få omgående svar på sina tekniska frågor från datamaskinen medan han håer på med konstruktionsarbetet. Man ska inte som nu behöva vänta 3 a 4 dagar på fuständig stansning av ett stort primärmateria, körning och utistning samt transporter ti och från datacentraer. När man får svaren från datamaskinen finner man att resutaten visar att man skue gjort 186

188 på ett annat &ätt och så får man börja om igen. Konstruktions- och beräkningsarbetet måste gå hand i hand. Vi studerar därför särskit det nya "time-sharing"-systemet, det vi säga ett system där man har många små terminaer ansutna via teenätet ti en centra datamaskin fig. En sådan termina kan finnas pacerad på ett reativt itet konstruktionskontor och konstruktören kan därigenom omedebart efter att han via terminaen frågat datamaskinen få ett svar på sin egen terminas skrivare. Förenkat kanske man kan säga att vi strävar efter att göra datamaskinen ika ätthanterig som räknestickan för våra ingenjörer. Datamaskin Yttre minne med stor kapacitet Fig. Vid de sutiga större genomräkningarna av vvs och e-systemen får man än så änge förfara på samma sätt som hittis, det vi säga med inämning av primärmateriaet ti en större datamaskincentral För stora körningar är nämigen för närvarande inte terminasystemet ekonomiskt önsamt. Det finns heer inte i nuvarande utveckingsb.s möjigheter att kara stora körningar med sådana terminasystem. 1$7

189 3. STATISTIK över PROJEKTERINGSKOSTNADER Rationaisering är atid nödvändig. För att rationaisera krävs ett hårt grepp om aa kostnadsposter. Svenska Konsuterande VVS-ingenjörers Förening (SKVS) har därför satsat på ett A.DB-program för redovisning av projekteringsarbete och uppföjning härav med efterkakyer. Härvid får man mängder av data om fördeningen av projekteringstider samt kostnader för oika projekteringsskeden, oik:! arter av arbete och oika anäggningsdear. En strikt uppföjning av tider och kostnader för ändrings- och tiäggsarbeten görs även. statistik har man ju atid kunnat gc.ra manuet, men aa deposter orkar bara maskiner håa reda på. Det är givetvis här också fråga om en stor kostnadsbesparing att agra statistik i en datamaskin och sedan få den bearbetad. Projekteringsstatistiken har nu kompetterats med ett program för gemensam önestatistik inom vvs-facket och ett deprogram för uppföjning av anäggningskostnader. I samband med att vi gör våra efterkakyer på projekteringskostnaderna kan vi nu mata in driftdata på den aktuea anäggningen, storeksordningen på värmeanäggning, ventiationsanäggning, kyanäggning etc. samt kostnaderna för de oika anäggningsdearna och den totaa byggkostnaden På så sätt kommer vi att få en förnämig statistik att tigå vid nya paneringar och projekteringsarbeten. Detta arbete är av så sent datum att någon egentig nytta ännu ej kunnat utvinnas. I ansutning ti denna användning av datamaskiner kanske jag bör tiägga att det givetvis finns många företag såvä entreprenörer som grossister och konsuter som använder databehanding av sina kontorsrutiner. Jag vi även framhåa att många av konstruktionsbyråerna utbidat 8ina medarbetare i användandet av nätverkspanering. Här har ett at vanigare användande av datatekniken nästan smugit sig in och bivit ett dagigt hjäpmede. 4. FRAMTIDSASPEKTER Tidigare har jag nämnt termina~ystemet. Ett sådant system medger även att man kan överföra bider från en centra datamaskin ti en termina. I framtiden kanske man kan få fram 188

190 färdiga ritningar på sin terminaskärm - ja, åtminstone kan man vä tänka sig att få fram viss::t typritningar av oika sag. Man skue också kunna tänka sig att fabrikanterna agrade tekniska data, mått och vissa typritningar i centraminnen, som kan nås av aa projektörers terminaer. Härigenom skue man sippa en mängd firmakataoger, som kanske inte är "up to date". Fabrikanterna får en fin möjighet att få ut aa ändringar i sina "kataogbad" ti aa mottagare på samma sekund. At besvär med probem, orsakade av förådrade databad försvinner. Att bestäa fram ritningskopior från mikrofimade ritningar via datamaskiner igger dock ännu närmare i tiden. Den utvecking som jag nu frammanat pekar ju nästan på att människan bir onödig i framtidens instaationsprojektering. Min tro på datamaskinerna sträcker sig dock inte ängre än att betrakta dem som ett värdefut hjäpmede som vi i amänt intresse ska utnyttja inom instaationstekniken. En bätt re räknesticka om man så vi. Arbetet fortsättes med ökad kraft p~ att få fram skickigt fok inom vårt fackområde. Vad vi bör sträva att använda datamaskinerna ti, är att åta dem göra de rutinbetonade och!rista dearna av vårt arbete. Detta arbete bir då både riktigare och biigare utfört. Ingenjörerna kommer säkerigen att ha fu syssesättning med samordniag och anpassning av de vädimensionerade anäggningarna. 189

191

192 Laborator IRMA ÅSTRAND Arbetsmedicinska Institutet Fysisk ansträngning i byggnadsarhete De senaste årtiondena har det skett en fantastisk mekanisering och rationaisering på de festa industrier, viket b a inneburit att många fysiskt tunga arbetsmoment försvunnit. Trots detta faktum finns det dock en he de tunga arbeten kvar. I en de fa är förkaringen den att i och med att en mekanisering skett av ett arbetsmoment, varvid produktionen kunnat höjas, kommer arbetstakten att drivas på vid andra moment och dessa kommer härvid att förändras från att ha varit reativt ätta ti att bi reativt tunga. Ett exempe härpå är högmodernt svenskt skogsbruk som för den enskide skogshuggaren av idag trots motorsågar, barkningsmaskiner m m innebär ungefärigen samma arbetstyngd som för år sedan. I andra fa är orsaken den att röresemönster och röresebanor är desamma även om redskapen moderniserats. Av Sveriges befokning är ca 3,8 mijoner yrkesarbetande och vi räknar med att ca häften av dessa har ett yrkesarbete som fortfarande måste betraktas som reativt tungt ur fysisk synpunkt eer i varje fa ett yrkesarbete vid vars utövande man har en kar förde av att ha en god fysisk arbetsförmåga. I tabå ges exempe på sådana arbeten som engagerar reativt många personer. Beroende på nedgången i fysiska resurser med stigande åder är det sjävkart att anpassningsprobemen i dessa yrkesarbeten bir störst hos den som atmer närmar sig pensionsådern. Det typiska för de i tabå nämnda yrkesarbetena, exempevis byggnadsarbete, är att de ofta innebär arbete med armar eer ben och bå, d v s med stora muskegrupper. Denna typ av arbete betyder ökade krav på bodcirkuation och andning. Ett sätt att studera hur en individs arbetsanpassning ti dessa 191

193 TABLA. EXEMPEL PA RELATIVT TUNGA YRKESAR BETEN Husmorsarbete inkuderande handhav av små barn skogsarbete Byggnadsarbete (grov- och murningsarbete) Lantbruksarbete Vissa gruv- och anäggningsarbeten stuveriarbete schaktningsarbeten inom väg- och byggnadsarbete Manuea astnings- och transpmtarbeten inom exempevis järn-, pappersmassa- och ivsmedesindustrier Tyngre smidesarbeten vid järnverk Ban- och astningsarbeten vid SJ Lager- och packningsarbeten överhuvudtaget typer av arbeten äger rum är att mäta den individuea ansrängningsgraden och sätta denna i reation ti den individuea kapaciteten. En sådan studie gjordes på byggnadsarbetare i oika ådrar i stockhomsregionen år Ett gott mått på ansträngningsgraden är pusfrekvensen. 33 byggnadsarbetare studerades under en he dag medest Ekg-registrering för erhåande av pusfrekvens i aktuet yrkesarbete. Medevärden för varje individ beräknades. Det visade sig att det föreåg en korreation mean den pusfrekvens individen maximat kunde nå pi cykeergometer i aboratoriet och den genomsnittiga pusfrekvens som erhös under en he dags arbete. De som nådde höga maximaa pusfrekvenser på cyke, hade en reativt hög pusfrekvensnivå under dagen jämfört med dem som hade ett reativt ågt övre pustak vid cyking. Sänkningen i fysisk kapacitet med åder är mycket vä reaterad ti en sänkning i maxima pusfrekvens. Det var såedes i huvudsak de ädre personerna som under dagen arbetade med en reativt åg pusfrekvens. Personer i oika ådrar av samma kön presterar i genomsnitt samma yttre arbete vid samma pusfrekvensnivå. Detta betyder i reaiteten att de ädre i genomsnitt trots att de ansträngde sig ika mycket utförde ett mindre arbete än de yngre. Inom denna bransch, byggnadsindu~trin, sker anpassningen av höga och åga kapaciteter ti vissa arbetsuppgifter spontant på så sätt att var och en utnyttjar en viss ika stor procentue de av sin kapacitet under yrkesarbetet nämigen ca 40 %. På 192

194 hjärtfrek~eos 14 yrkesarbete tid maxima hjärtfrekvens 170 cyking 11,8 me/t r 0.6 0,9 1, ,7 V02, /min. 100 Z ov mox. Fig. Överst exempe på hjärtfrekvensregistrering under yrkesarbete. Figuren under visar individens speciea pus-syreupptagningsdiagram från bestämningarna på cykeergometer. aboratoriet har vi reativt goda möjigheter att approximativt testa en persons arbetskapacitet på cykeergometer. Ett sådant test beihöver inte ta mer än ca.15 min r tid. Vi kan med andra ord på ett enket sätt skaffa oss en uppfattning om oika personers fysiska kapacitet. Detta betyder att företag det här gäer borde anskaffa cykeergometrar för testning av fysisk kapacitet att brukas vid nyanstäning och som kontinuerig uppföjning av sin persona för att bättre kunna pacera arbetskraften. Denna ovan diskuterade anpassning är dock endast möjig om individen kan håa en reativt fri arbetstakt. Härvidag tikommer emeertid inverkan av både ekonomiska, sociaa och psykoogiska faktorer som är svårare att koordinera både med hänsyn ti individerna och företaget. Ju mera dessa faktorer 7 193

195 Medevärde av hjärtfrekvens under yrkesarbete R A A _.AD- A ~ 1,5 Vo 2 1/min. O= 1,2-1,4 _,._ = 0,8-1,1 80 :? L > maxima hjärtfrekvens Fig 2. Medevärde av hjärtfrekvens under yrkesarbete i förhåande ti maxima hjärtfrekvens hos 33 byggnadsarbetare år gama. L',O,e= beräknad arbetstyngd under yrkesarbetet. tiåtes inverka på personauppsättningen ju färre ädre bir kvar i yrket. En avgång av ädre yrkesarbetare före pensionsådern bir emeertid ännu mer uttaad på sådana arbetspatser där avbetstakten är maskinet styrd och ej tiåter en individue anpassning. Den cirkuatoriska anpassningen som här diskuterats innebär sannoikt att arbetet kan utföras under optimaa betingeser, d v s med minsta möjiga energiåtgång. Denna hypotes förkarar varför arbetstakten drivs upp på icke mekaniserade arbetsmoment vid en mekanisering eer bortrationaisering av andra moment och varför arbetstyngden trots a maskine utrustning o s v fortfarande innebär ungefär samma ansträngning för individen. Att observera är emeertid att detta resonemang gäer enbart yrkesarbeten i vika man måste förfytta sin egen kroppsvikt samtidigt med att arbetet utföres. Vinsten med rationaisering och mekanisering av vissa arbetsmoment i sådana yrkesarbeten tifaer såedes het och hået produktionen. I andra typer av arbeten, där vidtagna åtgärder inneburit att arbetet kan utföras het och hået i exempevis sittande stäning, innebär förändringarna vinst också för individen. Tabå 2 ger en förteckning över några arbetsmoment som är 194

196 tunga vad energiåtgång beträffar och där pusfrekvenserna är reativt höga. TABLÅ 2. EXEMPEL PÅ RELATIVT TUNGA ARBETs MOMENT Grov-, fin- och sprutputsning Murning Sågning Spikning ovan brösthöjd Virkesrensning Bärning av materia Kärming Vibrering av betong Bining Sipning Armeringsarbeten Pusfrekvensen ger ett gott mått på arbetstyngden uttryckt som syreförbrukning eer kaoriproduktion, förutsatt att stora muskegrupper som armar och ben i kombination med båmuskier utnyttjas vid arbets utförande. Vid arbete med enbart små muskegrupper, som exempevis vid spikning, måning och vissa instaationsarbeten, ger pusfrekvensen inte samma uppysningar om arbetstyngden. Den ger däremot goda uppysningar om ansträngningsgraden. Vid,ett visst yttre arbete är såvä pusfrekvens som bodtryck betydigt högre vid arm- än vid benarbete, viket betyder att beastningen på hjärtat är större vid arm- än vid benarbete. Vidare kan konstateras att 'Såvä bodtryck som pusfrekvens bir högre ju högre upp ovan roidjehöjd man arbetar med armarna (fig 3 och 4). Spikning i bänkhöjd är såedes betydigt mindre ansträngande än spikning i takhöjd. Dessa förhåanden är värda att observera speciet inom byggnadsindustrin eftersom arbete med armarna i oika höjd är reativt vanigt förekommande. En fråga som ofta stäes speciet då det gäer ta om bodtryck, hjärtfrekvens, hjärta o s v är: är det farigt att ha ett yrkesarbete av detta sag, d v s arbete med små muskegrupper i takhöjd. Friska unga och ädre personer tå säkert beastningen. Det kan emeertid bi tungt för den ädre arbetaren, som på grund av naturigt ådrande har en nedsatt kapacitet i förhåande!iii sin yngre koega. Risken i ett teamarbete är nämigen att arbetstakten bir uppdriven och att de ädre inte 195

197 Ant. spik min. n spikning bänk vägg tak cyking stå stå x. arm ar ni.' r upp Voz 3.0 /min 2.0 ~ 1.0 OL-~~--LL~~~~--~--LL~~~L-~0 Pusfrekv'ns s M 100 D 50 ~~---~~----~W~---J~~~~-JV~~--~~~1--kV~ V.'nös mjöksyra mg:~ D bänk n vägg ~ tak max. std std arm arm ner upp Fig 3. Överst: anta isarna spik per minut vid spikning på bänk, i vägg och i tak; syreupptagning (V0 2 /min = energiåtgång) vid motsvarande arbeten.sam~ vid cyking. Näst överst: pusfrekvens, nedanför föjer bodtryck (S=systoiskt; M= mede/bodtryck; D=diastoiskt) och venös mjöksyrakoncentration vid motsvarande arbeten. 196

198 Fig 4. De oika arbetsfäningarna som studerats vid spikningsförsök redovisade i fig 3. riktigt orkar hänga med. Som aa vet är >bjärt-kärsjukdom vår vanigast förekommande sjukdom och den kräver de festa dödsfaen. Den är sannoikt varken mindre eer mer vanigt förekommande band byggnadsarbetare än andra. Hos sådana personer, som har tendens ti högt bodtryck och som eventuet har hjärtbesvär finns det däremot, ti skinad från hos friska, risker för överbeastning just vid arbete med små muskegrupper i högt äge med armarna. Samtidigt med detta vi jag emeertid också poängtera att vi nu för tiden rekommenderar fysisk träning av hjärta, ungor o s v också för patienter med bjärt-kärsjukdomar. Det är dock att observera att denna träning ska ske med stora muskegrupper d v s ben och bå, då speciet höga bodtryck ej nås. Lämpiga träningsformer är gång, öpning och cyking. För att nå en god individue anpassning ti arbetet kan man arbeta utefter föjande 3 riktinjer:. Företagshäsovård 2. Inköp av nya redskap och maskiner 3. Panering och utformning av arbetspatserna enigt ergonomiska principer d v s på ett sådant sätt att arbetet underättas för den enskide, 197

199

200 Ingenjör INGVAR RÅKMAN Datagruppen i Göteborg Arbetspatsens tiskottstider störningar på byggoperationer. DATAGRUPPEN I GöTEBORG- PRODUKTIONS TEKNISKT UTVECKLINGSARBETE BYGGPRODUKTIVITETEN MASTE ökas Det är en strävan idag hos aa parter i byggbranschen att med oika mede öka produktiviteten och därmed sänka kostnaderna. Det gäer att åstadkomma ett visst byggnadsverk med minsta möjiga sammanagda insats av resurser i form av organisation, arbetskraft, maskiner, materia etc. Genom industriaisering av byggandet strävar man efter högre produktivitet. Ju mer industriaiserat byggandet bir, desto större krav stäs på styrning av resursinsatser och produktion. I insikt härom startade SAF-RATI omkring 1960 kursen i produktionspanering för byggnads- och anäggningsindustrin. Dessa kurser omfattade b a systematik för genomförande av en panering, moderna tekniker t ex nätverksteknik för arbetspaner och oika hjäpmede i form av banketter och checkistor för oika avsnitt i en panering. Systematisk produktionspanering är ett effektivt hjäpmede för produktionsstyrning. För att åstadkomma reaistiska paner efter vika bygget kan drivas krävs dock stor kunskap om produktionens struktur samt data i form av kapacitet, tidåtgång och kostnad för skida dear av produktionen. En grupp byggrationaiserare i Göteborg diskuterade 1962 möjigheter ti samarbete över företagsgränserna för att därigenom snabbare och biigare få fram acceptaba data. Fyra företag enades om ett sådant samarbete inom ett preciserat verksamhetsområde. Dessa företag var AB Skånska Cementgjuteriet i Göteborg, Yngve Kuenberg Byggnads AB, AB Bergendah & Röckert och F O Peterson & Söner Byggnads AB. 199

201 Samarbetsgruppen kaas Datagruppen i Göteborg, och består av ingenjörerna Hans Häggsjö, Rof Eriksson, Ingvar Råkman och Rune Augustsson som representanter för vardera av dessa entreprenörföretag. Dessutom medverkar ingenjör Sture Andn!asson, Byggförbundet, och ingenjör Ingvar Abrahamson, Sveabund. DATAGRUPPENs DATAUTBYTESVERKSAMHET OCH SYSTEMARBETE Datagruppen påbörjade försöksvis insaming, bearbetning och redovisning av data utan några egentiga gemensamma riktinjer. Det behövdes en gemensam bankett för redovisning av data, och en sådan utveckades efter hand. Det avarigaste probemet var dock att gruppens medemmar inte "taade samma språk" - man ade oika innebörd i de termer och begrepp som fanns, och man myntade nya, där begrepp saknades. Viss arbetsstudieterminoogi fanns redan, men man hade på oika hå anpassat begreppen efter där speciea behov. Terminoogin var ej enhetig. Tekniska Nomenkaturcentraens skrift TNC 34 "Arbetskunskapsterminoogi" var ett steg på vägen mot enhetig terminoogi för speciet arbetsstudier. Någon enhetig terminoogi för produktionspanering fanns dock inte as vid denna tidpunkt. Inom Datagruppen insåg man snart, att det först måste skapas ett ogiskt och konsekvent uppbyggt system för oika arbetens avgränsning från varandra, för precisering av de i data ingående mängd- och tidkomponenterna, för precisering av datas bakgrund m m innan ett kvaificerat datautbyte kunde äga rum. Datagruppen började med en systemuppäggning paraet med datautbytesprogrammet. Datagruppens ursprungiga arbetsmå - att sama och byta data - har kontinuerigt bedrivits paraet med det forskningsarbete som beskrives nedan. Ytterigare byggnadsentreprenörer i Göteborg har 1966 ansutit sig ti detta insamingsoch utbytesprogram, som nu bedrives i en specie Datautbytesgrupp omfattande åtta företag. Paraet med forskningsarbetet har samarbete och erfarenhetsutbyte ägt rum med sådana förbund och institutioner som bedriver utveckingsarbete inom detta område. 200

202 DATAGRUPPENs UTREDNINGAR MED BYGGFORSKNINGSANSLAG Hösten 1964 påbörjade Datagruppen med ansag från byggforskningsrådet en produktionsforskning inom ett speciet avsnitt av ovannämnda system - att kartägga byggarbetspatsens tidstiskott ti oika arbetsoperationer, d v s väntan, avbrott, hinder och störningar. Sedermera erhös tiäggsansag, för att kartägga normat förekommande arbetsuppgifter och i principscheman redovisa dessa avgränsade på oika nivåer i ett partitivt system, där en nivå utgjorde operationsnivån. Denna princip för avgränsning av arbete var nödvändig för att fuföja störningsundersökningen, som skue igga på operationsnivå, och genomfördes därför som ett ed i densamma. Utredningen bedrevs i föjande steg: Precisering, bearbetning av i företagen tigängigt materia samt hypoteser 6 enveckors förstudier på byggpatser samt konstruktion av anaysmetodik för det egentiga fätarbetet 25 enveckors fätstudier på skida byggarbetspatser inom sektorn husnybyggnad Bearbetning av fätmateria och redovisning De arbetsoperationer och arbetsprocesser, som pågick under respektive arbetspatsveckor beskrevs i form av nätverkspaner. Vissa arbetsoperationer anayserades i sina deaktiviteter ett stycke ner mot MTM-nivå. Dessa schemor över processer och operationer har sedan egat som grund för de principschemor för arbete på oika nivåer som redovisas i rapporten Produktion.rdatasystem. Det tidigare av Datagruppen utarbetade och tiämpade produktionsdatasystemet har successivt vidareutveckats paraet med byggforskningsuppgiften och devis med impuser från detta arbete. Därför redovisas hea produktionsdatasystemet i sitt nuvarande skick i denna rapport. Eftersom systemet omfattar reger för entydig och enhetig precisering av aspekter kring produktionsdata, kommer systemet att utveckas vidare i takt med nya rön om produktionens struktur och omständigheter kring denna. 201

203 N o N»RUTIN FÖR SYSTEMATISK ARBETS BEREDNING» MALSÄTTNING: HÖGRE BYGGPRODUKTIVITET ~ LÄGRE BYGGKOSTNAD

204 Den största andeen av utredningsarbetet ägnades åt att kartägga störningar på oika arbetsoperationer. Under de 25 enveckasavsnitten ur oika produktioner studerades aa där förekommande arbetsoperationer och de på dessa inverkande störningarna som resuterade i arbetspatstiskottstid. Studierna utfördes som frekvensstudier - en form av stickprovsundersökning - direkt på håkort enigt Port-a-Puneh-metoden (pennstansmetoden). Under var och en av de 25 studieveckorna gjordes ca 2000 observationer. Vid varje observation noterades ett anta aspekter genom utstansning av ika många hå. Varje observation resuterade i ett håkort. Totat stansades ca håkort under fätarbetet på de 25 byggpatserna. Förutom uppmätning av arbetspatstiskottstider utfördes en kassning av ett anta faktorer som kunde tänkas påverka mängden av arbetspatstiskottstid. Bearbetningen har sedan skett på håkortscentral Därvid har des uträknats arbetspatskoefficienter för ett anta operationer. Des har samband mean dessa och påverkande faktorer påvisats. Resutatet av störningsstudien redovisas i rapporten Arbetspatskoefficienter, påverkande faktorer och samband. Datagruppens produktionstekniska utveckingsarbete redovisas atså i två rapporter Rapport : Produktionsdatasystem Rapport 2: Arbetspatskoefficienter, påverkande faktorer och samband. Rapport redovisar ett totat system och rapport 2 är resutatet av en djupare anays inom ett avsnitt av detta system. Ytterigare rapporter i denna serie kommer efter hand att pubiceras som resutat av Datagruppens fortsatta produktionstekniska utveckingsarbete med byggforskningsmedel 2. INNEHÅLLET I RAPPORT 1: PRODVKTIONSDATA SYSTEM DATAVARIATION Ett kapacitetsdata t ex "formsättning m 2/tim" är okart i många avseenden och har därför aa förutsättningar att bi fe använt i en prognossituation t ex vid produktionspanering. 203

205 Vad avses med "formsättning"? pint-, vägg-, pear-, bak- eer vavform enbart uppsättning av formen eer hea kedjan av arbetet med formmateriaet: ossa formmateria, förtiverka formeement, transport ti formstäet, uppsättning, nedtagning e f ter betongens härdning, rengöring av formmateria o dy form av ösmateria eer eementform träform av oika sag eer påtform form för manue hantering eer för kranhantering. Vad avses med "m2"? uppsatt formyta eer motgjuten yta exkusive eer inkusive ursparingar och avstängare. Vad avses med "tim"? tiden för vardera av träarbetarna eer för hea formsättningsaget enbart "effektiv" tid eer a tid inkusive tidsbortfa, avbrott, väntan, hinder och störningar av oika sag. Vika förutsättningar rådde vad beträffar: arbetsmetod agsammansättning hjäpmede och deras kvaitet formmateriaet, dess kvaitet, uppagring, förpackning, förtiverkningsgrad m m arbetets kopping ti andra arbe~en exempevis armering, einstaation i form enstyckstiverkning eer seriebyggande hustyp, byggnadens form och storeksordning produktionsförhåanden på byggpatsen exempevis organisation och edning, materiaeveranser, arbetskraft, väder och vind mm övriga faktorer som medverkar ti datavariation. Hur har underaget för datat uppmätts och hur statistiskt säkert är det angivna värdet: noggrann mätning av producerad mängd eer endast genom uppskattning noggrann mätning av förbrukad arbetstid med hjäp av arbetsstudier med särskit arbetsstudieschema och stoppur eer endast genom tidfördening utförd i efterhand av arbetsedaren data ba serat på enstaka mätvärden eer data i form av en frekvensfördening med angivna centravärden och spridningar. 204

206 KRAV PA ENTYDIGHET OCH ENHETLIGHET För att ett datavärde (historik från en situation, som i princip adrig återkommer exakt ika) ska vara av högsta kvaitet för prognosering av en förväntad situation, måste föjande krav stäas: Entydigt preciserat arbete för viket datavärdet anges ("Vi måste för det första vara på det kara med viket jobb som avses och för viket datavärdet anges) 2 Entydigt preciserat mängdunderag för datavärdet ("Vi måste även veta viken sorts ma, m2, m osv som använts som mätenhet för den producerade mängden") 3 Entydigt preciserat tidsunderag för datavärdet ("Vi måste även veta viken sorts tim, min, osv som angivits som mått på arbetsinsatsen") 4 Entydigt preciserade faktorer, som kan ha inverkat så, att datavärdet har bivit högt, "normat" eer ågt ("Vi måste kunna bedöma och modifiera datavärdet med hänsyn ti i prognossituationen aktuea förhåanden") 5 Entydigt preciserade mätmetoder för mängd och tidmätning ("Vi måste veta hur pass säkert datavärdet är rent uppmätningsmässigt sett"). En misstokning i något eer några av dessa avseenden kan innebära betydande fe i prognosen. Ur praktisk synpunkt är det dessutom önskvärt, att i största utsträckning ett visst sätt att entydigt precisera även bir enhetigt tiämpat. Därför är det önskvärt att föjande kan genomföras: 6 Enhetigt sätt att avgränsa arbeten vid oika detajeringsnivåer i byggprocessen 7 Enhetiga mängd-, tid- och kapacitetsbegrepp 8 Enhetigt redovisningssätt i form av ikartad bankett med samma sorts information återkommande på samma pats på aa databad och där datapåverkande faktorer, mätmetoder och övrig information anges så standardiserat som möjigt. Det gäer att precisera de avgränsningar och faktorer - såvä i aktuet arbete som i produktionsförhåandena i övrigt - vika som är de mest karakteristiska för arbetet i fråga och som mest kan ha påverkat datavärdet Ju mer entydigt man yckas beskriva detta desto bättre möjigheter har man att stäa riktiga prognoser. Ju mer enhetigt man tiämpar avgränsningar, terminoogi och sätt att redovisa data desto snabbare och med mindre risk för fe kommer datakommunikation att kunna ske mean oika funktionärer i byggprocessen. 205

207 PRECISERING AV AKTUELLT ARBETE Den totaa byggprocessen består av byggnadsproduktion och byggnadsförvatning. Byggnadsproduktionen inrymmer skedena FUNDERINGAR KRING BEHOV AV BYGG N. O. UTR. BYGGNADSPRODUKTIONSPROCESSENS BELÄGENHET DEN TOTALA 6YGGPROCESSEN PROJEKTERING FUNDERINGAR KRING NYTT BEHOV PRODUKTBESTÄMNINGSSKEDE (BYGGN.) PRODUKTFRAMSTÄLL PRODUKTFÖRVAL TNINGS NINGSSKEDE (BYGGN.) SKEDE (BYGGNAD) Fig program och förprojektering, projektering samt byggande. Se fig. Byggandeprocessen inrymmer förutom administrativa aktiviteter etc den rena tiverkningen av byggnaden. Se fig 2 och fig 3. Tiverkningen bedrives skedesvis och i vissa etapper inom skedet. Varje skedesetapp åstadkommes via ett anta arbetsoperationer ur en eer fera arbetsarter. Varje arbetsoperation kan i princip byggas upp via mindre arbetsföropp - de ara minsta arbetsföroppen är uppbyggda av aktiviteter på MTM-nivå. Oika funktionärer i byggprocessen har i oika situationer behov av tids-, kapacitets- och kostnadsdata för arbeten på oika mvaer i byggprocessen. Entydig och enhetig avgränsning är därvid väsentig så att man taar om "samma 206

208 ~ ~- ~ 1 :A TILLVERKNINGSVARVET = EN SKEDESETAPP ARBETS ARTER FÄRD. BETONGVALV FORMNING PLÅTFORMNING PLÅTFORMNING EL-INSTALL. MONT. EL-INSTALL GODS FORM MONT. EL-INSTALL GODS FORM VVS-INSTALL. ARMERING BETONGGJUTN. LOSSN. ARM. STAL BOCK N. MONT. VVS-INSTAL GODS FORM.TILL FORM STAL FORM. jftjll rform ~----~.QBETONG.,c)IÄRDNIN~6 GJUTN. ÖVER NATT MONT. VVS-INSTALL GODS FORM INLÄGGN. ARMERINGS STÄL FORM --t- N o -J

209 N o 00 ~ ~ w Byggandeprocessen Byggnadstiverkningsprocessen, exempe på arbetsföropp på oika nivåer Tiverkningar PRINCIPSCHEMA ENTREPRENADRORELSENSADMINISTRATION OCH ENTREPRENADFORSAUNING ENTREPRENADADMINISTRATION (ARBETSPLANERING, ARBETSBEREDNING, RESURSANSKAFFN., ARBETSLEDN. ARBETSAOM.} TILLVERKNINGSANORDNING {ETÄBLERING, SKÖTSEL O. UNDERHALL, AVRUSTNING ttemporär "FABR:iKit BYGGNADSTILLVERKNING ETT PROJEKT \ Tiverkningsskeden GATUBELÄGGNING, TRAOGAROS ANLÄGGNING

210 00 Sked~ setapper ' ~"""""""'c=_; --:~,:::~:: ~ "\"'-' SOMBYGGNAD BTG DITO ETAP:P2 DITO j)itq ETAPP3 -- ETAPP4 SOMBYGGNAD MURYTTERVÄGGSETAPP 1 o.s.v. Arbetsoperationer Operationsdear ner mot MTM-nivå ~ ~ _BETONG GJUTNING GO~;._~~. JNING' () MON'T"'~~:;NSTALL. GODS FORM MONT VVS-INSTALL. GODS FORM MONT ARMER.STAL FORM MELLANLAGRING BETONGMASSA FICKA TRANSPORT BETONGMASSA MED GJUTNING BETONGMASSA FORM- HÄRDNING ~ ~... - """" ~.. - """ "~' ANLAGGN HORN SKIFTVIS SLAMN. MIN.ULLS BAKMURN FLYTTN HORN SKIFTVIS SLAMN. MIN.ULLS BAKMUR N. N o \O FYLLA BTG HISSA, SVÄNGA TÖMMA SVÄNGA BASK VID BASK BASK PA FIRA BASK FICKA GJUTSTÄLLE TOM RETUR TILLFICKA / FORA IN OPPNA BETONGMASS STÄNGA BASK LÄGE LUCKA UR BASK LUCKA ~o.s.v.~o.s.v. ETT SKIFT SNÖRE 1 NASTA SKIFT FOG SNOR E " B:~K~:~: DO F;:AB=~~Kt0 ~~:;:: eq- O.S.V....0 H"~~:.A fq- O.S.V. BRUK PÅ STEN OCH STEN TILL MUR, INPASSA STEN MUR

211 jobb" vid datautbyte och därigenom undviker missförstånd. I rapport ägnas dessutom speciet intresse åt precisering av arbetsoperationsnivån eftersom den störningsundersökning som redovisas i rapport 2 avser störningar på byggoperationer. PRECISERING AV DATATS MÄNGDUNDERLAG Vid t ex hantering av jord- och bergmassor måste voymbegreppet ma preciseras i två avseenden, des ur aspekten teoretisk sektion - verkigt erhåen sektion, des ur aspekten "fast" tistånd - "öst" tistånd. Med teoretisk sektion avses den på ritningen angivna eer den i förekommande fa ti operationen anpassade sektionen, - dvs oroprojekterad sektion - för att kunna utföra arbetet. Med verkigt erhåen sektion, verkig sektion, avses den efter operationen erhåna sektionen inkusive eventuea övermassor utöver teoretisk sektion. Teoretisk sektion mäts efter ritning eer arbetsinstruktion, verkig sektion mäts på operationsstäet efter utförd operation. Fig 4. Med fast voym avses massan i naturtiiiståndet, i en tipp e dy. Med ös voym avses massan i uppuckrat tistånd, t ex osssprängt berg i sava, sprängsten astad på fordon, sprängsten "hopskakad" efter transport, sprängsten tippad vid ossningspats. Under dessa oika steg ifrån savan tiii tippen, sker visserigen omväxande uppuckring och komprimering ti en viss Schaktn i ng-sprängning Öppen schakt Bergrum Fyning-anbringning Bankfyning och ikn. Fig 4. Principsektioner visande "teoretisk sektion (voym)" "verkig erhåen 'sektion (voym)" samt skinaden däremean "övervoym". 210

212 grad. Denna voymförändring är dock av ringa betydese jämfört med den som sker när fasta berget spränges oss. Aa dessa varianter kaas ös voym. Ett tredje voymtistånd som åter närmar sig fast voym är anbringad voym. Härmed avses massan när den anbringats (fixerats) i ett sutäge t ex genom komprimering av massor i en vägbank. De oika kombinationerna av dessa voymer framgår av nedam tående sammanstäning där förkortningar införts för teoretisk = t; verkig = v; fast = f; ö~ = ; anbringad = a; Teoretisk fast voym markeras med tfms osv. De vanigast använda kombinationerna är understrukna. Massans hanteringstistånd Sortbenämning Teoretisk voym Verkig voym ~ = ~ - - "'. Naturtistånd tfms vfms 2. Anpassat tma v m a 3. Lastat på transportmede vid astningspatsen (tima) v m a Lastat på transportmede :o "' vid viss pkt på transport- ~ vägen (tma) v m a... = < ;::: :.&:J 5. Lastat på transportmede vjd ossningspats (tima) v m a 6. Lossat vid ossningspats (tima) v m a 6 ~ 7. Anbringat tama v'am3 211

213 Av sammanstäningen framgår att begreppet "ös voym" är fertydigt beroende på att det kan appiceras på ferta hanteringstistånd. skinaden mean voymbegreppen är atså des övermassor utöver teoretisk sektion, des genom täthetsförändring i massan förorsakad voymförändring (sväning, krympning, komprimering, sättning). skinaden kan uttryckas des i övervoymskoeuicenter, des i voymförändringskoefficienter. Av fig 5 framgår vika markanta missförstånd som kan uppstå om ett kapacitetsdata baserat på en sorts ma användes vid t ex anbudskakyering med mängden baserad på en annan sorts ma. Liksom vid jord- och berghanteringen är det väsentigt att precisera den uppmätta mängden vid påning, betonggjutning, formsättning etc OLIKA SORTERS»M3 BERG>> < > % ÖVERBERG -1-\ /- 1 \ ', _, 60% SVÄLLNING (FRÅN FAST T LL LÖSTMATT) 2.0 M3/LM 2.7 M3/LM 3.3 M3/LM 5.3 M3fLM ~265%ÖKNING~ Fig 5 PRECISERING AV DATATS TIDSONDERLAG Det räcker inte med att endast ange t ex timme som tidmått i ett data. Det gäer att även precisera om den mätta tidåtgången avser arbetsinsatsen för en person, en maskin eer ett ag. Man måste även precisera om det uppmätta tidsunderaget är "rent produktiv" tid eer.fid som äv'en innefattar tidtiskott och störningstid av oika sag. 212

214 Den uppmätta tiden ska preciseras med avseende på produktivitetsgrad, dvs i vad mån arbetsföroppet hmehåer endast rent produktiva eement eer även omfattar mer eer mindre nödvändiga eer t o m rent onödiga och stora tidtiskott Operationens totatid Drifttid Drift- avbrotts- Metodtid Arbetspats- tid tiskottstid Tids- frekvent Skapa tid Arbetsfrekvent Metodti- skottstid Med arbetsoperationens totatid avses a den tidförbrukning, som är att hänföra ti denna operation. Det innebär att såvä produktiv som improduktiv tid av vad sag det vara må ingår utan åtskinad i tidsunderaget Den omfattar även de mest oregebundna och ågfrekventa tidtiskott i operationen - de mest ångvariga störningarna, driftavbrotten. Dessa är av oycksfas- eer haverikaraktär, t ex personoycksfa, maskinhaveri, stora everansförseningar, strömavbrott, ras och exposion och oväder vika orsakar avbrott i arbetet av en varaktighet större än tim per avbrottstifäe. När totatiden renodats från driftavbrottstid, återstår den tid, varunder operationen är i drift, drifttiden. Drifttiden består av des tid för aktiviteter och uppehå betingade av den tiämpade arbetsmetoden, metodtid, och des av smärre tidtiskott ti metoden från faktorer på den arbetspats, där metoden för tifäet tiämpas, arbetspatstiskottstid. Detta är den gemensamma gruppbeteckningen för sådana tidtiskott mindre än tim/ gång i samband med väntan, hinder, störningar och avbrott som tikommer utöver de arbetseement som är betingade av den tiämpade arbetsmetoden i operationen. Om arbetsmetoden kunde fuföjas efter panerna och upprätthåas från "morgon ti kvä", dvs under tigängig arbets- 213

215 tid, skue ingen arbetspatstiskottstid uppstå. Vissa av dessa tidtiskott återkommer med en viss frekvens per dag eer tidsperiod av dagen, t ex sen början, gångtider ti och från arbetsstäet, ej avtaseniga raster, iordningstäande morgon och kvä, för tidigt sut osv. De grupperas under beteckningen tidfrekventa arbetspatstiskottstider och har närmast att göra med disposition av arbetspats (gångtider och iordningstäande), discipin och hävd på orten (tidhåning och ej avtaseniga raster). De varierar tämigen itet med oika arbeten. övriga arbetspatstiskottstider återkommer i takt med arbetet och kaas arbetsfrekventa. Hit räknas ordergivning, väntan vid koppade arbeten som hindrar, väntan på materiaeverans, hinder av krångande maskiner och utrustning, service på dessa under arbetets gång, vädereks- och mörkerhinder, arbetarnas spontana pauser och tid för personiga behov m m. Metodtiden indeas i skapatid och tiskottstider från tiämpad metod, metodtiskottstid. skapatiden är operationens "rent produktiva" tid, då mängdenheter kontinuerigt skapas, medan metodtiskottstiden är övrig av metoden tiskjutande tid, såvä rörig, språngvis som fast tid. Arbetspatstiskottstider har kartagts och arbetspatskoefficienter framräknats i den forskningsuppgift som beskrives i rapport 2. Om inte tiden preciseras som persontimme resp agtimme uppstår ätt missförstånd - är det den sammanagda tiden för varje man i aget eer är det den öpande tiden för aget gemensamt? Om inte tiden preciseras som t ex metodtid eer drifttid framgår det inte om det är en störningsfri tid eer ej, viket ytterigare kan ge anedning ti missförstånd. PRECISERING AV DATAPAVERKANDE FAKTORER Det aktuea avgränsade arbetet och de faktorer på byggpatsen som kan ha påverkat att kapaciteten bivit hög, norma eer åg måste preciseras för att kapacitetsvärdet ska kunna modifieras och användas i en nyprognossituation (vid t ex produktionspanering och kakyering). Exakt samma förhåande återkommer praktiskt taget adrig, varför ett kapacitetsvärde atid måste prövas och modifieras innan det användes i en ny situation. Förhåanden som paneringsnivå, arbetsedningens förmåga att få arbetet att pågå störningsfritt, oika agsammansättningar, utrustning av varierande kass, väder och vind, ritningar, materiaeveranser etc, inverkar oika från fa ti fa. 214

216 ENHETLIGT REDOVISNINGSSÄ TT I rapporten beskrives en rutin med bankett för kapacitetsoch tidsdata. Då banketten ifys ska uppgifter kring datavärdet noteras på sådant sätt att de angivna kraven på entydighet och enhetighet uppfyes. Ett på så sätt redovisat datavärde öper mindre risk att missförstås än det ovan angivna "formsättning= tim/ m2" 3. INNEHÅLLET I RAPPORT 2: ARBETSPLATSKOEF FICIENTER, PAVERKANDE FAKTORER OCH SAM BAND TIDSFREKVENTA OCH ARBETsFREKVENTA TILLSKOTTSTIDER (METODOBALANSER) Tidsfrekventa tiskottstider betecknar sådana, som återkommer tidsperiodiskt, t ex kaffepauser under arbetstiden k 11 och 15, gångtider ti eer från operationsstäet vid raster, pocka in verktyg vid arbetsdagens sut och för sent ut från bod varje morgon. Dessa tidsfrekventa arbetspatstiskott ti operationen är ätt mätbara, eftersom de inträffar vid vissa tider och ofta för hea operationsenheten (aget) samtidigt. De är dessutom av en tidsutsträckning som ätt kan mätas med vanig kocka och utan specie arbetsstudieinsats. Arbetsfrekventa tiskottstider inträffar i takt med arbetet i en operation. De utgöres av typen hinder, väntan och åtgärder, som inte ingår i operationsmetoden utan som avbryter eer snedvrider operationens arbetsmönster, t ex ordergivning, samta om arbetet eer annat, personiga behov, väntan eer åtgärd vid everansfe, maskinfe, ritningsändringar, bristande måttutsättning, hinder av annat näraiggande arbete, m f orsaker. Såvä "nödvändiga" som "onödiga"' tiskottstider som uppkommer i takt med att arbete pågår räknas som arbetsfrekventa. Dessa arbetsfrekventa arbetspatstiskott kan vara svårmätbara utan särskid insats, eftersom de inträffar oregebundet, kanske drabbar endast en de av operationsenheten och ofta är av kortare varaktighet. De arbetsfrekventa tiskottstiderna vävs in i operationen och är därigenom svårare urskijbara. De uppmätes med någon form av arbetsstudier. Operationens arbetsmönster inrymmer oftast vissa "obaansiknande" aktiviteter eier väntetider, vika des är beroende av att skida dearbeten i operationen panmässigt ej baanserar mot varandra, viket ger som resutat viss väntan på annat 215

217 operationsmede inom operationsenheten (aget) - s k metodberoende väntan. Des är de beroende av, att vissa arbeten p g a arbetstyngd, förekomst av buer eer rök, höga höjder o dy arbetsfysioogisk och arbetspsykoogisk press kräver återhämtning i proportion ti producerad mängd. Des är de sutigen betingade av att vissa arbeten kräver kontinuerig arbetsinstruktion, ritnings- och specifikationsäsning samt diskussion om arbetets utförande. Aa dessa "obaansiknande" aktiviteter och passiviteter är "kontinueriga", d v s de återkommer i proportion ti producerad mängd och är förutsebara. De kan därför inpaneras i operationens arbetsmönster och ingår i operationens metodeement De får atså inte förväxas med operationsobaanserna =arbetspatsens tiskottstid er. KOPPLINGS-, ARBETSMIUö-, ARBETSKRAFTS- V ADER-/MöRKERTILLSKOTTSTIDER OCH Arbetspatsens tiskottstider grupperas - förutom i tidsfrekventa och arbetsfrekventa - även i fyra kategorier koppings- tiskottstider Ko arbetsmijö- Am arbetskraft- Ak väder/mörker- VM Tabå visar de ingående dearna i arbetstiskottstiden. De oika typerna av Ap-tiskottstid har uppmätts under utredningen och uttryckts som ingående procent av drifttiden för operationen i fråga. Dessa procentta kaas för arbetspatskoefficient med ingående dear t ex arbetsfrekvent de Ap Af%. RESULTAT AV UNDERsöKNINGEN AVSEENDE 187 ARBETSOPERATIONER INOM DE 25 ENVECKASSTUDIERNA Tabå 2 visar en sammanstäning av erhåna värden. Tabån är uppstäd anaogt med tabå på sid

218 Iordningstäa operationsmede (arbetare, utrustning, maskiner) materi(/ och operationsstäe vid ordinarie avo brott i arbetet t ex morgon, kväu. OBS! att iordningstäa som är be-,0 E roende av etapp eer mängd i operai; ]' < tioneo ingår i metodtiden. ~ Qi ~ 1----J :2 ~ :: ~:;~~::~:.:~~~tio;:':ed;~~!~i~~~ f~~~ ~-~ Fo ordinarie raster morgon, kvä (bodar. :::::: förråd etc) OBS! ;~tt förfytta som ~!~e~:;::e~ei:;åre:~~~;!~~~e:ängd i < ~ Oumyrrjad arb'tstid d v s :-;ent ut Ou och tidigt in vid raster, morgon, kvä. Icke ordinarie kaffepauser ink! gångtid ti och från bod. Koppingstiskottstid vid koppat arbete inom arhetspfatjen. Väntan et:r åtgärd vid obaans i koppingen ti annan operation het inom arbetspat- Ka sen (byggnadsområdet). Gäer vid kopping ti operationer inom såvä egna arbeten som under och sido entreprenader. Ex. väntan hantang ning, hinder av framförvarande ar bete. Koppingstiskottstid vid koppat ar bete devis utanför arbetspatsen. Väntan eer åtgärd vid obaans i koppingen ti annan operation de Ku vis utanför arbetspatsen. Gäer vid kopping ti operationer inom såvä egna arbeten som under- och sidoentreprenader. Ex. väntan hantangfabriksbetong, väntan fordon vid borttransport schaktmassor. '.:( Arbetspanering, ritningsäsning, Of dergivning, arbetssamta, kontro. PI OBS1 att kontinuerig arbetsinstruk- ~ tion ritnings- och specifikationsäs ~] ~ ni ng etc vid vissa operationer som = ] J ~ i ----1~-k<-äv_e,_d_y_H<_i_ng_;,_;_m_ _ od_ _id_en_. --! ~ < :;! < Väntan eer åtgärd då något är fe, ~ ~ Vå =~:~r e~~~::~::s, ~~~rbe~~~:~i:o~: ~:t stäe ' Outnyttjad arbetstid i form av mar Ou! ~=~~;:::~~;et o::de~v;~:!:e ~!~ ration. ~j~ 1----i , - - Personiga behov, kortare rökpauser. ~.;_... ; spontan paus (via), kortare samta... _... Pe etc. OBS1 att kontinuerig återhämt ning i arbetsfysioogiskt eer psykoogiskt sett krävande operatoner ingår i metodtiden. Mörkerti/skottstid. Väntan. hinder, åtgärd vid mörkersituationer t ex vid -! Mö byte av säkring, gödampa. kabe. J; OHS! tt kontinuerig förfyttning av ] ~ ~ ~:kr u~;~':!'e~~n~;di ~~~~;~~n~ ~>,: ~.~-; 1--!~ _... Temperatur, nederbörd och båst- tii/- TNE vkott."id. Väntan, hinder. åtgärd regn. båst. snö etc. Tabå. Arbetstiskott

219 ... N -ti~ :::..- ;:!:o ;: tv ~ >:: C) ~ -;:; ;:;; ~ 3 ~ 00 :::!.~ :;::: ;: ~ -!:>: :::!... ~-... ~ "' ~!:>:... f} C) ;:::- "' ;:::~" C)... 3 $: ~ Ap!% =32 (22-51) Ap-Tf%=17 (10--27) Api-Af% = 15 (7-28) Api-Tf-Am% Ap-Tf-Ak% Api-Af-Ko% Api-Af-Am% Api-Af-Ak% Ap-Af-VM% =2 (0--6) =15 (10--20) =O (0--5) =8 (4-11) =5 (1-8) =O (0--2) Api-Tf-!Api-Tf- Ap-Tf- Ap-Af-!Api-Af- Ap-Af-!Api-Af- -Am-Jo% -Am-Fo% -Ak-Ou% -Am-PI% -Am-VA% -Ak-Ou% -Ak-Pe% ~~. (0--2) = 1-2 (0---4) =13-17 (10--20) =0--3 (0--8) =0--5 (0--9) =0--3 (0--7) =0--4 (0--8)

220 SAMBAND MED STÖRNINGSPÅVERKANDE FAKTORER Det är två huvudgrupper av faktorer som i samspe ger arbetspatstiskottstider operationens egna "anag" för obaans (typ av störningskänsighet) benämnd operationstyp faktorer på just den arbetspats, där denna operation bedrives och som påverkar operationen i obaansavseende, benämnda arbetspatsfaktorer OPERATIONSTYP - I SIG SJÄLV EN INVERKANDEFAKTOR För att en operation ska komma igång, behövs det arbetare, utrustning och materia samt ett arbetsmönster, efter viket arbets- och materiainsatserna samordnas för att uppnå det åsyftade operationsresutatet Dessa faktorer är karakteristiska för operationen var den än bedrives efter denna metod. Så är även faet med sådana fysioogiskt och psykoogiskt betingade "arbetsegenskaper", vika föjer operationen från arbetspats ti arbetspats t ex arbetstyngd, grad av smutsighet, burighet, monotoni, arbete som ger eer inte ger ätt synbara resutat och dyikt. Operationen har i produktionspanen en kopping ti andra operationer. Koppingen kan ti typ och grad variera från arbetspats ti arbetspats beroende på aktue produktionsstruktur. En annan variabe operationskarakteristika är etappstorek och äge i serien. På en arbetspats bedrives operationen i början av serien och "småetappvis", på en annan ångt framme i serien och i stora etappomgångar. Operationen behöver sutigen organisation och administration för att starta och håas igång - panering, förberedeser, utsättning, materiaavrop, edning och kontro. Ä ven ett tekniskt och administrativt sett kompicerat arbete kräver mindre organisation och administration i ett inkört föropp i en ång serie. Operationens typ preciseras genom beskrivning av dessa understrukna behov och egenskaper i övrigt hos operationen - precisering av operationen med avseende på dennas atenta störningskänsighet. 219

221 De åtta operationsfaktorer som tisammans karakteriserar operationstypen är atså: arbetarebehov utrustningsbehov materiabehov arbetsmönster arbetsegenskaper arbetskoppingar etappstorek och serieäge organisationsbehov ARBETSPLATSFAKTORER - PA OPERATIONEN "YTTRE" PA VERKAN Samma operation (med en viss operationstyp) kommer på skida arbetspatser med oika arbetspatsförhåanden i oika obaans. Den faktor på arbetspatsen, som knyts hårdast ti operationen är arbetarna - deras arbetsinsats sker kontinuerigt inom operationens arbetsmönster. Nästa faktor som är hårt knuten ti arbetsmönstret är everantörerna - insatsen av materia ska passa mot det för operationen vada arbetsmönstret Driftsedarna är des direkt knutna ti arbetsmönstret vid t ex utsättning och kontinuerig arbetsinstruktion. Des styr de arbetarna och everantörerna genom panering, order, avrop och dyikt och är därigenom indirekt hårt knutna ti operationens arbetsmönster. Entreprenörens, dvs byggproducentens, centraa funktioner och aktivitet och service - materie såvä som immaterie - ti den aktuea arbetspatsen, är indirekt knuten ti operationens arbetsmönster genom styrning av och service ti driftedaren i form av arbetschefsaktivitet, produktionspanering, materiaupphanding, tihandahåande av maskiner och utrustning, förråds- och verkstadsservice och dyikt. Byggherren påverkar entreprenör och driftedning och därigenom operationen huvudsakigen indirekt genom ritningar och beskrivningar, kontro och ändringar. Patsen för produktionen, dvs ort och byggnadsområde, är en given förutsättning för såvä projektering och produktion, och den påverkar därigenom såvä indirekt som direkt operationen t ex dåiga kommunikationer på orten, dåigt utrymme vid saneringsbygge inne i storstad, 220

222 trångt inom byggnadsområdet o s v. Arstiden och därmed sammanhängande kimat- och iusförhåanden har en direkt påverkan på speciet "utornhusoperationer". Den är en given förutsättning för produktionen med stark anknytning ti patsfaktorn. "Oyckiga omständigheter" är sutigen en faktor att räkna med, kanske speciet i byggnads- och anäggningsindustrin med arbeten i mark, under bar himme och med en temporär och mera provisorisk "fabrik" än vid stationär industri. Haverier av oika sag- rnarkras, sprängskador, maskinhaverier, personoycksfa, sträng kya och kraftig nederbörd m m - är händeser varöver mänskig makt oftast ej råder. Dessa åtta grupper av förhåanden på den aktuea arbetspats där operationen bedrives benämnes arbetspatsfaktorer. "Bra" eer "dåiga" arbetspatsfaktorer ger oika arbetspatstiskottstider ti operationen. Dessa faktorer har för vardera av de 187 arbetsoperationerna kassats systematiskt efter en 5-gradig skaa där = gynnsammaste och 5 =ogynnsammaste förutsättningar. Utredningens resutat redovisas i rapporten i ett nornogram som visar samband mean kassade faktorer och erhåna procentta. Denna form av samband avser endast den arbetsfrekventa deen. För den tidsfrekventa deen visas sambandet med där gäande huvudvariaber. Nomogrammet kan des användas för att prognosera en troig arbetspatsofficient för en viss operation t ex i samband med produktionspanering. Nomogrammet Oiksorn tabå 2) kan dessutom ge impuser ti oika insatser för att minska de här avhandade typerna av störningar på byggoperationer. Det är väsentigt att påpeka att aa detagande i byggprocessen har möjighet att medverka ti att minska störningar av detta sag t ex Byggföretaget: kompetterande utbidning, ändarnåsenigare utrustning Arbetschefen: ökade insatser av produktionspanering, materiaeveransstyrning Patschefen: mer systematisk driftpanering och arbetsförberedese, förebyggande rnaskinunderhå och arbetarskydd, bättre ordning och ökad "vi-anda" på byggpatsen Arbetsedaren: bättre arbetsinstruktion och utsättning 221

223 Arbetaren: öppenhet för ökat samarbete, medverkan ti bättre arbetsmetoder, bättre tidhåning Utöver insatser från dem som direkt bygger bygget kan även de "utifrån" agerande parterna medverka med sin insats t ex Byggherren: bättre bygghandingar, mindre ändringar under pågående drift Materiaeverantören: bättre everanskapacitet och håande av avtaade everanstider Lokaföreningarna: hjäpmede för närvarokontro Huvudorganisationerna: ändrad arbetsindening, öneformernas anpassning ti bättre prestationsstimuans. Den redovisade studien har visat att störningsvärdena varierar kraftigt beroende på arbetsoperationens störningskänsighet i kombination med bättre eer sämre påverkande faktorer. För aa parter borde det vara angeäget att utnyttja de stora möjigheter ti ökad produktivitet som här föreigger. 4. DATAGRUPPENs PAGAENDE BYGGFORSKNINGSUPPGIFT Rapport redovisar ett produktionsdatasystem än så änge med huvudinriktning på arbetsoperationsnivå. Rapport 2 redovisar en speciastudie inom ett avsnitt av detta system nämigen arbetspatstiskotts tid. Som en konsekvent fortsättning ti dessa redovisningar bedriver Datagruppen f n en utredning avseende b a en praktisk rutin för systematiska arbetsförberedeser (i form av checkistor för erforderiga resurser, anvisningar om effektiva arbetsmetoder, känsiga punkter i operationen etc). Adees speciet borde sådana arbetsberedningar vara värdefua för en ung eer mindre rutinerad arbetsedare då han ska starta upp ett visst arbete. Många störningar p g a bristande förutseende och ovana borde därigenom kunna förebyggas. 222

224 Docent HANS WIRDENIUS P A-rådet Arbetsedningen och störningar på arbetspatsen BAKGRUND V åra tidigare studier av arbetsedares arbetsuppgifter (Wirdenius & Lönnsjö, 1962) gav det för oss oväntade sidaresutatet att en centra funktion för patsarbetsedningen vid ett husbygge är att ta hand om störningar i produktionen, dvs avvikeser från det panerade produktionsföroppet som kan fördyra eer försena bygget, medföra irritation på arbetspatsen osv. Det gäer för arbetsedningen att ingripa mot inträffade störningar men naturigtvis även att söka förebygga att sådana störningar uppkommer. Vi vi i den här rapporterade undersökningen närmare studera denna aspekt av arbetsedningsfunktionen - att behanda störningar. Vi är intresserade av hur patsarbetsedarna (främst patschefen) uppever de störningar som de möter i produktionsprocessen samt deras beteende i samband därmed. Fördjupade kunskaper om störningars uppkomst, upptäckt, föropp och konsekvenser - som arbetsedningen uppfattar dem - gör det möjigt att effektivisera husbyggnadsprocessen genom att undanröja vaniga orsaker ti störningar. Arbetsedningen kan effektiviseras genom att den organiseras, rekryteras och utbidas med tanke på att bättre kunna ta hand om störningar. Enigt bedömningar som vi åtit branschexperter göra, påverkas byggkostnaden ti ca 10 % av kvaiteten på arbetsedningen (borts,ett ifrån unika fa av extremt bra eer dåig arbetsedning). Teoretiskt har studier på detta område betydese därigenom att de skue kunna ge en grund för att utvecka effektivitetsmått av typen "uppevd produktivitet på arbetspatsen". Westerund & Strömberg (1960) har påvisat svårigheten att mäta arbetse- 223

225 darens insatser med generea objektiva mått. Deras undersökningar utfördes emeertid i stationär industri och på företag med tiverkning i ånga serier. FöRESTÄLLNINGSRAM OCH ARBETSHYPOTESER Med arbetsedare avses här representanter för patsarbetsedningen, dvs de funktionärer som i Sverige brukar betecknas som "patschef". Enigt vårt betraktesesätt har en arbetsedare vid varje tidpunkt vissa förväntningar om byg~ets fortsatta produktionsföropp, baserade b a på den gäande tidpanen och hans tidigare erfarenhet. Dessa hans förväntningar kan vara sammansatta av en stor mängd deförväntningar beträffande oika moment av byggets föropp och kan vara mer eer mindre medvetna, mer eer mindre detajerade och precisa samt mer eer mindre ångsiktiga. Iband finner arbetsedaren att det verkiga föroppet troigen kommer att avvika från dessa förväntningar. Vissa sådana avvikeser uppever han som ett hot, beroende på att han bedömer dem kunna få negativa verkningar i form av fördyring, försening eer irritation på arbetspatsen. Dessa negativa avvikeser kaar vi störningar. Vårt störningsbegrepp skijer sig från det mera arbetsstudiemässiga begrepp som Ryhre tiämpat (Bostadsbyggandets panering, 1965). Störningsbegreppet har fera beröringspunkter med den detiniton av oycksfa som en PA-rådskommitte (Hagbergh 1960) tiämpat: "Oycksfa är ett avbrott i det förväntade föroppet av samverkan mean arbetande individer, arbetsredskap, arbetsmateria och arbetsmijö, som medfört eer bedöms kunna ha medfört en personskada". I båda faen är det fråga om avvikeser från förväntningar. Båda begreppen avser endast avvikeser som bedöms medföra bestämda negativa konsekvenser, faktiska eer potentiea. De inrymmer även "tibuden". Störningen utöser hos arbetsedaren korrigerande eer kompenserande åtgärder, vika syftar ti att undanröja eer minska hotet. Styrkan av hotuppevesen är proportione mot summan av de uppevda potentiea konsekvenserna. Hans åtgärder avser med andra ord att minimera restkonsekvenserna, dvs de konsekvenser som eventuet kvarstår sedan den sista kompenserande åtgärden vidtagits och fått verka. 224

226 Störningens "ivsängd" är tiden från det arbetsedaren först bir medveten om den ti dess han anser hotet så ångt möjigt avvärjt, d v s efter det han satt in den sista kompenserande åtgärden och denna fått verka, så att eventuea restkonsekvenser kan bedömas. Aven om undersökningen på grund av att den rör sig på ett obearbetat fät måste bi beskrivande och närmast får karaktären av case studies, så tiåter der, prövning av vissa preiminära arbetshypoteser. Så kan samgången mean skida aspekter av arbetsedarnas uppeveser av störningar, deras be teende i samband med dem och oika mått på arbetsedareffektivitet studeras. Man kan t ex pröva om vissa arbetsedare har precisare och mer reaistiska förväntningar om produktionsföroppet än andra, om de tidigare identifierar och ingriper mot negativa avvikeser från detta föropp, säkrare bedömer de potentiea konsekvenserna av dessa avvikeser samt drar på sig mindre restkonsekvenser. På nuvarande stadium är det emeertid främst fråga om att pröva om vårt betraktesesätt och vår begreppsapparat fungerar i en fätsituation och om oika aspekter av en störning kan observeras tiräckigt noggrant. I andra hand är beskrivningarna av störningar av intresse för anayser av mekanismerna vid uppevesen av störningar och för prövning av hypoteser i det sammanhanget. METODER OCH GENOMFöRANDE De dataserier som vi samar in på bygget är föjande:. Företagsedningens förväntninga!." om produktionsföroppet, sådana de kommer ti uttryck i föreiggande tid- och arbetspaner. 2. Patsarbetsedningens förväntningar angående produktionsföroppet i stort, dvs resutat på kortare och ängre sikt ("ruande förväntningar"). 3. Verkigt produktionsföropp i stort, faktiskt uppnådda resutat på kortare och ängre sikt. 225

227 4. Patsarbetsedningens uppevese av störningar under hea byggnads tiden. 5. Den närmaste överordnades (arbetschefens) perception av störningar på den aktuea arbetspatsen kontinuerigt under hea byggnadstiden. 6. Patsarbetsedningens beteende i samband med rapporterade störningar. 7. Vid Arbetsedareinstitutet har vid några tifäen den högre byggkursen medverkat för att rapportera egna exempe på störningar och för att anaysera störningar som vi samat in på fätet. Data under punkterna 2-6 samar vi in vid regebundet återkommande intervjuer under hea byggnadstiden, för arbetsedarna veckovis och för de överordnade månadsvis. Under punkterna och 3 inhämtas betydesefu information även via tigängig dokumentation. Arbetsedningens beteende i samband med störningar, punkt 6, undersöker vi via intervjuer och via kontinuerig direkt observation under en vecka av tränade, externa observatörer (samma perso!'er som utför intervjuerna). Huvudsakigen föjande aspekter av en störning registreras vid veckointervjun med arbetsedningen: typ av störning; byggde som störningen närmast gäer; enstaka händese eer serie av ikadana händeser eer ångvarigt tistånd; sätt för upptäckt, pötsig eer "smygande"; anpassningstid; grad av hot; typ av åtgärd; tid som arbetsedaren ägnat störningen; väntad kostnadskonsekvens, förseningskonsekvens, irritation band arbetarna; efteråt bedömd kostnadskonsekvcns, förseningskonsekvens, irritation band arbetarna; varaktighet; huvudorsak. Ett tio-procentigt sumpmässigt stickprov av störningar har föjts upp med en speciaundersökning i syfte att få den utpekade syndabockens eer en initierad opartisk persons uppfattning av störningen. Fätundersökningarna har bedrivits vid sex arbetspatser i stockhomstrakten tihörande fyra företag. Byggorganisationerna har föresagit och förmedat kontakten med dessa enigt deras uppfattning intressanta föret:1g. Det är sannoikt att de 226

228 är väskötta och att de patsedningar som anvisats oss tihör de effektivare inom företagen. NAGRA RESULTAT Här fö~er några preiminära resutat av fätstudierna. Man bör vid tokningen av dessa håa i minnet att det är fråga om progressiva stockhomsföretag, som tiämpar moderna men inte avancerade byggmetoder. På de sex studerade byggena gäer de vanigaste störningarna svårigheter med arbetskraften (såvä egen som sido- och underentreprenörers persona) och ofukomigheten i det tekniska informationsunderaget Kvaitativa och kvantitativa brister i materiafödet ti bygget utgör även en betydande de av störningarna. Speciea omständigheter på arbetspatsen, t ex svåra grundförhåanden, dåigt väder och maskinfe är andra men inte ika vaniga typer av störningar. I stora drag överensstämmer den procentuea fördeningen på störningstyper som framkom vid fätundersökningarna med den fördening som studien vid Arbetsedareinstitutet gav. Restkonsekvenser rapporteras oftast i form av fördyring, mindre ofta som försening och ännu mindre ofta som irritation band arbetarna. I det föreiggande materiaet står störningar av typen ofukomigt informationsunderag samt svåra förhåanden på patsen för de största kostnadskonsekvenserna. Arbetsedarna utpekar everantörerna som den vanigaste huvudorsaken ti kvaitativa och kvantitativa brister i materiafödet och den egna personaen på byggpatsen, underentreprenörerna och i någon mån sig sjäv<1 som orsaker ti svårigheter med arbetskraften. Arkitekter och övriga konsuter anges som väsentiga orsaker ti störningar av typen ofukomigt informationsmateria. Uppföjningen visade att de av arbetsedarna utpekade i många fa tog pft sig skuden för de inträffade störningarna. I fera fa åg emeertid enigt deras rapport orsaken "ängre bort från" arbetsedaren, t ex så att en utpekad arkitekt menade att han inte fått nödigt besked från bestäaren. I häften av faen upptäcker arbetsedaren störningen i samband med rond på arbetspatsen, ofta i samband med ett het 227

229 annat ärende. Arbetsedarna rapporterar att det är viktigt att göra dessa ronder och att överhuvudtaget vistas ute på bygget, vara med i vad som där sker, så att de så tidigt som möjigt kan spåra uppdykande störningar. Ca 80% av störningarna inträffar pötsigt, utan föregående varning, övriga uppenbarar sig småningom och efter vissa förebud ti arbetsedaren. Vanigen igger hotet från störningen kvc.r under tämigen ång tid, en vecka ti en månad. De nämnda omständigheterna bidrar ti att göra patschefens arbete pressande. Ti detta kommer att han i amänhet förväntas kara av störningen het sjävständigt. Företagsedningens förväntningar om produktionsföroppet - sådana de kommer ti uttryck i tidpanen - skijer sig på de studerade byggena mycket från det verkiga föroppet. överensstämmesen gäer i bästa fa huvudsakigen start- och sutpunkterna. Arbetsedarnas "ruande" förväntningar 1-3 veckor framåt, så som de rapporterat dem ti oss, skijer sig i vissa avseenden från företagsedningens och är enigt våra data mer reaistiska, även om avvikeserna från verkigheten i och för sig får anses vara betydande. Vi panerar fortsatta undersökningar utanför storstockhomsområdet samt på monteringsbygge i stora serier, där vi tror att devis andra förhåanden råder, vika kan påverka störningsmönstret. Speciea förhåanden i Stockhom är t ex agbassystemet, trafiksvårigheter, bättre servicemöjigheter och speciea arbetskraftsprobem. LITTERA~UR Bostadsbyggandets panering, Stockhom Näringsivets bostadsutredning, nr 4. HAGBERGH, A. Oycksfa, individ, arbete och arbetsmijö. Stockhom PA-rådets meddeande, nr 23. WESTERLUND, C & STRöMBERG, L. Mätning och bedömning av förmansprestationer. Stockhom 1960 (stenci). WIRDENIUS, H & LöNNSJö, S. Arbetsedares uppgifter inom husbyggnadsindustrin. Byggforskningen, Rapport 85:

230 Civiingenjör BERTIL BIRGERSON Byggnadsindustrins Datacentra AB Enhetiga reger för uppmätning av produktmängder från ritningar Inom byggnadsbranschen behöver man uppgifter om mängder i många oika sammanhang. Mängduppgifter behövs b a för ånevärdering, kostnadsberäkning, upphanding, panering, inköp, öneberäkning, kostnadskontron och erfarenhetsåterföring. Kraven på mängduppgifternas detajeringsnivå och exakthet beror på vad uppgifterna ska användas ti. De tekniska möjigheterna att definiera och mäta är oika i oika skeden och oika situationer. Det är därför icke meningsfut att söka åstadkomma enhetiga reger för a uppmätning av mängder inom byggnadsbranschen. Kra,.ven på entydighet och enhetighet gäer främst sådana mängduppgifter som ska förmedas mean oika parter i byggprocessen samt uppgifter som ska användas för jämföreser. Enhetiga reger för uppmätning av sådana mängduppgifter kommer att skapa en ökad karhet och undanröja många fetokningar och missförstånd. Vidare kan det totaa mätningsarbetet minskas genom att dubbemätning kan eimineras. Entydiga och enhetiga mängduppgifter torde dessutom vara en nödvändig förutsättning för meningsfu erfarenhetsåterföring. I Sverige finns inte några amänt tiämpade normer för mängduppmätning inom byggnadsbranschen. Kung Bostadstyresen har utfårdat föreskrifter för uppmätning i samband med ångivning för bostadshus. Pubikationen "Fastighetsnomenkatur" utgiven av Institutet för värdering av fastigheter i S~ockhom innehåer vissa reger för uppmätning i samband med fastighetsvärdering. Kung Byggnadsstyresen har utgivit reger för yt- och voymberäkning. Gäande ackordsprisistor innehåer detajerade reger för uppmätning av mängder såsom underag för önesättning. Det finns inga pubicerade reger för uppmätning av mängder avseende byggdear, konstruktioner och ma- 229

231 teria för mängdförteckningar och mängdbeskrivningar avsedda att bida underag för anbudskakyering och upphanding. I Norge finns vissa mätningsreger pubicerade i Norsk Standard. I Engand tiämpas amänt regerna i Standard Methods of Measurement of Buiding Works. I Tyskand har man regerat uppmätning och avräkning av byggnadsarbeten i Verdingungsordnung fiir Baueistungen. Ä ven i Frankrike finns amänt tiämpade mätningsreger och paner är föreigga på att utarbeta samordnade mätningsreger för EEC-området. Med ansag från BFR har BDC, Byggnadsindustrins Datacentra, gjort en kartäggning av frågan om mätningsreger och sammanstät en rapport "Grundäggande principer för enhetiga mätningsföreskrifter inom byggnadsbranschen". För att skapa en referensram för det fortsatta arbetet indeades mängduppgifterna i tre grupper programmängder produktmängder produktionsmängder Band programmängderna ingår mängduppgifter av typ byggnadsvoym, byggnadsyta, våningsyta, govyta, hushöjd, våningshöjd, rumshöjd etc. Programmängderna kan uttryckas i samband med utarbetandet av programhandingarna. De avser sammansatta begrepp som är av intresse b a för bestäarens erfarenhetsåterföring, kostnadspanering och kostnadskontrol Produktmängderna framkommer under produktbestämningen och innehåer i princip voym-, yt-, ängd- och styckuppgifter på nivån "färdig byggde!" eer "deprodukt". Produktionsmängderna beräknas vid producentens/ entreprenörens produktionsberedning. Beräkningen av produktionsmängderna baseras des på uppgifter om produktmängder, des på producentens erfarenhetsvärden om materiaåtgång för oika konstruktioner, tidåtgång vid oika arbetsmetoder etc. Utöver vissa axiomartade teser som berör reiabiitet, vaiditet och reevans, har föjande grundäggande principer framkommit:. Endast vad som framgår direkt av ritningar kan mätas enhetigt. Mängduppgifter som fordrar bedömanden eer besut utöver vad som framgår av ritningarna kan icke mätas 230

232 enhetigt. De mängduppgifter som svarar mot de produktbestämmande redovisningsenheterna, d v s program- och produktmängderna, kan föjaktigen mätas enhetigt från ritningar. Produktionsmängderm kan däremot inte mätas från ritningar, då de även beror av faktorer som endast kan bedömas av producenten. 2. Man bör eftersträva att en ocb samma uppmätning från ritningarna ska ge mängduppgifter som kan användas ti så många ändamå som möjigt. Därigenom minskar man det totaa mätarbetet och erhåer en samordning mean oika användningsområden. 3. Mängduppgifter som mätes enhetigt bör "gå i varandra", d v s demängder ska direkt kunna äggas samman ti större mängdbegrepp utan att några omräkningar eer korrigeringar behöver göras. På så vis får man b a en önskvärd sammankopping mean programmängderna och produktmängderna, enkare mätningsförfarande och bättre möjigheter att kontroera mängduppgifterna. 4. Uppmätningen måste grundas på verkighetsåtergivande faktorer men ske utan onödigt beaktande av detajer och förhåanden av mindre betydese. Önskemåen om enhetighet, en enda uppmätning och sammanäggbarhet kräver såunda vissa generaiseringar. Faststäer man normer för enhetig uppmätning av program- och produktmängder med angivna toeranser för mätningen kan dock var och en med kännedom om normerna använda mängduppgifterna efter sina egna behov. 5. De produktenheter som uppmätes ska vara entydigt bestämda genom ritningar och beskrivningstexter och normat ha byggdeskaraktär. Uppmätning byggdesvis ger enkare uppmätning, möjiggör att samma mätreger kan tiämpas vid oika produktbestämningsformer och sammankoppar produktmängder med produktionsmängder så att producenternas kostnadsinformation ti bestäarsidan bir mer praktiskt användbar. BFR har bevijat ansag för en andra etapp i BDC:s arbete med mätningsreger. Denna andra etapp avser utarbetande av enhetiga reger för uppmätning av produktmängder från ritningar. 231

233 Uppgiften innebär att skapa reger för vad som ska mätas hur mätningen ska utföras noggrannhet i mätning och resutatangivning Denna uppgift sammanhänger mycket nära med andra arbetsuppgifter som pågår inom BDC i syfte att utvecka grundäggande systematik, definitioner och koder, :som genom amän användning i byggnadsbranschen gpr en samordning ifråga om redovisningsteknik i vid bemärkese Framför at sammanhänger mätningsregerna med skapandet av entydiga definitioner av deprodukter. Definitionerna av deprodukter byggs upp i tabeform som exempet på nästa sida visar. Dessa tabeer kaas deproduktmatriser och kommer att pubiceras i 1970 års uppaga av ByggAMA och övriga AMA-:skrifter. Mätningsregerna utarbetas i ansutning ti arbete med mängdbeskrivningar för praktiska projekt. Detta innebär att det bir ett kontinuerigt samarbete både med entreprenörer och projektörer. Därigenom får man den fortöpande praktiska kontro av tankegångar och deresutat viken är nödvändig för att ett arbete av denna art och omfattning ska ge praktiskt användbara resutat. Arbete med sikte på att utforma rrforderiga definitioner och reger för uppmätning av programmängder beräknas kunna sättas igång under andra havåret

234 N w Deprodukter av murstenar och murbock (Väggar, murar o dy) I II III IV V Typ av Tjockek Ytbehanding Murtyp Kraming konstruktion o Amänt, Föreskrifter Murverk av 1112-stens Ti puts Motmurning Ink 4 kaksandsten mur en sida kramor/m' Murverk av 13/4-sten Ti puts Bakmurning murtege mur två sidor Murverk av ~-stens Ti fogning Skamur fasadtege mur en sida I 112-stens Ti fogning mur två sidor ~2-stens mur s ten s mur En sida puts en sida fogning Ti tunnputs Specia._E':.!' VI Toeranskass Toeranskass Toeranskass 2 Toeranskass 3 Toeranskass 4

235

236 Fiic ERWIN MILDNER Statens institut för byggnadsforskning Kostnadsåterföring i byggprocessen Med begreppet återföring eer feed-back avses att ta ut information i en process för att regera processen på ett ämpigt sätt. Innebörden kan beskrivas som i fig. Förenkad brukar man beteckna denna process som i fig 2. Process Process 't i! i Ko~rihon ~ genng ~ I~forma-1- Fig. Aterjöring av information. I Process i! ~~f~~. _. 1~-1 ~r;~rma- Fig 2. Ater/öring av information. Förenkad bid. 235

237 I produktprocessen behöver man för det första få information från den öpande produktionen för att kunna kontroera och påverka den i önskvärd riktning, för det andra hämta sådan information som kan användas vid paneringen av nya produkter. Vi är här mest intresserade av kostnadsinformation. Det är dock ingen viktig begränsning. Syftet med a panering och kontro bör vara att skapa ändamåseniga och biiga produkter. Som en utgångspunkt för diskussion av återföring av erfarenhet inom byggnadsindustrin kan det vara ämpigt att beröra förhåandena i den stationära industrin. Där bedrivs produktionen oftast på en given pats. Det är också ofta fråga om upprepning av identiska procedurer. Det är tämigen ätt för en sådan producent att systematiskt återföra information och vidta korrektioner av oika sag. Vid nyproduktion är det ofta frågan om sammansättning av många smådear som man var för sig har erfarenhet av att tiverka. Producenten i den vaniga industrin är sjäv initiativtagare ti sina nya produkter och kan atså utforma dem med hänsyn ti tidigare erfarenheter av iknande produktion. Likaså svarar han oftast för marknadsföringen och får sjäv direkt information om kundernas reaktioner, som han kan ägga ti grund för såvä förändringar av existerande produkter som för utformningen av nya. Betecknande för kakyeringen är att den är homogen, d v s utfaet kan direkt jämföras med kakyerna. I fig 3 visas en schematisk bid av byggprocessen. En ång rad oika parter är inbandade. Projekteringen sker på initiativ av en bestäare som anitar oika konsuter: arkitekt, konstruktör, Projektering 1~1 Byggande 1--~1 Förvatning Bestäare Huvudentreprenör Konsuter: Arkitekt Underentreprenörer: Konstruktör VVS VVS E E Måning m f m f Fig 3. Parter inbandade i byggprocessens oika skeden. 236 Bestäare Hyresgäster

238 vvs-konsut, e-konsut m f. Produktionen utförs å andra sidan av en ång rad entreprenö'er t ex byggnadsentreprenör, entreprenörer för vvs, e, måning. När huset sedan ska utnyttjas är det vaniga att ägaren - ofta bestäaren - hyr ut ägenheter eer okaer ti hyresgästerna som atså utnyttjar den färdiga produkten. Förutom dessa parter tar oika myndigheter, banker m f en aktiv de i processen. Framförat spittringen mean produktpanerare och producent medför stora svårigheter att systematiskt återföra och utnyttja information. Den speciea marknadssituationen åtminstone inom bostadssektorn med efterfrågan på at som producerats och därmed föjande svårigheter att aväsa konsumenternas preferenser bidrar också. Svårigheten accentueras ytterigare av att byggherrarna ofta bygger intermittent och att även de byggherrar som har ett mera kontinuerigt byggande ofta har kontakt med oika entreprenörer vid oika byggen. Dessa entreprenörer i sin tur bygger inte speciaiserade hustyper utan får anpassa sig efter de produkter som byggherrarna bestäer. Nu diskuteras ivigt om man ska kunna ändra på sjäva förutsättningarna för byggandet. Ta:ken är då att entreprenadföretaget ska få komma in på ett betydigt tidigare stadium i byggprocessen så att det inte bir stät inför en färdig produkt utan kan åta sin produktionserfarenhet påverka husets utformning. Man taar här om tidig upphanding eer t o m totaentreprenad där entreprenadföretaget även ska svara för hea projekteringen. Det diskuteras även om entreprenadföretagen i större utsträckning sjäva borde projektera och marknadsföra egna hustyper så att man kan åstadkomma en enhetig produktion av ett begränsat anta typer. En annan utvecking som kan förbättra förutsättningarna för erfarenhetsåterföring är utveckingen mot byggande i ånga serier. Det är kart att om ett entreprenadföretag får utföra ett mycket stort projekt, som pågår under en ång tid, kan det utnyttja erfarenheterna från den första deen av projektet för att uppnå en at högre effektivitet under senare stadier av produktionen. Aterförd kostnadsinformation används vid kakyering. Kakyering förekommer naturigtvis både ho's bestäare och entreprenör. Bestäaren gör ofta s k värderingar på tidiga sta- 237

239 dier. samband med upphandingen - när projektets utform ning är bestämd - görs ofta en förkaky. Detsamma gör entreprenören som även gör en efterkaky när projektet är kart. Betecknande för dessa tre kakytyper är att de bygger på het oika underag. Värderingen bygger på erfarenheter om tidigare projekts totakostnader eventuet fördeade efter oika entreprenörkategorier. M2- och m3-priset beräknas och äggs ti grund för kostnadsberäkningen av de aktuea projektet. Förkakyerna görs numera ofta på grundva av mängdförteckningar. I dessa förtecknas ingående mängder av oika varor. V arornas priser beräknas iksom kostnaden för att pacera dem i byggnaden. För detta syfte beräknas s k enhetspriser för arbete. Detta är ett kompext värde som byggs upp syntetiskt. De baseras på ackordspriserna och tiägg görs för b a dagtid, ackordskompensation, semesterersättning, hjäparbeten m m. Sutigen görs ett procentuet omkostnadspåägg. Vid va av tekniska ösningar (projekteringskakyer) bygger man upp kakyerna på samrna grunder. Efterkakyen sutigen baseras ofta på bokföringsuppgifter. Här redovisas separat uppgifteroa om materiakostnader, hjäpmateria, öner, semesterersättning, oika omkostnader o s v. Det är atså ofta ej möjigt att föja upp dearna i de tidiga kakyerna och studera om de beräknade dekostnaderna kan håas. Vore detta möjigt skue man på ett bättre sätt kunna anpassa husutformningen och produktionspaneringen på ett ur produktionssynpunkt optimat sätt. För den kommande utveckingen medför datatekniken förbättrade möjigheter att sama kostnadserfarenhet som kan användas både för panering av nyproduktionen och styrning av pågående produktion. Man har här möjighet att sama in en mängd detajerade uppgifter och få dessa sorterade på ett för oika besutssituationer reevant sätt. I det första steget i datamaskinens utnyttjande gör man mängdförteckningar, förkakyer och projekteringskakyer på i stort sett traditionet sätt. Dock har man yckats integrera bakåt så att man även gör värderingar som bygger på mer detajerade uppgifter än tidigare. Kakyerna kan atså göras snabbare och säkrare men uppföjningsprobemet kan ännu ej sägas vara öst i praktiken även om dataprogram härför har utarbetats. A v det ovan sagda framgår att utveckingen går mot ett äge 238

240 där det kommer att finnas större möjigheter ti systematiskt utnyttjande av information. På oik: hå pågår även utveckingsarbete för att b a direkt skapa underag för en systematisk kakyering, kostnadsuppföjning och kostnadsåterföring. Ett viktigt arbete pågår inom det branschägda företaget BDC. Man arbetar här med att göra databehandade mängdförteckningar som ska användas vid upphandingen. Mängdförteckningar är den enda utveckade kommunikationen när det gäer produktionsdata mean bestäare och entreprenör. Inom BDC vi man nu skapa enhetiga reger för sådana mängdförteckningar. Man vi även skapa ett enhetigt kodsystem och språk för byggnadsbranschen. Man hoppas att dessa mängdförteckningar kommer att utnyttjas i stor utsträckning och användas även för prissättning. Om bestäaren får tigång ti prissatta mängdförteckningar får han möjighet att sortera kostnadsdata och få ut reevant information för produktbestämningen. Ä ven entreprenören ska kunna få enhetiga och entydiga data som kan användas för kakyering, produktionspanering, kostnadsuppföjning och efterkakyering. Man får dock inte tro att datatekniken snabbt ska ösa aa probem. Huvudsaken är inte mycket information utan reevant information. Inom branschen är man ovan att utnyttja förfinad information. Man vet knappast heer viken information man behöver ha i oika besutssituationer. Först efter ett successivt prövande av en ti en början enke men systematisk erfarenhetsåterföring kan man finna de rätta formerna. Inom byggforskningsinstitutet angriper vi probemområdet kostnadsåterföring i byggprocessen i tre projekt. Gemensamt för aa är att de inriktas på byggherrens behov. I det första projektet vi vi utnyttja tigängig information och skapa en enke kostnadsföringemekanism. Vi har i samarbete med skoöverstyresen och kommunförbunden utarbetat en kostnadsredovisningspan som ska användas för redovisning av skobyggnadskostnader ti skoöverstyresen och som även ingår som de i kommunförbundens s k K-pan. Den baseras på kostnadsfördeningen enigt den s k entreprenadindex H 63. Kostnadsindeningen enigt H 63 framkommer som ett naturigt eg i byggprocessen och utsätts för kontro av både arbetsgivare och byggherre. Banketten har använts under ca 2 år och vi har nu fått underag för anays och bearbetning. Tanken är att statistiken ska användas som underag för kakye- 239

241 ring av byggnadskostnader både av skoöverstyresen och kommunerna. I ett andra projekt söker vi direkt utforma en kakymetod för program- och projekteringsstadierna. Den bygger på att BDCmetoden för databehanding av mängdbeskrivningar kommer att utnyttjas. Därigenom får man stor fexibiitet när det gäer att sortera kostnadsdata på oika sätt. Kakyerna ska grundas på en mängdförteckning, dock inte av sedvanigt sag. Den ska innehåa mängder av specifika byggdear. Byggdearna ska reateras ti sådana faktorer som man känner på programstadiet, nämigen funktionskrav, rumsytor och byggnadens voym. Vårt första probem bir då att bestämma vika byggdear som ska vara rumsknutna respektive byggnadsknutna. En viss byggde kan ha varierande egenskaper. Så t ex kan en innervägg vara brand-, värme- och judisoerande i oika hög grad. Detajeringsgraden ökar om man kan faststäa egenskaper för byggdearna. Detta är det andra probemområdet. När dessa probem ö3ts gäer det att sama statistik över mängder av egenskapspreciserade byggdear fördeade på oika rumstyper (ytor) och byggnadsvoym. För att få underag ti denna statistik måste mängdförteckningarna vara uppstäda på nivån "specifik byggde!" eer ätt kunna sorteras ti denna nivå. Så är tyvärr inte faet med de traditionea mängdförteckningarna och inte heer med dagens BDC-mängdförteckningar. Detta utgör ytterigare ett probem, som vi emeertid hoppas ska bi öst i samband med den pågående BDC-utveckingen. På grundva av statistiken kan sedan en hypotetisk mängdförteckning över specifika egenskapspreciserade byggdear för den aktuea byggnaden göras. Från denna förteckning gör man därefter va av tekniska ö sningar som uppfyer egenskapskraven. Prissättningen görs på grundva av aktuea priser för vada tekniska ösningar. Prisuppgifterna hämtas från mängdförteckningar för nyigen upphandade byggnader. Vi hoppas att en sådan prissatt mängdförteckning ska ge så noggranna kakyer att de kan utgöra ram för den föjande projekteringen. Tanken är också att mängdförteckningen ska föjas upp under projekteringen och successivt detajeras så att den så småningom övergår i en BDC-mängdförteckning som kan användas vid upphandingen. Vid tidig upphanding ska 240

242 man kunna använda den första egenskapspreciserade mängdförteckningen som underag. I denna studie samarbetar vi med RDC, Centrakonsut, byggnadsstyresen och Byggherreföreningen. BDC arbetar med egenskapsprecisering av byggdear, Centrakonsut med en kakymetod där man direkt samar kostnader för rums- och byggnadsknutna byggdear. Byggherreföreningen arbetar med kostnadsstyrning av projekteringen baserad på traditionea mängdförteckningar och byggnadsstyresen med kostnadsstyrning utifrån statistik från BDC-mängdförteckningar. Vi har också startat ett projekt som har en ångsiktig inriktning. Som nämnts saknas grundäggande kunskap om viken kostnadsinformation som behövs vid oika besutstifäen under projekteringen. Vi gör nu en grundäggande studie av informationsfödet och besutsprocessen i program- och projekteringsarbetet framförat när det gäer kostnadsinformation och ekonomiska avgöranden. I det första steget väjer vi ut ett anta byggherrar och för var och en av dessa studerar vi des organisation och kakyförfarande samt program- och projekteringsarbetets amänna utföranden. I det andra gör vi detajstudier av program- och projekteringsarbetet för utvada projekt. Genom dessa studier ska vi få underag för i vika besutssituationer kostnadsinformation behövs och hur den bör vara organiserad. Det är ännu för tidigt att dra några definitiva sutsatser. Vi tror oss emeertid ha funnit des att många viktiga besut på ett rationet sätt kan fattas utan direkt kostnadsunderag, des att de s k projekteringskakyerna för va av tekniska ösningar intar en betydande pats och att mycket fattas för att dessa kakyer ska avspega verkigheten på ett rättvisande sätt. 241

243

244 Professor LENNART HOLM statens institut för byggforskning Diskussionsinägg: Några utveckingsinjer för arbetet inom Statens institut för byggnadsforskning Jag ska redogöra för institutets verksamhet under tre punkter. Institutets engagemang i konsumentriktad forskning. 2 Institutets engagemang i produktionsriktad forskning. 3 Institutets reationer ti utbidning och forskning inom andra sektorer. Den konsumentriktade forskningen har kanske bivit svårare att tacka nu än vad den var tidigare. Den forskning som inriktar sig på att kartägga konsumenternas behov - anspråk på vår dagiga mijö antingen det är bostaden, bostadsområdet eer samhäet i sina större funktioner och vår naturmijö - den forskningen står naturigtvis i ett förhåande ti amän opinionsbidning, ti amän poitik, ett förhåande som stundom kan bi rätt kompicerat. Man begär forskning som ska kartägga konsumenternas värderingar och synpunkter. Genomför man sådan forskning, som vi har gjort i många år t ex på bostadsområdet, och kartägger konsumenternas värderingar och gör beteendeskrivningar, då möts man, av samma som har begärt denna forskning, med argument som: "de resutat som ni får fram, de visar ju bara hur man bedömer nu; det som är viktigt för vår panering är hur man kommer att bedöma i framtiden". Samma som har efteryst en forskning som kartägger konsumenternas värderingar är i nästa stund färdiga att säga: "Just de värderingarna är de mest utveckingshämmande". Man söker en "prognostiserande socioogisk forskning" - det är en fin tuipanaros. Konsumenternas värderingar är i hög grad en frukt av vad de bjuds, av vika faktiska 243

245 aternativ de har att pröva och har prövat. Den debatt som Lars Gyensten dragit upp i Dagens Nyheter med anedning av Skärhomen ger exempe på de här svårigheterna. Han frågar: vem har bestämt att det ska se ut på just det här sättet? De som har bestämt är de som är utvada att vara fokets poitiska ombud. De har försökt att underrätta -sig om hur man utnyttjar och hur man värderar det man successivt har byggt. De har försökt, i sitt utveckingsarbete, att använda denna forskning som ett fiter eer en utkristaisation av vad som är bra och vad som är dåigt, vad som pekar på utveckingsbara vägar och vad som bör sorteras ut som undermåiga tekniska ösningar och inte upprepas. I ett sådant samspe med poitikerna har institutet stått under en ång rad av år, och vi har fått finna oss i att de bidrag vi kan ge bara är ett av de underag på vika ett poitiskt besut, ett besut om de program som man ska fuföja, kan byggas. Jag tror att man måste vara försiktig när man, som Gyensten och andra seriösa debattörer av detta, efteryser en forskning som direkt ska ge programmet för vad vi ska göra i morgon. J ag tror inte man ska vänta sig att det är forskningen som öser de probemen. Ett program innehåer en så stor portion vija. Försöker man formuera vijan forskningsvägen så har man redan gjort den ite mindre dynamisk; den har bivit etaberad och det reser sig omedebart en annan vija emot den. Forskningen på konsumentområdet står ständigt i reation ti konsumentuttryck av annat sag, det må sedan vara i informea grupper eer i de etaberade poitiska, paramentariska formerna. Det ena kan inte ersätta det andra. Vi måste vara försiktiga med övertramp i de här frågorna. När en av institutets medarbetare i går ironiserade över hur boendeservicefrågan hade behandats, så var det mot denna bakgrund. Det har pågått ett ordentigt arbete på att studera bostadskonsumenternas vanor och värderingar. Den sanna redovisningen av de forskningsresutaten är, som Thiberg antydde här igår, inte särskit imponerande om man skue ta dem som aktionsbakgrund för ökad boendeservice. Dessa forskningsresutat fastsår de etaberade famijemönstren, önskningarna om att kara sig sjäv och att göra det ångt in på åderns höst, att göra sig oberoende av koektiva institutioner av annat sag än de som är rent anonymt fungerande, verktyg ti förenking av vissa hushåsfunktioner. Ä ven mean dessa går det att göra 244

246 en kar rangordning mean vad som är riktigt angeäget, brådskande och vad som är marginabehov som vissa grupper i vissa situationer, kanske framför at under gynnsamma ekonomiska förhåanden, skue kunna vara beredda att satsa på och intressera sig för. Forskningsresutaten på den här deen av mijösidan står atså i en viss motsättning ti den amänna debatt, det poitiska intresse som har utveckats på servicesidan. Det innebär ju inte att detta intresse är mindre egat eer mindre intressant - det är ju på det sättet som opinioner skapas, som värderingar förändras. Men man ska inte tro att det är forskningen som går i spetsen för de förändrade värderingarna. Den kommer att kunna visa i viken takt de förändras, men den takten är beroende av att det finns andra samhäsfunktioner som svarar för initiativen. Jag vi atså upprepa: sätt inte för stor it ti forskningen på konsumentsidan för ösningen av våra programprobem! Vi får adrig bortse från det starka amänpoitiska behovet av en debatt, en åsiktsutformning och en kamp för dessa åsikter som måste igga vid sidan om forskningen. Den kan spea samman med den, utnyttja den, men de kan inte ersätta varandra. Den forskning på konsumtionssidan som vi bedriver försöker precisera var ungefär man kan uppstäa normer för dagens panering och byggande. Vi har arbetat så på många områden. Uppdragsgivarna, avnämarna för detta är i huvudsak myndigheter, de centraa myndigheterna, kommunaa myndigheter, kanske också byggherresidan i den mån den uppträder som programskrivare. Även här utsätts vi ofta för missuppfattningar beträffande vår ro. När vi presenterar utredningsresutat inom normområdet bir det ofta i den formen att vi kan säga: uppfyer man den här tekniska normen, kan man vänta sig en konsumentreaktion som är positiv i den här andeen och negativ i den här andeen. Det måste sedan bi poitiska besutande instanser som bestämmer på viken nivå normen ska äggas. I övermorgon presenterar vi en buerutredning som vi tisammans med Fokhäsan har gjort på byggforskningsmedel Jag är övertygad om att vi omedebart får i huvudet föjande: är forskningen så ynkryggad att den inte kart kan säga ifrån på viken nivå dessa buernormer bör äggas? Vi anser det fukomigt sjävkart att sådana besut måste föräggas hos myndigheter som har ansvaret för mijöövervakningen och som får 245

247 göra dessa stäningstaganden med öppna ögon för vad de innebär både för samhäsivet och etaberade institutioner i ekonomiska termer. Det vi ska bidra med från forskningssidan är att beskriva i så gripbara termer som möjigt sambandet mean orsaker och verkningar, i det här faet mean buer och negativa buerreaktioner. I den inriktning som institutet har fått - att i hög grad syssa med normunderbyggande forskning - är vår sammansättning av forskare som täcker oika områden en förde. Med den inriktningen är det kanske givet, att det vi har att bidra med ti de producerande företagens interna utveckingsarbete är ganska itet. J ag tror att vi har kunnat göra en insats på etaberandet av sådana amänna system för bättre informationsföring, den må vara ekonomisk eer teknisk, som devis är företagsegna men devis har sin betydese därför att de är gemensamma för företagssektorn. Jag tror t ex att överföring av information från företagen om erfarenheter i produktionen ti myndigheter på anvisnings-, åne- och bidragsområdet har varit av betydese. De kan eda ti processer som är bättre anpassade ti företagens sätt att arbeta, som överensstämmer med deras önskemå om att få en frihet för utveckingsarbete och innovation. Om man åses av formea gränser i handäggningar och besutsprocesser så bör dessa kunna bringas ur värden, men det sker naturigtvis inte utan att man har kara beägg för att de finns och hur de fungerar. Insatser på den sidan har vi hittis bedömt som angeägnare än att ägna oss åt småpraktisk uppfinningsverksamhet, vars sauvärde hos företagen vi sjäva inte kan bedöma. Samtidigt måste man säga, att utbidar man en rätt stor skara forskare och utredare, så kommer de så småningom att besitta kunskaper och erfarenheter som skue kunna utnyttjas mera direkt i det tekniska och administrativa utveckingsarbetet. Jag tog i ett föredrag på Tekniska Mässan förra året upp det här probemet och menade att man borde söka former för någon form av kontaktorganisation mean utveckingsenheterna hos produktionsföretagen och den amänna forskningen - då inte bara institutets utan kanske också högskoeforskningen. Jag pekade på den konstruktion man har gjort inom vattenoch uftvården, där ti det generet forskande Vatten- och uftvårdsinstitutet har knutits ett utveckingsboag, ti viket kan överfyttas forskningspersona under sådana perioder då 246

248 detta utveckingsboag har direkta uppdrag från enskida eer grupper av industrier. Dessa kan atså under den tiden tigodogöra sig forskarnas erfarenhet och forskarna får tigodogöra sig företagens erfarenhet och synpunkter och kan sedan utan besvärande omgångar fyttas tibaka i sina forskningsroer, givetvis med en rimig sekretessgaranti i de här överfyttningarna. Jag tror att det finns mycket att göra på den här kanten. J ag varnade för ett år sedan, och gör det igen, för att inte utnyttja den kapacitet av kunskap som forskarna på högskoor och institut har. Vi är också kart medvetna om att sådana uppgifter där vi vet att någon står och väntar på resutatet är något av det mest åtråvärda en forskningsinstitution kan ha. För närvarande får vi atså sjäva försöka bedöma vad marknaden vi ha och är intresserad av, och vi måste ofta möta besvikesen, att när resutaten kommer så är de inte efterfrågade. Utveckingen kan ha gått förbi eer vi har missbedömt var företagen, både på byggherre- och produktionssidan förägger sina stora frågetecken och sitt stora utveckingsintresse. Den tredje sektorn som jag vi beröra är institutets reationer ti utbidning och övrig forskning. Institutet har ofta framstäts som en konkurrent ti högskoeinstitutionerna. Vi har säan uppevt situationer av den typen. Snarare har det utveckats i motsatt riktning. Man ser från universitets- och högskoeinstitutioner en förde i att forskningsintressen som dyker upp band eeverna då och då, kan sussas över ti institutet för handedning och diskussion, därför att det är där den mera speciaiserade kompetensen finns. I motsvarande grad kan institutet ofta få repiera på universitets- och högskoeinstitutioner för en sakkunnig handedning av projekt eer dear av projekt som vi måste ta upp. Det här samspeet fungerar i reaiteten mycket bra. Forskarutredningen, som ades fram för ett år sedan, föresog att institutioner även utanför universitetsmurarna skue kunna ackrediteras som forskningshandedare och eventuet examinatorer på t ex icentiatnivå. Vi hoppas att försaget ska kunna genomföras och att vi atså på institutet, åtminstone inom vissa områden, skue kunna ackrediteras i det avseendet. Det betyder inte att vi övertar något grundutbidningsansvar, men vi tar på oss ett ansvar för forskarutbidning och forskarhandedning som vi tror att vi skue kunna kara och som jag tror också skue kunna bidra ti er positiv rekrytering för institutet. 247

249 Man bör devis betrakta institutet som en pantskoa, där man sätter igång forskningsprojekt eer odar upp ämnesområden som kanske är nya, som inte har någon tradition, där man måste pröva sig fram. Om de visar sin ivskraft, om de växer ut och får styrka så är naturigtvis nästa steg att argumenten> för att detta ska komma in på rätt stäe i universitets- ocb högskoeväsendet. J ag tror att man kan säga att ämnet byggnadsfunktionsära är ett resutat av den utveckingen. Arbetet som vi startade i ytterst bygsam skaa - och inte utan en he de knorr inom den gama nämnden för byggnadsforskning - har vuxit sig så starkt att det har kunnat etaberas som instition vid Tekniska Högskoan i Lund och är på väg att bi detsamma på Tekniska Högskoan i Stockhom. Den dag vi har två väutrustade institutioner på de tekniska högskoorna för det här området, då är det naturigtvin dags för institutet att krympa ned sin verksamhet. Institutet kan istäet ägga sina intr,essen på nya områden där institutionsuppbyggnaden inom universitetsväsendet ännu inte är kar. Jag tror att man ska beakta även det samspeiet mean ett statigt forskningsinstitut, som kan arbeta ganska fritt och ganska snabbt, och den betydigt mer trögarbetade universitetsoch högskoesektorn. Den roen tror jag att man ska se inte som en biro utan som en ganska viktig funktion hos ett institut. 248

250 Distribution: AB Svensk Byggtjänst. Pris 10:-