Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Transkript

1 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner

2 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek? 5 Häften är första injens chefer 6 Vad tjänar chefer? 7 Vanigare med bonus och förmåner i privat sektor 8 Vem tjänar mest och vem tjänar minst? 9 Vad tjänar chefer i oika dear av Sverige? 10 Nytt jobb högre ön? 11 Chefers medianöner i oika branscher 12 Patschefen och enhetschefen två exempe 13 Hur mycket jobbar chefen? 15 Chefer i offentig sektor tjänar mindre 16 Kvinnor som är chefer tjänar fortfarande sämre 17 Befattningens tyngd har betydese för chefens ön 18 Exempe på arbetsmoment, arbetsuppgifter och ansvar 19 Text och grafik: Ledarna Statistikansvarig: Krister Andersson (Ledarna) 2 Chefsöner 2012, Ledarna

3 Så beönas edarskap Ledarna presenterar årigen Sveriges mest omfattande chefsönestatistik som representerar önerna för aa Sveriges chefer. Sveriges chefer tjänar inga fantasiöner. Tvärtom, medianönen för en chef är kr i månaden. Samtidigt i en devis annan verkighet kär sig finanshajar på Wa Street i säck och aska och gör avbön genom att kritisera en girighetskutur som fick värdsekonomin att nästan koapsa. Det handar om meanchefer som inte ängre stäer upp på att arbeta i organisationer som gravt missbrukat såvä ägarnas som kundernas förtroende för egen vinning. Företag som het saknar ett gott edarskap. Det är ingen hemighet att gott edarskap ökar hea organisationens förmåga att prestera och nå sina må. Och att gott edarskap gör att människor trivs, stannar kvar och attraheras ti att fortsätta att verka som chefer. I årets rapport har vi tittat på hur tre oika faktorer påverkar önen: Chefsnivå, det ekonomiska ansvaret och antaet personer man eder. När de oika chefsuppdragen och befattningarna jämförs med varandra visar det sig att personaansvar reativt sett väger betydigt mindre i önekuvertet än storeken på det ekonomiska ansvaret eer chefsnivån. För Ledarna är det sjävkart att den enskida chefens ön ska sättas okat och individuet i en diaog mean chefen och arbetsgivaren. Varje chefsuppdrag är unikt och det finns ingen given schabon för exakt viken dimension i chefsuppdraget som bör värderas högst. Men det vi ser är att personaansvar är den faktor som påverkar önen minst. Detta i en värd där edaregenskaper bir at viktigare och där det borde vara sjävkart att essensen i edarskapet att eda människor värdesätts mer. Annars riskerar vi att få fe chefer och edare. En organisation som inte värdesätter och beönar edare och chefer med personaansvar, och som inte ger chefer förutsättningar och tid att eda är ute på tunn is. Utan det goda edarskapet och med bara kronor och ören i sikte utan andra edstjärnor kan det gå riktigt fe. Sveriges arbetsgivare behöver bi bättre på att beöna det goda edarskapet - det är dags att sätta en prisapp på edarskapet och ge cheferna ön för mödan. Annika Eias Ordförande Ledarna, Sveriges chefsorganisation Chefsöner 2012, Ledarna 3

4 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar Ledarna redovisar varje år vad chefer tjänar. Materiaet i chefsöneundersökningen representerar aa Sveriges chefer. Det är denna gång insamat under sista kvartaet 2011 och bygger på uppgifter från chefer som kompetterats med uppgifter från arbetsgivarorganisationer. Materiaet omfattar at ifrån verkstadschefer och skomåtidschefer ti informationsdirektörer och sjukhuschefer. Totat 326 befattningar finns med. I önebegreppet ingår fast kontant månadsön, röriga önedear och värdet av skattepiktiga förmåner. Mot bakgrund av att medevärden är känsiga för extrema värden, bygger underaget i rapporten på medianvärden. Lönenivåerna som redovisas ska sättas i reation ti de krav chefens arbete stäer, krav på prestation iksom det övergripande ansvaret som ingår i de oika nivåerna samt de speciea vikor som arbetet medför. Vår förhoppning är att underaget, tisammans med en amän diskussion om de vikor och förutsättningar som råder för Sveriges chefer, ska bidra ti att nyansera biden av chefens ro och ön. Chefsönestatistiken 2012 presenteras första gången på ett pressmöte den 20 mars Rapporten återger de bider som redovisades med tihörande kommentarer. Materiaet finns också att adda ned på under Press. För Ledarnas medemmar finns möjighet att sjäv gå in och söka i en mer detajrik önestatistik. Var åttonde anstäd är chef Vi uppskattar antaet chefer i Sverige ti en hav mijon. Det innebär att nästan var åttonde anstäd i Sverige är en person med ett chefsuppdrag. Av dem är en tredjede kvinnor. 4 Chefsöner 2012, Ledarna

5 Vad bestämmer önens storek Det finns mycket att ta hänsyn ti i önesättningen. Lönen är en sammanvägd bedömning av fyra önepåverkande faktorer: de krav som kan stäas på chefen krav på kunskap, erfarenhet och ansvar, krav på oika sociaa förmågor, krav på edarskap och särskida krav på att verka under vissa arbetsvikor (resor, övertid, psykosocia påfrestning) samt att eva upp ti oika agar och reger. individue förmåga förmåga att hantera det dagiga arbetet. Här igger fokus på hur den enskide chefen de facto utför sina arbetsuppgifter, tiämpar sina oika förmågor, tar ansvar, eder arbetet och agerar i enighet med verksamhetens värdegrund. prestation/resutat många chefer har även uttaade må och krav på resutat som ska uppfyas och som utvärderas eer mäts vid oika tifäen. Det ska finnas en kopping mean prestation, företagets resutat och chefens eventuea röriga önedear. marknadspåverkan fertaet arbetsgivare rekryterar chefer på en ättrörig arbetsmarknad. Marknadens påverkan kan ta sig många oika uttryck. Det kan resutera i ett behov av att anpassa önenivåerna för att attrahera en viss typ av chefer ti arbetspatsen. Levnadsomkostnaderna är högre i vissa regioner och kan indirekt påverka önen precis som konjunktursvängningar. Vad är ön? Begreppet ön, i den mening som avses i EG-fördraget, omfattar aa förmåner, i form av kontanter eer naturaförmåner, aktuea eer framtida, som arbetstagaren direkt eer indirekt får från arbetsgivaren på grund av anstäning. Käa: Prop.1999/2000:143 Chefsöner 2012, Ledarna 5

6 Mer än häften är första injens chefer Biden visar andeen chefer i oika positioner. Vi har vat att använda begreppen första injens chefer, meanchefer, högre chefer och företagsedande chefer. Med första injens chef avses här chefsfunktioner som är närmast medarbetarna och befinner sig ängst bort från edningen i en organisationsstruktur. Gruppchefer, arbetsedare och enhetschefer är vaniga chefsfunktioner som kan karakteriseras som första injens chefer. Det som karakteriserar en meanchef däremot är att dessa ofta har chefer under sig medan högre chefer framförat förekommer på större organisationer. Företagsedande stäning innebär ofta att chefen är medem i edningsgruppen. Granskar man andeen chefer som kan kassificeras inom någon av dessa fyra chefs-nivåer, finner man att endast 0,5 promie av aa Sveriges chefer är vd:ar i börsnoterade boag. Drygt häften är första injens chefer och en av tio kan anses ha en högre chefsbefattning. 6 Chefsöner 2012, Ledarna

7 Vad tjänar chefen? Medianönen för Sveriges chefer är kronor per månad. I den önen ingår fast kontant månadsön, röriga önedear och värdet av skattepiktiga förmåner. Medianön innebär att 50 procent av individerna i undersökningen har ägre ön och 50 procent har högre ön. För ungefär häften av cheferna, de som är första injens chefer, är medianönen kronor per månad. Meancheferna, som utgör en dryg fjärdede av aa chefer, tjänar kronor per månad. Band de högre cheferna är medianönen kronor per månad och för chefer i företagsedande stäning är medianönen kronor per månad. Det innebär att häften av cheferna i företagsedande stäning tjänar mindre än kronor per månad. Chefsöner 2012, Ledarna 7

8 Vanigare med bonus och förmåner i privat sektor Fyra av tio chefer (38,3 procent) har någon form av rörig önede, ti exempe bonus. Det är reativt vanigt att chefer har bi- och sjukvårdsförmåner. Fer än 25 procent av cheferna har biförmån medan nästan 25 procent har en sjukvårdsförmån. Aktier, optioner, konvertiber är mindre vaniga förmånstyper. När man jämför mean branscher och sektorer är den största skinaden att det är betydigt vanigare med bonus och förmåner för chefer i privat sektor än i offentig sektor. Vi vet att chefer ofta efterfrågar möjigheten att kunna byta fast kontant ön mot andra typer av ersättningar. Därför är det viktigt att utvecka moderna ersättningsmodeer som gör det möjigt att anpassa ersättningarna ti den enskida chefens situation och önskemå. 8 Chefsöner 2012, Ledarna

9 Vem tjänar mest och vem tjänar minst? Diagrammet visar de tio högst avönade chefsbefattningarna respektive de tio med ägst önenivåer. I den här redovisningen har vd:arna utesutits. Lönespridningen band vd:ar är så stor att resutatet skue bi missvisande. De tio högst avönade chefsbefattningarna i undersökningen har aa titar där ordet direktör ingår. Det återspegar att de antingen är företagsedande eer högre chefer. Fertaet av dessa befattningar är mansdominerade. Med mansdominans avses att andeen män överstiger 60 procent. Fera av de ägst avönade chefsbefattningarna i diagrammet karakteriseras av en tydig kvinnodominans. Chefen är företrädare för arbetsgivaren och ska ha en tydig ro i edningssystemen. Chefen ska ha mandat att fatta besut och få den information som krävs för uppdraget. Den som eder persona eer verksamhet är oavsett nivå chef och ska kaas chef. Benämningar som exempevis arbetsedare och föreståndare eder fe i synen på den viktiga roen. Utdrag ur Agenda Ledarskap, Ledarna Chefsöner 2012, Ledarna 9

10 Vad tjänar chefer i oika dear av Sverige? Diagrammet ovan visar var i andet som önenivåerna är högst respektive ägst för chefer. Storstadsregionerna eder öneigan medan önenivåerna för övriga andet är något ägre. En jämförese av de tio änen med de ägsta chefsönerna visar att skinaderna dem emean är reativt små. Löneskinaderna mean änen beror på en mängd oika faktorer. Vi har inte undersökt vad skinaderna bottnar i. Generet kan man säga att faktorer som påverkar önenivåerna är den okaa arbetsmarknadens storek och inriktning. Finns det många jobb och många arbetsgivare av oika typ ökar möjigheterna ti ett mer väbetat jobb. Annat som påverkar önenivåerna kan vara tigången ti högskoor och universitet samt hur vä utbyggda kommunikationerna är. 10 Chefsöner 2012, Ledarna

11 Nytt jobb högre ön? Sambandet mean chefers rörighet och ön per kommuntyp En bidragande förkaring ti öneskinader mean regioner är chefers möjighet och benägenhet att byta jobb. Ett samband mean öneäge och rörighet går att påvisa vid redovisning efter kommuntyp. Chefer i storstäder och förortskommuner har högre öneägen och högre rörighet ti andra arbetsgivare, medan chefer i gesbygd och mindre kommuner har ägre öneägen och ägre rörighet. Chefer i pendingskommuner och större städer igger på meannivå både i rörighet och i önenivå. Rörigheten redovisas i tabeen i form av den procentuea andeen chefer som bytt jobb det senaste året och viken sort byte de gjort, dvs rörighet internt eer ti annan arbetsgivare. Den okaa arbetsmarknadens struktur och sammansättning är vid sidan av rörigheten en viktig förkaringsfaktor ti regionaa skinader i önenivåer för chefer. Jobbyte senaste året, procent Län Totat Ti annan Internt arbetsgivare Stockhoms än 26,1 9,2 16,9 Uppsaa än 24,5 6,9 17,6 Södermanands än 24,7 8,6 16,1 Östergötands än 22,2 5,9 16,3 Jönköpings än 19,8 6,4 13,4 Kronobergs än 19,9 6,0 13,9 Kamar än 21,8 6,2 15,6 Gotands än 18,0 5,0 13,0 Bekinge än 23,1 5,9 17,2 Skåne än 24,0 9,0 15,0 Haands än 23,5 8,4 15,1 Västra Götaands än 25,4 6,7 18,7 Värmands än 21,7 6,4 15,3 Örebro än 23,8 8,1 15,8 Västmanands än 28,1 8,1 20,0 Daarnas än 18,5 5,4 13,1 Gäveborgs än 23,5 7,3 16,2 Västernorrands än 23,2 5,9 17,2 Jämtands än 17,7 6,5 11,2 Västerbottens än 23,4 8,1 15,3 Norrbottens än 20,3 5,6 14,7 Totat 23,9 7,6 16,3 Chefsöner 2012, Ledarna 11

12 Chefers medianöner i oika branscher Sektor Bransch Chefsnivå Företags- Högre Mean- 1a injens edande chef chef chef Tjänster (39 300) Bygg (38 000) Industri mm (38 000) Offentig (36 300) Bank,finans och försäkring Bihande, service och provning Data-, konsutverksamhet och bevakning Detajhande och service E-,gas-,värme- och vattenförsörjning Fastighetsförvatning Hote- o restaurang, turism Ideea organisationer, sport och kutur Partihande Städbranschen Transport, gods- och avfashantering Bygg, byggande av hus och anäggningar Bygg, hantverk Byggnadsämnes- och gasindustri E- o optiktiverkning Grafisk industri; föragsverksamhet Gruvor och minerautvinning Kemisk-,past- och ojeindustri Livsmedesindustri Läkemedesindustri Massa- o pappersindustri Metaframstäning o -tiverkning Skogsbruk, jordbruk Textiindustri Trä- och möbeindustri Verkstadsindustri Brandförsvar och räddningsverksamhet Offentig förvatning Pois och rättsväsende Totaförsvar Utbidning och forskning Vård och omsorg Käa: Ledarna Anm: Avser 4e kvartaet 2011, i önebegreppet ingår fast och rörig ön samt värdet av naturaförmåner 12 Chefsöner 2012, Ledarna

13 Patschefen och enhetschefen två exempe För att visa vad oika chefsjobb innebär och hur de önesätts har vi tagit fram två typexempe; patschefen Bengt och enhetschefen Anita. De ger en bid av hur en vanig chefs arbetssituation kan se ut. Patschefen Bengt Bengt är byggchef. Han är 55 år gamma och har en gymnasia utbidning. Nu är han anstäd på ett meanstort byggboag i Göteborgstrakten. I hans jobb ingår band annat att han ska ha goda kunskaper i byggteknik och företagets processer. Utöver det ska han känna ti och kunna föja agar och regeverk på byggområdet och kunna ta ansvar när det gäer ti exempe arbetsmijö, diskriminering och brandskydd. Bengt rekryterar sin egen persona och håer öne- och utveckingssamta. Bengt är ansvarig för 40 medarbetare. Två av dessa är understäda chefer; arbetsedaren Ingea som tjänar kronor i månaden och arbetsedaren Mattias som tjänar kronor i månaden. Bengt har 30 dagars semester. Han har ingen ersättning för övertidsarbete men arbetar i snitt 45 timmar i veckan. I hans ön ingår en tjänstebi och en rörig önede. Bengt har en månadsön på kronor i månaden inkusive biförmån och rörig ön. Chefsöner 2012, Ledarna 13

14 Enhetschefen Anita Anita är en enhetschef på ett sjukhus. Hon har just fyt 50 år. Anita har examen från högskoan och sedan dess har hon jobbat på oika sjukhus i Stockhom. Anita har det yttersta ansvaret för hea avdeningen inkusive personaansvar och ansvar för ekonomi. Hon ska ha goda kunskaper i den speciaistvård som bedrivs på avdeningen. Utöver det ska hon känna ti och kunna föja agar och regeverk pus etiska och medicinska riktinjer. Sjävkart hanterar hon också arbetsrättsiga frågor och håer regebundna utveckings- och önesamta. I hennes arbetsuppgifter ingår också att hantera en rad svåra samta med medarbetare, patienter och anhöriga. Anita ansvarar för 50 medarbetare som är sjuksköterskor, undersköterskor och biträden. Hon har två understäda avdeningschefer; Sophie som tjänar kronor i månadenoch Kent som tjänar kronor i månaden. Anita har 31 dagars semester. Hon har ingen övertidsersättning och inga förmåner. Anita arbetar i snitt 50 timmar i veckan. Anitas månadsön är kronor i månaden. 14 Chefsöner 2012, Ledarna

15 Hur mycket jobbar chefen? Diagrammen visar hur många timmar per vecka chefer på oika nivåer arbetar. Där ser vi också att övertidsarbetet ökar ju högre upp i hierarkin chefen arbetar. Den sutsats vi kan dra är att övertid är vanigt förekommande band chefer. Det är oroande att många chefer har så ånga arbetsveckor. Och i detta finns en utmaning ur fera perspektiv; chefsförsörjning, arbetsmijö och jämstädhet. För att säkerstäa att chefsjobben är attraktiva måste arbetsgivare verka för att skapa rimiga arbetsvikor för chefer. Att skapa en bättre baans mean arbete och fritid är en de i det. Det är viktigt både för att behåa chefer och för att rekrytera nya. Och inte minst om man vi rekrytera fer kvinnor ti chefspositioner. Så vi cheferna ösa ivspusset 1. Fexiba arbetstider 2. Ett tydigt uppdrag 3. Distansarbete 4. Att kunna deegera 5. Träning på arbetstid Käa: Ledarnas Chefsbarometer Chefsöner 2012, Ledarna 15

16 Chefer i offentig sektor tjänar mindre Uppskattningsvis jobbar en fjärdede av Sveriges chefer i den offentiga sektorn. Av dessa är nära 60 procent kvinnor. En jämförese mean privat och offentig sektor visar att den privata sektorns önenivåer är högre än i den offentiga. Medianönen för chefer i offentig sektor är kronor i månaden. Det ska jämföras med kronor i månaden i privat sektor. Chefens arbete i den offentiga sektorn skijer sig ofta från många chefsbefattningar i detprivata. Det är ti exempe inte ovanigt med förhåandevis stora grupper understäd persona och stort finansiet ansvar. Fera chefsbefattningar inom vård och skoa har också en dokumenterat ansträngande psykosocia arbetsmijö. Dessutom granskas cheferna utifrån förvatningsreger och offentighetsprincipen. Många av dessa chefer har en aternativ arbetsmarknad, både inom det offentiga och det privata. Kommande pensionsavgångar och generet ägre öneäge gör att kommuner och andsting måste värna sina chefer. Des för att behåa kompetenta chefer, men också för att kunna rekrytera nya. 16 Chefsöner 2012, Ledarna

17 Kvinnor som är chefer tjänar fortfarande sämre Biden visar att av Sveriges aa chefer är 37 procent kvinnor och 63 procent män. Den visar också att medianönen för kvinnor på chefsnivå är kronor i månaden medan män tjänar kronor mer varje månad. Det innebär att kvinnor tjänar 95,5 procent av männens öner. I vårt underag har hänsyn tagits ti att kvinnor och män finns som chefer i oika branscher, har oika anta understäda medarbetare, oika utbidningsnivå, oika befattningar och oika åder. Vad den kvarvarande önedifferensen mean kvinnor och män på 4,5 procent beror på kan endast förkaras på den enskida arbetspatsen. En önesättningsmode som koppar samman arbetets krav och individuea prestationer med verksamhetens utvecking kräver sakiga bedömningar som är fria från a form av direkt eer indirekt diskriminering. Kvinnors ägre öner, och hur man motiverar detta, måste kritiskt granskas av varje arbetsgivare och önesättande chef. Presterar kvinnor på chefspositioner överag sämre än män? Har kvinnor sämre kvaifikationer än män? Är innehået i kvinnornas chefsbefattningar mindre krävande än männens? Värderas kvinnornas arbetsivserfarenhet ägre än männens? För att undvika diskriminering är det viktigt med en oka önebidning som bygger på tydiga kriterier och att kvinnor och män får de rätta förutsättningarna för att kunna utföra sitt chefsskap. Så arbetar man för jämstädhet mean könen på andets arbetspatser 1. Utbidningar för aa anstäda 2. Medvetna interna och externa rekryteringsprocesser 3. Utbidningar för chefer 4. Aktivt arbete med jämstädhetspanen 5. Lönekartäggning Käa:Ledarnas Chefsbarometer Chefsöner 2012, Ledarna 17

18 Befattningens tyngd har betydese för chefens ön En chefspremie kompenserar för det utökade ansvar som det ofta innebär att gå in i en chefsbefattning. Befattningens tyngd i form ansvar för persona, ekonomi och verksamhet är viktiga faktorer som påverkar chefens ön. Ju fer understäda, ju större ekonomiskt ansvar, men framförat ju högre chefsnivå desto högre ön. Lönen ökar i genomsnitt med 3-4 procent när första injens chef får mer än 10 understäda. Meanchefens ön ökar med 24 procent i genomsnitt det ekonomiska ansvaret går från mindre än 2 mijoner ti mer än 50 mijoner. Ett avancemang från chefskap i första injen ti företagsedande nivå ger i genomsnitt mer än fördubbad ön. Se även avsnitt om arbetsmoment, arbetsuppgifter och ansvar i oika chefsroer. Faktorer som påverkar chefers öner: 18 Chefsöner 2012, Ledarna

19 Exempe på arbetsmoment, arbetsuppgifter och ansvar Område 1a injens chefer Chefer på meannivå Chefer på högre nivå Verksamhet /chefsnivå Dagig drift, ser ti att det fyter. Ansvarig för verksamhetens resutat, säkerhet, arbetsmijö och branschreaterat kvaitetsarbete. Driftsansvar för avdeningens prestationer. Ansvarig för kvaitetsedningssystem och företagets kvaitetsedning. Långsiktig teknikstrategi. Ansvarig för att driften i produktionen atid evererar avtaade KPI:er. Leder verksamheten att uppnå satta må. Ledningsgruppsarbete ink strategi. Totaansvar. Övergripande ansvar, ej operativt i produktion/everans. Ansvarig för verksamheten i stort. Strategisk panering, åriga handingspaner och budget. Uppföjning + revidering. Utveckingsfrågor inom teknik och IT. Ekonomi Räknar tid och pris på oika jobb. Håer budget, bestäer varor, sätter priser på bestäningar. Har attesträtt på kronor vid inköp av materia. Totat budgetansvar för intäkter och utgifter inkusive personakostnader. Budgetering, uppföjning och avstämning. Budget, uppföjning, projektuppföjning. Linjebudget, projektbudgetar och extern finansiering. Budget och estimat för agerverksamheten. Budget, strategiska paner, cashfow, investeringar. Totaansvar. Ytterst ansvarig mot moderboaget. Ansvarig för resutat, pan och prognoser. Övergripande ansvar, sätter budget och ekonomiska må. Resutatansvar. Regionansvar inom europeisk koncern. Persona Sköter a personauttagning för nästa dags arbete. Schemaägger persona. Utveckingssamta, driver på så att personaen är sig hur man driver produktionen framåt. Rekrytering, teambygge, kompetensutvecking, karriärscoaching, rehabiitering vid sjukdom. Personaansvar. Utvecking, må och uppföjning. Ansvarig att göra och innehåa besutad budget. Personaansvar för 8 speciaister med egna arbetsområden, individue edning dvs ingen avdeningsgemensam verksamhet pga het oika arbetsområden. Ledning av 16 speciaister och en chef. Totat personaansvar för 50 personer varav 4 chefer/arbetsedare. Tisätter chefer, boagets totaa struktur, generea strategiska större utveckingspaner av persona. Totaansvar. Medarbetarpoitik och poicys, vägeda meancheferna. Utbidning, rekrytering, förhanding. Strategisk personapanering, öpande personafrågor. Personaansvar för 4 direkt rapporterande chefer. Käa: Ledarnas öneenkät, tiäggsfrågor Chefsöner 2012, Ledarna 19

20 Chefsöner 2012 i sammanfattning: Var åttonde anstäd är en chef 54 procent av Sveriges chefer är första injens chefer Medianönen för en chef är kronor per månad Fyra av tio chefer har röriga önedear, t ex bonus Finansdirektörer och tekniska direktörer är de chefer som tjänar mest Restaurangföreståndare och skomåtidsföreståndare är de chefer som tjänar minst Chefer i storstadsregionerna tjänar mer Chefer i storstadsregionerna bytte jobb oftare 2011 Chefer i offentig sektor tjänar kronor per månad mindre än de i privat sektor Chefer som är kvinnor tjänar kronor per månad mindre än chefer som är män Ledarna är Sveriges chefsorganisation med fer än medemmar. Våra medemmar är chefer i aa branscher och på aa nivåer. Hos oss får de dubbet stöd, både i yrkesroen som chef och som anstäd och atid med utgångspunkt i varje chefs individuea behov. Besöksadress: S:t Eriksgatan 26. Postadress: Box 12069, Stockhom. 20 Teefon: Fax: Ledarnas servicecenter: Chefsöner 2012, Ledarna