STBTENS. S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT MEDDELANDEN. i9ii HÄFTET 8. MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS FRÅN 8.

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN STBTENS S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT HÄFTET 8 i9ii MITTELUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS 8. HEFT {:3~~ -----~ CE~TRALTRYCKERTET, STOCKHOLM 1912.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. IN HALT. Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år IgiO. Bericht uber die Tätigkeit der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwe dens im Jahre I. Skogsafdeningen (Forstiche Abteiung)... II. Botaniska af deningen (Botanische Abteiung)... 4 EDVARD W!BECK: Om jungbränning för skogskutur... 7 Uber das Brennen der Caunaheide zur Aufforstung (I) TORSTEN LAGERBERG: Pestaozzia hartigi Tubeuf. En ny fiende i våra pantskoor g5 Pestaozzia hartigi Tubeuf, ein neuer Parasit in schwedischen Saat- und Pfanzkämpen (V) ALEX. MAASS: Kubikinnehået och formen hos taen i Sverige I og Schaftinhat und Schaftform der Kiefer in Schweden (VII) TORSTEN LAGERBERG:: En märgborrshärjning i öfre Daarna 15g Eine V erheerung durch Markkäfer in Daarna (XI) GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten Igii Die Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Herbst 191 I (XIII) ALEX. MAASS: Erfarenhetstabeer för taen. Ett bidrag ti kännedomen om normaa tabestånd... 1g7 Ertragstafen fur die Kiefer. Ein Beitrag zur Kenntnis normaer Kiefernbestände (XV) GUNNAR SCHOTTE: Om oika metoders betydese vid undersökning af barrträdsfrös grobarhet Uber die Bedeutung verschiedener Methoden bei der Untersuchung der Keimfähigkeit der Nadehozsamen (XXI). Sid.

3 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT Erfarenhetstabeer för taen. Ett bidrag ti kännedomen om normaa tabestånd. Af ALEX. MAASS. Det arbetsprogram, som den 3 juni I 903 faststädes af Kung. Domän styresen att tjäna tiedning vid Statens skogsförsöksanstats arbeten, upp tog band annat äfven undersökningar om tiväxten i rena, normaa bestånd, hviken undersökning skue ske genom att anägga försöksytor i dyika bestånd. Föreskrifter utfärdades därjämte rörande utäggaodet af dessa försöksyta. Undersökningen skue ti en början inskränkas ti rena och normaa bestånd, och skue ett bestånd anses»rent», då ett trädsags grundyta ( 1,3 m. från marken) utgjorde minst o, 9 af beståndets hea grundyta. Normat skue det bestånd kaas, som på en area af minst 0,25 har och då hänsyn togs ti trädsag, åder och ståndort, vore att anse såsom det bästa möjiga. Under åren I ha får ofvannämnda ändamå utagts en de försöksytor inom tabestånd i oika dear af andet, af hvika ytor 79 stycken igga ti grund för här gjorda undersökning, som har ti ändamå att uppstäa erfarenhetstabeer för taen. Då erfarenhetstabeer ange tiväxten under hea beståndets efnad vid oika tidsperioder, är det gifvet, att dyika tabeer säkrast skue vinnas genom att föja utveckingen af ett ferta bestånd under dessas hea efnad eer åtminstone under en afsevärd tidrymd af deras efnad. Genom denna metod kunde emeertid ett resutat vinnas först efter fera tiota år. Man har därför för att hastigare komma ti mået vid uppstäaodet af erfarenhetstabeer gått ti väga på det sättet, att tiväxten vid oika efnadsår icke beräknats ur ett och samma bestånd, utan ur ett ferta bestånd af oika ådrar, under antagande att det yngre beståndet i sin utvecking, skue öfverensstämma med det ädre, för så vidt båda voro af samma växtighetsgrad. Då emeertid bestämmandet af växtighetsgraden icke kunde öfverämnas åt det personiga omdömet, ha tvenne principiet oika metoder kommit ti användning vid utarbetandet af erfarenhetstabeer. I ena faet har man sökt genom att anaysera profträd i ett huggfärdigt bestånd Medde..fr, Statms Skogs.försöksanstat IfJir 17

4 ALEX. MAASS. (3 7 6*) ära känna beståndets virkesmassor eer massabidande faktorer vid oika tidsperioder. Öfverensstämde nu uppskattningen af profträden i ett yngre bestånd med de funna resutaten i det ädre beståndet vid samma åder, söt man däraf, des att det yngre beståndet tihörde samma växtighetsgrad som det ädre, des att det ädre beståndet i ungdomen haft samma massa samt des att det yngre beståndet skue i sin utvecking ikna det ädre beståndet, hviket kaades visarbestån det. I andra faet åter afsattes beståndens virkesmassor såsom ordinator och ådern som abscissor. Genom de högst och ägst beägna punkterna ades kurvor, hvarefter fätet mean dessa kurvor deades i ika många dear, som man önskade särskija växtighetsgrader. Hvarje försöksyta kom härigenom att tihöra ett visst af dessa bäten eer en viss växtighetsgrad. Midtkurvan i ett sådant bäte angaf gradens medevärden. Att jag vid utarbetandet af här föreiggande materia gått ti väga på ett från nämda metoder afvikande sätt, kommer senare att angifvas. Ädre erfarenhetstabeer. Af den mångfad erfarenhetstabeer, som finnas rörande taen, torde at ädre arbeten endast behöfva anföras dem, som närmast kunna beröra svenska förhåanden. Band dessa märkas: Bomqvist, A. G. Tabeer framstäande utveckingen af jämnåriga. och sutna skogsbestånd af ta, gran och björk. Hesingfors I Ti detta märkiga arbete torde jag återkomma. Vm'gas de Bedemar, Forst-Ertrags und Zuwachs-Untersuchungen im Gouvernement St. Petersburg. St. Petersburg, I849 Stasberg, Th. Tivcextberegninger. Den norske Forstforenings. Aarbog I88I. Innehåer en erfarenhetstabe för ikådrig ta- och granskog i 5 växtighetsgrader och för ådern 20-I 20 år. Finnes intagen i af Zeh~n, Handbok för skogsägare och skogsmän, sid. 45 Denna tabe kan ej i egentig mening kaas en normatabe, då i densamma. ingå såvä rena som bandade bestånd. Förestående trenne undersökningar inberäkna uti virkesmassan hea stammens kubikinnehå. Uti svensk itteratur finnes en de erfarenhetstabeer pubicerade, hvika dock äro bearbetningar af tyska författare. Dyika ingå i af Ström, I. Handbok för skogshushåare, '4:e upp. Sthm I846. Segerdah, G. Lärokurs uti skogshushåningen, Faun Segerdah, G. Handbok iskogsuppskattningsäran, 2:a upp. Sthm I Band andra arbeten må här anföras föjande tvenne, som ikaedes ange virkesmassan uti stam virke. Burckhardt, H. Hifstafen fur Forsttaxatoren, I873

5 ( *) ERFARENHETSTABELLER FÖR TALLEN. 199 Feistmante. A gem. Wadbestandstafen. Bearb. afj.weiss, Wien I 909. Af öfriga nyare arbeten må framhåas föjande. I dessa afser uppskattningen emeertid antingen endast s. k. >>Derbhoz'> eer ock stamoch grenvirke. Med»Derbhoz» menas stam- och grenvirke, som håer mer än 7 cm. i diameter. Dyika tabeer äro därför, isynnerhet hvad yngre bestånd beträffar, icke fut jämförbara med här upprättade. Weise, W Ertragstafen fur die Kiefer (Tyskand), Berin I 88o. Kunze, M. Beiträge zur Kenntnis der gemeinen Kiefer auf norma bestockten Fächen, (Sachsen). Suppement ti Tharander forstiches Jahrbuch. III bandet. I 884. Schuberg, K. Ueber die Kuminationszeit des Zuwachses bei Bäumen und Beständen (Baden). Supp. ti Agem. Forst-u. J agdzeitung Schwappach, A. Wachstum und Ertrag der Kiefer im Grossherzogtum Hessen. Agemeine Forst-und Jagd-Zeitung r886. Speide Ertragsuntersuchungen in Forchenbestänren Wurttembergs. Supp. ti Agem. Forst-u. Jagd-Zeitung. XIII bandet I887. Schwappach, A. Wachstum und Ertrag normaer Kiefernbestände in der norddeutschen Tiefebene. Berin 188g. Schwappach, A. Neuere Untersuchungen iiber Wachstumund Ertrag normaer Kiefernbestände in der norddeutschen Tiefebene. Berin I 8g6. Schwappach, A. Die Kiefer. Wirtschaftiche und statische Untersuchungen der forstichen Abteiung der Hauptstation des forstichen Versuchswesens in Eberswade. (N ormaertragstafen fur die Kiefer in der norddeutschen Tiefebene). Berin r 904. Phiipp, C. Ertragstafen fiir die Fore (Baden). Agem. Forst-u. Jagd-Zeitung I 893. Materiaet och arbetsmetoden. Såsom redan förut nämnts funnos 79 taytor och äro dessa beägna: N arrbottens än 7 st.; Örebro än 5 st. '' Västerbottens >> 7 >> >> Södermanands >> ro >> " Västernorrands 3 >> >> Skaraborgs 3 >> J) Jämtands 6 >> >) Äfsborgs» 2 >> > Gäfeborgs» ro >> >> Jönköpings r 7 >> J) Kopparbergs >> 2 >> >> Kamar r >> J) Värmands >> 3 >> >> Kronobergs >> 3 > Höjden öfver hafvet utgjorde: för 14 ytor... uneer IOI m IOI-200 >> )) >) 27 5 J) >} 301 m. och däröfver.

6 zoo ALEX. MAASS. Med afseende å ådern tihöra ytorna föjande grupper: år " o I I st.; IOI-120 år o o o o 3 st }) o 19 ~ )) o s }) 61-So }) o o 19 }) })... 4 )) SI-IOO )) o 9 }) 161 år och däröfver o o 6 >) För att bestånden skue kunna kaas rena, måste taen enigt hvad förut nämnts utgöra minst go % af grundytan å hvarje försöksyta. Å 6 understiger emeertid taens grundyta förestående gränsvärde och utgör för ytan 13 1 SI %, 31 SS o/o, 49 SI %, 52 7S %, 54 S4% och 70 Sg y,;. I de fem första faen utgör inbandningen gran; i det sista björk. Då antaet ti buds stående ytor icke är stort, medtogas emeertid äfven dessa ytor. Äfven det skäet taade härför, att vid kommande garingar inbandningen af andra trädsag kunde än ytterigare nedbringas. Enigt definitionen skue med normaa bestånd menas sådana bestånd, hvika med afseende å trädsag, åder och ståndort vore att anse såsom de bästa möjiga. Ett af vikoren är därför, att bestånden äro fusutna. Härutinnan torde kanske en eer annan yta brista något, men det får å andra sidan ej förgömmas att band materiaet nog äfven finnas ytor, där sutenheten är större än 1,o, h viket ju är det ta, hvarmed man pägar beteckna fusutna bestånd. Då grundytan är mätaren för sutenheten, skue detta såedes betyda, att inom beståndet finnes större grundyta än den normaa. Sådant är nog ofta förhåandet i medeåders bestånd, som fått uppväxa utan att genomgaras. En sent utförd svag åggaring kan då ej atid nedbringa ett dyikt bestånds grundyta ti den normaa, utan fordras nog härti fera upprepade garingar. Med afseende å uppkomstsättet må här nämnas att fertaet ytor uppstått genom enbart sjäfsådd eer sjäfsådd i förening med hjäpkutur. Endast 4 ytor eer nummer I 1, 37, 3S och 39 äro rena sådder. Försöksytorna äro antingen fasta, d. v. s. afsedda att uppskattas ett ferta gånger, eer tifäiga, hvika ytor endast uppskattas en gång. Tifäiga. ytor äro nummer g, 12, ss, 57, ss och 71. Areaen å försöksytorna är i amänhet omkring zs ar med undantag för ytorna, nummer 6, 23, 27, 58 och 7S, som håa omkring so ar, samt föjande nummer med mindre area, nämigen 12 17,s 4 ar, 41 IS, samt 6S 1S ar. Å marken äro ytorna utmärkta med påar i hörnpunkterna samt smärre diken i gränsinjernas riktning. Omkring ytorna äro afsatta s. k. skyddsbäten om minst 5 meters bredd, hvika i skogigt hänseende behandas ika med ytan, och ha ti ändamå, att åstadkomma att 1 Vid hänvi>ning ti numren menas i det föjande atid de öpande numren.

7 (3 7 g*) ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN. 20! kantträden å sjäfva ytan skoa växa under samma betingeser, som träden å de inre dearna af ytan. Sedan ytan bifvit utsatt, utmärktes först de stammar, som skue utgaras. Garingens styrka var i rege»svag åggaring». Dock äro i serien äfven medtagna några ytor, där det åggarats starkt, såsom nummer: I, 3, Ig, 23, 24, 27, 28, 38, 43 och 65. Då emeertid uti redan garade bestånd skinaden i virkesbeopp mean en svag och stark åggaring i många fa icke är så stor, ansåg jag mig kunna medtaga äfven dessa ytor. För att såvidt möjigt ernå ikformighet i garingarna, utmärktes dessa å samtiga ytor af mig personigen eer under min personiga edning. Sedan garingsvirket bäckats, numrerades de öfriga stammarna i nummerföjd, hvarigenom det bir möjigt att kontroera, om något träd af en eer annan anedning försvinner från ytan, samt att om så sker det oaktadt använda ytan för det afsedda ändamået. För hvarje träd bokföres dess diminsion i norr-söder och öster-väster vid I.3 m. från marken. Då det här är af vikt, att mätningen städse göres på samma stäe af trädet, utmärktes mätpunkten med ett ojefärgskors på östra eer västra sidan af stammen och med en prick å norra eer södra sidan, på det stäe där kafvens röriga skänke berörde trädet, när kafvens inja tangerade korsets midtpunkt. Härigenom mättes atid diametern norr-söder och öster-väster. Ti profstammar utvades sedermera ett anta träd, fördeade i ungefår samma förhåande, som det fanns stammar inom försöksytans oika centimeterkasser. Dessa profstammar uppmättes i I meters sektioner, hvarjämte antecknades trädets åder, totaa höjd m. m. För att beräkna försöksytornas virkesmassor infördes stammarna efter de båda mätta brösthöjdsdiametrarna i en centimeterista. Hvarje träd infördes såedes tvenne gånger, hvarigenom det bef onödigt, att beräkna hvarje träds mededimension. Centimeterkasserna bidades på det sätt att ti kassen I o cm ti exempe ades aa träd med dimensioner från g,s ti I o, 4 cm. Med edning af stamantaet (n) i hvarje centimeterkass beräknades kassens grundyta (g). Kunde jag desstom ära känna kassens medehöjd (h) och formta (f), kunde virkesmassan (v) erhåas ur formen v = g x h x f. För den sku. användes de å profstammarna mätta höjderna och formtaen ti att för hvarje försöksyta upprita höjd- och formtaskurvor, där höjden och formtaet för hviken centimeterkass som hest kunde afäsas. Sedan centimeterkassernas virkesmassa uppskattats, sammanfördes dessa kasser ti grupper om fem centimeter 1-4, 5-9, IO-I4 etc.

8 202 ALEX. MAASS. (38o*) Uppgifterna för såvä diametergrupperna som ock för hea beståndet beräknades sutigen för 1 har. På samma sätt som uppskattningen skett å de kvarvarande stammarna, verkstädes äfven taxeringen af det utgarade virket. Detta skue ju ha kunnat uppmätas direkt, men på grund af det. betydande. arbete detta skue ha kräft afstods därifrån, och utgaringsvirkets massa utröntes på här ofvan för det kvarvarande beståndet angifna sätt. För detta tivägagångssätt taade äfven den omständig. beten, att det kan anses riktigare att göra beräkningarna för de båda beståndsdearna enigt en och samma metod än efter oika. Sedan virkesmassorna på nu beskrifna sätt bifvit uppskattade, beräknades för hvarje yta ådern, medehöjden, medediametern, medeformtaen samt virkesmängden hos hvarje diametergrupp, uttryckt i procent af hea ytans virkesmassa. För att bestämma ådern hos beståndet, räknades ådern å de fåda profstammarna vid stubben och härti ades det anta år, som på grund af de okaa förhåandena ansågs hafva åtgått for att pantan skue uppnå stubbens höjd. Medetaet af profstammarnas åder utgjorde beståndets åder. Ytterigheter togas ej med i beräkningen. Undertryckta stammar beaktades såedes ej, där tiräckigt anta stammar ändock stodo ti buds. Var så ej förhåandet medtogas dyika stammar men för den undertryckta tidsperioden beräknades endast så många år som trädet normat skue ha behöft för att uppnå samma dimension. Här torde ock vara på sin pats att påpeka det kända förhåandet, att profstammarna i ett och samma bestånd säan äro af ika åder, ara hest för bestånd, som uppkommit genom sjäfsådd, i det att antingen hjäpsådder utförts eer ock att sjäfsådden uppkommit under tvenne eer fera fröår. Skinaden mean högsta och ägsta räknade ådern hos profstammarna inom ett och samma bestånd uppgår emeertid endast i två fa (nummer 73 och 78) ti mer än 20 år. Medeådern för dessa bestånd är 262 och 141 år. Medehöjden beräknades ur formen: 1 81 h + g2 h2 +g s ha+ H = -=-=---=-----=-:=---=--'=-=--=---- gt +g2+8s+ Att taga medetaet af samtiga profstammarnas höjder såsom medehöjd för beståndet, var icke ämpigt i här föreiggande fa, enär profstammarna såsom förut redan nämnts utvades i godtyckiga diameterkasser och utan afseende å dessa kassers oika stamantal Det kunde ju härigenom hända att antingen de mindre eer de 1 Lorey, Die mittere Bestandeshöhe, Agem. Forst- u. Jagdzeitung, 1883 och 1878.

9 ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN. 203 gröfre diameterkasserna befvo rikigare representerade, och att såedes medetaen befvo för åga eer för höga. Då emeertid beräknaodet af medehöjden för ett bestånd i praktiken icke ämpigen kan ske efter formen, så är här nedan en uppstäning gjord öfver medehöjderna för aa försöksytorna, där mede Jzöjderz beräknats såsom medeta af höjderna af endast de profstammar, som representera de diameterkass er, hvaraf beståndets virkesmassa hufvudsakignz är smttmansatt. I tabe I är därjämte angifven höjden hos beståndets medestam efter brösthöjdsdiametern, hviken höjd bifvit afäst { den för försöksytan upprättade höjdkurvan. Beståndets medediameter utröntes på det sätt, att först grundytan beräknades för medestammen genom att dividera beståndets grundyta med stamantaet, samt att sedan den mot denna grundyta svarande diametern afästes i en cirkeyttabe. v JVIedeifonntaet (brösthöjds-) erhös ur formen F= G X H Sutigen uträknades ock virkesmassan för!zvm7 e gro.fekskass r-4, s-g, IO-I4 cm o. s. v., virkesmassan dock angifven i procent af hea beståndets virkesbeopp. Uppgick denna procentsats icke ti I procent, uteämnades den het och hået. De på här ofvan beskrifna sätt erhåna uppgifterna för de oika försöksytorna äro sammanstäda i de undersökningen vidfogade tabeerna, som därjämte innehåa uppgift om ytans beägenhet samt en kortfattad ståndortsbeskrifning. Fotografier af några bestånd af oika växtighetsgrader finnas i fig Det samade materiaet är itet, och det kan därför anses vara för tidigt att redan nu söka sammanstäa undersökningarna ti en erfarenhetstabe. Då jag ikvä gör detsamma, sker det för att fya det tom~um, som faktiskt finnes, innan försöksanstaten en gång kan framägga en på ett rikigare materia grundad undersökning. Erfarenhetstabeen har ti ändamå att visa huru ett trädsag under en ikartad behanding tiväxer inom oika tidsperioder och å oika ståndorter. Tabeens ändamå kan sägas vara såvä taxatoriskt, i det den utgör ett hjäpmede vid skogsindening och skogsvärdering, som ock bioogiskt, då den ämnar sifferuppgifter rörande tiväxtens föropp, minskningen af stammar vid titagande åder, fördeningen af virkesmassan på grofekskasser m. m. at dock endast för rena, mera ikådriga bestånd. Nu kan det vä invändas, att sträfvandena gå ut på att grunda bandade och oikådriga bestånd, så att erfarenhetstabeer för rena, ikådriga bestånd skue vara obehöfiga. Då dyika tabeer

10 ALEX. MAASS. Beståndens medehöjd, beräknad på oika sätt. Die mittere Bestandeshöhe, nach ungekhen }.ifethoden berechnet. Tabe I. Medehöjden Mittere Höhe Medehöjden Mittere Höhe Medehöjden Mittere Höhe Medehöjden ' Mittere Höhe ; O II IS rs [i II,o 10,8 IO,g21 13,4 12,8 13, ,7 13,2 12, ,4 18,6 rs,z ' 17,7 18,3 17, ,7 19,1 18,4 i 26 t 24,7 24,4 24,5 27 i 25,z ,, zs zs,, z8,6 - II,9 12 1r 9,z I 2,7 12,8 12,5 12,7 I6,z I6,o 5,8 I$,4 15,3 14, ,3 15,2 16, ,4 18,s 18,3 39!7,71 18,3 I7,o 40 [ 1 16,4~ I$,8 I $, I7 5 q,, 17, ,5[ 16,9 17,3143 '!7,5[ 17,9 I7,z 44 19,41 19,2 19, ,21 I 7,6 19,zi 46 2I,o 20,9 20, ,91 20,9 2,I 48 19,2! 19,3 19,I 49 20,31 I 9,9 20,z 50 21,9 22,6 21,5 20,6 20,6 19,4 23,o 23,4 22,7 zz,s zz,s zz,s 25,7 26,6 24,9 12,9 12,1 II,g I 1z IO,o 58 I 2,o 59 I 1,4 6o I2,z I,g :~::1' :~:: 12,8 13,4 I $,61 14,9 13,71 13,4 17,o 16, ,7 16,91!7,4 16,5 16,s 17,31 I6,6 19,7 19, ,3 21,4 54 zo,6[ 20, ,41 19,8 56 zo,5 zo,z 57 2I,6i 23,o 2o,s zo,6 5,61 5,7 S,s) s,, I 1, ,7, 62 13,z 63 I 2,6[ 64 I ,51' 66 17,o 67 14,91 68 i I7,t\ 69 I6,t 70 I 6,6 7 19,6 72 2I,z 73 2 I,o , ,8 76 I 9, ,z 7 8 5,z 79 8,zi 11,8 It,s 9, ,7~ ' I Z,r: II,J I 5,6 I $,4 14,9 r6,o 15,3 15,4 16,5 16,4 16,, I$,4 14,3 14,8 14,o 14,1 13,5 I7,5 I6,4 I6'" 18,z I 7,8 I7,6 12,8 I 6,II 1 5,9 I, 1 ~ I 5 z i I $,51 14,81 I 3,8! emeertid göra det möjigt att bedöma fördeen af att uppdraga bandade eer oikådriga bestånd, komma de dock atid att ha sitt värde, ara hest det torde bi omöjigt uppstäa erfarenhetstabeer för aa de kombinationer, hvika kunna tänkas i bandade eer oikådriga bestånd. Innan sjäfva bearbetningen af materiaet kunde påbörjas, var det nödvändigt att afgöra om aa försöksytorna kunde sammanföras ti en tabe, eer om oika växtområden måste bidas. Hvad andet söder

11 ER~'ARENHETSTABELLER FÖR TALLEN. 205 om 64 breddgraden beträffar, hyser jag ingen tvekan, att vidkommande taen anse detta som ett växtområde. Man behöfver endast se på uppgifterna för försöksytorna å V oxna bruksskog i Häsingand för att finna, att dessa ytor i intet afseende stå efter dem i sydigare dear af andet. Det återstod såedes att se ti, huruvida ytorna norr om 64 breddgraden eer i Norr- och Västerbottens än hade sin motsvarighet i öfriga dearna af andet. Vid denna jämförese har jag sökt sammanföra bestånd med tinärmesevis ika åder och höjd. N:r Län Åder Anta Grundyta Virkes Mede- Mede- Medeår stammar kvm beopp diameter böjd formta kbm cm m 62. Västerbottens ,4 182 S,g I I 12 0,535 (Lappand) 6I. Jämtands... sr 4,747 29,7 158 S,g ro,2 o,s2r 63. N arrbottens ,6!2 30, ,4 12,4 o,ssr 64. Jämtands... 6o 4,276 29,2. r88 g,3 I I,S o, Norrbottens r,256 23,6 205 I 5,5 r6,o 0 154I 6g, Södermanands o go r,r!o z6,2 184 r6,s 14,o o,soo ss. Västerbottens ,I ,3 20,5 0,535 (Lappand) s6. Jämtands... qs , ,3 20,5 0,495 Förestående bestånd visa enigt min åsikt en så pass god öfverensstämmese man kan begära. De visa, att resutat vunna söder om 64 breddgraden äfven ha sin tiämpning norr om densamma, samt att såedes dessa senare trakter icke behöfva utgöra ett särskidt växtområde, utan bearbetningen af materiaet kan ske gemensamt för hea andet. Nu kan den invändningen göras, att jag endast framagt de fa, då uppskattningen af försöksytor i Norr- och Västerbottens än stämt öfverens med resutat, vunna i sydigare dear af andet. Härti vi jag svara, att man ej för att finna oikheter i uppskattningen af jämförbara ytor, behöfver söka dessa i vidt skida dear af andet, utan att äfven hvarandra ganska närbeägna ytor kunna uppvisa stora skijaktigheter, såsom framgår af efterföjande urva. N:r Län eer skog L: a Svätans kronopark.. Lika stor yta omedebart invid den förra i samma bestånd, äfvenedes starkt åggarad... Örebro... Skaraborgs o Södermanands... Jönköpings o. o Åder Anta Grundyta Virkes- Mede- Mede- Medeår stammar kvm beopp diameter höjd formta kbm cm m ,7 r so 9,9 10,3 0, ,220 22, ,4 IO,r o, , ,5 rg,2 0,466 8r , ,s 20,3 0, , ,o 21,9 0, , ,3 20,6 o,47i

12 206 ALEX. \IAASS. Här torde vara på sin pats, att något orda om de vidyftiga undersökningar angående tiväxten i rena tabestånd, som af A. BLOMQVIST utförts i Finand på r86o-taet. Resutaten äro hämtade från ett betydande anta försöksytor af 2-9 ars storek. Å sida meddeas ett utdrag ur de härvid erhåna erfarenhetstabeerna, omräknade i kbm per har. Bestånden äro uppdeade i trenne växtighetsgrader, atefter ståndortens beskaffenhet. Endast stamantaet och normafamnar per tunnand äro angifna. Af stort intresse skue naturigtvis ha varit, om äfven uppgift om höjderna funnits, hvarigenom en närmare jämförese med de här af mig meddeade erfarenhetstabeerna kunnat vinnas. Ti denna jämförese torde vi återkomma. BLOMQVIST har för Finand skit på trenne växtområden, söder om 61 30', mean 61 30' och 64 samt mean 64 och 68. För det sydigaste området upptages 6 växighetsgrader, för meersta området 5 och för det nordigaste 3; hvaraf dock 3 i sydigaste området och 2 i meersta äro konstruerade. BLOMQVIST har betecknat den sämsta växtighetsgraden med I och de bättre med högre siffror. Se vi på sammanstäningen å ~ rda faer genast i ögonen, att uppgifterna om virkesmassorna för sydigaste och meersta Finand devis äro adees ika, devis endast föga skija sig från hvarandra. Enda skinaden är, att bästa växtighetsgraden eer VI, icke tyckes förekomma i meersta Finand. Se vi sedan på uppgifterna för norra Finand, visar sig ju en skinad i förhåandet ti det öfriga Finand. För egen de får jag dock det intrycket, att äfven här en viss öfverensstämmese förefinnes, fast ej så kart framträdande. Så finna vi att inti go år kurvorna för växighetsgraderna I, II och III i norra Finand ganska vä sammanfaa med respektive II, III och IV graderna i södra Finand, men att kurvorna sedan atmer närmar sig ika växighetsgrader, för att sutigen vid 130 år i det närmaste täcka hvarandra. Vid 130 år ha nämigen bestånden föjande virkesmassor: Norra Finand Växtighetsgraden I kbm II ,, III... JIO Södra Finand 149 kbm En som det synes synnerigen god öfverensstämmese. Hvad jag nu anfört angående de finska undersökningarna, styrkte mig äfven i min åsikt, att det föreiggande materiaet kunde bearbetas gemensamt för hea andet. En föjd häraf bir, att för Norr- och Västerbottens än i stort sedt växtighetsgraden o, G bir. den högsta. Äfven frågan om, huru många växtighetsgrader skue användas, måste afgöras, innan bearbetningen af materiaet kunde påbörjas. Jag

13 ERFARENHETsTAELLER FÖR TALLEN. 207 hade tänkt inskränka antaet ti fyra, och skue detta nog varit tiräckigt för andet söder om 64 breddgraden. Men då det visade sig att på den grafiska biden, där massorna införts efter ådern, en de ytor från Norr- och Västerbotten äfven agrade sig närmare axen, syntes det mig ämpigare att bida 5 grader. Som växtighetsgraden hos oss betecknas med tiondedear, skue dessa fem grader såedes bi I,o, o,s o,6, o,4 och o,.. Jag hyste visserigen någon betänkighet mot att använda benämningen o,. för sämsta växtighetsgraden, enär ju Kung. Domänstyreisens cirkuär angående indening af amänna skogar den r6 maj 1896 och den 28 maj 1902 föreskrifva, att mark med ägre växtighet än o, 3 ska betraktas såsom impediment. Vid skogsindening anser jag, att särskijandet af fem växtighetsgrader kan anses vara tifyest, och skue dessa då bifva I,o, o,s, o,6, o,4 och - på grund af ofvannämnda cirkuär - o, 3, ehuru ju 0,2 varit mera föjdriktigt. Härti kommer, att man enigt mitt förmenande mycket vä skue kunna taa om en växtighetsgrad för marken och en för skogen, hvarvid jag syftar på, att ett trädsag kan växa på en för detsamma oämpig ståndort, där marken såedes kan ha en hög växtighetsgrad och skogen en dåig. Under sådana förhåanden har jag ansett mig kunna kaa den sämsta växtighetsgraden för o,. Såsom mätare för växtighetsgraden har jag användt medehöjden hos bestånden, enär höjden är den faktor, som vid en beståndsuppskattning ättast och med minsta arbete och på kortaste tid åter mäta sig. För detta tivägagångssätt taar äfven den omständigheten, att virkes-. massan kan sägas vara en funktion af höjden. Under det att såedes skinaden i virkesmassan mean ett 130-årigt bestånd af växtighetsgraden 1,o och ett ika gammat bestånd af växtighetsgraden 0,2 utgör = 305 kbm, är skinaden mean tvenne bestånd med 15 meters medehöj d, men af växtighetsgraderna r,o och o,. endast = 7 kbm. För växtighetsgraden 1,o uppnår beståndet 15 meters höjd vid 40 år, för graden o,z först vid 130 år. Vid uppdeandet af försöksytorna på de oika växtighetsgraderna använde jag, såsom förut redan är nämndt, hvarken något»visarbestånd>> eer någon zonmetod. Vid den första så att säga grofva indeningen använde jag mig af det bekanta förhåandet, att medediametern för bestånd af samma åder sjunker med faande växtighetsgrad. Dock icke så att jag använde medediametern, utan genom studiet af försöks-. materiaet erhö jag efterföjande schema, utvisande för oika ådrar och växtighetsgrader de diameterkasser, hvika i hufvudsak bida beståndets virkesmassa. På grund af detta schema, fördeades forsöksytorna på de oika växtighetsgraderna samt ordnades mom hvarje grad efter ådern.

14 zo8 ALEX, MAASS. De diameterkasser, som mest bidraga ti virkesmassan. Die hauptsächich Massen-bidende Durchmesserstufen. Tabe 2. Åder Ater år Jahre I,o V ä x t.i g h e t s g r a d e r Bonität o,s 0,6 0,4 D i a m e t e r k a s s e r i cm. Durchmesserstufen in cm. 0,2 2S , IS-19 S-9, , , =5-9 3S , =1S-rg S-9, =ro-r4 (1-4) 5-9 (10-14) 4S-S4 1S-19,20-24 IO-J4, , IS-19 s-9= , SS-64 IS-19, , , s-g, S-9, S-29 IS-19 6S , 2S-29 IS-19,20-24 I0-14,1S , IS-19 S-9, , 2S , , IS-19 S-9, J0-34 2S IS IIS , 2S S-29 IS-19, , IS , IS S S-29 ;20-24, 2S S-39 2S-29, , 2S-2911S-19, I0-14, S-39, , , , De med feta siffror angifna kasserna ha större virkesmassa. Ungefär ika stora virkesmassor hos kasserna är betecknadt med = mean dem.. Die fett gedruckten Gruppen grössere Massen. Gruppen-Massen annäherdgeich, bezeichnet mit =. Nu visade det sig, att fyra ytor eer nummer 25, 26, 34 och 55 med afseende å beståndshöjden icke passade i serien, hvarför de tiades deu växtighetsgrad de efter höjden att döma närmast hörde ti. Höjden användes såedes här som ett korrektiv. Sedan på detta sätt växtighetsgraden bifvit bestämd, sammanfördes inom hvarje växtighetsgrad träd af ungefär samma åder och beräknades för dessa grupper medetaen för åder, höjd, grundyta, formta, virkesmassa och medediameter. Af dessa medeta upprättades kurvor för höjd, grundyta och formta, i hvika afäsningar kunde göras för hviken beståndsåder som hest. Höjdkurvorna åter~nnas i fig. I. Nu afästes höjd, grundyta och formta för ådern 25 år, 30, 35 etc. och med kännedom om dessa faktorer beräknades beståndsmassan ur formen v = h X g X f. De enigt ofvanstående för hvarje ådersgrupp erhåna medetaen för virkesmassan uppades grafiskt och i denna grafiska bid inades jämvä de ur formen beräknade virkesmassorna (fig. 2). Här

15 (387") H_tijd rrn. 30 Z6 22 z o ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN. 209 i Höjdkurvor. A-n e: ~~ ~ ~ r~ ~ 1 Växfighefsgrai11,o - " 0,8- x " 0,6- o v 1-- f ,8 " 0,/f- + "./ - /v _...-z " o:z-,. / x./ x v6 v v Vx2 ;.. / r ;;/ K' x v ~ ~ ~ z O I v j, / v./ - 2 ~; Vs ~ / v...- ~ 2 '/ v v K' / V/;/z"+( / ~~ / V, )+ / /?... ;; J, o 0,6 ~ 1--~ -- "' "'t O, z JI/0 150år ~ JOO Fig r.. Xasscirurvor..-eJ rrap: 1,0 Växfigzefsgrai 1, o - ~ ~ "" -1~ " 0,8- x n 0,6- o z / """ " 0,/f- +!""" " 0,2-L> / i ,8 / / -x z./ v v j...-o, /../ x'' (jo' k', v... o~ /./ ~ v... ~+r' ~~o? o-"'./...- v: x(/ v+v v v 1,./ ~ + ~ ~ ~?" v v ~~ t%: v,. ' O, ' ZO år Fig. 2.

16 210 Cm ~f 3 )~-- W t---,v Lt o '4 1 z o 8 6 z -- ALEX. MAASS. A:. w'3 '/ Thameterrurvor J~ VdxffighWgrad!,o- / " 0,6- o / " O,Jt - + y " O,z- A / " 0,8- x v y / v 3 1/ / V.z x 1/ v /6 v "'v v / /... v v v p" v "' / :s LV v v / v 1/s L V'" /~ /,./~ x( '/ v v j / ~ 3./ / v/ ~~ v J / v f;, ) v k( 1 z +1 / v /r / ~ v v v v 1 / os " v ~ ~~ v.,, o ~ / / ~--"" o, 8... o, 6 o, v 1 ~ ".. J o, v ZO år Fig. 3. visade sig en ganska god öfverensstämmese mean de beräknade virkesmassorna och de verkiga. Äfven de för ådersgrupperna erhåna medediametrarna ordnades grafiskt och utjämnades genom kurvor, där sedan afäsningar kunde ske för aa ådrar och växtighetsgrader (fig. 3). De funna medediametrarna användes äfven för att erhåa stamantaet. Då i undersökningsmateriaet ingingo såvå adees orörda, som ock en de rensningsgam<fe bestånd, f-öjer häraf att, såsom jag redan f{)rut har påpekat,

17 ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN. ZII det nog tarfvas åtminstone några garingar, innan bestånden med afseende å stamantaet närma sig hvarandra. Såsom det nu är kunna skijaktigheterna vara betydande. Jag ansåg det därför vara ämpigare att beräkna stamantaet, genom att dividera beståndets grundyta med den mot medediametern svarande grundytan, än att använda den grafiska metoden. Sutigen befvo uppgifterna om de beståndsbidande diametergruppernas ande i virkesmassan utjämnade grafiskt, så att äfven häröfver en sammanstäning kunde göras för aa växtighetsgraderna och dessas oika ådrar. De utagda fasta försöksytorna äro afsedda att undersökas ungefär hvart femte år icke bott med afseende å tiväxten, utan ock för att ära känna virkesmängden af det virke, som för hvarje s-årsperiod bör utgaras. Det är gifvet, att man först efter fera tiota år härigenom kan vinna materia för att besvara frågan, huru mycket garingarna ämna. För at emeertid i någon mån fya det tomrum, som förefinnes, därigenom att undersökningarna icke pågått under tiräckigt många år, har jag för att redan nu kunna ange, om ock bott ungefåriga beoppet af garingsvirke, gått ti väga på föjande sätt. Se vi ti exempe i erfarenhetstabeen på växtighetsgraden I,o, ådern 2S och JO år, finna vi, att medan beståndet vid 2S års åder hö JOIO stammar, utgör dessas anta vid 30 år endest Under den s-åriga perioden ha såedes utgarats S48 stammar. Som bestånden skoa åggaras svagt, föjer däraf, att dessa stammar hufvudsakigen uttagas inom de ägsta diameterkasserna. För 2S år är den ägsta diameterkassen S-9 Cm., som håer I 2 %. af hea beståndets virkesmassa (I I8 kbm.) eer I4 kbm. Efter en kubikmassa af o,o 3 kbm. pr träd skue dessa I4 kbm. utgöra 470 stammar, hvarför återstoden af de S48 stammarna eer 78 komma att uttagas ur diameterkassen IO-I4 cm. med en medekubikmassa af o,o 5 kbm. eer för dessa 78 träd 4 kbm. Utgaringen i sin hehet skue såedes utgöra I 8 kbm. under tiden från beståndets 2S ti JO efnadsår. Beräkningarna gjordes sedan endast för de s-årsperioder, där med största sannoikhet kunde antagas, att de utgarade stammarna i sin hehet komme att tihöra beståndets ägsta diameterkass, samt håa dennas medekubikmassa. För meaniggande s-årsperioder interpoerades dessa medevärden i kubikmeter per träd. De genom beräkning erhåna taen utjämnades sutigen grafiskt. Erfarenhetstabeerna innehåa därjämte uppgifter om medeti växten såvä å virkesmassan hos det kvarvarande beståndet som å den totaa virkesproduktionen. Den öpande tiväxten per år är beräknad såsom medetiväxt för en Io-årig period. Den öpande tiväxtprocen/m

18 212 ALEX. MAASS, åter har erhåits genom att antaga den s-åriga totaa massativäxten utgöra räntan å det kvarvarande beståndets virkesmassa vid s-årsperiodens början. Erfarenhetstabeernas användning. Hvad angår användandet af de nu upprättade erfarenhetstabeerna, så kunna de i amänhet ämna uppysningar om tiväxtens gång i fue sutna bestånd. Den starka minskningen i stamantaet i beståndens ungdom åskådiggöres i siffror, iksom ock stamantaet hos bestånd af skida växtighetsgrader; den sämre växtighetsgraden har atid större anta stammar än den bättre. Sutna skogsbestånds virkesproduktion anges. För ett bestånd af växtighetsgraden o,6 finner jag icke bott, att det vid en omoppstid af t. ex. I 20 år ger en sutafverkning af c: a 33 I kbm., utan vid en intensiv skötse ämnar beståndet därjämte i garingsvirke under de I 20 åren 2 I o kbm. eer 3 B, 8 % af den totaa virkesproduktionen. Rörande medetiväxten finna vi af tabeen, att densamma uppnår det högsta beoppet för växtighetsgraden I.o vid.... ))»» )) )) )) ))..... ))..... )).... Totaa virkes- massan. Kvarvarande bestånd. so år so )) 55 )) 65 )) 0.2 )) t) 70 år 70 )) 75 )) Bo t> Bo t> Den öpande tiväxten uppnår redan tidigare sitt maximum eer för växtighetsgraderna I.o och 0.8 vid 40 år och för 0.6, 0.4 och 0.2 vid 45 år. Är det fråga om att uppskatta tiväxten i ikådriga, sutna bestånd, kunna tabeernas uppgifter om den öpande tiväxten finna användning. De i tabeerna angifna beståndsformtaen har jag i vidfogade öfversikt jämfört med de af mig pubicerade formtaen för enskida taar 1 och därvid funnit, att för växtighetsgraden I.o beståndsformtaen i det närmaste sammanfaa med formtaen hos ett enskidt träd, som har samma höjd som beståndets medehöjd och som har formkvoten o.66, För öfriga växtighetsgrader gäer detsamma, bott att fonnkvoten för 0.8 är 0.68, för o, för o och för eer med andra ord, formkvoten stiger med faande väztighetsgrad. 1 skogsvårdsföreningens Tidskrift I 9 I I. Fackafdeningen, sida 229.

19 ~ ~ ~ ~ I! ~ i; ;,,. ~ ~ "' ~ ~ ~ r: ;;:.ti... ~ Åder Ater år Jahre so 6o 70 8o go 100 r ro I r so I Höjd Höhe m. I I,7 I s,r I8,o 20,2 22,o 23,5 24,8 26,o 27,o 27,8 28,5 2g,r 29,5 I. o ii" 1::0 ~ <> b: ~ <1> '"" ~ ~ ~ <> 0.. ~ ~ "' Jämförese mean fqrmtaen hos beståndet och hos det enskida trädet. Formta Formzah ~ "i~ '"i t:tj' o UJ 2 ~ s~ (D ~o.. g-~ < ~... ~ o t""t- ~ ~ r-t- '"1,..,. p ~- _os.?~ ~ ~M- Die Bestandesschaftformzahen in Vergeich mit den Einzestammformzahen. Höjd Hö h e o,s Formta Formzah ~ U1 to n> "j o s~,d,:::! td ~ ~ ~ ~ ~o ~-~ f) o.. ~ ~ ~ <> ~s ~ et o s V -~ "'ii:"j o [;;... :>;" s ;=: :>;"0.. < '" o ~:::; o~"' "' (1) 00~ Växtighetsgrad Bonität, Höjd Hö h e ii" 1::0 ~ <> b: ~ :<: " <1> '"" ~ 0.. ~ <> 0.. ~ ~ "' o,6 I o, 4 I o,z Formta Formta Formta, Formzah, Formzah Formza! "j "i~ ~Q~ Höjd ' ~ ~ ~..~ ~ ~ Hö h e (1 S' o r-to ::; ~>J,,., o s o 0.. / '/,ooo 1 /1000 I m. 1 /tooo 1 /1ooo m. 1 /1000 ~ '/,~oo ~ I m S t ' S J7 I2,6 I S,o I 7' I r8,s 20,2 2I J3 22,3 23,2 23,9 24,4 '1 2~,8 2.)t2 S S2 451 t 449 : ,s 10,3 I 2,5 I4,4 I6,o 17 J3 18,3 I 9,r 19,8 20,4 20,8 I :::: I : 537! O I 6,o 8,z 10,2 12,o I 3,5 ii" 1::0 ~ <> b: ~ ":<: '"" ~ " 0.. ~ <> 0.. ~ ~ "' r1 ~;;;.o Ei' 1-1 ~.. "j i:"j ~N s ;=: I ~-~q~ ::' :r I _o s o ~"' " " " H (1) ~ Höjd 1'/,ooo '/ 1000 m 640 t S75 SS3 S39 S29 14,7 i' S20 I 5, I6,3 sos I6,9 so3 17,4 498 I7 J7 I7; S7I S S2 3 S IO so S02 Höhe i 4,3 6,3 8,2 9J9 I,3 12,4 I3,z I J., B I4,3 14,7 I4 9 ~ "i~ a~ s~q~ b:! en ~ ~ B =..: nfto og_.~p.. ~[g-~~: g, ~,..,. s M'" '-~. ~cn,~ss'~ '/tooo 700 6ro 582 s66 5S t N N ~ '/tooo 6rg S S36 53 I S S22 z; 'O H -.3 ~ ;;: :>O ~ ;I: ~ (f ~ b: o; t-< t-< o; :>O "j o :>O..., > t-< t"' o; :<: "' w

20 2 I 4 ALEX, MAASS. Aex. VIaass: Erfarenhetstabe för ta. Utgarad t virke Summa Arig Kvarvarande bestånd på har Totaa utgar. me(ietiväxt 1--~ ,------, ~-----virkes- virke Åder På har under beop- i % af å kvar- å totaa Mede- --~---c Mede- Mede- föregå- et t_otaa varan- virkesår höjd Grund- Stam- Stam- diam. formta ende Summa pa har virkes- de be- beapyta virke anta 5 år beoppet ståndet pet m. kvm. kbm. cm. 1 / 1000 kbm. kbm. % kbn1. kbm. Arig öpande tiväxt å totaa virkesbeoppet kbm.% Växtighetsgrad 1, o ö o 11.o o o O >.5 5.:; o o s : o o o G 7.s ' r s 1.o ! o o o.~ ,5 43.o o Växtighetsgrad 0, o !i o s I I : o I I

21 (393*) ERFARENHETSTABELLER FÖR TALLEN. 215 Aex. Maass: Erfarenhetstabe för ta. Utgarad t virke Kvarvarande bestånd Summa Årig Årig på har Totaa utgar. medetiväxt öpande , ~--,--- virkes- virke 1----,--~- 1 tiväxt På har under beop- i % af å kvar- å totaa Åder å totaa Mede- ----c-~--,--- Mede- Medehöjd Grund- Stam- Stam- diam. formta ende Summa på har virkes- de be- beop- beoppet föregå- pet totaa varan- virkes- virkes- år yta virke anta 5 år beoppet ståndet pet m. kvm. kbm. kbm. kbm. % kbm. kbm. kbm. % ) oo o o r o O.s o uo s s U o j o i Växtighetsgrad 0, I_ BB o o o ' ' s s o fi o o o s ' o o BB s , BB o BBB o L s G.' o B4B o U o H}O s.' I 587 I 41.1 I

22 2!6 ALEX. MAASS. (394*) Aex. Maass: Erfarenhetstabe för ta. Utgarad! virke Summa Årig Årig Kvarvarande best~nd p~ har Totaa utgar. medetiväxt öpande 1--~ ~---~--1 virkes- virke tiväxt Åder P~ har under beop- i % af ~ kvar- ~ totaa ~ totaa Mede- --~----, Mede- Mede- föreg~- pet totaa varan- virkes- virkes- ~r höjd 'Grund- Stam- Stam- diam. formta ende Summa p~ har virkes- de be- beop- beoppet yta virke anta 5 ~r beoppe st~ndet pet m. kvm, kbm. cm- '/,ooo kbm. kbm. % kbm. kbm. kbm. % ~g I!O! o s o o s > u o f !O 6.3!o > > ~:z I ~::: 3Lo 3L2 3L4 3L6 3L7 3L8 3L9 32.o o s 28.9 :d9.o o L o Lo 2L~ 4.o s Lo 1L o o ' 17.o Växtighetsgrad 0, I I 188 Växtighetsgrad 0, I ~~ I I 308 I I ~:~ 1L L ) o o ~:~ o L3 1.5 L o L o ] o o 5.s ) '4, o o o L I Lo I O.s o 3.o Ls 3.o 2.7 L6 3.o 2. 3 L o Lo 2.9 L8 Lo 2.8 LG 0.$ 2 1 I s 2.7 L

23 Åder (395*) ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN. 217 Det kvarvarande beståndets stamvirke, fördeadt på grofekskasser. Diameter i cm. 1.3 m. fr.n marken Å{ dej Diameter i cm m, fr.n marken r % %% %% % % %1%.r % % % % o/o % % % % Växtighetsgrad 1, o o o o o oo =i= ~ o o o o o Växtighetsgrad 0, o ;) o = ~ o o ~- 1oo Växtighetsgrad 0,8. 6o ~-~~ o o ! o o o w o o Växtighetsgrad 0, =' ~- 3o ~ ~ oo o oo Växtighetsgrad 0,6. 8o ) o o no o _ oo _

24 218 ALEX. MAASS. Vi ha redan förut påpekat, att virkesmassan i ett bestånd står i nära samband med medehöjden. Ordnas virkesmassorna grafiskt efter höjden, finner man, att för höjder af 2 I m och däröfver virkesmassorna för samma höjder men oika växtighetsgrader äro ika. För ägre ruedehöjder har af bestånd med samma höjd den sämre växtighetsgraden en något större virkesmassa. Vid uppskattningsarbeten kunna tabeerna äfven komma ti användning. Gäer det att i fa, där ett approximativt resutat är tifyest, ange virkesmassan hos ett bestånd, erhåes detta genom att uppskatta ådern och medehöjden, och är då beståndet fusutet, erhåes virkesmassan omedebart ur tabeen. Skue sutenhetsgraden endast anses vara ti exempe o.6, måste tabeens uppgift mutipiceras med 0.6. stutenhetsgraden måste i detta fa bedömas efter beståndets verkiga brösthöjdsgrundyta i förhåande ti i tabeen angifna normaa. Vid användandet af tabeen bör därjämte atid ihågkommas, att de angifna taen äro medeta, hvarför man icke kan fordra att de ovikorigen skoa äga tiämpning i hvarje enstaka fa. Fordras det att vid en skogsindening ange, huru mycket garingsvirke, som kan uttagas ur ett bestånd, ämnar tabeen en edning härutinnan. Skue det vara fråga om ett nu 25 årigt bestånd af växtighetsgraden o.s, och som anses vara fus';tet, kan i garingsvirke under en 2 o-årig indeningsperiod påräknas I 2 + I 4 + I 6 + I 7 = 59 kbm per har. Skue sutenhetsgraden ha satts ti endast o. s, bir garingsvirkets mängd o. s X 59 =47 kbm. Då det nu 25-åriga beståndet fusutet håer 87 kbm per har, synes att därest garingsvirket uttryckes i % af nuvarande massan, vi erhåa en synnerigen hög procent. Detta beräkningssätt förutsätter emeertid en intensiv skogsskötse med ofta återkommande garingar. Därför kan det nog mången gång vara berättigadt, att för den 20-åriga perioden beräkna garingar endast för tre 5-årsperioder eer i det såsom exempe vada beståndet I 2 + I 4 + I 6 =42 kbm Äfven i det hänseendet kan tabeen sägas vara ti gagn vid en skogsindening, att den karägger, hvad som menas med växtighetsgrad, och att den ger en förrättningsman tifäe att genom jämförande mätningar uppöfva omdömesförmågan. Isynnerhet torde nog sutenhetsgraden hos ädre taskog i amänhet bedömas för åg. Trädsaget stäer sig ju vid högre åder gest och bör bedömas därefter, ej däremot jämföras med andra trädsag. Därjämte bör nog ock vid bedömmandet af sutenheten hos yngre och medeåders taskog ihågkommas att mindre uckor i taskog synas vara något normat. Ska en mera regebunden figur med en area af 25 ar utstakas i ett tabestånd, är

25 (397:1-) ERE'ARENHETSTABELLER FÖR TALLEN. 219 det så godt som omöjigt att undvika, att någon mindre ucka kommer att finnes inom ytan. Förekomsten af mindre uckor i taskog bör såedes ej föraneda ti att nedsätta sutenhetsgraden. I äran om normaförrådet utgör erfarenhetstabeen ett godt hjäpmede, i det att normaförrådet här ätt åter beräkna sig ur formen F=n (mn+m 2,+m 3, m,_,+:") där n anger den i tabeen använda ådersskinaden (här 5 år) m, virkesmassa vid n år etc. samt mu massan vid omoppstidens sut. Virkesmassorna vid 5-20 år måste i så fa uppskattas, enär tabeen ju först anger ett virkesbeopp för bestånd af 25 års åder. Sutigeh kunna äfven erfarenhetstabeerna och isynnerhet den däri angifna fördeningen af virkesmassan på diameterkasser komma ti användning vid värdeberäkningar vare sig dessa afse att utröna den ämpigaste omoppstiden eer det gäer en skogsvärdering. Uti virkesmassans fårdening på diameterkasser igger en möjighet att värdera ett skogsbestånd, i det man med edning af gängse priser anger värdet å rot för en kbm. af de oika diameterkasserna. De gjorda undersökningarna om virkets fördening i grafekskasser visar, att man vid stamvis taxering af yngre skog af växtighetsgraderna I,o, o,s och 0,6 och af ung och medeåders skog af växtighetsgraderna o,4 och 0,2 bör medtaga äfven dimensioner under x o cm., enär diameterkasserna I -g cm. här utgöra en icke oväsentig de af beståndets virkes massa. Frågan, när vid en uppskattning af fusutna bestånd det är berättigadt att endast taxera träd af xo cm:s diameter och däröfver, skue därför kunna besvaras på föjande sätt: för växtighetsgraderna I.o bestånd öfver 30 år gama; ))» o,s )) )) 40 )) )) ))» 0,6 ))» 6o )) ))» )) 0,4 )) )) 75 )) )) )) )) 0,2 )) JOO )) )) Gäer det t. ex. uppskattningen af ett årigt fusutet bestånd af växtighetsgraden o, 4, finna vi att utsutandet af träd under 10 cm. medför im för 'åg taxering af c: a 20 :Y.. Detsamma bir förhåandet för ett go-95-årigt fusutet bestånd af växtighetsgraden o,2. Jämförese med andra tabeer. Vid angifvandet af ti ämnet hörande itteratur, ha vi angifvit tvenne för Sverige uppstäda erfarenhetstabeer, hämtade från Tyskand samt tvenne i Finand och Ryssand utarbetade tabeer. Här föjer ett

26 220 ALEX. MAASS. utdrag af dessa 4 tabeer samt ikaedes den nyupprättade tabeen för Sverige i sammandrag. Om vi då först jämföra de för Sverige upptagna tabeserierna, finna vi rörande de af AF STRÖM uppstäda, att om man bortser från växtighetsgraden o,z i den nya tabeen, det råder en ganska god öfverensstämmese rörande stamantaet, men att för bestånd af medegod och god växtighet af STRÖMS uppgifter äro högre angående virkesmassorna. För sämre växtighetsgrader är förhåandet tvärtom. Emeertid torde de af AF STRÖM angifna virkesmassorna å särdees goda bestånd vara för höga. Ett virkesbeopp af 926 kbm. per har i 130-årig taskog torde ej finnas i vårt and. Hvad som genast faer i ögonen hos de Segerdahska tabeerna, är den hos de bättre bestånden rådande stamrikedomen, hviken emeertid åtföjes af synnerigen åga virkesbeopp. Ett bestånd i XII graden och 30-årigt har såunda 7,100 stammar med ett virkesbeopp af ro8 kbm. Vid 110 år har samma bestånd ännu 839 stammar med ett virkesförråd af 486 kbm. Här stämmer virkesmassan med de nya uppgifterna, men i stamantaet förefinnes fortfarande en betydande skinad. Såsom ett amänt omdöme kan sägas, att de nya undersökningarna icke visa någon öfverensstämmese hvarken med de af AF STRÖM eer af SEGERDAHL pubicerade. Vända vi oss sedan ti de Bomqvistska tabeerna, finna vi, om vi nu först endast fästa oss vid virkesmassan, att vår växtighetsgrad 1,o sammanfaer med kassen VI i södra Finand inti 50 år, men att därefter virkesbeoppen i Finand småningom höja sig öfver de svenska, för att vid 150 år ange 134 kbm. mer än de svenska. Vår växtighetsgrad o,s motsvarar V kassen i meersta Finand, men från och med 70 år äger samma förhåande här rum eer att de finska uppgifterna äro högre än de svenska. Växtighetsgraden o,6 igger med sina sifferuppgifter mean V och IV kasserna i meersta Finand inti 90 år, hvarefter massorna för Sverige bi ägre än dem för den finska IV kassen. Växtighetsgraden o, 4 i Sverige motsvarar III kassen i norra Finand och o,z kassen II inom samma trakt i Finand. Hvad stamantaet angår är detta för växtighetsgraderna motsvarande I,o,o,s och 0,6 genomgående högre i Finand, men tvärtom för de återstående graderna o, 4 och o,z. Någon motsvarighet ti växtighetskassen I för norra Finand finnes ej i tabeen för Sverige. Månne detta tyder på, att det finns en ännu ägre växtighetsgrad än den af mig angifna o,z. Eer ock kan det tänkas, att i växtighetskassen I för norra Finand ingå försöksytor, som icke äro att anse såsom fusutna, hvarigenom medetaet för kas-

27 (399*) ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN. 221 sen i sin hehet bir ägre. Härpå skue det rikiga finska materiaet sjäf kunna ämna svar. Det vore att hoppas, att detta finge undergå en omarbetning, då äfven andra principer än de vid första bearbetningen föjda kunna vinna tiämpning. Om vidare de svenska och ryska erfarenhetstabeerna jämföras, kan såsom amänt omdöme sägas, att de visa en ganska god öfverensstämmese. För våra växtighetsgrader r,o, o,s och o,6 är ikheten påfaande med de ryska kasserna I, II och III. Endast antaet stammar i unga bestånd är högre i Ryssand än i Sverige, och höjdkurvorna för växtighetsgraderna o,s och 0,6 stiga från och med go år hastigare hos de ryska bestånden än hos de svenska. Växtighetsgraden o, 4 visar för unga bestånd ika virkesmassor med den ryska kassen IV, men vid stigande åder höjer sig den svenska massakurvan öfver den ryska, samtidigt som höjdkurvorna förhåa sig på adees motsatt sätt. Att de svenska ytorna trots mindre medehöjd dock ha större virkesmassor än de ryska, beror därpå, att de förra visa betydigt högre grundytor. Vår växtighet 0,2 förhåer sig ti den ryska kassen V på samma sätt. Här visar den svenska tabeen dessutom ett icke obetydigt högre stamantal Vid utarbetandet af erfarenhetstabeer upprättas dessa atid särskidt för h varje trädsag, och detta är ju ock nödvändigt, då tabeerna afse att ära känna tiväxtens gång hos ett visst trädsag. Nu kan emeertid hända, att tvenne trädsag i vissa afseenden förhåa sig ika, så att båda tabeernas uppgifter sammanfaa, eer att uppgifterna för det ena trädsaget äfven kunna användas för det andra. Det trädsag, som det hos oss då kan bi fråga om, är granen. Hur förhåer sig hos oss detta trädsag ti taen? Se vi på erfarenhetstabeer från Tyskand och Österrike finna vi, att granbestånden ämna en vida högre virkesmassa än taen. r,ooo-1,300 kbm stamvirke per har vid I20 år och bästa växtighetsgrad. Annorunda är det med våra granskogar. Jag är af den åsikten, att då en gång hos oss erfarenhetstabeer upprättas för granen, det ska visa sig, att granbestånden med afseende å grundyta, stamanta och virkesmassa, icke i någon betydigare grad skija sig från våra tabestånd, för så vidt bestånden ha samma åder och samma medehöjd. Därför torde ock de i nu uppstäda erfarenhetstabe för taen meddeade uppgifterna om medehöjd, grundyta stamanta och virkesmassa tisvidare kunna användas äfven vid uppskattning af virkesmassan hos svenska granbestånd.

28 222 ALEX. MAASS. Växtig- 30 år Jahre < hets- > cn'i:1"?. n ~ [/) grad ij e:.. Höjd s ::PS """ ~ "'.,.,... f!. ~ Hö h e [~ N <n Bonität. ~ g: s., 3 m. kbm VI 3,714 I 52 v 4.0$0 95 Finand, ti 61 30' IV 5,1 r8 62 en!. Bomqvist. 6,360 4I * III n 7, I 8, v 4, Finand, 6I 0 30'-64 IV 4, en!. Bomqvist. III 6,360 4I 7, III * I 8, Finand, 64-6R0 III 4,6oo 6o en!. Bomqvist. II 5, I 6, Utdrag ur erfarenhetstabeer Ertragstafen fiir Finand, - 50 år 6o år Jahre Jahre > < < UJ ::::; > U);:; n~ g.:;:;;-' [/) "'... [/) "' ij e:.. Höjd """ E ~ <n ij Höjd s ~ ~ &e s &s <n <n o ~ o; Hö h e ~ ;J Hö h e N <n N~ ~ g: """'., ~ s., 3...., ""... m. kbm m. kbm 2,156 28I I, , I,6oo 297 3,II ,or , ,$00 4,6oo 6s I08 s,r6o 41 3, z,6oo 187 r,68o 291 2,goo 142 I,gi , ,$ ,6oo 65 2,~56 1 ro8 s,r6o 41 3, , , ,780 9~ 2,56o I48 4, , I 4,100 I0,6 134 Ryssand, guvernementet II 4,820 g,z 99 S:t Petersburg, en. War- III ,6 78 gas de Bedemar. IV 6,!60 6,7 61 v 7,000 s,s 43 2, ,x ,o6o 22 1a 352 2, , ,280 19, , ,8 1$0 1,630 7, ,2801 I I,3 121 I,9451 1$,21 I74 3,870 g,s 84 2,360 13,x II7 Sverige, 10 2,6oo 194 en!. af Ström 5 s,6oo 103 (ro växtighetsg'rader). I 7,6oo 30, Svenge, XII 7, en!. Segerdah VI 12,5oo 62 (12 växtighetsgrader). I 17,IOO 25 I,o 2,4621 II,71 I47 Sverige, o,s 3,I30. 9,7 III en!. Maass. o,6 4,4601 7,si 83 o,4 7,000 6,o 59 o,z g,6go 4>3 38 1, , I,6oo 283 3, , , I, ,063 1,86o 174 II8 3, ,I67 67 I,3991 r8,o ~2,o 362 r,816 IS,o 217 I,I93 I8,s 290 I2,5 2, I,66g r6,o 242 4,030 10,2 I39 2,393 IJ,s 200 6,160 8,2 ro ,3 161 * Konstruerade.

29 ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN. 223 för Finand, Ryssand och Sverige. Russand und Schweden. go &r Jahre 10 ar Jahre 130 &r Jahre I 50 &r Jahre > <: <: [/) ;:; > [/) n n [/) ~ ~ ~ ;;; e. Höjd g' :>;" ;;> " w e. Höjd """ ;;> s 3 "' <n <n 8 "" ~ pr Hö h e., ~ s "" ~.,., Hö h e ~ i " i., j;j 8., 8 8 '"..,..., '" "... m, kbm m. kbm > [/) ~ ;;; e. Höjd s., ~ Hö h e j;j 8 '" 8... " m. <: [/) ;:; <: if ~ > n :>;" [/) ~ "" ";;> "' "" "' <n ;;; e. Höjd ";;> 8 <n <n 8 ""., ~ s o or Hö h e ""., <n j;j N" <n <n <n., 8.,., 8 '"... kbm m. kbm 1, , , I,o8o 316 r,62o 2II I, r,85o 162 I, ,ö8o 102 r,56o ,o6o I, g 498 s8o ~ o I 59 I,26o , I,o6o 355 1, , ,85o!62 1, ,o8o 102 1,56o I ,o6o I,I8o 522 6oo 56 I o I,5oo 248 ' ,720 I86 I, ,020 IJI 1,400 I48 88o 940 1, ,s ,I 504 8g6 22, I 25,3 4U I,040 20, o 22, ,269 r8, ,007 19,8 233 I,62o I 5,9 I I,I r,6oo I07 1, ,7 26,8 7II 24, JI - - JOO 66o r so 1, I, r,oio , r,r g , ,o > r 2J,2 391 I, I 65 r8, , ,613 I 5, ,!86 r6,g 265 2, rg6 r,6r6 14, I 28,s , , ,7 1,278 14, , , ,

30 224 ALEX. MAASS. U r Skogsförsöksanstatens samingar. Fot. A. Maass. Fot. A. Maass. Fig. 4. N:r 8. Mossrik taskog. Voxna bruksskog, Fig. 5 N:r 9. Mossrik taskog. Ö. Hoaveden, Gäeborgs än. 200 m. ö. h. N. Vedbo häradsam. Eksjö revir, Jönköpings än. 104 år, 468 kbm. på har. Aug m. ö. h. I 50 år, 484 kbm. på har. Sept Växtighetsgrad 1,o. Moosreicher Kiefernwad. 6r 0 2o' n. B. zoo m. ii. d. M. M«~osreicher Kiefernwad. 58 n. B. x8o m. i. d. M. Be~ Bestand 104-jährig. 468 fm Schafthoz pro ha. stand ISo jährig. 484 fm Schatthoz pro ha. Bonität I.

31 ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN. 225 U r Skogsförsöksanstatens samingar. Fot. A. Maass. Fig. 6. N:r 28. Massrik taskog. Voxna bruksskog, Gäeborgs än. 190 m. ö. h. 8o år, 365 kbm. på har. Aug Moosreicher Kiefernwad. 6r 0 zo' n. B. 190 m. ii. d. M. Bestand 8o-jährig. 365 m Schafthoz pro ha. Vå'xtighetsgrad o,8.,bonität II. Fot. F. Aminof. Fig. 7. N:r 33 Massrik taskog. Lunnarsbo krpk., Västbo revir, Jönköpings än. 220 m. ö, h. 98 år, 284 kbm. på har. Sept Moosreicher Kiefernwad. 57 6o' n. B. 220 m. ii. d. Th1. Bestand g8-jährig, 284 m Schafthoz pro ha.

32 ALEX. MAASS. Ur Skogsförsöksanstatens samingar. Fot. H. Hesseman, Fig. 8. N:r 58. Mossrik taskog. Krpk. Bocken, N. Lycksee revir, Västerbottens än. 300 m. ö. h. 209 år, 330 kbm. på har. Jui Moosreicher Kiefernwad. 64 3o' n. B. 300 m. il d. M, Bestand 209-jährig, 330 fm Schafthoz pro ha. Växtighetsgrad o,6. Bonität III. Fot. F. Aminoff. Fig. 9 N:r 56. Mossrik taskog. Refsunds kyrkoherdebost., Jämtands än. 290 m. ö. h. 178 år, 307 kbm. på har. Aug Moosreicher Kiefernwad. 6z 0 so' n. B. 307 m. H. d. 1\I. Bestand r78-jährig. 307 frn Schafthoz pro ha.

33 ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN. Ur skogsförsöksanstatens samingar. Fot. H. Hesseman. Fig. 10. N:r 62. Mossrik, ngt. hedartad taskog. Storhomen, Grundträskidens krpk., Västerbottens än. 200 m. ö. h. 54 år, I 82 kbm. på har. Jui r go z. Fig. II. de bostäe, m. ö. h. Fot. A. Maass. N:r 64. Mossrik taskog. Fors kyrkoher Bispgårdens skorevir, Jämtands än. I 7 5 6o år, I88 kbm. på har. Aug. I905. Vå'xtighetsgrad o,4. Moos- und fechtenreicher Kiefernwad. 64 4o' n. B, 2oom. Moosreicher Kiefernwad. 63 n. B. 175 m. il d. M. Bestand 6o-jährig, t88 fm Schafthoz pro ii. d. M. Bestan< 54-jährig, 182 fm Schafthoz pro ha. ha. Bonität IV.

34 228 ALEX. MAASS. (4o6*) Året Löp. Ytans för nu m- nu m- uppmer 1ner skattning Försöks- Versuchs Län, revir och skog Ståndortsbeskrifning Åder Ater År Jahre 1 Växtighetsa I 128 I I9o8 Jönköpings än, Eksjö revir, Hesseby kronopark Höjdpatå, 155 m. ö. h. Grusig, sten och bockbemängd morän. Mossrik taskog på fuktig grund. Ris, e., gräs och örter t I9o8 Jönköpings än, Eksjö revir, Hesseby kronopark Höjdpatå, 165 m. ö, h. Grusig, sten- och bockbemängd morän. Massrik taskog på fuktig grund. Ris, s., gräs och örter r. 3 9 II 1903 Södermanands än, Nyköpings revir, Jönåkers häradsam Patåand, 145 m. ö. h. Sedimentär era och sand. Massrik taskog med inbandning af gran på frisk grund. Ris fäckvis r., mest båbär, gräs och örter t., men af fere sag, af var e Skaraborgs än, Kinne revir, Västra Kinneskogens kronopark 49 Norra foten af en åg höjdpatå, 6o m, ö. h. Lättera och sand, hafsediment. Massrik taskog med ges inbandning af gran och björk på fuktig grund. Ris gesa, mest båbär, örter och gräs y. af fera sag. 5 1 I Södermanands än, Gripshoms revir. Åkers styckebruks rekognitionsskog, Biarhäsmo Svagt antydd åssträckning, 25 m. ö. h. Morän, rik på stenar och bock, devis erhatig. Massrik taskog med graninbandning på frisk grund. Ris r., båbär och ingon, gräs och örter s. 6 13oii 19o8 Jönköpings än, Eksjö revir, Hesseby kronopark Höjdpatå, 180m, ö. h. Grusig, sten- och bockbemängd morän. Mossrik taskog på fuktig grund. Bärris, gräs och örter s. 7 IOI 1907 Örebro än, Askersunds revir, Skarboda kronadomän Patåand, 95 m. ö. h. Sandig- s1 agt grusig, tämigen bockrik morän. Massrik taskog på frisk grund. Ris (båbär), grä~ och örter s I9o6 Gäfeborgs än, Västra Häsingands revir, Voxna bruksskog Fodda vid Voxna äf, zoo m. ö. h. Afsand. Massrik taskog med inbandad gran på frisk grund. Ris y., mest båbär, gräs och örter t., afvar e, I908 Jönköpingsän, Eksjö revir, N. Vedbohäradsam., Ö. Hoaveden 150 Höjdpatå, 180 m. ö. h. Grusig, bockrik morän. Mossrik taskog på frisk grund. Ris (båbär), gräs och örter r. Föjande förkortningar äro använda: y=ymnig1 r=rikig1 s=strödd, t=tunnsådd och e=enstaka.

35 ERFARENHETSTABELLER FÖR TALLEN. 229 ytor. fächen. Uppskattning 3_ I har Virkesbeoppets fördening p& centimeter- Aufnahmeergebniss pro,o har kasserna samt dessas medehöjder i meter be Grund- Mede- Mittere Verteiung der Stammzahen nach Stärkestufen und st&ndet Anta yta Virkes- dessen mittere Höhen stam- Stammbeopp dia- formta Tei des meter höjd mar j grund- Stamm- Stamm- I s- O- r s so- Be- masse Stamm- Hö h e form standes Stamm-~ fäche stärk e zah zah kvm kbm cm m 1 /1ooo % % % % % % % % % % % De af I grad I,o. K varv. 2,516 25,r I45,3 I I,o I4 67 I8 I Beiben- g,s rr,r rz,o rz,s der Utgar. Ausscheidender 784 2,1 II 5-9 9,1 557 K varv. 2,112 29,3 193 I3,3 I3, ,4 12,8 14,2 rs,o Utgar. I,572 4,6 24 6,1 9,8 526 K varv. 2,I69 27,2 I75 I2,6 I3,7 473 I I9 7,5 ro, B 12,8 14,2 rs,z Utgar. I,270 8,8 55 9>4 I2,s so6 I K varv. I,388 37,6 312 I8,6 I8, I I 3I 35 I9 4 Utgar ,2 29 8,8 J 3,7 5IO 15,3 r7,6 rg,z 20,1 20,7 K varv. 1,488 34, ,3 I 7, I I ,7 rs,s 1],4 r8,6 rg,3 Utgar. 1,492 9,r 64 8,8 I4,o so6 K varv. I, I I 5 29,r 245 I8,2 I8, ,4 I4.9 rs,r 19,4 zo,r zo,s K varv , ,8 24, I I ,] 24,4 zs,6 z6,6 127,4 127,8 Utgar ,8 86 I,z I 7,6 496 K varv , ,7 25o I I4 zr,s 2 3,7 zs,r z6,r z6,7 Utgar. I08 3,r 32 I9,o 2J,o 461 K varv. 38I 39, ,o 28,r I I IO 23,3 25,3 2],3 z8,3 ]28,8 \zg,6 Utgar. 279 II,6 I22 23,r 18,7 - Medde..fr. statens Skogs.försöksanstat I QUo '9

36 230 ALEX. MAASS. Löp. nummer Ytans nu m- mer Året för upp skattning Län, revir och skog Ståndortsbeskrifning Åder Ater År Jahre IO I2 73 II6 Växtighets- 19o7 Jönköpings än, Västbo revir, Lunnarsbo kronopark Höjdpatå, 2IO m. ö. h. Sandig morän med enstaka stenar och bock, Massrik taskog på frisk grund. E. gräs och örter samt fäckar med bärris. I 908 Värmands än, Karstads revir, Vassgärda kronopark z6 Nordsuttning af en mindre höjd, I3o m. ö. h. Grusig, stenbandad morän. Mossrik kuturskog af ta med något gran och ärk på frisk grund. Ris y., mest båbär, gräs och örter t., här och där fäckar med afvar. Io II I903 Södermanands än, Nyköpings revir, Jönåkers häradsam... Höjd patå, I 6o m. ö. h. Grusig, något sten- och bockbemängd morän. Massrik taskog med inbandning af gran på frisk grund. Ris r., mest båbär, gräs och örter af fere sag e., något afvar. 13 r I 1903 Södermanands än, Nyköpings revir, Jönåkers häradsam Höjdpatå, r6o m. ö. h. Moränsand. Massrik taskog med inbandad gran och björk på frisk grund. Ris t., mest båbä~, gräs och örter e. I4 28 III I905 Örebro än, Grönbo revir, Grönbo kronopark Höjdpatå, 240 m. ö. h. stenbandad morän, på ringa djup underagrad af urbergsgrund. Moss- och devis afrik taskog på frisk - torr grund. Ris y., mest ingon, gräs och örter e., h. o d. fäckar med afvar, I5 I I Värmands än, Karstads revir, Bons kronadomän Patåa.nd nära Karäfven, 55 m. ö. h. Mosand. Massrik taskog på frisk grund. Något båbärsris, gräs och örter t., h. o. d. fäckar med afvar. r6 I26 I9o8 Jönköpings än, Eksjö revir, Hesseby kronopark Höjdpatå, 185 m. ö. h. Grusig, sten- och bockbemängd morän, Massrik taskog på fuktig grund. Bärrisstånd, mest båbär,.gräs och örter s. I7 I Jönköpings än, Eksjö revir, N. Vedbo häradsam., Ö. Hoaveden 52 Höjd patå, I 8o m. ö, h. Bockrik morän. Massrik taskog på frisk grund. Ris t., gräs och örter r. r8 I27 I9o8 Jönköpings än, Eksjö revir, Hesseby kronopark Höjdpatå, ZIO m. ö. h. Grusig morän med stenar och bock. Mossrik taskog på fuktig grund. Bärris, gräs och örter t. I9 I3o I rgo8 Jönköpings än, Eksjö revrr, Hesseby kronopark I Höjd patå, I 8o m. ö. h. Grusig, sten- och bockbemängd morän. Massrik taskog på fuktig grund. Bärris, gräs och örter s. z o 67 Igo8 Jönköpings än, Eksjö revrr, Hesseby kronopark Höjdpatå, zoo m. ö. h. Grusig morän med stenar och bock. Moss rik taskog på frisk grund med gest bärris.

37 ERFARERHETSTABELLER FÖR TALLEN. 231 Uppskattning 1 har Virkesbeoppets fördening pi. centimeter- De af II---.--A=u=fn=a:;=h=m=e=er'-"g=eb::.;n::i::ss'-'p"'r:.:o_:-<,-'-o-'h=a=-r---- kasserna samt dessas medehöjder i meter be- Grund Mede- Mittere Verteiung der Stammzahen nach Stärkestufen und Anta t - Virkes- 1 dessen mittere Höhen st.ndet stam- Y a beopp dia- formtai ,---, ,------,--.--., ,-~--~ Tei des mar Stamm- S meter höjd Stamm- I- B e- Stamm grundfäche amm Stammmasse stärke Höhe formzah -4 standes zah kvm kbm cm m '/,ooo % s 9 % I O- I % % % so % % % % % % grad o,8. Kvarv. 2,304 I4,3 66 Utgar. 6 S,g 7,8 6, ,3 8,9 Kvarv. 4,254 Utgar. 3,705 2I,8 I03 I3 S,x , Kvarv. 3,284 Utgar. I,o65 I,o I02 5 S,g 3, I 6,x 40 8,6 Kvarv. 2,224 Utgar. 2,094 Kvarv. 2,648 Utgar. I,084 I82 45 I3, ro,6 6,o 8, I ,2 IS g, 6 x6,9 IO 13,8 K varv. 2,I IO I Utgar. r,666 s,s 526 Kvarv. I I,68g Utgar. I, o s,. r6,. I3, ,5 r6,6 r8,r 19,4 K varv. 2, , I5,4 494 Utgar. g6o 3I 553 Kvarv. I,458 32,x 245 Utgar. I,2I4 57 K varv ,4 253 Utgar. 25 I6, I 18 4I 30 IO r2,2 14,7 16,3 17,2 17,6 I4,o 493 I0,8 I5, K varv. I,400 3I,s 26I Utgar. 59 I 6,6 sr r6,9 II,9 49I

38 232 ALEX. MAASS. Året Löp. Ytans för num- num- uppmer mer skattning Län, revir och skog Stindortsbeskrifning Åder Ater År Jahre 21! I S Skaraborgs än, Sättbygds revir, Rådaås kronopark... Lig issträckning, 45 m. ö. h. Utsvämmadt morängrus med smärre stenar. Mossrik taskog med inströdda granar pi frisk grund. Ristäcke af mest bibär; gräs och örter s. 19oS Örebro än, Örebro revir, Ganshammars häradsam., Kägan sydvästsuttning af en mindre höjd, So m. ö. h. Sandig,.stenbandad morän. Mossrik taskog pi frisk grund. Ris r., mest bibär; örter och gräs af fere sag tämj. r Gäf.eborgs än, Västra Häsingands revir, Voxna bruksskog Fodda vid Voxna äf, 200 m. ö. h. Äfsand. Mossrik taskog pi frisk grund. Ris, mest ingon, s., fäckvis r.; gräs t.; örter e., afvar s Lika med N:o 23 5S I 58 II 1907 Örebro än, Askersunds revir, Hardemo häradsam.....,.... Patiand, 120 m. ö. h. Sandig morän. Mossrik taskog med underväxt af gran pi frisk grund. Ris, mest bihär, gräs och örter af fere sag s Jönköpings än, Västbo revir, Nöbbeed-Huugård kronodomän Höjdpati, 150 m. ö. h. Morän, öfverst sandig, nedit bemängd med smärre stenar. Mossrik taskog pi frisk grund med ymn. bärris, mest ingon Gäf.eborgs än, Västra Häsingands revir, Voxna bruksskog Fodda vid Voxna äf, 190 m. ö. h. Äfsand. Mossrik taskog på frisk grund. Ris s., gräs t., örter e., afvar s Lika med N:o So 8o o Västernorrands än, Medepads revir, Öhns kronohemman... Suttning mot sjön Hafvern, 1So m. ö. h. Sandig, bockrik morän. Mossrik taskog med nigot gran och björk pi frisk; devis fuktig grund. Ris y., mest ingon, tarika inströdda örter. 19oS Skaraborgs än, Kinne revir, Östra Kinneskogens kronopark Patiand, S5 m. ö. h. Utsvämmadt rustensgrus. Mossrik taskog med underväxt af gran pi frisk grund. Ristäcke af mest bibär; gräs och örter t Kronobergs än, Värends revir, Hvitthuts kronopark... S6 Höjdpati, 230 m. ö. h. Grusig, bockrik morän. Mossrik taskog med inbandad gran och enbuskar pi frisk grund. Lingonris e.; gräs och örter s. 19oS Södermanands än, Gripshoms revir, Åkers styckebruks rekognitionsskog, Biarhäsmo Västra foten af en svagt markerad åssträckning, 45 m. ö. h Grusig morän med stenar och bock, devis erbandad. Mossrik taskog med inb. gran pi frisk grund. Ris y., mest ingon; gräs och örter s. So 81

39 ERFARENHETSTABELLER FÖR TALLEN Uppskattning å I har Virkesbeoppets fördening på centimeter- De af Aufnahmeergebniss pro,o har kasserna samt dessas medehöjder i meter be- Mede- Mittere Verteiung der Stammzahen nach Stärkestufen und Grund- Virkes- dessen mittere Höhen ståndet Anta stam- yta beopp dia- formta Tei des Stamm- meter höjd mar Stamm- Stamm- I- 5- IO- I s so- Be- grund- masse Stamm- standes Stamm- ftäche stärke Hö h e form- -4 z -9 -I4 -I ah! z ah! kvm kbm cm m 1 0/ /tooo % % % % % % % % % % /O K varv. I,405 30,g 246 I6,7 I6, Utgar. 6Io 4>3 3I 9>5 13 1z 556 I 1412 rs,g 17,2 rs,r K varv. I,270 3I o4 260 I 7,8 I7, I I3 I I$ r8,3 rg,o rg,r Utgar ,5 26 I0,7 I4,8 50 I K varv. I,Soo 32 1r 267 I6,5 17, I I rz,r rs,3 17,5 r8,6 rg,r rg,5 Utgar. 1,092 4,2 27 7,o 12,2 516 K varv. I,425 29,6 246 r6,3 I7, n,6 I$,4 17,5 r8,6 rg,r Utgar. I,I21 3,r I9 6,o I I 18 sr6 K varv ,o ,3 19, I I I8 4 14,8 1],2 rg,z zo,z zo,6 zo,6 Utgar ,o 32 I0,4 r6,5 490 Kvarv , ,5 I9,z I ,5 r6,4 r8,6 zo,o zo,g zr,r Utgar. 24 1r O 24,o I9,5 464 K varv. 1,185 35, ,5 2I,o ,7 zo,o 2r, ,0 Utgar. 148,g I7 12,g I 7,g 494 K varv. 1,2I6 38 1r ,o 2I,z I 17-8 zo,o zr,6 22,5 23,1 23,2 Utgar. 42 0,6 6 I3,g I8,3 492 K varv. 1,389 36,g ,3 19, I9 8 rz,g r6,6 r8,7 rg,s 20,4 zo,s 21,2 21,2 Utgar. 2,5oi 12, J4,5 532 K varv , I,8 20, :Z8!6 O I 14, zo,r zr,s 22,1 22,4 22,4 Utgar ,4 18 9,8 x6,r 475 K varv , ,3 19, I 4 I I 8,5 12,1 r6,o tg,2 21,0 22,6 23,5 24,0 Utgar ,5 20 7,g IO,g 522! K varv ,o 21,g I II II 6 r6,4 r8,g ,8 24,2 25,I Utgar ,5 36 8,6!6,6 478 ' '

40 234 ALEX. MAASS. Ytans num-! Löp. nummer mer Året för uppskattni ng Län, revir och skog Ståndortsbeskrifning Åder Ater År Jahre Jönköpings än, Västbo revir, Lunnarsbo kronopark Höjdpatå, 220 m. ö. h. Sandig-grusig, föga stenbandad morän. Massrik taskog med granunderväxt. I mosstäcket endast enstaka gräs, örter och risstånd Södermanands än, Gripshoms revir, ÖstraRekames häradsam. 121 Patåand, 65 m. ö. h. Utsvämmadt, sandigt åsmateria. Massrik taskog på frisk grund. Bärristäcke af mest ingonris; gräs och örter s.; fäckvis något afvar Örebro än, Askersunds revir, Hardemo häradsam Patåand, 70 m. ö, h. Sandig morän. Massrik taskog på frisk grund. Ris fäckvis y., mest båbär; örter e Södermanands än, Nyköpings revir, Jönåkers häradsam I Höjdpatå, 160 m, ö. h. Moränsand med något sten. Massrik taskog med inbandad gran på frisk grund. Ris, gräs, örter och afvar t. Växtighets= II 1905 Äfsborgs än, Uricehamns revir, L:a Svätans kronopark Patåand, I 70 m. ö. h. Moränsand med något sten. M ossrik kuturskog af ta på frisk grund. Ris, mest ingon, och gräs r., örter e I 1906 Äfsborgs än, Uricehamns revir, L:a Svätans kronopark Patåand, I 70 m. ö. h. Moränsand, något grus bandad. Massrik kuturskog af ta på frisk-torr grund. Lingonris r., gräs och örter t Jönköpings än, Västbo revir, Lunnarsbo kronopark Höjdpatå, 210 m. ö. h. Sandig-grusig, något stenbemängd morän. Öfvervägande mossrik, men något hedartad taskog på frisk-torr grunij. I amänhet sutet mosstäcke, h. o. d. fäckar af afvar. Gräs och örter e Jämtands än, Rätans revir, Gahammars kronopark Strandsuttning mot Storsjön, 350 m. ö. h. Sandig, något erhatig och ganska bockrik morän på erbotten. Massrik taskog med stark invandring ~af gran på frisk grund. Ris, gräs och örter inströdda i mosstäcket II 1903 Jämtands än, Östersunds revir, Andersö kronopark, Isöskiftet 52 Ö i Storsjön, 295 m. ö. h. Lerbandadt skiffergrus på fast anstående siurkak. Massrik taskog på frisk grund. Ris r., mest ingon; gräs och örter t., men af fere sag; afvar e Jönköpings än, Väst bo revir, Lunnars bo kronopark Höjdpatå, 210m. ö. h. Sandig-svagt grusig morän. Massrik taskog med insprängd och underväxande gran på frisk grund, H. o. d. fäckar af afvar. Enstaka båbärsstånd, II 1906 Gäfeborgs än, Västra Häsingands revir, Voxna bruksskog 6o Fodda vid Voxna äf, 220 m. ö. h. Äfsand, Moss- och afrik taskog på frisk-tor.r grund. Ris r., mest ingon, avar fäckvis y.

41 (4 I 3*) ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN Uppskattning i I har Virkesbeoppets fördening pi centimeter- De af Aufnahmeergebniss pro, O har kasserna samt dessas medehöjd i meter be- Grund- Mede- Mittere Verteiung der Stammzahen nach Stärkestufen und ~-~----- ståndet Anta Virkes- dessen mittere Höhen yta beopp dia- formta Tei des stam- Stamm- meter höjd mar grund- Stamm- Stamm- I- s- IO- I s so- Bef!äche masse Stamm- Hö h e form I4 -I "49 standes Stamm- stärke z ah! z ah! kvm kbm cm.m '/,ooo % % % % % % % % % % % K varv , ,3 20, I I I I g,o rz,g 1]1 2 rg,z 21,4 22,] 24,2 Utgar. 133 I,o 8 9>7 I 7,o 496 K varv. 6os 35> ,z 23,o I I4 3 r8,6 zo,s 22,7 24,3 25,4 z6.z Utgar. 33 o,s 5 13, 2r,s 463 K varv o,s ,4 22, I I r8,6 rg,s 21,3 22,4 23,4 24,2 24,9 zs,o Utgar > ,8 19,8 475 K varv , ,8 25, I O 4 rs,g zr,o 23,1 24,7 z6,3 2],5 z8,8 29,4 grad o,6, I'Kvarv. 3,360 22,5 II8 9 9,5 551 I ,7 ro,o ro,s 1113 Utgar. r,6oo 3,z I3 5,r 7,4 563 K varv. 3,456 26,7 ISO 9>9 I0, g,z 101 ] rz,o Utgar. 6,I72 I3,z ,3 581 K varv, r,8o9 23, ,8 I2,g 5IO s g,6 n,6 13,8 rs,6 Utgar. 1,495 5,7 30 7,o g,s 559 K varv. 3,220 28,s ,6 I I,g I 24 5 g,g rr,g 13,3 14,6 Utgar. 3,632 5, 25 4>3 7,9 6os K varv, 4,060 38,r 241 IO,g IZ,z 519 I ro,4 12,3 13,3 13,9 Utgar. 2,472 6,o 32 5>5 9,s 559 K varv. 1,964 25,6 177 I2 1g 13,o JO 3 ro,r 12,4 13,9 14,9 Utgar. 2,252 7>4 42 6,s 9,6 592 K varv. 1,937 23,r x6o 12,3 I 3,7 503 O JO ro, r 13,0 rs,o r6,6 Utgar, 1,495 4>3 23 6,o IO,o 538

42 ALEX. MAASS. Löp. Ytans nummer nummer Året för uppskattni ng Län, revir och skog Ståndortsbeskrifning Åder Ater År Jahre so o Sr 1906 Jönköpings än, Västbo revir, Lunnarsbo kronopark... Höjdpatå pa ryggen af en ås, 240 m. ö. h. Sand på rustensgrus. Mossrik taskog på frisk grund med enstaka gräs, örter och bärrisstånd. Kamar än, Tjusts revir, Köfdaa kronopark Patåand, 120 m. ö. h. Sandig morän med stora bock. Mossrik taskog på frisk grund med tämigen rikigt bärris, mest båbär, samt gräs och örter. Kopparbergs än, Västerdaarnas revir, Grangärde kronopark 64 Höjdpatå, 205 m. ö. h, Grusig, starkt stenbandad morän. Mossrik taskog på frisk-torr grund. Gest ristäcke, mest ingon. H. o. d. fäckar med afvar. Gäfeborgs än, Västra Häsingands revir, Voxna bruksskog 67 Fodda vid Voxna äf, 205 m. ö. h. Äfsand åsformigt afagrad Mossrik taskog på frisk grund. Ris y., mest ingon; gräs, örter och afvar e Gäfeborgs än, Västra Häsingands revir, Voxna bruksskog Åsformig höjdsträckning, 220 m. ö. h. Sandig morän. M ossrik taskog med insprängd gran och björk på frisk grund, Ris r., mest båbär; örter och afvar e. Kronobergs än, Värends revir, Hvitthuts kronopark.... Höjdpata, 225 m. ö. h. Grusig, bockrik morän. Mossrik taskog med inbandad gran på frisk grund. Strödda gräs, örter och båbärsris. Västernorrands än, Medepads revir, Öhns kronohemman... Suttning mot sjön Hafvern, 205 m. ö. h. Sandig morän med mycket stenar och bock. Mossig taskog med något gran på frisk grund. Ris y., mest båbär; gräs och örter t. Norrbottens än, Piteå revir, Pi te kronopark... Östkant af höjdpatå, 280 m. ö. h. Grusig-sandig, mycket bockrik morän. Mossrik taskog med någon inbandning af gran och björk på friskt-torr grund. Gest ristäcke af ingon och båbär, något gräs och örter, h, o. d. fäckar med afvar Kronobergs än, Värends revir, Hvitthuts kronopark Höjdpatå, 240 m. ö, h. Grusig, mycket bockrik morän, Mossrik taskog med inbandad gran på frisk grund. Båbärsris e.; gräs och örter s, Södermanands än, Gripshoms revir, Åkers häradsam Patåand, 70 m. ö. h. Fint rustensgrus, agradt i fät. Mossrik taskog på frisk grund. Ris y., mest ingon; gräs och örter s. Jönköpings än, Västbo revir, Lunnarsbo kronopark... Höjdpatå, 210 m. ö. h. Sandig morän med enstaka stenar och bock. Mossrik taskog på frisk grund, fäckvis med begynnande försumpning. Gräs, örter och ris saknas nästan fuständigt. 6o

43 ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN, 237 Uppskattning å I har Virkesbeoppets fördening på centimeter- De af Aufnahrrieergebniss pro,o har kasserna samt dessas medehöjder i meter be Grund Mede- Mittere- Verteiung der Stammzahen nach Stärkestufe und ståndet Anta yta Virkes formta dessen mittere Höhen stam- beopp dia- Tei des Stamm- meter höjd Stamm- Stamm- I- s- IO- r s- 20-2S- JO- 3S s- so- Be- mar grund- Stamm- Stamm- fäche masse Hö h e form I standes stärk e zah zah kvm kbm cm m 1 /1000 % % % % % % % % % % % K varv.! 2,004 27,o I J,r 12,8 S Utgar. 3,I6o JO,z 41 6,4 6,7 603! ,4 13,3 14,3 K varv. 2,270 J0,6 247 I3,r I 5,6 5I5-7 4I 38 I4 12,2 14,8 r6.7 1],7 Utgar. 2,204 S,6 ss 7,r II,7 57 I K varv. 2,2I3 26,r IS2 12,3 13,7 sos - IO ro,g 13,2 rs,o r6,o Utgar. r,9ss 4,8 26 s.s 9,8 54S K varv. 2,012 JS,3 3I8 I 5,6 I 7,o 4s I r4,6 1],6 rg,o 20,1 20,5 Utgar >7 27 S,z I K varv. 2,S29 35> 2 2SI I 2,6 I 5,7 SIO - s II I Utgar. r, ,z 48 7,z I2,7 525 rr,g 14,6 1]1 1 rg,r zo,o Kvarv.[[ I,S28 J6,r 297. I 5,8 r6,9 4S I s r4,o 1],4 r8,3 r8,6 r8,71 Utgar. I,024 5,4 35 S,z 12,4 S2I K varv. r,844 JS,r 294 I 5,5 r6,s sos I ,2 r6.7 r8,o r8,5 r8,6 Utgar. 2,876 9,z 56 6,4 10,9 S63 K varv J,o 201 I8,8 I 7, I ,0 rs,s r8,g rg,3 20,4 Utgar. 7I2 J,S 2S 8,z I 2,r 549 K varv. 1,170 36,s ,o I9, I3 I 13,8 1],9 zo,o 2I 14 22,4 23,0 Utgar. 9I2 6,2 43 9>3 I 3,3 5I9 K varv ,2 34I 29,s 2 I, ro ],6 rg,s 20,] zr,6 22, ,0 Utgar ,z 36 I J,s IS,o 480 K varv. 7I6 39, ,s 20, I r6,6 rg,z zo,g zr,6 zz,o zz,o zz,o Utgar ,6 65 I 5,8 17,o 499! '

44 2J8 ALEX, MAASS, nummer Ytans nummer Året för uppskattni ng Län, revir och skog Ståndortsbeskrifning Åder Ater År Jahre Gäfeborgs än, Västra Häsingands revir, Voxna bruksskog Fodda vid Voxna äf, 220 m. ö. h. Äfsand. Moss- och afrik hedartad taskog på torr grund. Ris, mest ingon r.; örter e., mossor och fäckvis afvar y. Jämtands än, Bräcke revir, Refsunds kyrkoherdebostäe Patåand, 290 m. ö. h. Grusig morän med stenar och bock. Mossrik taskog på frisk grund. Ymnigt ristäck e, mest båbär; gräs och örter t. Kopparbergs än, Österdaarnas revir, Äfdaens kronopark... Åssträckning, 570 m. ö. h. Morän, grus- och stenbemängd. Mossoch afrik taskog på frisk grund. Ris r., mest båbär; gräs och örter t Västerbottens än, Norra Lycksee revir, Bockens kronopark Patåand, 300 m. ö. h. Sandig, något stenbemängd morän. Mossrik taskog på frisk grund. Ris y., mest båbär; gräs och örter t.,!afvar fäckvis r. 18o Värmands än, Karstads revir, Vassgårcia kronopark.. :... Patåand, I 40 m. ö. h. Grusig morän med stenar och bock. Mossrik kuturskog af ta och något gran och ärk på frisk grund. Fäckar med jung, båbär och afvar. Växtighets= 28 6o 61 6z Jönköpings än, Jönköpings revir, Götaströms kronopark.... Jämnt patåand, I 90 m. ö. h. Mosand, nedåt efter hand grus bandad. Taskog på torr devis hedartad grund. Fäckar med mossa, jung och bärris omväxa med ren- och bägaraf. Jämtands än, Rätans revir, Gahammars kronopark... Strandsuttning mot Storsjön, 350 m. ö. h. Sandig, erbandad morän på erbotten, enstaka stenar. Mossrik taskog med något gran på frisk grund. Gest ristäck e, mest båbär; gräs och örter t. Västerbottens än, Norra Lycksee revir, Storhomen inom Grundträskidens kronopark... Ö. i Vindeäfven, 200 m. ö. h. Äfsand. Mossrik, något hedartad taskog på frisk grund. Ris y., mest ingon. Örter och gräs af fera sag s Norrbottens än, Bodens revir, Aträskets kronopark... Kustand, 105 m. ö. h. Sandig, något grusig och bockbemängd morän. Mossrik taskog med något björk på frisk--torr grund. Ris y., mest båbär; h. o. d. fäckar med afvar

45 ERFARENHETSTABELLER FÖR TALLEN, 239 Uppskattning å I har Virkesbeoppets fördening på centimeter- De af Aufnahmeergebniss pro,o har kasserna samt dessas medehöjder i meter be- Grund-1. Mede- Mittere- V erteiung der Stammzahen nach Stärkestufen und Anta VIrkes- dessen mittere Höhen ståndet stam- yta beopp dia formta Tei des Stammmagrundmasse Stamm- Hö h e form- Stamm- Be- Stamm- fäche stärke z ah! 4-9 -I4 -I standes z ah! kvm kbm cm O' O' m % % % % % % % 7o % % 7o meter höjd Stamm- I- s- IO- I s '/1000 K varv , ,4 20, I I r6,r rs,o r g,] 21,2 22,1 23,4 24,0 24,0 Utgar IJ,3 I 7,g 487 K varv , ,3 2o, IO 2I I I 14,2 r6,4 r8,g zr,o 22,7 23,8 24,0 24,0 Utgar , ,3 I $,8 547 K varv , ,7 2 I,6 46I I I ,2 rz,g r6,o rg,o zo,8 22,1 23,4 24,0 zs,o K varv ,I ,3 20, ,7 r6,z rg,r 21,3 22,3 22,7 zz,g grad 0,4 K varv. I0,54I I 3,6 51 4,o 5, o 4,6 6,z 8,I Utgar. 9,I67 2,g IO 2,o K varv. 3,89I 21, ,4 8, ,8 9.3 ro,7 Utgar. 2,621 3>3 I3 4,o 6,I 654 K varv. 4,747 29,7 I$8 8,g IO,z 52 I - 42 so 8 g,z ro,g n,g Utgar. 4,962 4,8 20 3,5 6,7 6IS K varv. 4,900 30,4 I82 8,g I I,z so I I g,s rz,o 13,6 Utgar. 9,5IO 13,o 56 4,2 7,6 570 K varv. 3,612 30, ,4 12, ro, r 1218 I4,4 rs,z Utgar. 4,848 7,z ,o 598

46 240 ALEX MAASS, (4r8*) Löp. Ytans num- nu m- mer mer Året för uppskattn in g Län,_ revir och skog Ståndortsbeskrifning Åder Ater År Jahre Jämtands än, Bispgårdens skorevir, Fors kyrkoherdebostäe Fodda vid Indasäfven, I 75 m. ö. h. Äfsand och era på urbergsgrund. Mossrik taskog på frisk grund. Ris - mest ingon -, gräs, örter och afvar s. 6o 65 6II 66 S6 g2 6S g s ss gr Västernorrands än, Medepads revir, Hafverö kyrkoherdebost. 75 Pati'tand, rgo m. ö. h. Äfsand. Mossrik taskog på frisk grund. Ris, mest ingon, y.; gräs och örter e. ; h. o. d. afvar. Norrbottens än, Bodens revir, Aträskets kronopark... Kustand, 100 m. ö. h. Sandig, något grusig morän. Mossrik taskog med inbandad gran och björk på frisk grund. Gest ristäcke, mest ingon; h. o. d. fäckar med afvar. Västerbottens än, Jörns revir, Östra Järnsmarkens kronopark Höjdpatå, 260 m. ö. h. Sandig, något grusig morän med enstaka bock. Laf- ooh mossrik taskog på frisk--torr grund. Gest ristäcke af mest ingon. 1go7 Jämtands än, Rätans revir, Gahammars kronopark... S9 i Strandregion vid Storsjön, 350 m. ö. h. Sandig, erbandad morän på erbotten, enstaka stenar och bock. Mossrik taskog med graninbandning på frisk grund. Ristäcke af mest båbär. r gos Södermanands än, Gripshoms revir, Östra Rekames häradsamänning Västsuttning af en åg åssträckning, 70 m. ö, h. Rustensgrus, tämigen groft. Moss- och afrik taskog,. något hedartad, på torr grund. Ris, mest ingon, y.; gräs och örter e. 1go7 Norrbottens än, Råneå revir, Granköens kronopark Östkant af höjdpatå, rgo m. ö. h. Sandig morän. Mossrik taskog med inbandning af björk på frisk grund. Ris, mest båbär, y.; något örter, gräs och afvar. rgo6 Gäfeborgs än, Västra Häsingands revir, Voxna bruksskog... r6o Fodda vid Voxna äf, 210 m. ö. h. Äfsand. Lafrik tahed pi torr grund. Ris, mest ingon och jung, s.; mossor r., afvar y. rgo7 Västerbottens än, Jörns revir, Västra Järnsmarkens kronopark 207 Kustpatå, 265 m. ö. h. Sandig, n[got grus- och stenbemängd morän. Lafrik tahed pi torr grund. Ris, mest båbär, y.; mossor täm!igen r. S4 ss go 73 go 1907 Västerbottens än, J örns revir, Sägträskhedens kronopark... z62 Östkant af höjdpatå, 255 m. ö. h. Sandig, mycket bockrik morän. Lafrik tahed på torr grund. Ris, mest ingon, bibär och jung, y.; mossor tämigen r. '

47 ERFARENHETSTABELLER FÖR TALLEN, Uppskattning å I har Virkesbeoppets fördening på centimeter- De af Aufnahmeergebniss pro 1, o har kasserna samt dessas medehöjder i meter be- Mede- Mittere- Verteiung der Stammzahen nach Stärkestufen und Anta Grundståndet Virkes- dessen mittere Höhen yta stam- beopp dia formta Tei des Stammmar Stamm- meter höjd Stammgrundmasse Stamm- Hö h e form- I- s- IO- IS so- Be- Stamm- fäche stärke zah 4 9 I4 -I standes zah kvm kbm cm m % % % % % % % % % % % /'11000 K varv. 4,276 29,z I88 9>3 I I,S I ro,s 12,4 13,9 rs,6 Utgar. 7,442 I6,3 92 5,3 9,6 585 K varv. 2,523 30,r 236 I2,3 I $, II I2 rz,z r6,8 I],g Utgar. 1,995 8, I2,S 540 K varv. I,256 23,6 205 I 5,5 I6,o 54 I - 3 2I rr,z 1 3,9 r6,o I],] rg,3 Utgar. I, I 7 I 7,o so 8,7 I3,o 554 K varv. 1,257 28,3 235 I6,g I6,s I I 1 3,9 r6,z I],] rg,z rg,g Utgar ,4 29 8,z I I,S 552 K varv. I,762 37,s ,s 15, I II I ro,3 rz,g rs,o r6,7 r8,o r8,7 rg,4 Utgar. 2,578 7,r ,g 577 K varv. I,I80 26,z 184 I6,s 14,o so o - I I I3 g,6 rr,g 13,6 rs,o r6,4 1],4 Utgar. 36 o,3 2 Io,s I,3 540 K varv. 636 I9,s 177 I9,s I7,s 5I9 - I 8 I I5 7 g,g 13,2 15,3 1],3 rg,o zo,z zr,s Utgar ,7 48 I0,3 14,o so6 K varv , ,4 I8,z I I2 6 13,3 rs,s r8,3 20,2 zr,s 22,3 Utgar, 332 4>9 35 I3,7 14,7 489 K varv ,3 I74 22,3 I6, I I IO 2 II1] 13,9 r6,o I],S rg,r rg,s Utgar. I 52 2,g 23 I 5,5 I3,6 576 K varv. 492 zo,z ,8 I6, II I2 13,8 rs,g I],] rg,s Utgar , ,7 14,6 566

48 242 ALEX. MAASS. (420*) num- Löp. nu m- mer Ytans mer Året för uppskatt-; ni ng Län, revir och skog Ståndortsbeskrifning Åder Ater År Jahre Växtighets= 1907 Norrbottens än, Storbackens revir, kronopark norr om L:a Lue äf Fodda, c:a 125 m. ö. h. Äfsand. Lafrik tahed med något björk på torr eer devis fuktig grund. Ris, mest ingon, r. i gräs och örter e Södermanands än, Gripshoms revir, Åkers häradsam Patåand, 70 m. ö. h. Groft rustensgrus, agradt i fät. Lafrik tahed på torr grund. Mossor. tämigen r. i gräs och örter få Västerbottens än, Jörns revir, sägträskhedens kronopark Östkant af höjdpatå, 255 m. ö. h. Sandig, tämigen bockrik morän. Lafrik tahed på torr grund. Ris, mest ingon, y. i h. o. d. mossrika fäckar Norrbottens än, Råneträsk revir, Meurisvare kronopark Hedand i fodda, 330 m. ö. h. Sandig, tämigen bockrik morän. Lafrik tahed på torr-frisk grund. Ris, mest kråkbär och jung, y. i h. o. d. fäckar med mossor Västerbottens än, Norra Lycksee revir, Bockens kronopark Fodda vid Ume äf, 230 m. ö. h. Äfsand. Moss- och afrik tahed på torr grund. Ristäcke, mest ingon och jung, något uckigti!afvar fäckvis Norrbottens än, storbackens revir, kronopark norr om L:a Lue äf Fodda, c:a 125 m. ö. h. Äfsand. Lafrik tahed med något gran och enstaka björkar på torr grund. Ris, mest ingon, r, i h. o. d. fäckar med mossor.

49 ERFARENHETsTABELLER FÖR TALLEN. 243 Uppskattning å I har Virkesbeoppets fördening på centimeter De af Aufnahmeergebniss pro 1,0 har kasserna samt dessas medehöjder i meter - Verteiu;gcier Stammzahen nach Stärkestufen und be- Grund- Mede- Mittere Anta Virkesdia- formta dessen mittere Höhen ståndet yta stam- beopp Tei des Stammmar Stammme<" höjd Stamm- I sogrundmasse Stamm Hö h e form- Be- Stamm- fäche -I stärk e z ah I standes zah kvm kbm cm m '/1000 % % % % % %[% % % % % grad o,2. I K varv. 4,083 IJ,6 53 6,s 6,6 6oi I 4,0 6,3 8,2 ro,o Utgar ,o 6 2,9 4,r 726 K varv. I,725 23,2 I46 '3'' II, I6 9 ' ro,8 12,4 14,3 Utgar ,r I2 8,3 9,4 576 K varv ,r I62 I 7,r I 5, I I II I ro, s 13,0 rs,z r8,6 rg,s Utgar. soo ,2 I 2,3 549 K varv. 424 I4,o I09 2o,5 I 5,9 49' rr,r 14,0 r6,o '7 71 I9,o Utgar. IOO I,r 7 II,6 II,4 563 K varv. 667 I 7,8 I49 I8,4 I 5,g II rr,s 14,2 r6,s rg,o zo,g Utgar. 64 I,3 6 I,o I6,4 - K varv. I,o68 2I,6 I67 I6,o I4, I 2I IO 9 5 rz,o 14,2 rs,s 17,3 Utgar ,6 32 I0,3 I2,s 554 I

50 244 Ur skogsförsöksanstatens samingar. Fot. F. Aminoff. Fig. 12. N:r 76. Lafrik tahed. Sägträskhedens krpk. Jörns revir, Västerbottens än. 255 m. ö. h. I 29 år, 162 kbm. på har. Jui Fot. E. Wibeck. Fig. 13. N:r 75. Lafrik tahed. Åkers häradsam. Gripshoms revir, Södermanands än. 70 m. ö. h. 106 år, 146 kbm. på har. Jui Växtighetsgrad o,z. Fechtenreiche Kiefernheide ' n. B. 255 m. i. d. M. Fechtenreiche Kiefernheide. 59 Io' n. B. 70 m. i d M. Bestand r 29-jährig, 162 f m Schafthotz pro ha, Bestand ro6-jährig, r 46 fm Schafthoz pro ha. Bonität V.