STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HAFTE MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 23. HEFT REPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 23 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENTATION FORESTIERE DE LA SUEDE N:o 23 CENTRALTR \'CK ER! ET STOCKHOLM 19 27

2 REDAKTÖR: PROFESSOR DR HENRIK HESSELMAN

3 INNEHÅLL: Anmärkning av redaktören... ENEROTH, O.: studier över risken vid användning av tafrö av för orten främmande proveniens r A study on the risks of using in a particuar district pine-seed from other sources S 9 PETTERSON, HENRiK: Studier Över stamformen Studien iiber die Stammform TRÄGÅRDH, IvAR: Entomoogiska anayser av torkande träd Entomoogica anaysis of dying trees... 2 J 3 WIBECK, EDVARD: Vår= eer höstsådd. Redogörese för jämförande såddförsök, utförda av Statens skogsförsöksanstat under tidsperioden Spring or autumn sowing TIREN, LARs: Om barrytans storek hos tabestånd... 29S (Jber die Grösse der Nadefäche einiger Kiefernbestände HESSELMAN, HENRIK: Studier ÖVer barrträdspantans utvecking i råhumus. I. Betydesen av kvävemobiiseringen i råhumustäcket för ta- och granpantans första utvecking Studien iiber die Entwickung der Nadebaumpfanze in Rohhumus. I. Die Bedeutung der Stickstoffmobiisierung in der Robhumusdeeke fiir die erste Entwickung der Kiefem- und Fichtenpfanze 4 r 2 MELIN, ELIAS: studier över barrträdspantans utvecking i råhumus. II. Mykorrhizans utbidning hos tapantan i oika råhumusformer Studien iiber die Entwickung der Nadebaumpfanze in Rohhumus. II. Die Ansbidung der Mykorrhiza bei der Kiefernpfanze in verschiedenen Robhumusformen JoNsoN, ToR: Stamformsprobemet. Några synpunkter och siffror ti dess beysning... 49S Das Schaftformprobem. Einige Gesichtspunkte und Ziffern zu seiner Beeuchtung s 8 I Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under femårsperioden jämte försag ti arbets~ program. (Bericht iiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens während der Periode I ; Account of the Work at the Swedish Institute of Experimenta Forestry in the Period I 92 2,-1926.) I. Gemensamma angeägenheter (Gemeinsame Angeegenheiten: Common Topics) av HENRIK HEssELMAN... s87 II. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Forestry division) av HENRIK PETTERSON... S90 III. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-Geoogica division) av HENRIK HEssELMAN S97 Sid. II

4 II IV. skogsentomoogiska avdeningen (Forstentomoogische Abteiung; Entomoogica division) av IvAR TRÄGÅRDH... 6o7 V. Avdeningen för föryngringsförs ök i N arrand (Abteiung fir Verjtingungsversuche in N arrand; Division for Afforestation in Norrand) av EDVARD WIBECK... 6r3 Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år rg26. (Bericht tiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre ; Report on the Work of the Swedish Institute of Experimenta Forestry). Amän redogörese av HENRIK HESSELMAN I. Skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Farestry division) av HENRIK PETTERSON II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-Geoogica divison) av HENRIK HEssELMAN 634 III. skogsentomoogiska avdeningen (Forstentomoogische Abteiung; Entomoogka division) av IvAR TRÄGÅRDH IV. Avdeningen för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung ftir die Verjtingungsversuche in Norrand; Division for Afforestation probems in Norrand) av EDVARD WIBECK Sid. Anmärkning av redaktören: Då i föreiggande häfte av skogsförsöksanstatens Meddeanden förekommer en avhanding av professor HENRIK PETTERsoN, som behandar stamformsprobemet från devis nya synpunkter och som i vissa punkter kritiserar den hos oss mest i praktiken använda metoden för stamformsuppskattningar,. har jag, för att få frågan asidigt beyst, öppnat skogsförsöksanstatens Meddeanden även för en avhanding om stamformsprobemet av professor ToR JoNsON, som hittis mer än någon annan svensk forskare arbetat med denna fråga. HENRIK HESSELMAN.

5 REDOGÖRELsE FÖR VERKSAMBETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UNDER FEMÅRSPERIODEN JÄMTE FÖRSLAG TILL ARBETSPROGRAM. I. GEMENSAMMA ANGELÄGENHETER. Viktigare personaförändringar. Den 2 8 aug. I avgick skogsförsöksanstatens chef och skogsavdeningens föreståndare, professor GuNNAR ScHOTTE, med döden. Hans namn är på det närmaste förbundet med skogsförsöksanstatens utvecking från en bygsam början år I902 ti att vid hans död vara en av de största institutionerna i sitt sag. GuNNAR ScHOTTES stora förmåga av initiativ, hans iviga intresse för at som gäde våra skogar och hans hängivenhet i arbetet hava varit av oskattbart värde för den institution, vars chef han var. Den hyning, som ägnades hans minne såvä utom som inom andet, utgjorde ett vackert bevis på det höga anseende han förvärvat. sig som framstående skogsman och driftig organisatör. Genom de tarika försök, som ScHOTTE anade genom provytor för studiet av garingsmetoder, skogsodingsmetoder m. m., ämnade han efter sig ett stort arv i omfattande och ockande arbetsuppgifter och det bir för skogsavdeningen en stor uppgift att fuföja de panagda och för svensk skogshushåning betydesefua undersökningarna. Genom inrättande av särskida försöksparker har han givit anstaten ett annat stort och viktigt arbetsområde, som kommer att kräva dess samade arbetskrafter. I skogsförsöksanstatens annaer kommer ScHOTTES stora insats för svensk skogsforskning atid att högt skattas. Ti ScHOTTES efterträdare såsom föreståndare för skogsavdeningen förordnade och utnämnde Kung. Maj:t den 2 3 dec. I e. jägmästaren HEN RIK PETTERSON. Under den f~rfutna femårsperioden har en ny befattning inrättats vid anstaten, nämigen en överassistentbefattning vid skogsavdeningen. Med hänsyn ti de stora arbetsuppgifter, som åigga denna avdening och dess fåtaiga vetenskapiga krafter, var inrättandet av denna befattning en synnerig väbehövig åtgärd. Dess första innehavare bev den r jui r 9 z 5 nuvarande professor HENRIK PETTERSON. Såsom innehavare av de nytikomna skogsmästarebefattningarna vid försöksparkerna Kubäcksiden~Svartberget i Västerbotten och Tönnersjöheden i

6 588 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I922-I926 2] Haand ha utnämnts skogsmästarna OscAR HENRIKssoN och GösTA MELL~ S~RÖM. ~-Från sin tjänst som räkne- och -ritbiträde vid anstaten har under femårsperioden avgått fröken ELsA JoHANsON, som efterträtts av fröken ELLEN HoG- NER. Under femårsperioden nyanstäda tjänstemän äro skogsmästare G. - NoRSTEDT och fi. kand. fru KARIN KNUTSON. Några av tjänstemännen ha på grund av förordnanden ti andra tjänster eer av annan anedning åtnjutit kortare eer ängre tjänstedighet, varvid deras tjänster i vederbörig ordning uppehåits av vikarier; band dessa må särskit nämnas civiingenjören KARL LUNDBLAD, som under en tid av tisammans två år uppehåit assistent-vikariat vid naturvetenskapiga avdeningen. Sedan den 2 8 aug s har undertecknad tjänstgjort som anstatens chef. Försöksparkerna. Redan när förra femårsberättesen avgavs hade anstaten börjat sin verksamhet å Sijansfors försökspark, som kartades och uppskattades sommaren I 9 2 I. Parken har sedermera i detaj undersökts från geoogisk, botanisk och markäresynpunkt, varöver en redogörese nyigen pubicerats. Ä ven barkborrefaunan har i detaj undersökts. De skogiga försöken ha å denna försökspark redan nått en betydande utsträckning genom anäggandet av ett mycket stort anta försöksytor. Hösten I 9 2 s hade professor ScHOTTE panerat en exkursion ti denna park, som dock på grund av SCHOTTES sjukdom bev instäd. Försöksparken Kubäcksiden-Svartberget uppmättes, kartades och uppskattades somrarna I923 och I924. skogsmästarebefattningen å parken titräddes den I jan. I923, den nya skogsmästarebyggnaden var färdig hösten samma år, försöksstationen å Fakatjäen på KubäcksJjden togs i anspråk sommaren I923. Försöksparken har under femårsperioden bivit _i detaj undersökt från geoogisk, botanisk och markäresynpunkt, varöver en berättese pubicerades år I926. De rent skogiga försöken ha å denna park ännu ej nått samma omfattning som å sijansfors försökspark. Tönnersjöhedens försökspark uppmättes, kartades och uppskattades somrarna I 923 och I 9 24 skogsmästarebefattningen titräddes den I mars I 9 25, då även skogsmästarebostaden var färdig. Försöksparken har under somrarna I och i detaj undersökts från, geoogi-sk och markäresynpunktt den botaniska undersökningen har påbprjats. _:Några resutat av dessa undersökningar äro ännu ej pubicerade. De skogiga försöken ha redan nått en ganska stor omfattning. _. På. Sijansfors och Kubäcksidens försöksparker utföras i samarbete med Statens meteoroogisk-hydrografiska anstat meteoroogiska observationer avsedda att beysa en de skogiga spörsmå, såsom skogens inverkan på uft~ och marktemperatur, uftfuktighet och nederbörd; På Kubäcksiden undersökes dessutom avrinningen från mossmarkerna. Ä ven för Tönnersjöheden paneras en meteoroogisk station.. \ I den av kommitterade framagda panen för anordnande av försöksparker ingick ej något försag om inrättande av en dyik i övre och inre Norrand. Emeertid framstäde ganska snart representa:nter för skogsskötsen i övre Norrand ett sådant önskemå. J ordbruksutskottet vid riksdagarna I och I 9 2 s framhö också»angeägenheten, att med hänsyn ti den norrändska

7 [3] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I922-I !ikogshanteringens. stora ekonomiska betydese en försökspark i övre inre Norrand kommer ti stånd, så snart förhåandena sådant medgiva>. Med anedning härav företogo. sommaren I924 professor ScHOTTE och sommaren I nuvarande professor HENRIK PETTERSON och undertecknad rekognoscerande undersökningar för utseende av ämpigt försöksområde. På grund av att inom övre, inre Norrand skogsförhåandena föga växa inom stora områden, hava vi funnit det svårt att utse en sammanhängande försökspark, som kunde ämna ämpiga studieobjekt för de skogsfrågor, som närmast beröra hithörande trakter. Vi hava därför kommit ti den uppfattningen, att frågan bäst öses. genom utväjande av några ti en viss trakt samade mindre försöksområden. Då avverkningen i övre Norrand för närvarande är ganska ivig, torde det vara skä att redan innevarande år vidtaga åtgärder för reserverande av- dyika områden. Sjäva organisationen av den fjärde försöksparken torde däremot (å anstå ett eer annat år, tis mer erfarenhet.vunnits om arbetet på redan anagda försöksparker. Samarbete med övriga skogsförsöksanstater. U n der den nordiska skogskongressen i Göteborg sommaren I sammanträffade edarna för försöksanstaterna i Finand, Norge och.sverige med varandra för att dryfta gemensamma angeägenheter. B. a. besöts då att söka arbeta för återuppivande av den internationea unionen av de skogiga försöksanstaterna samt att sammankaa denna ti en kongress i Sverige I Detta försag vann sedermera ivigt bifa från danskt hå..undertecknad detog sedermera i december månad I923 i en överäggning i Köpenhamn angående det internationea ordnandet av den skogiga itteraturen. Utom Sverige voro i Köpenhamn representerade Danmark, Norge och Schweiz. Försaget att år I i Stockhom sammankaa den internationea skogsförsöksanstatsunionen kunde emeertid ej reaiseras, b. a, på grund av att samma år hös en internatione skogskongress i Rom, Emeertid var undertecknad representant för Sverige vid denna kongress och detog även i eu förberedande överäggning i Ziirich, dit utom Schweiz, Danmark, Finand, -Frankrike, Förenta staterna, Norge och Tyskand hade sänt representanter för den skogiga forskningen. Enhäigt besöts att återuppiva skogsförsöksanstaternas internationea union och underteckad vades ti dess president, ett besut, som sedermera bekräftades av kongressen i Rom. Amänt uttaades önskemået att sammankaa unionen ti en kongress i Sverige Det är ivigt att hoppas att anstaten erhåer det ansag, S()m är behövigt för att utföra detta för svensk skogsforskning viktiga. och hedrande uppdrag. Inom den skogiga försöksverksamheten stå många frågor på dagordningen, som i hög grad skue befrämjas genom överäggning mean representanter för oika änder och forskningsriktningar. Jag vi här endast nämna sådana spörsmå som boniterings frågan, uppskattningsmetoder av provytor, större_ enhetighet i nomenkatur etc. Utstäningar. _ Vid den stora utstäningen i Göteborg I hade skogsförsöksanstatens _ t_re huvudavdeningar anordnat en ganska stor och omfattande utstäning i den s. k. skogshaen. En närmare beskrivning av denna utstäning. återfin-.

8 590 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN [4] ner man i Skogsbruk, trävaruindustri och pappersindustri. sid. 49-So. Jubieumsutstäningen i Göteborg Speciakataog, Skogsfö rsöksansta t ens pubikationer. Under femårsperioden ha utkommit av Meddeanden från Statens skogsförsöksanstat h , häftet 23 är under utgivning. Av Fygbaden ha utgivits nr 24~35, av Exkursionsedare nr 4-12 och av serien Skogiga rön nr z-s. Besök av främmande skogsmän. Besöken av främmande skogsmän synas med varje år titaga i anta!, ett gädjande vittnesbörd om det intresse, anstatens undersökningar och svenskt skogsväsen väckt utomands. I anstatens besöksbok finner man namn på representanter från snart sagt aa nationer. Fertaet skogsmän besöka en eer annan provyta eer avägga ett kortare besök på någon av försöksparkerna. En eer annan ägnar sig däremot åt ingående studier för att vid försöksanstaten vinna vidare utbidning. Dessa omnämnas i redogöresen för de oika avdeningarna. I samband härmed vi jag framhåa önskvärdheten av att anstaten på något sätt eer i någon form kunde få några mede ti representation. Arbetsprogrammet för perioden diskuterades på enigt gäande instruktioner hået möte den. I 3-I4 december I 9 2 I. Vid detta närvoro förutom styresens samtiga edamöter, skogsförsöksanstatens fyra avdeningsföreståndare och skogshögskoans fyra ordinarie professorer; skogscheferna ERNST ANDERssoN, OLoF ENEROTH och ARVID NILSSON, överjägmästare ANDERs HoLMGREN och jägmästare MAURITZ CARLGREN voro närvarande såsom särskit tikaade sakkunniga. Det med anedning av resp. avdeningsföreståndares försag och den vid mötet förda diskussionen uppgjorda arbetsförsaget återfinnes anstatens Meddeanden h. 19, I922. Experimentafätet den 9 februari I 9 z 7. HENRIK HESSELMAN. II. SKOGSAVDELNINGEN. Härmed får jag avgiva berättese över verksamheten vid skogsavdeningen under åren I 9 z 2-I 9 z 6 jämte försag ti arbetsprogram. r. Föryngringsfrågan. Friiundersb"knz'ngar. Sammanstäningar över skogsträdens frösättning ha som förut årigen pubicerats i fygbad. På grund av tafröets åga grobarhet i Norrand vintern utsändes efter företagna undersökningar två fygbad, innehåande varning mot insaming av takott norr om Häsingand, särskit i övre Norrand. Ifrågavarande undersökningar berörde även kottpockningstidens infytande på grobarheten. Provenz'ensfrågan. Befintiga försökskuturer ha reviderats och en avhanding om taens proveniensfråga i Norrand pubicerades r av dåvarande

9 [5] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I922-I föreståndaren. Som resutat av undersökningen framgick, att vid skogsoding av ta avgjort företräde borde givas åt ortens frö. I varje fa måste fröet tagas från en trakt med i förhåande ti skogsodingspatsen ikvärdigt kimat. Å Tönnersjöheden ha försökskuturer utförts med ek av oika svensk proveniens. Försök med pantering av ta med nordigare härstamning ha gjorts å Sijansfors och Tönnersjöheden. Hea proveniensfrågan har hösten J överförts ti den naturvetenskapiga avdeningen. Särskz'da åtgärder fiir åstadkommande av naturig fö'ryngring. I senaste pro grammet omnämnda försök ha fuföjts och reviderats. Nya trakter för prövning av oika föryngringshuggningar ha anagts å Svartbergets och Tönnersjöhedens försöksparker. I en avhanding om norrändska skogsföryngringsprobem har professor ScHOTTE meddeat en de erfarenheter från försöksfäten å Haverö kronopark i Medepad och Oxböe kronopark i Jämtand. Undersökningen har bekräftat den också artnorstädes i Norrand gjorda iakttagesen, att återväxten även å bättre råhumusmarker instäer sig mera rikigt först sedan hyggena eer uckorna egat bottade åtskiiga år. Man måste därför räkna med ganska ång föryngringstid (Io-2o år). Å hyggena kvarämnade smärre granbuskar ge på för gran någorunda ämpig mark ofta upphov ti reativt nöjaktiga bestånd. Även ti en början tvinande individ av ta kunna bi växtkraftiga vid utgesning av överbestånd eer vid röjning i ungskogsgrupperna. Markberedning påskyndar i hög grad den naturiga föryngringen. Vid skötsen av försöksparkerna uppstå ständigt nya tifäen att pröva oika föryngringssätt. Härvid förutsättes, att i rege den huggningsmetod väjes, som i det föreiggande faet anses ha de bästa betingeserna. På grund härav bir det endast säan möjigt att anordna direkta jämföreser mean oika huggningsmetoder, utan varje försök måste få taa för sig sjäv. I fråga om försök med hyggesröjning och markberedning, vika kunna utföras å smärre areaer, äro däremot jämförande serier ofta möjiga att åstadkomma. Skogsodz'ngsåtgärder. Å Sijansfors har rutsådd med såvä ta som gran utförts var fjortonde dag, des under 1922 från den I juni ti den 3I september och des I923 från den 4 maj ti den 2 november. Försöken reviderades i juni månad året efter sådden. Det befanns, att I den tidigaste sådden av både ta och gran var den fördeaktigaste. Därefter försämrades resutatet, ateftersom såddtiden framskridit. Ännu den sådd, som verkstädes så sent som den I 7 jui, var väsentigt bättre än höstsådden. r 923 års försök ämnade mycket svagt resutat för sådden den 4 maj, därefter stegras pantprocenten ti sådderna den 3 o juni för ta och den 2 o juni för gran, som givit upphov ti de bästa resutaten. Sådden av den 2 2 jui för ta och den 30 juni för gran har yckats bättre än höstsådden. För att kontroera dessa resutat under år med oika väderek torde försöken böra fortsättas. 2. skogsbeståndens utvecking. skogsbeståndens utvecking under oika naturiga betingeser och vid oika skötse har studerats genom upprepade inventeringar å ett stort anta försöksytor. Principiet sett bör ett dyikt försök anäggas vid första garingen och föjas ända ti beståndets sutavverkning. Som resutat av varje försök er-

10 592 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN [6] håes ett isoerat e~empe på ett verkigt utveckingsföropp, sådant detta gestatat sig. vid känd beh~nding och under såvitt möjigt kända yttre förhåanden. Dyika exempe komma, när de en gång föteigga, att utgöra ovärderiga hi,punkter vid bedömandet av många band skogsskötsens viktigaste frågor. Att fuföja och i mån av behov kompettera de redan igångsatta försöken bir därför även under den instundande femårsperioden en av skogsavdeningens huvuduppgifter. Emeertid föreigger från den praktiska skogsskötsens sida ett behov att redan nu erhå.a at det stöd, som kan utvinnas av de ofubordade försöken. Detta må kan säkerigen icke nås genom en enke statistisk bearbetning av det insamade materiaet. Det gäer fastmer att under hänsynstagande ti aa kända eer beräkningsbara samband mean oika tiväxtfaktorer och tiväxten söka konstruera de utveckingsföropp, vika kunna an ~es som mest sannoika. Resutaten av dyika överväganden böra ämpigen sammanstäas ti provisoriska produktionstabeer. Vid denna bearbetning kunna direkt användbara siffror hämtas från de redan befintiga försöksytor, som observerats ända från den vid programenig åder företagna första garingen. Synnerigen vägedande äro även de av skogsavdeningens jämförande garingsserier, vika observerats så änge, att resutaten kunna anses tiräckigt säkra. sutigen stå viktiga uppysningar att vinna jämvä genom studium av sådana försök, som vid abnormt sen åder anagts i ogarade bestånd eer där garingsformen under försökstiden ändrats. Som stöd vid upprättandet av provisoriska produktionstabeer erfordras emeertid därutövc:;r vissa speciaundersökningar. Detta gäer i första rummet boniteringen, som ska igga ti grund för de över hea andet spridda försöksytornas sammanförande ti utveckingsserier. På grund av den reativt korta tid, varunder dessa försök pågått, äro observationerna å försöksytorna otiräckiga för detta ändamå. Om boniteringen knytes ti den för oika behandingsformer mest okänsiga av de direkt iakttagbara uttrycken för markens godhet, nämigen den övre höjden, så behöves en inbick i denna storhets förändringar under beståndets hea iv. En sådan insikt torde med iakttagande av nödig försiktighet kunna vinnas genom höjdtiväxtanayser i utvuxna bestånd.. Dyika undersökningar paneras därför att företagas först i iten skaa och, om resutaten därvid visa sig tifredsstäande, sedermera i rätt stor omfattning. På samma gång detta studium av höjdtiväxten tjänar ett aktuet syfte torde det också få betraktas som en orientering för en mera vetenskapig behanding av boniteringsfrågan. En kritisk bearbetning av garingsmateriaet, varvid sannoika produktionssiffror eftersträvas, kräver dessutom speciaundersökningar rörande oika sutenhetsfaktorer. De mått på sutenheten, som skoa användas i praktiken, måste vara enka och ätt uppskattade, men för ett rätt va av sutenhetsuttryck och för garingsresutatens förstående torde det vara ändamåsenigt att studera den sutenhetsfaktor, som står produktionen närmast, nämigen badmängden per hektar. Sådana undersökningar ha under det gångna året försöksvis utförts vid. avdeningen, och avsikten är att fortsätta därmed, dock i tämigen begränsad omfattning. På grund av de jämförande garingsförsökens stora betydese för ett djupare förstående av garingens verkningar böra de tifäen, som erbjuda sig för anäggande av dyika försök, noga tivaratagas. Då det är av vikt, att

11 [7] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN resutaten av dessa undersökningsserier kunna aväsas snarast möjigt, bör för uppskattningsfeens nedbringande ti ett minimum större omsorg nedäggas på undersökningen av sådana ytor än som är ekonomiskt möjigt i fråga om försöksytorna i amänhet. Det förutsättes, att såvä utäggningen som undersökningen av de jämförande garingsytorna kommer att ske i samarbete med den naturvetenskapiga avdeningen. Även i övrigt.bör stor uppmärksamhet ägnas åt mätningsteknikens fukomnande. En under det gångna året företagen kontroundersökning har givit vid handen, att uppskattningsfeet kan i de festa fa väsentigt nedbringas genom en rätt obetydig förändring av den hittis använda metoden. Det nya förfaringssättet innebär, att representativa provträd objektivt utväjas i det kvarvarande beståndet. Å dessa stående provträd observeras med instrument höjden, kronans ängd och åtminstone i vissa fa kronans tyngdpunkt, varjämte brösthöjdsdiametern och barktjockeken vid brösthöjd antecknas. Formtaet i varje diameterkass bestämmes som förut med edning av band garingsvirket vada stammar, men det subjektiva momentet i provträdsvaet bortfaer, och det.kontroeras, att de fäda provstammarnas ruedehöjd i varje diameterkass överensstämmer. med de stående provträdens höjdkurva. Vid svaga garingar och i orörda bestånd måste de formtasbestämmande stammarna ti största deen väjas utom försöksytan. Där möjighet härti saknas, är det nödvändigt att övergå ti formtasbestämning på stående provträd. En metod härför h ar teoretiskt utarbetats, men dess införande ifrågasättes icke, förrän metoden prövats vid praktiska försök. Materia ti beysande av bädningsskogens sammansättning och tiväxt torde endast undantagsvis erbjuda sig. De bädningsförsök, som redan igångsatts och i mån av tigång ti ämpiga bestånd böra ytterigare kompetteras, torde nämigen få betraktas som försök att skapa bädningsbestånd. De äro arbeten på mycket ång sikt, som avse att i framtiden karägga bädningsskogens egenskaper. Dessa bestånds sammansättning under omföringstiden erbjuder enigt min uppfattning icke något större intresse. Dock bör den successiva övergången ti bädningsskog givetvis föjas genom ämpigt begränsade undersökningar, varjämte en de speciaundersökningar över åter Yäxtens förmåga att tåa beskuggning torde böra utfö-ras. 3 Sjukdomar och skador på träden. Snöbrottsfaran vid mycket starka garingar och rötans spridning i toppbrutna granar ha studerats å en de försöksytor. Två uppsatser härom ha pubicerats av professor ScHOTTE~ Snötrycksskador å ungta behandades i en uppsats av docenten L. MATTSSON-MÅRN. 4 Skogstr~dens raser och främmande skogsträds användbarhet i andet. Å Tönnersjöheden har pantering utförts med granpantor av tysk härstamning. Oika ärk- och poppearter ha panterats å Tönnersjöheden och Sijansfors. I gång varande försök med främmande trädsag ha reviderats programenigt. Så bör fortfarande ske, varjämte i förekommande fa dyika försök kunna nyanäggas i mindre omfattning. 40. Medde. /r/1" statens SkO![S/örsöksanstat. Häft. 23

12 594 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN [8] 5 Undersökningar rörande skogsmarken. En av professor ScHOTTE panerad avhanding om junghedarnas utbredning och produktionsmöjigheter har ännu icke kunnat pubiceras. I den mån tifäe härti yppar sig bör detta arbete fubordas och tryckas. 6. Försöksparkerna. De dear av försöksparkerna, som icke upptagas av anagda försök eer rese~;veras för framtida sådana, skoa skötas av skogsavdeningen enigt för praktiskt skogsbruk gitiga principer. Därvid har försöksvis tiämpats den anordningen, att skogen, när den övergåtts med huggningar, indeats i trakter med fasta, på marken utmärkta beståndsgränser. Avsikten har varit, att varje sådan trakt skue behandas efter samma metod. Inom trakten har i rege anagts en provyta, viken undergått samma behanding som trakten. I produktionsstatistiskt syfte har varje trakt stamräknats efter garingen, och dess virkesförråd har beräknats med edning av de formhöjder, som i varje diameterkass erhåits å provytan. A avverkning har bokförts traktvis. Denna anordning har emeertid icke visat sig fut yckig. Des är det nämigen svårt att utväja en provyta, som i nyssnämnda taxatariska hänseende verkigen representerar trakten. Ä andra sidan våar strävandet ti en sådan representation, att provytorna ätt biva oämpiga som försöksytor. Dessutom ägger denna traktindening i många fa ett visst band på skogsskötsen. Å fertaet försöksytor måste, för vinnande av möjighet ti sammanstäning av de å många ytor erhåna resutaten, vissa strängt schematiska garingsformer tiämpas. Utanför ytorna ska skogsskötse bedrivas, viket innebär, att behandingsmetoden för varje steg i beståndet ska ämpas efter dettas växande tistånd. Av denna anedning anser jag det önskvärt, att sambandet mean försöksytorna och den kringiggande trakten upphäves. Vid försöksparkernas avsättande var det ett viktigt önskemå att de å smärre ytor använda metoderna även skue få prövas över större areaer, där vissa bioogiska oägenheter, som kunde tänkas åtföja t. ex. en stark garing, skue framträda tydigare och i bättre överensstämmese med förhåandena i praktiken. Försöken skue därför utsträckas ti. hea bestånd. Detta må torde emeertid kunna nås även på så sätt, att icke bott små, utan även stora ytor behandas med de schematiska garingsmetoderna. Men utanför dessa små och stora ytor bör skogsskötsen vara fri. Från denna synpunkt förefaer det naturigast, att den noggranna förrådsuppskattningen inskränkes ti ytorna. Däremot torde översikten över förändringarna i hea skogens virkesförråd här iksom i ett vanigt väskött skogsbruk kunna erhåas genom med vissa meanrum upprepade taxeringar, som redovisa tigångarna bockvis med fördening inom bocken å b. a. ådrar och boniteter. Avverkningsstatistiken bör under sådana förhåanden föras bockvis. Beståndsgränserna behöva då ej utmärkas på marken. 7. Andra arbeten av avdeningens tjänstemän. Assistenten PETRINI har utarbetat en redogörese för den numeriska metod, som tiämpats vid inmätning av försöksparkernas rågångar och injenät, varav framgår, att de kostnader denna metod kräver icke ägga hinder i vägen för dess användning i den större praktiken. Vidare har PETRINI

13 [9] SKOGSFÖRSÖKSANSTAL';'EN 1922-I underkastat brukiga metoder för tiväxtprocentens beräknande en kargörande granskning. I samband härmed har en av honom samarbetad serie över tiväxtprocenten i björkbestånd av oika åder bivit pubicerad. 8. studieresor. Professor ScHOTTE detog I i en ängre skogsexkursion ti Finand. I företog han en resa å Sjreand och I924 besöktes Norge. Assistenten -PETRINI företog I en skogig studieresa i Frankrike. Utgivna skrifter. I Statens skogsförsöksanstats pubikationer ha under 5-årsperioden föjande uppsatser bivit tryckta: GUNNAR SCHOTTE: Redogörese för skogsförsöksanstatens verksamhet under fyraårsperioden I 9 I 8-I 9 2 I jämte försag ti arbetsprogram. I. Gemensamma angeägenheter. II. Skogsavdeningen. VI. skogsteknoogiska undersökningar. - Medd. häft. I9,!922, s. I-26, 6o-6s. -- Framstäningar rörande avdeningen å extra stat för föryngringsförsök i Norrand. III. Utåtande av chefen för Statens skogsförsöksanstat den 25 oktober I 9 2 I. v. Förnyat yttrande av chefen för skogsförsöksanstaten den 24 november I92r. - Medd. h. I9, 1922, s. 8s-ro6, II Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år I. Skogsavdeningen. - Medd. h. I9 7 I922, s d:o d:o I Medd. h. 20, I923, s d:o d:o » h. 21, I924, s Om snöbrottsfaran vid mycket starka garingar,- Medd. h. 19, I922, s Beskrivning över sijansfors försökspar k. - Exkursionsedare IV, I 9 22' S Beskrivning av skogsförsöksanstatens försöksytor i Skåne.- Exkursionsedare V, 1922, s Om rötans spridningshastighet hos granen efter snöbrott. - Fygbad n:r 26, 1922, s Tafröets proveniens - Norrands viktigaste skogsodingsfråga. Några norrändska skogsföryngringsprobem I.- Medd. h. 20, 1923, s Bibiografisk förteckning över innehået i Statens skogsförsöksanstats pubikationer under 2o-årsperioden Medd. h. 20, 1923, s Beskrivning över skogsförsöksanstatens försöksytor å Svätorna i Väster-. götand. - Exkursionsedare VI, 1923, s. J Några norrändska skogsföryngringsprobem IL - Medd. h. 2 r, 1924, s Beskrivning över skogsförsöksanstatens försöksytor å Visingsö. - Exkursionsedare VII, 1924, s. r Beskrivning över skogsförsöksanstatens försöksytor i Västmanands än. - Exkursionsedare VIII, 1924, s

14 596 SKOGSFÖRSÖKSANSTAL TEN I 9 2 z-i 9 z 6 [ OJ GUNNAR SCHOTTE: Beskrivning över skogsförsöksanstatens skogsavdenings försöksytor i Västernorrands än. - Exkursionsedare IX, I924, s. I-4S. --- Tafröets grobarhet I923-I Fygbad n:r 30, I924, s. I Ytterigare om norrändska tafröets grobarhet I923-I Fygbad n:r 32, 1924, s. I-6. HENRIK PETTERSON: Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år r 9 z 5. I. Skogsavdeningen. - Med d. h. z z, r 9 z 5, s SS4. L. MATTSSON-MÅRN: Snötrycksskador å ungtal - Medd. h. I9 1 I922 1 s S. SvEN PETRINI: En numerisk metod för inmätning av rågångar och injenät vid upprättande av skogskartor. - Fygbad n:r 29, I923, s. I Om trädens form och uppskattning. - Skogiga rön n:r z, S Tiväxtprocentens beräknande. - Medd. n:r 22, 1925, s. r 45-r6S. -- Om uppskattningen på försöksparkerna.- Medd. h. 22, I925, s ERIK LuNDH: Den å B öda kronopark utförda grönkvistningen å ta. - Medd. h , S OLOF ENEROTH: Studier över risken vid användning av tafrö av för orten främmande proveniens. - Medd. h. 23, 1926, s. r Ettobservandum vid skogsodingar.- Skogiga rön n:r 5, 1926, s GösTA MELLSTRÖM: skogsträdens fruktsättning år I 9 2 I. - Fygbad n:r 2 s S d:o d:o Fygbad n:r 2S, 1923, s. r-i6. d:o d:o ". n:r 31, 1924, s. r -16. d:o d:o >> n:r 33, 1925, s d.o d:o >> n:r 35, 1926, s Dessutom må nämnas föjande uppsatser rörande skogshushåningen eer därmed närstående frågor, pubicerade av skogsförsöksanstatens tjänstemän på annat stäe än i försöksanstatens egna pubikationer. GUNNAR SCHOTTE: Kort beskrivning över statens skogsförsöksanstats försöksytor å Vitthuts kronopark. - skogsvårdsföreningens Exkurs.-progr. r6, 1922, S. S-II. --r 9 o z-r 9 z z. N å gr a anteckningar från Svenska skogsvårds föreningens,-erksamhet. - Skogsvårdsför. tidskr. zo, 1922, s Från skogsutstäningen i Nässjö. - Skogen 1922, s Fredrikvon Essen* 3% rs31 t 3/ Skogsvårdsför.tidskr. 20, 1922, s Arvid Lindman. - Skogen 1922, s Några ord om sydvästra Sveriges junghedar och deras produktionsmöjigheter. - Skogsvårdsför. Exkurs.-progr. r 7, r 9 2 3, s Statens skogsförsöksanstat i,skogsbruk, trävaru- och pappersindustri>>. Speciakataog på Jubieumsutstäningen i Göteborg s. 53-5S, 67-77, Sr-ros. -- Om eken i Sverige och särskit Visingsö ekpantering. - Dansk Skovforen. Tidsskr. _ S, 1923, s. r65-is7. -- Försöksväsendet och det praktiska skogsbruket. - Dansk Skovforen. Tidsskr. S, 1923, s. 3S5-411.

15 [II] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I922-I GUNNAR ScHOTTE: Försök med några ovanigare barrträd i Västergötand. - Lustgården 4, I923, s Bernhard E. Fernow * I85I t % Skogsvårdsför. tidskr. 2I, 1923, s. I98-2oo. -- Hugo Aexander w off * 11 4 I 867 t 20 3 I skogsvårdsför. tidskr. 2 I, I 9 23, s Nis G. Ringstrand 6o år. - Skogen I923, s. I65-I Från exkursionen Herrarnas skogsexkursioner i Haand, Småand och Västergötand. - Skogsvårdsför. tidskr. 22, I924, s. 3I Werner Gottob von Schwerin * 1% I 8 51 t I Skogsvårdsför. tids kr. 2 2, I 9 2 4, s Axe Asker * 29/ 1 I848 t ra 2 I Skogsvårdsför. tidskr. 22, I924, s. I23-I Från skogsutstäningen i Göteborg I923 - Skogen I925, s. II8-I23 -- August Burman * I844 t 23/ 3 I925.- Skogsvårdsför. tidskr. 23, I925, s Anders Frithiof Kopp *% 1846 t 9/ Skogsvårdsför. tidskr. 23, I925, s SvEN PETRINI: Les forets de a Snede et eur expoitation. Institut internationa d' agricuture. Rom, I Nyare riktinjer inom modernt danskt skogsbruk. - Skogen I923, s Anteckningar från en bädningsskog i Baden.- Skogen I924, s. 8o-9r. -- Ett besök i Comar stadsskogar. - skogsvårdsför. tids kr. 2 2, , s Erfarenheter från en resa i Frankrike. - Skogsvårdsför. tidskr. 24, I926, S. 89-I Formen fir Stammkubierung. - Tharandter forst!. J ahrbuch 77, I 9 2 6, S. 9-29, 50-64, 85-87, I I6-I20. Experimentafätet den 2 o februari I HENRIK PETTERSON. III. NATURVETENSKAPLIGA AVDELNINGEN. Med hänsyn ti ämnesfördeningen föjer jag i huvudsak den berättese, som avgavs i december r. Föryngringsfrågan. Fö'ryngn'ngen och marktz'ståndet. För att på ett mera kart och otvetydigt sätt söka utröna den betydese, som kväveomsättningen i humustäcket har för ta- och granpantans första utvecking och därmed för skogens föryngring, har under den gångna femårsperioden anordnats en serie försök. Den förnämsta och viktigaste försöksserien har bestått i att uppdraga taoch granpantor i humusformer av oika, men känd beskaffenhet, och i övrigt under så ika utveckingsbetingeser som möjigt. Försöksanordningen har varit den möjigast enka, pantorna ha uppdragits i erkrukor med oika humusbandningar och ha under hea försökstiden stått i anstatens växthus. En ingående redogörese för försöksresutaten utkommer inom den närmaste framtiden. Resutaten kunna emeertid sammanfattas på föjande sätt,

16 598 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN [12] Pantornas utvecking, framför at i höjd, har stått närmaste reation ti kväveomsättningen och i synnerhet sapeterbidningen de vid försöken använda humusformerna. Oika humusformer visa mycket oika förmåga av kvävemobiisering. Denna förmåga sammanhänger med skogstypens beskaffenhet, beståndets sammansättning, åder och behanding. Oika humusformers förmåga att vid föryngringshuggningar omvandas i en för föryngringen gynnsam riktning synes kunna bedömas genom reativt enka a boratori.eundersökningar. Humusformer från svårföryngrade skogar med försvårad kvävemobiisering hysa en mikrofora av svampar, som framkaar för tapantan skadiga mykorrhizor. Humusformer från mera ättföryngrade skogar ha en ivig kvävemobiisering och hysa en mikrofora av svampar, som framkaar hos tapantans rötter gynnsamma mykorrhizor_ Resutaten av våra föryngringsåtgärder på råhumusmarker synas i stort sett bero av hur de inverka på kvävemobiiseringen i humustäcket och omvandingen av den av svampar bestående mikroforan. Viket samband som finnes mean kvävemobiiseringen i humustäcket och dess svampfora är ännu en oöst fråga av främst teoretiskt intresse. Dessa undersökningar i förening med de ängre fram refererade humusundersökningarna synas mig ge en fördjupad förståese a v hea föryngringsprobemet, framförat som det föreigger i Norrand. De ova ämna ett fastare grepp på sådana frågor som hyggets mognadstid och behanding, ämpigheten av kahygge med fröträd eer bädning samt även ge direktiv för sådana frågor som beståndets behanding före föryngringen. Kart är emeertid att härför krävas ytterigare undersökningar och jag anser därför att dessa frågor även under den. kommande femårsperioden böra upptagas ti behanding. Tahedarnas föryngringsprobem har under den gångna femårsperioden varit föremå för fortsatta undersökningar. De ha bestått i studier över kahuggningens och bränningens betydese för tapantornas utvecking. Vidare ha utförts oika markberedningsförsök samt studier över rotkonkurrensens betydese för de nya tapantornas utvecking. Av mera teoretiskt än praktiskt intresse äro försöken över den inverkan, som tiförse av ättigängigt kväve utövar på tapantornas utvecking på avhedarna i jämförese med vattentiförse. Någon redogörese för försöksresutaten kan ännu ej ämnas, men inom ett eer annat år torde de vara mogna för en mera ingående veten- _ skapig behanding. I samband med övriga föryngringsstudier har påbörjats en undersökning över den inverkan som upphettning, asktiförse, kakning och dyika åtgärder kunna utöva på kvävemobiiseringen och svampforans utvecking i gama råhumustäcken. Samtidigt undersökes utveckingen hos ta- och granpantor, som uppdragas i på oika sätt behandade humusformer. Undersökningen, som börjades vintern , har ännu ej kommit så ångt, att några definitiva resutat kunna meddeas. Ändamået med undersökningen är att i samband med övriga humusstudier kunna ge direktiv för en mera ratione ösning av frågan angående svedning av gama råhumusmarker. Såsom i förra berättesen omtaades panerade avdeningen att tisammans med skogsvårdssty~esen i Jönköpings än anägga en serie kuturförsök å

17 [ 13] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN magra hedar nära Vaggeryds station i norra Småand. Försöken startade~ våren r och ha noga föjts under varje år, men någon bearbetning av resutaten har ännu ej medhunnits. De i förra berättesen omtaade undersökningarna över vikoren för barrträdsfrönas groning ha ej fortsatts av brist på tid, men böra under femårsperioden upptagas ti avsutande behanding. Fröprovenz'rmsjrågan. Det torde vara obestridigt, att denna är av den största betydese för vårt ands skogsskötse, framför at i dess norra dear. skogsavdeningen har genom sina kuturförsök gjort mycket för denna frågas ösning, men det igger i fätförsökens natur, att de i många avseenden ge en mera vag och osäker ösning av många frågor. Des på grund härav, des emedan fätförsöken påvisat betydesen av faktorer, som förbisågas vid deras anäggande, finner jag det ämpigt att proveniensfrågan tages upp ti förnyad behanding. Det synes mig då vara av vikt att frågan om vintertemperaturens betydese för de mera sydiga proveniensernas utgående undersökes experimentet. Aven om en sådan undersökning kan stöta på en de svårigheter, synas mig dessa ingaunda vara oövervinniga. 2. skogsbeståndens utvecking. Den under förra berätteseperioden omnämnda undersökningen över de oika trädens tiväxttid etc. har fortsatts och i viss mån avsutats. Undersökningen föraneddes närmast av en överenskommese mean edarna för de svenska, norska och danska försöksanstaterna och hade devis ti uppgift att utarbeta ämpiga metoder. Doctuiten RoMELL har nyigen redogjort för resutaten, vika visa att skottens sträckningsperiod för ta och gran har ungefär samma ängd i andets norra och södra dear och att sträckningshastigheten står i närmaste beroende av temperaturen. Perioden för diametertiväxten varierar för oika år mycket mer än för skottsträckningen, men är också ofantigt mycket vanskigare att faststäa. Mikroskopisk undersökning över kambieverksamhetens början och sut är mycket svår och ämnar ett föga noggrant resutat. Mätning av diametertiväxten förmedest fina måttband ger tekniskt sett goda, men i växtfysioogiskt hänseende otiföritiga resutat, då diametern starkt infueras av stammens temperatur och vattentigång. Då såunda tiväxtperiodens ängd är svår att faststäa och ett arbete härpå ej synes ge ett mot kostnaderna svarande resutat, anser jag det ej böra upptagas på den kommande femårsperiodens program. Ett i praktiskt hänseende mera intressant resutat är att undersökningarna ej givit något stöd för den på vissa hå ancerade åsikten, att de starka garingarna, som på senaste tid bivit amänna i Norrand, skue föränga vegetatio-nsperioden. Då undersökningen utförts i ett tabestånd, torde möjigen en undersökning av de täta granbestånden ge ett annat resutat. Denna fråga torde emeertid ämpigen kunna studeras på de för garing avsedda försöksytor å Kubäcksiden Svartbergets försökspark, där för närvarande observationer utföras över marktemperaturens gång under oika årstider. På några av skogsavdeningens försöksytor för garing ha undersökningar utförts över garingars infytande på kväveomsättningen i humustäcket och dess egenskaper. En redogörese för resutaten återfinnes i det av föreståndaren författade arbetet angående barrskogens humustäcke. Ti några avgörande resutat har denna undersökning ej kommit, men då probemet är av

18 600 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN [14] stor betydese anser jag att undersökningen bör fortsättas på några ämpiga, av skogsavdeningen mera noggrant undersökta garingsytor. I samband med studierna över garingarnas infytande på humustäcket står en av docenten RoMELL utförd undersökning över markens kosyreproduktion. Detta probem har under senaste åren varit mycket omdebatterat i den skogiga iksom i den antbruksvetenskapiga itteraturen och många ha i denna kosyrekäa och i det sätt varpå våra skogsvårdsåtgärder inverka på dess produktivitet veat se en mycket viktig faktor för skogens tiväxt. Undersökningarna äro avsutade, men resutaten ha ännu icke fut bearbetats men synas gå i den riktningen, att man på detta område hyst överdrivna förhoppningar. 3 Sjukdomar och skador å skogsträden. Åt dessa frågor ha under femårsperioden ej ägnats mera ingående undersökningar, då skogshögskoan i professorn i skogsbotanik äger en representant för trädpatoogien. 4 skogsträdens raser. Kuturerna av de i förra berättesen omnämnda granarna ha reviderats och övervakats, men äro ännu för unga för mer ingående bearbetning. Några nya undersökningar synas mig ej böra upptagas på detta område. 5 Undersökningar rörande skogsmarken. a. Jordmånstyper. Genom de undersökningar, som framför at docenten T AMM utfört under sin tjänstetid vid försöksanstaten, ha vi vunnit en för närvarande tifredsstäande kemisk karakteristik av de inom vårt and förekommande kimatiskt eer topografiskt betingade jordmånstyperna, nämigen podsotypen med dess oika varianter, gey-typen, brunjords: och den gråa skogsjordstypen. Förhåandet i vårt ands södra dear mean brunjords- och podsotypen har inom femårsperioden beysts av t. f. assistenten KARL LuNDBLAD på grund av kemiska anayser av materia, insamat av TAMM. När några ännu ej fut avsutade undersökningar pubicerats, synes man mig för den närmaste tiden böra nöja sig med redan vunna resutat och i stäet taga upp undersökningarna på en devis ny inje. Vid den noggranna och detajerade undersökningen av försöksparkernas geoogi och jordmån visade det sig att det förefanns ett strängare sarnband mean markprofi, geoogiskt underag och skogstyp än man förut ansett sig ha anedning att antaga. Denna fråga bör emeertid vidare studeras, då dess ösning kan ge en karare beysning av vikoren för de oika skogstypernas uppträdande och tisammans med nedan anförda humusstudier ge direktiv för att bedöma den inverkan, som vår skogsskötse kan utöva på markens produktionsförmåga. Den kan dessutom bidraga ti en karare uppfattning av oika skogstypers oika behandingssätt. Det vid försöksanstaten bedrivna skogsmarksstudiet har i första hand varit kemiskt betonat, medan den fysikaiska sidan av probemet mindre beaktats. Förkaringen härti är dock närmast den att en mekanisk anays av moränerna, vika bida huvudparten av vår skogsmark, säger så itet om jordens fysiska egenskaper. Något annorunda igger frågan ti i avseende på sand-

19 [15J SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN marker och andra sedimentära avagringar. I synnerhet genom ALBERTs undersökningar har det framgått, att även en ganska enke anays av markens mekaniska sammansättning kan ge mycket betydesefua direktiv för bedömande av dess skogiga värde. I synnerhet på Kubäcksiden-Svartbergets försökspark ha vi vidsträckta sedimentära avagringar. En närmare anays av dessas mekaniska sammansättning framför at med hänsyn ti frågan om markens vattenhushåning synes mig vara av vikt, ej bott rried hänsyn ti försöksparkens behanding utan ock i avseende på skötsen av våra tamarker i amänhet. Dessa här nämnda skogsmarksstudier böra så vitt möjigt utföras inom kimatiskt oika dear av vårt and, då skogsmarkens produktionsvärde i hög grad infueras och ändras av kimatet. b. Humusstudier. Angående de undersökningar, som utförts inom den senaste femårsperioden på detta område, ber jag få hänvisa ti min avhandiing om barrskogens humustäcke och dess egenskaper, pubicerad i Meddeanden h I detta arbete ha behandats sådana frågor som förnamateriaets eer det döda växtavfaets betydese för humustäckets reaktionsta samt hat av sura och basiska buffertämnen. Vidare ha undersökts kvävehaten och kvävemobiiseringen i humustäcket samt dess beroende av oika faktorer såsom surhetsgraden, kimatet, vattentigången i marken, förnamateriaets beskaffenhet och beståndets sammansättning. På grundva av dessa undersökningar har jag sökt diskutera den ro, som beståndsvården kan ha för markens produktionsförmåga. Genom undersökningen har vunnits en viss orientering i det probemkompex, som knyter sig ti skogsmarkens humusfråga. Emeertid behöva dessa undersökningar redan nu i några avseenden en utvidgning. Undersökningarna ha huvudsakigen varit föragda ti norra och meersta Sverige. Sydvästra Sverige med dess atantiska, mera nederbördsrika kimat synes mig i markbidningshänseende så väsentigt avvika från övriga dear av vårt and, att humusundersökningarna måste utsträckas även dit. Så har även skett genom de i sommar och höst började undersökningarna på Tönnersjöhedens försökspark. I samband härmed böra junghedarnas markförhåanden studeras. Vidare fordras för att rätt kunna bedöma betydesen av vissa markvårdsarbeten en serie mycket ingående undersökningar. För dessa ämpa sig i första rummet försöksparkerna. Jag föresår därför att under femårsperioden i samarbete med skogsavdeningen göras vidare studier över det infytande, som markberedning, risgödsing, övträdsinbandning och andra markvårdande åtgärder ha för beståndens föryngring och tiväxt. För att fut utreda en föjd av frågor, som sammanhänga med humustäcket och dess egenskaper, fordras ytterigare rent teoretiska undersökningar. Jag tänker då närmare på markens svamp- och bakteriefora. Betydesen av dyika studier framgår redan av de oika mykorrhiz8former, som utveckas i oika humusformer, men den övriga svamp- iksom bakterieforan behöver vidare studeras. A v deningen kommer också att i år stå bättre rustad än förut för en dyik uppgift, då en av dess tjänstemän, docenten RoMELL, tibringar vintern på Pasteurinstitutets jordbakterioogiska avdening och studerar hithörande frågor under WINOGRADSKY. I nära samband med humusundersökningarna stå de vid entomoogiska avdeningen upptagna studierna över det ägre djurivet i marken.

20 602 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN [16] c. Markens genomuftning. Genom RoMELLS undersökningar kan denna fråga, som i den skogsbioogiska diskussionen speat en mycket stor ro, anses som öst. Varken ett kraftigt råhumustäcke eer en ortstensbank framkaar någon anmärkningsvärd syrebrist. Råhumusmarker med ett tjockt humustäcke visa ofta en bättre syretigång än gynnsamma, av maskar vä genomarbetade mujordar. Probemet om markens genomuftning har därför reducerats ti en fråga om för stor vattentigång i marken. Undersökningen har därför i hög grad bidragit ti att karägga diskussionen om markens egenskaper och dessas inverkan på skogsväxten. Endast i mera speciea fa torde man därför böra upptaga en fortsatt undersökning av denna fråga. d. Ljunghedar. RoMELLS nyssnämda undersökningar sträcka sig även ti junghedarna och gäa om dem samma resutat som för andra råhumusmarker. I samband med undersökningarna å Tönnersjöhedens försökspark har studiet av junghedarnas marktyper upptagits på nytt. Det bör bi en av programpunkterna under den kommande femårsperioden. e. Skogarnas jö'rsumpning. Undersökningarna å avdeningens försöksfät å Ku bäcksiden-svartbergets försökspark och å Ro kiden ha genom MALMSTRöMs och T AMMS undersökningar bragts ti en viss avsutning. Genom dessa har vunnits ett vida fastare grepp än förr på hea skogsförsumpningsprobemet. I sutet av förra och början av detta århundrade var det en ganska amän åsikt band skogsmän och många torvmosseforskare, att skogarnas försumpning var en ganska hastigt framskridande process. Särskit påverkade dessa teorier uppfattningen om norrandsskogarnas mest ändamåseniga skötse. För att närmare pröva bärigheten av dessa teorier anade dåvarande botaniska avdeningen år 1905 försöksfätet vid Rakiden i Norra Piteå revir samt år 1909 ett iknande å Kubäcksidens kronopark i Degerfors revir, Västerbotten. Bägge försöksfäten förades ti sådana områden, som genom sitt utseende kunde taa för att försumpningen vore en sen företeese. Undersökningarna över vattenför håandena i de torra moränerna, myrarna och de försumpade skogsmarkerna visade emeertid att försumpningen svårigen kan vara en snabbt framskridande process. I samma riktning gingo undersökningar och observationer över Sphagnumtuvors utbredningstendens. Genom MALMSTRÖMs och T AMMS ingående studier över torvbidningen och poenforans sammansättning i oika torvskikt jämte markprofiens utbidning i oika försumpningstyper måste det anses fastsaget, att de undersökta försumpningsområdena äro mycket gama. Betydande dear av dem voro anagda före granens invandring. Primära försumpningar uppstodo sannoikt omedebart efter inandsisens avsmätning. Efter granens invandring (s-annoikt för c:a 4 årtusenden sedan) har skogsförsumpningen såunda endast erövrat randbäten av växande, oftast ringa bredd omkring de primära försumpningsområdena. Samtiga observationer visa att försumpningsprocesserna åstadkommits av djupt iggande hydroogiska orsaker och att torvmarkernas tiväxthastighet står i intim reation ti topografien. At taar för att tiväxten i rege nått ett visst stiestånd, varför

21 [17] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN faran för en amänt fortskridande skogsförsumpning är ringa. De av Sveriges geoogiska undersökning i södra och meersta Sverige utförda torvmosseundersökningarna ge även i sin mån stöd för denna uppfattning. Emeertid är ferstädes i sydvästra Sverige t. ex. i sydvästra Småand den åsikten amän, att försumpningen ännu pågår med avsevärd hastighet. Ehuru såvä mossarnas amänna utseende som inom området utförda undersökningar avgjort taa mot en sådan uppfattning, torde det dock vara skä att inom något mindre, ämpigt område utföra en undersökning för att få jämföresepunkter med förhåandena i Norrand. Denna undersökning bör dock ej göras varken så ingående eer omfattande som de på Rakidens och Kubäcksidens försöksfät. f. Torvmarkers omvandz"ng ti skogsmark. Genom docenterna MALMSTRÖMs och T AMMS nyssnämnda undersökningar har frågan om torvmarkernas utdikning kommit i ett något annat äge än förut. Frågan har fått en mera strängt ekonomisk karaktär. På torräggningens kreditsida har man ej rätt att som hittis ofta skett räkna med att dikningen hindrar en snabbt fortskridande försumpning av omgivande marker. Man måste mera bestämt än förr räkna på att den torragda torvmarken genom sin framtida skogsproduktion ska öna avdikningsföretaget. Vår kunskap på detta område är ännu mycket bristfäig.. Visserigen har skogsdikning många gånger ämnat gänsande resutat, men det är ingaunda svårt att finna marker, där det ej finnes någon möjighet att vinna igen de på dikningen neragda penningarna. Den itteratur, som behandar hithörande spörsmå, har icke tiräckigt beaktat många på torräggningsresutatet och skogsproduktionen inverkande faktorer. Det synes mig därför vara en fråga av största vikt, att en kritisk och ingående undersökning företages över utveckingen på ett representativt urva av hittis torragda torvmarker. En sådan undersökning bör kunna ge för framtiden viktiga direktiv. Avdeningen synes mig också ha en för denna frågas ösning synnerigen väorienterad forskare i docenten MALMSTRÖM. I samband med frågan om oika torvmarkers ämpighet för skogsväxt står den om bästa sättet för deras torräggning. De undersökningar, som vid avdeningen utförts över oika torvsags vattenföring i förening med Sveriges geoogiska undersöknings studier över torvmarkstypernas förhåande ti de oika kimattyperna i vårt and, synas mig vara i hög grad ägnade att ge ett fastare grepp på dessa frågor än man förut haft. Även denna sida av torräggningsprobemet bör därför tagas ti behanding under den kommande femårsperiden. 6. skogsträdens fysioogi. Otviveaktigt utgör en närmare kännedom om skogsträdens fysioogi en mycket viktig grundva.för utveckingen av en ratione skogsskötse. Såsom hörande ti denna grupp av undersökningar kunna nämnas de förut omtaade studierna. över ta- och granpantornas förhåande ti humuskvävets mobiisering och RoMELLS växttidsundersökningar. Anstatens Meddeanden ha ock innehåit viktiga undersökningar på detta område, utförda av docenten STÅL FELT. Orsaken ti att fysioogiska undersökningar ännu ej kommit att spea en större ro på anstatens program igger huvudsakigen däri, att vi äga få fysioogiska metoder, som kunna tiämpas på sådana växter som träd. I den

22 604 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN 1922-I9z6 18] mån dyika metoder utarbetas antingen av anstatens tjänstemän eer av andra, böra dyika frågor få en at större pats på avdeningens program, Utan att för närvarande kunna eer vija komma med något bestämt program vi jag i första rummet nämna ett vidare studium av skogsträdens transpiration. En tifredsstäande metod för en uppskattning av de växande trädens vattenförbrukning skue snabbt föra ti en djupare förståese av många viktiga skogiga spörsmå. 7. Andra undersökningar och arbeten av avdeningens tjänstemän. Som det framgår av redogöresen för anstatens gemensamma angeägenheter, ha avdeningens assistenter, docenterna MALMSTRÖM och TAMM samt ingenjör LUNDBLAD noggrant undersökt de tre försöksparkerna med hänsyn ti vegetation, mark och geoogi, ett arbete som tagit mycken tid i anspråk. Docenten ROMELL har utfört en undersökning över oika temperaturers inverkan på kängning av ta- och grankott samt i samband därmed gjort en utredning över kottkängningens teknik. Under den tid berättesen omfattar, har föreståndaren tjänstgjort som ordförande för skogstaxeringssakkunniga t. o. m. 2 7 februari samt som ordförande för riksskogstaxeringsnämnden från den 1 o okt Föreståndaren har iksom förut föreäst i markära vid skogshögskoans jägmästarekurs, varvid de vid anstatens undersökningar vunna resutaten i första hand demonstrerats, samt har ett de i samband med föreäsningarna anordnade exkursionerna. Assistenten i markära med geoogi har vid samma kurs föreäst i geoogi. Under några kortare perioder, då föreståndaren varit befriad från föreäsningar, ha dessa skötts av docenterna RoMELL och MALM STRÖM, iksom exkursionerna_ ett par gånger etts av docenten TAMM. Hösten I var föreståndaren av Finska privatforstmästareföreningen inbjuden ti en intressant exkursion i södra Finand, detog våren I 924 med offentigt understöd i en internatione markärekongress i Rom samt våren I som representant för Sverige i den internationea skogskongressen i Rom. Docenten T AMM detog med offentigt understöd i nyssnämnda markärekongress i Rom samt i förberedande internationea konferenser angående jordmånskartering i Berin I925 och i Ungern I926. Docenten RoMELL var somrarna I924 och I925 förordnad av Kung. Domänstyresen att detaga i revisionen av skyddsskogsgränsen i Jämtands än samt Särna och Idre socknar i Kopparbergs än. U n der tiden 2 o maj-3 juni I studerade forstkandidat C. H. BoRNE BuscH från den danska skogsförsöksanstaten avdeningens markbioogiska undersökningsmetoder. Från den I jui t. o. m. dec. r 926 vistades docenten HANs GLOMME från Ås i Norge vid avdeningen för att sätta sig in i det markforskningsarbete, som här bedrives. För detta ändamå hade docenten GL0MME erhåit ett Rockefeerstipendium. Utgivna skrifter. I skrifter, utgivna av Statens skogsförsöksanstat, ha avdeningens tjänstemän pubicerat: HENRK HEssELMAN: Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år I II. Naturvetenskapiga avdeningen Med d. h. 19, s

23 [19] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN HENRIK HESSELMAN: d:o d:o Medd. h S, d:o d:o h. 21, s r. d:o d:o 1925» h. 2J, s studier över barrskogens humustäcke, dess egenskaper och beroende av skogsvården. Medd. h. 22, 1925, s KARL LuNDBLAD: Ett bidrag ti kännedomen om brunjords- eer mujords typens egenskaper och degeneration i södra Sverige. Medd. h. 2 r, s CARL MALMSTRÖM: Degerö storm yr. En botanisk, hydroogisk och utveckingshistorisk undersökning över ett nordsvenskt myrkompex. Medd. h , S Några riktinjer för torräggning av norrändska torvmarker. Skogiga rön n:r 4, The Experimenta Forests of Kubäcksiden and Svartberget in North Sweden. 2. Vegetation. Exkursionsedare XI, LARs-GuNNAR RoMELL: Luftväxingen i marken som ekoogisk faktor. Medd. h. 19, 1922, s.! Hängavar och tiväxt hos norrändsk gran. Med d. h. r 9, r 9 2 2, s r. Luftväxingen i skogsmarken och dess betydese för skogsväxten. Skogiga rön nr 3, Växttidsundersökningar å ta och gran. Medd. h. 22, 1925, s Ti kottkängningens teori och praxis. Medd. h. 22, 1925, s. I25-I44 Försök med kängning av gran- och takott vid oika temperaturer. Fygbad n:r 34,1925., OLOF TAMM: I vad mån beror skogens växt på markens mineraiska beskaffenhet? Fygbad n:r 2 4, r Om bestämning av de oorganiska komponenterna i markens gekom pex. Medd. h. 19, 1922, s Grundvattensröreser och försumpningsprocesser beysta genom bestämningar av grundvattnets syrehat i nordsvenska moräner. Med d. h. 2 2, 1925, S The Experimenta Forests of Kubäckiden and Svartberget in North Sweden. r. Geoogy. Exkursionsedare XI, r Dessutom ha avdeningens tjänstemän, förutom notiser, itteraturanmäningar och dyikt, pubicerat föjande skrifter, berörande skogsbioogiska m. f. frågor. HENRIK HEssELMAN: Moderna strömningar i Meaneuropas skogsbruk och deras betydese för vårt and. Skogen 1922, s Om sjöregeringars inverkan på omgivande skogsmarker. Svenska vattenkraftsföreningens pubikationer r 40 (r 9 2 2: 6). d:o d:o (i något förändrad form). Tekniska meddeanden från Kung. Vattenfasstyresen. Ser. B n:r 4 a och b., Stockhom r Förbrukningen av virke ti husbehov på Värmands äns andsbygd. Skogen 1923, s. 133-I5r. Frans Kempe f. skogsvårdsföreningens tidskrift 1924, s. 295-JIO. Kar Gramf. skogsvårdsföreningens tidskrift 1925, s. r9r-193 Gunnar Schotte f. Minnesord vid Kung. Lantbruksakademiens sammankomst den 19 okt Lantbruksakad. hand!. 1925, s

24 606 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I [20] HENRIK HEssELMAN: d:o d:o på tyska i Agemeine Forst- und J agdzeitung I926, s. 7S d:o d:o på engeska: Gunnar Schotte and Swedish Forestry. The Quartery Journa of Forestry, apri I926 och Journa of Forestry, february I926. d:o d:o på poska i Przegad Lesniczy I926: I, s. 4S-48 och i Las Poski 6 (r9i6): z, s. 8s-89. Kartographie der schwedischen Böden. Etat de 'etude et de a cartographie dn so dans divers pays de!'europe, Amerique, Afrique et Asie. Institutu geoogic a Romäniei. Bucuresti r 9 z 4 Uber die Humusdecke des Nadewades. (Engesk och fransk resume.) Actes de a IVieme conference internatianae de pedoogie. Rom e I 9 z 6. L'evauation des ressources farestieres de a Snede. Actes du premier congres internationa de syvicuture. Rorne The Forestry Experimenta Service. Ibid. Dessutom ett anta artikar i Nordisk Famijebok, z:a upp!. samt i Lantmannens uppsags bok I CARL MALMsTRÖM: Fiihrer fiir die Exkursion Östersund-Soefteå I8.-I9. Jui I 9 2 s. (Tisammans med E. Aspund.) Vi ert e Internatianae Exkursion (I. P. E.) durch Skandinavien, I92S. Författat (tisammans med E. Lundh) vissa avdeningar i»betänkande angående Statsbidrag för torräggning av mark i ändamå av skogsbörd m. m.», avgivet den z6 november I926. Statens offentiga utredningar 1926:29, Jordbruksdepartementet. LARs-GuNNAR RoMELL: N a turskyddet i Finand. (Efter Rof Pamgren.) Sveriges natur I923, s. qo-i83. Ti frågan om frekvensfördeningsregens tokning. Svensk botanisk tidskrift I923, s. 23 I-240. Samspeet mean oika produktionsfaktorer. skogsvårdsföreningens tidskrift I924, s Om inverkan av växtsamhäenås struktur på växtsamhässtatistikens resutat. Botaniska Notiser I92S, s. 2s3--3o8. Nis Gustaf Lagerheim f. Lantbruksakad. han d. I 9 26, s Bernerkungen zum Homogenitätsprobem. Svensk Botanisk Tidskrift I926, s. 44I-4SS Uber die Zusammenwirkung der Produktionsfaktoren. Eine kritische Studie. Jahrbiicher fiir wissenschaftiche Botanik. Bd 6s, 1926, s Uber die Bedingungen des Kohensäuretransports zu den Choropasten. Fora, Bd I 2 I, I La question de a pr,ovenance en Snede. Actes du premier congres internationa de syvicuture. Rome I926. Sveriges skogsfröförsörjning. Skogen I926, s. IIS-132. Dessutom ett anta artikar i Nordisk Famijebok, 3:e upp., b. a. om andning och assimiation hos växter. OLoF TAMM: Kemiska stationen å Anarp år I 923. Mamöhus äns Hushåningssäskaps kvartasskrift I 9 24 Experimenta Studies on Chemica Processes in the Formation of Gacia Cay. Sveriges Geoogiska Undersöknings Årsbok I8, 192s: s, s. I-zo. Experimentafätet den 23 febr. I HENRIK HESSELMAN.

25 [21] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I922-I IV. SKOGSENTOMOLOGISKA AVDELNINGEN. I. Undersökningar över märgborrarna. Dessa undersökningar hava under den senaste s-årsperioden fortsatts des genom anayser av torkande och ringbarkade träd, des genom försök med träd, som fäts vid oika tidpunkter, barkats och uppagrats på oika sätt. Genom anayserna, för vikas bearbetning särskida grafiska metoder utarbetats, har en fördjupad kunskap vunnits om viken ro oika insekter spea vid trädens avtorkande samt vissa håpunkter erhåits för studerandet av märgborreangreppens uppkomstsätt. Genom experimenten har i grova drag karagts, viken inverkan oika avverkningstider, barkningsgrader och uppäggning i förening med växande barktjockek ha på angreppet å de fäda stammarna. 2. Undersökningar över barkborrarna. a. Amänna undetsö"kningar iiver barkborrar. Under den senaste s-årsperioden har barkborrarnas geografiska utbredning och uppträdande i övrigt studerats des genom försök med fångstträd i oika dear av andet, des genom stamanayser. Resutaten av dessa undersökningar ha pubicerats des i» Bestämningstabeer över svenska barkborrar», des i»svensk insektsfauna» samt» Exkursionsfauna för Sijansfors försökspar b. Den svenska barkborrefaunan är därför numera i sina huvuddrag känd, även om det återstår att utforska åtskiiga arters närmare utbredning. Undersökningar över barkborrarnas utveckingsstadier och generationsförhåanden ha fortsatts och äro i fråga om vissa arter så ångt framskridna, att ett arbete om dem förberedes för tryckning. b. Undersö"kningar ö"ver granbarkborren. Dessa ha utförts des genom oika försök anaoga med dem som använts vid studiet av märgborrarna, des genom iakttageser i skogen. Härigenom har karagts betydesen av barkningsgraden för virkets uttorkande, så att granbarkborren antingen ej angriper eer, om den angriper, avkomman ej utveckas. Därjämte ha vissa håpunkter vunnits för förståendet av den periodicitet, som utmärker denna arts uppträdande. Genom de senare årens undersökningar har vår kunskap om de under mom. I samt 2 a och b omnämnda insekterna väsentigt ökats, men ännu återstår mycket arbete, innan man kan besvara frågan, varför i det enskida faet ett visst träd angripits av en viss eer av vissa av dessa insekter. U n dersökningarna häröver synas böra inriktas efter föjande injer: I) Fortsättande av de detajerade entomoogiska anayserna av torkande träd. 2) Undersökning av de angripna trädens tiväxt i jämförese med de omkring desamma växande, icke angripna träden för att söka utröna, i viken mån de angripna träden genom infyteser av de omgivande träden eer på annat sätt predisponerats för angrepp. För undersökningens utförande synas två metoder användbara. a) Anayser av ämpiga torkande träd, varhest dessa under resor och exkursioner anträffas.

26 608 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN [22] b) Utäggande av observationsytor i bestånd av den karaktär, att vissa sekundära insekter kunna beräknas uppträda i dem. Särskit åsyftas härmed den större märgborrens uppträdande i taskog vid underåten garing samt den sextandade barkborrens och granborrarnas uppträdande under enahanda förhåanden i granskog. Men även andra insekter böra kunna studeras på samma sätt. Önskvärt vore, om samtidigt jämförande försök kunde anstäas r) för att beysa garingens inverkan ti förebyggandet av dessa insekters uppträdande 2) för avägsnandet av dem ur skogen, sedan de börjat uppträda 3) samt att med orörda jämföreseytor studera, huru deras angrepp utvecka sig vidare ostört. Vidare bör arbetet inriktas på att karägga de viktigaste av dessa insekters uppträdande i dess reation ti de faktorer av oika sag, som därvid kunna medverka, såsom kimatiska faktorer, edafiska faktorer, skogens åder och beskaffenhet jämte den behanding den undergått. För att få håpunkter för bedömande av inverkan av människans åtgöranden och vinna verkig kunskap om insekternas vanor, när de ej påverkas av människan, bör särskid uppmärksamhet ägnas åt så vitt möjigt orörda bestånd. Vid dessa undersökningar synes huvudvikten böra äggas på att i detaj föja föroppet år efter år av våra vanigaste skogsinsekters uppträdande, t. ex. större och mindre märgborren, den 8-tandade och 6-tandade barkborren m. f. Därvid böra de vid avdeningen utarbetade anaysmetoderna komma ti användning, med vika det är möjigt att år efter år föja angreppets intensitet och se, huru denna växar. För att få en påitig kunskap om den för fera arter utmärkande periodiciteten i angreppet är det emeertid nödvändigt att utvidga dessa anayser ti att omfatta angreppstäthetens inverkan på avkommans utvecking samt studera den ro, som rov- och parasitinsekter spea. Det inses nämigen ätt, viken betydese det har för praktiken, om man kunde i stora drag karägga de agar, efter vika en härjning börjar, når sin kumen och sutar. Som exempe härpå må det tiåtas mig att nämna, att de vid försöksanstaten utförda undersökningarna över s-tandade barkborrens uppträdande i vårt and synas giva vid handen, att dess härjningar i amänhet upphöra efter tre år, varvid under tredje året en synnerigen kraftig ökning av särskit parasitstekarna åter sig påvisa. Det är sannoikt, att en barkning av dyika under tredje året av en oka härjning angripna granar i stäet för att vara nyttig skue vara direkt skadig, genom att parasiterna därigenom skue dödas.. A v stor vikt vore det också att få utrönt, vika faktorer som utösa den vid sutet av en dyik härjning uppträdande vandringsdriften hos den 8-tandade barkborren. 3. U n dersökningar över kottinsekter. De vid dessa vunna resutaten beträffande två grankottmätare och deras skadegörese ha pubicerats. I den mån inträffande härjningar motivera ytterigare undersökningar, kunna dessa ev. upptagas.

27 [23] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN U n dersökningar a v skadeinsekter på skogsträdspan to r pantskoor. De vid dessa utförda studierna över den bruna öronvivens skadegörese och bioogi ha pubicerats. I den mån inträffande skadegörese gör ytterigare undersökningar nödvändiga, kunna dessa ev. upptagas. 5- Undersökningar över det ägre djurivet i skog marken. Av de orienterande undersökningar, som gjorts företrädesvis vid Kubäcksidens försökspark, har framgått, att antaet i marken förekommande djur varierar inom mycket vida gränser, från fukomig brist på artropader och maskar ti c:a 25,ooo djur pr kg ufttorr substans. Vid sammanstäningen av de vunna resutaten har det visat sig ämpigt att skija mean 2 oika grupper av i huvudsak oika storek 1) maskar, insekter och andra större artropoder, 2) acarider och coemboer. Beträffande båda föreigger den ikheten, att deras anta snabbt sjunker, när man tar proven djupare ned på gränsen ti minerajorden. För övrigt förete de betydande oikheter i fråga om utbredningen. För grupp I, här kaad makroartropoder, gäer det, att den är betydigt tarikare i förna bidad av öv än i sådan bidad av barr (resp. 316 och 34 pr kg). Ifråga om mikroartropoderna ( eoiernbojer och acarider) råder ingen bestämd skinad mean övträds- och barrträdsförna, troigen beroende på att i de undersökta proven de i mossa och avar evande arterna varit så tarika och ikformigt fördeade, att ev. skinader mean de andra arterna icke komma ti synes. Vid undersökningen av markfaunan i förna, som bidats därigenom att marken hastigt tiföres en mängd organiska ämnen, som sker vid kvarjämnandet av ris på hyggen, finner man att såvä makro- som mikroartropadfaunan gynnsamt påverkas därav. I förna+ övre råhumusager under rishög anträffades såunda 2 r o makroartropoder och 26, 6oo mikroartropad er pr kg. Av den orienterande och preiminära översikt över markfaunans sammansättning, som här ämnats, torde framgå, att ett studium av markfaunan bör kunna ämna viktiga uppysningar angående de processer, som utspeas i marken. Hittis har uppmärksamheten mera ägnats åt studiet av de kemiska förändringarna i marken samt åt undersökningar över bakterier, protozoer, ager och svampar, vika man yckats ocda i oika kuturmedier. En viktig förbindeseed, verksam i nedbrytandet av organisk substans, har hittis stått utanför dessa undersökningar, eddjuren. Om denna gren av skogsentomoogien ska upptagas och bedrivas så, att den kan väntas giva några positiva resutat, är det emeertid, med tanke på den rika djurvärd det är fråga om, nödvändigt, att högst avsevärd tid och arbete ägnas däråt. Särskit när det gäer att i detaj undersöka de oika formernas näringsbioogi och betydese för omsättningen i marken, är det uppenbart, att dessa undersökningar komma att kräva en betydande tid. Det är därför enigt min bestämda mening ej möjigt att på avar upptaga dessa undersökningar på programmet, om ej en person sättes i tifäe att utesutande ägna sig åt dem. Då varken föreståndaren eer assistenten f. n. kan medhinna detta arbete, torde den enda utvägen vara att man söker intressera någon ung zooog för att upptaga dessa undersökningar. 4I. Med de. från Statens Skogsförsöksanstat. Häft 23.

28 610 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I922-I9z3 (24] 6. Övriga undersökningar. Smärre undersökningar över oika skadeinsekter, des ånghorningar, des vivar och trägnagare, ha pubicerats, varjämte i särskida uppsatser behandats metoderna att anaysera de torkande trädens insektsfauna o'ch grafiskt uppägga resutaten. Förekommande härjningar av insekter, t. ex. granspinnaresteken i Daby krp samt tastekarna, ha studerats. Därjämte ha des vid Gammekroppa, des vid Forssjö studier över snytbaggens bioogi och över ämpigaste fångstmetoder mot densamma påbörjats. Under denna avdening ha upptagits de under mom.»nya undersökningar» omnämnda studierna des över de insekter, som uppträda efter skogsbrand, des över de barkborrar, som ej kunna studeras på iggande fångstträd. De efter skogsbrand uppträdande insekterna, främst tabocken, ha studerats vid den stora branden vid Ljusda I De ifrågavarande barkborrarnas uppträdande har studerats genom de ovannämnda stamanayserna. 7. Nya undersökningar. a. [Jndersiiknz"ngar ö"ver de barr- och badätande insekternas epidemioogi. I fråga om dessa synas undersökningarna böra anordnas på föjande sätt: I) Fortsättande av statistiken över de viktigaste arternas härjningar och sammanstäning av dessas geografiska utbredning med de kända kimatiska faktorerna före och under härjningarna under jämförese med de erfarenheter, som vunnits i insekternas övriga utbredningsområden. 2) Undersökningar över dessa insekters parasiter och rovinsekter samt de sjukdomar, som angripa dem. Härvid bör särskid uppmärksamhet ägnas åt förekomsten av poyfaga parasiter samt dessas beroende av andra värddjur för att karägga, huru det kommer sig, att bandbestånden angripas i mindre grad än rena bestånd. b. Undersö"kninga1 ö'ver jö"bdema jö'r träden av insektsangrepp. Dessa, som hittis omfattat insamandet av materia vid härjningar av den större märgborren vid dess kronskadegörese, vid härjningar av nunnan, tamätaren, tastekarna och granspinnaresteken, böra fortsättas och inriktas på besvarandet av huvudsakigen föjande tre frågor: I) Angreppets föjder för trädens tiväxt, 2)»»» stam formen, 3) ro som försvagare av trädens motståndskraft mot sekundära insekters angrepp. 8. Andra arbeten. Föreståndaren har iksom förut föreäst i skogsentanaogi vid skogshögskoans jägmästarekurs samt ett de i samband med undervisningen anordnade exkursionerna, varjämte han haft överinseende över skogshögskoans entomoogiska samingar. 9 studieresor samt besök av främmande forskare. Föreståndaren har med offentigt understöd detagit i föjande kongresser: sommaren I i den internationea konferensen i fytopatoogi och praktisk

29 [25] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN entomoogi i W ageningen och samma år i den första nordiska entomoogkongressen i Stockhom, sommaren r i tredje internationea entomoogkongressen i Ziirich, sommaren r i andra nordiska entomoogkongressen i Köpenhamn. Hösten 1923 studerade professor K. EscHERICH från Miinchen under en resa i Västerbotten tisammans med föreståndaren avdeningens försök över avverkningstidens inverkan på angreppen på fångstträden. Hans därvid och vid tidigare tifäen gjorda erfarenheter av den svenska skogsentomoogien äro pubicerade i uppsatsen»die Forstentomoogie in Schweden (Forstwissensch. Centrabatt. H. r r. r ). Sommaren 1926 besöktes avdeningen under c:a 6 veckors tid av forstingeniör A. PFEFFER från Prag, som des vid anstaten, des i oika dear av andet satte sig in i avdeningens undersökningsmetoder. Vid avdeningen studerar f. n. dipom. forstwirt V. v. BuTovrTz, som är syssesatt med studier över spintborrames morfoogi och systematik. Utgivna skrifter. Uti»Meddeanden från Statens skogsförsöksanstat» hava under femårsperioden pubicerats föjande uppsatser: IVAR TRÄGÅRDH: Redogörese för verksamheten vid skogsförsöksanstaten under fyraårsperioden r 9 r 8-r 9 2 r. IV. skogsentomoogiska avdeningen. - H. rg, 1922, s Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år III. skogsentomoogiska avdeningen. - H. rg, s d:o d:o H. 2o, s d:o d:o H. 2r, s d:o d:o H. 22, s skogsentomoogiska bidrag I. - H. rg, 1922, s Må och mede inom skogsentomoogien. -H. 20, 1923, s skogsentomoogiska bidrag II. - H. 20, 1923, s Trägnagare-studier. - H. 2 r, 1924, s. 3 r r-338. skogsinsekternas skadegörese under I 9 I g-i 9 2 I. - H. 2 I' I 9 24, s Entomoogiska anayser av torkande träd. - H. 23, PAUL SPESSIVTSEFF: Bestämningstabe över svenska barkborrar. - H. rg, 1922, s Bidrag ti kännedomej;~ om bruna öronvivens (Otiorrhynchus ovatus L.) morfoogi och bioogi. - H. 20, 1923, s. 24r-26o. -- Grankottmätarna (Eupithecia abietaria Götze och strobiata Hb.) och deras skadegörese. - H. 2 r, 1924, s ro. Av» skogsförsöksanstatens exkursionsedare» har från avdeningen pubicerats: PAUL SPESSIVTSEFF: Barkborrefaunan å Sijansfors försökspark i Daarna. - Exkursionsedare X, r

30 612 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I922-I926 [26] Dessutom ha under samma period pubicerats föjande uppsatser, som beröra den praktiska entomoogien. IvAR TRÄGÅRDH: EntomoogicaJ Anayses of Trees. - Bu. of Entom. Research, vo. XVI, I 9 2 s. -- On some Methods of Research in Forest Entomoogy. - III. Internationaer Entomoogen-Kongress, Ziirich, Jui I 9 2 s, Band II. Weimar I Dessutom artikar i Nordisk Famijebok, 3:e upp. PAUL SPESSIVTSEFF: Zweiter Beitrag zur Kenntnis der Borkenkäferfaunå. Schwedens. - Entomo. tidskrift I Zur Generationsfrage der Borkenkäfer. - En to mo. tidskrift 19 2 S. -- Svensk Insektfauna, utgiven av Entomoogiska Föreningen i Stockhom. 6. F am. Barkborrar. Scoytid:oe s. -- Ein neuer paäarktischer Fichtenborkenkäfer (Pityophthorus morosavi n. s p.). - En to mo. tidskrift I Eine neue Borkenkäferart aus Russand (Orthotomicus starki n. sp.). - Entomo. tidskrift r Die Borkenkäfer des Europäischen Russands. Moskan I 9 2 s (russisch). Experimentafätet den 2 o februari I IVAR TRÄGÅRDH

31 [27] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I922-I V. AVDELNINGEN FÖR FÖRYNGRINGSFÖRSÖK I NORRLAND. Den s-årsperiod, I922-I926, som föreiggande berättese omfattar, har varit den meersta av de tre perioder, på vika avdeningens hea verksamhet enigt det från början uppgjorda programmet skue komma att fördea sig. Även i så måtto har det ursprungiga programmet föjts, att avdeningens fätverksamhet under perioden huvudsakigen varit begränsad ti revisioner av de tidigare anagda försöksytorna. De utförda innearbetena hava des bestått i en fortöpande uträkning och sammanstäning av det årigen infytande revisionsmateriaet, des i groningsanayser m. f. undersökningar av fröprov, vika också ti större deen insamats redan under föregående period, men vars förändringar jämvä under denna period bivit föjda. Endast skogsbiträdet har under perioden varit kontinuerigt anstäd, försöksedaren däremot bott den 26j5-2 Sj7 och den r6js- 1 Sj9 I922, den 1 /6-3 /6 och den 1 / 8-3 /9 under vartdera av åren I923 och I924, den 18 /6-2 7/6 och den 1/s- 20 /ro I925 samt den 21 /6-3 1 / En närmare redogörese över de oika undersökningarna föjer här under samma rubriker, som använts i berättesen över verksamheten åren I 9 I 8-19 z r. Enär avdeningen nu ingått i den femårsperiod, som enigt föreiggande pan skue biva den sista och huvudsakigen ägnas åt en successiv sutbearbetning och pubicering av resutaten, synes det mig ämpigt, att här giva en överbick icke endast över arbetet under åren , utan över hea det undersökningsmateria, som avdeningen samat och varpå de bivande resutaten atså i huvudsak komma att fota sig. Ehuru bearbetningen och sammanstäningen av undersökningsmateriaet givetvis ej ännu hunnit komma så ångt, att en överbick över de bivande resutaten och än mindre en värdesättning av desamma är möjig, kan det dock redan nu med visshet förutses, att i fera fa utbytet av gjorda fätförsök kommer att biva ringa. Den omständigheten att i arbetsprogrammet från början inrymts så pass många oikartade frågor samt önskemået att såvä oika skogstyper som breddgrader skue representeras genom provytorna har i hög grad förtunnat studiemateriaet på många punkter. Det igger i sakens natur att man ofta på ett mer eer mindre framskridet stadium av undersökningar av detta sag finner, att vissa sidor av saken kräva kompettering eer kanske rent av att i somiga fa probemstäningen bort vara en annan än den, från viken man från början utgått. Genom att försöksedaren under hea den meersta femårsperioden av avdeningens arbeten under större deen av året varit het avskid från dessa, samtidigt med att expensansagen bott i mycket ringa omfattning tiåtit kompetteringar i fätförsöken, ha några väsentiga förbättringar och utökningar av det ursprungiga försöksschemat icke heer kunnat komma ti stånd under denna period. Under förutsättning, att inom utgången av avdeningens sista femårsperiod redogöreser skoa framäggas över samtiga undersökningsgrupper, oavsett den större eer mindre grad av mognad och fuständighet, som resutaten då kunna befinnas hava, kommer ett så omfattande bearbetnings- och pubiceringsarbete att under denna tid påhvia avdeningens båda årsanstäda tjänstemän, försöksedaren och skogsbiträdet, att icke heer under denna sista period några avsevärda nyanäggningar torde kunna medhinnas. I det efterföjande

32 614 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I I [28] hava sådana därför endast föresagits i ett fåta fa, där det rör sig om frågor av synnerig vikt för det praktiska skogsodingsarbetet, såsom markuckring eer icke, vår- eer höstsådd samt uppdragande av nytt skogsbestånd på marker med svårartad råhumus. I. Undersökning av norrandsskogarnas fröproducerande förmåga. a. Taens och granens kottsättning, frö"mängd, frö"beskajjenhet etc. i oika dear av Norrand. Förutom i det efterföj ande under mo m. b och c omnämnda speciaprov har avdeningens kottinsaming och kängning haft föjande omfattning: Kottsäsongen I9I6-q 97 prov av ta 8 prov av gran )) )) 48 )) I9I8-I9 49 )) )) )) 5 )) )) I9I9-20 I64 )) )) I7 )) )) )) )) I920-2I 29 )) )).» 7 )) )) )) I92I )) )) )) q6 )) )) )) )) I922-2J 99 )) )) Summa 54 prov av ta 26I prov av gran Rörande aa de insamade kottproven föreigga i rege noggranna uppgifter över moderbeståndets växtpats, höjd över havet samt åder ävenså över kottens storek, utseende, vikt o. s. v., viket at för varje kottprov införts på ett särskit tryckt formuär. Å samma formuär har sedan kängresutatet införts ävensom fröets beskaffenhet beträffande vikt och voym. Inti våren I förvarades de kängda fröproven i fyra större i försöksanstatens käare pacerade påtcisterner med fasade, paraffinerade ock. Detta förvaringssätt bev dock mindre effektivt och enhetigt än avsett varit, ty genom att så många prov måste förvaras i samma kär, bev föjden den, att cisternerna vid de under en stor de av året pågående fröundersökningarna oupphörigen måste öppnas. Våren I övergick avdeningen ti förvaring av fröproven i smärre faskor av gas. I samband härmed har för fortsatt groningsundersökning tvenne oika provserier uttagits. I den ena förvaras fröet i hermetiskt sutna kär, pacerade i isskåp, och varje kär får öppnas endast en gång, nämigen omedebart innan respektive fröprov ska undersökas; för samma fröprov måste atså i detta fa finnas ika många förvaringskär som det anta gånger fröet är avsett att anayseras. Den andra serien omfattar fröprov förvarade i på vanigt sätt tikorkade faskor, stående i anstatbyggnadens käare. För den förra serien hava föjande anta fröprov utvats: Kottsäsongen r 9 I 6-I 7 S 7 prov av ta o prov av gran )) I9I7-I8 9» o )) ))» 9I8-I9 3I )) 4 )) )) ))! o )) )) )) o ))» I I8 )) o )) )) )) )) ))» I92I-22 _2_o ~ o )) )) Summa r 35 prov a v ta 6 4 prov a v gran;

33 [29] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN 1922-I för den senare serien: Kottsäsongen 19I prov av ta o prov av gran )) 1917-I8 20»»» o» )) I »»» I o» o»»» )) I » :. )) o»» ))» I92I ))»» 173»» )) Summa 25I prov av ta 177 prov av gran Fröprovens förändringar i grobarhet äro avsedda att föjas under minst I o års tid och undersökas först och främst medest den s. k. Jacobsenska groningsapparaten. På detta sätt har i rege varje fröprov undersökts först 3 år i. föjd och därefter vartannat år, at i enighet med en promemoria för fröundersökningarna, viken tidigare framagts för styresen och godkänts. Anmärkas bör i detta sammanhang, att i de fa då grobarheten hos ett fröprov före utgången av nyssnämnda I o år sjunkit ti o, provet ifråga icke vidare undersökes. Samtiga fröprov från kottinsamingsperioderna I 9 I 6- I 7- I 92 I-2 2 hava jämsides med den första undersökningen i. Jacobsenska apparaten också undersökts genom sådd i ådor med före försökets början upphettad sand samt genom sådder (med soo eer I,ooo frön) å fritt and, i rege samtidigt på 3 oika patser, vid Experimentafätet inti Stockhom, vid Bispgården i Jämtand samt vid Gäivare eer Avafors i Norrbotten. Sådderna i sandådor och på fritt and hava huvudsakigen haft ti syfte att giva en noggrannare inbick i eftergroningsföreteeserna och dessas samband med fröproveniens etc. Dessa sådder hava därför bivit föjda och reviderade i somiga fa ända ti 3 år i föjd. Med de 199 hermetiskt och i isskåp förvarade fröproven göras fortfarande åriga friandssådder, dock nu endast i gaerburen i skogsförsöksanstatens försöksträdgård vid Experimentafätet. Dessa sådder revideras 2 år i föjd. På grund av utrymmesskä hava grobarhetsundersökningarna medest de Jacobsenska apparaterna med berätteseperiodens sista år, 1926, upphört inom skogsförsöksanstatens egen byggnad och överfyttats ti Statens Centraa Frökontroanstat. Sistnämnda år gjordes därför med samma fröprov paraeundersökningar på båda stäena för att undvika, att tiäventyrs något systematiskt fe skue uppkomma i och genom nämnda förfyttning. Såsom redan omnämnts i föregående s-årsberättese, hava även anatomiska undersökningar gjorts av vissa utvada fröprov i akt och mening att utröna, huruvida hos det nykängda eer under kortare tid förv11rade tafröet något samband föreigger mean groddens utvecking och fröets grobarhet. Dyik undersökning har verkstäts åren I och I 922 på 3 o st. vada fröprov, insamade under kängperioden samt år I923 på 20 st. fröprov från kängperioden I , a v vika 6 st. sedermera också undersökts på samma sätt år I925. b. Kottsättnz'ngens styrka hos samma trädi'ndz'vz'd under oz'ka år och bejintz'ghetm av en eventue särpräge hos frö'et från vz"sst moder/räd. För förestående undersökning vades, märktes och numrerades på sin tid 20 taar vid Gäivare och 7 vid Bispgården, från vika den totaa, av respeke

34 616 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I922--I926 [30] tive träd producerade kottkvantiteten insamats 5 år i föjd under de kottsamingssäsonger, som av nedanstående tabå framgår: Kottsäsongen I9I : IS prov i Gäivare )) 19I7-I8... I3 )) ))» 19I I7 >> >>» I9I )) )) )) 7 prov Bispgården» I920-2I IS» )) )) 7 )) )) )) I )) )), I ))» I )) Summa 8o prov i Gäivare 33 prov i Bispgården Av provträden vid Gäivare hava atså i rege varje år några varit adeh:s utan kott, endast under det rikiga takottåret (hösten) I 9 I 9 v oro samtiga bärande. Kott och frö har undersökts på samma sätt som proven under mom. a, groningsundersökningen har atså även i dessa fa skett medest Jacobsensk apparat samt sådder i sandåda och på fritt and. Från den goda kottsäsongen I 9 I 9--2 o hava för hermetisk faskförvaring uttagits I 5 fröprov från Gäivare och s från Bispgården, vikas fortsatta behanding är avsedd att gestata sig på samma sätt som beträffande övriga hermetiskt sutna prov. Också speciaproven av denna kategori hava i den mån tiräckiga frökvantiteter stått ti förfogande, underkastats anatomisk undersökning, nämigen av fröet från Gäivare I 2 prov från I års insaming, 17 från I9I8-19, 20 från I9I9-20 och IO från I samt av fröet från Bispgården 7 prov från I9I9-2o, S från I920-2I, 3 från I92I-22, 4 från I och 7 prov från c. Frågan om de gama trädens frijbarhet. Materiaet är detsamma, som redan förefanns vid sutet av föregående s-årsperiod, atså från Kottsäsongen I917-I8 IO prov av ta 8 prov av gran» I9I8-I9 4»» )) o»» ) )) I9I9-20 I8 ))» )) o )).» ))» I920-2I o»» )) IO» ))» Summa 32 prov av ta I8 prov av gran, representerande respektive I 6 och 9 jämföres eserier. Även hos dessa sags fröprov har grobarheten bivit undersökt enigt samma metoder som hos proven under mom. a och b. För hermetisk faskförvaring hava I 6 taprov - motsvarande 8 jämföresepar - uttagits ur frömateriaet från kängperioden I 9 I 9-I 9 2 o. Samtiga 3 2 fröprov av ta bevo år I 9 2 I anatomiskt undersökta. Såsom av förestående redogörese torde framgå, kunna de av avdeningen utförda fröundersökningarna sägas vara mycket omfattande, framför at beträffande norrandstaen. Ä ven för kännedom om det norrändska granfröet föreigger ett ej obetydigt materia.

35 [31 J SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN 1922-r Då undersökningar över grobarhetens avtagande ju atjämt pågå i enighet med den pan, för viken förut redogjorts, kan icke hea undersökningsmateriaet under mom. I a, b och c omedebart sutbearbetas för pubicering, utan torde ämpigen böra uppdeas på fera uppsatser. I första hand kan pubicering ske av fröutbytets storek och beskaffenhet Yid de gjorda kottinsamingarna under mom. I a, varvid åtskiigt av intresse och praktiskt värde kan väntas framkomma, då resutaten sammanstäas med de vädereksförhåanden, som rått under kottens mognadsår. Ett annat område, som också genast kan behandas och framäggas, äro de resutat, som ernåtts genom den fröanatomiska undersökningen, d. v. s. i vad mån groddängden i det nykängda fröet står i samband med grobarheten. Efter nyssnämnda båda utredningar anses redogöreser böra föja för frågorna under mom. I b (befintigheten av särpräge hos oika träd beträffande kottsättning och fröbeskaffenhet) och c (frågan om de gama trädens fröbarhet), och ara sist en redogörese för grobarhetens förhåande under de oika försökta förvaringssätten. I händese att förändringarne i grobarheten hos at insamat frö skoa föjas under r o år, kan emeertid denna de av fröundersökningarna ej i dess hehet framäggas under avdeningens sista femårsperiod, utan endast resutatet av fröproven från de första insamingsåren. 2. Försök för erhåande av naturig föryngring. a. Markuckringens infytande på zttveckz'ngen av svagt tiväxande sjävsådd på tahed. Ti denna serie höra 3 st. ytor, n:r 356, 393 och 421, om tisammans o,6 hektar, samtiga beägna på pana, avrika hedand inom respektive Gäivare, Lycksee och Särna revir. Ytorna hava utagts på fäckar med ett förhåandevis rikigt, men stagnerande bestånd av sjävsådda tapantor och hava schackruteformigt fördeade parceer av två sag; på ena saget parceer har hackning utförts runt pantorna, på det andra har ingen sådan markbearbetning skett. Samtiga pantor räknades och höjdmättes vid ytornas anäggning och hava sedan på samma sätt reviderats 3 gånger. Några mera påfaande och enhetiga resutat synas icke hava framgått av dessa försök. Endast på Gäivare-ytan synas på pantbeståndet och den övriga markvegetationen svaga spår av en begynnande markförbättring framträda i de hackade parceerna. b. Markberedning av oika sag. Såsom redan framhåits i förra femårsberättesen och särskit tydigt framgår av dess tabe I å sid. 44, är det synnerigen få försök av vmfe sag, varpå de bivande resutaten under denna rubrik nödgas stödja sig. Av de kompetteringsarbeten, som jag då föresog, upptogas - utan angivande av viss area - i berätteseperiodens arbetsprogram endast markberedningsförsök å råhumusrik granmark med efterföjande tafrösådd. De obetydiga nyanäggningar, som på grund av den starka ansagsbegränsningen under samma tid kunnat verkstäas, hava därför varit av detta sag., De utgöras av 8 nya parceer med en sammanagd area av bott o,7z5 hektar, ika fördeade mean paraekuturer med Widens och Winbergs skogspogar. Den totaa hithörande provytsareaen kan förefaa ganska betydig, 32,865

36 618 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I922-I926 [32] hektar, och har den fördening på oika skogstyper, som framgår av nedanstående tabå. T a s Lavrik k o g Massrik Svårartad Granskog Godartad Murik råhumus råhumus ( = örtrik) -~~-j ~har-1 6,54 har 4,425 har I,go har 19 har r 2,865 har Subapin björkskog 1,o har Då emeertid de 9 7 parceer, som inaes höra hit, med hänsyn ti de oika anäggningssätten (bränning av marken eer icke; markberedning medest hacka, finnp.og, Orsapog, Widens pog, Winbergs pog; bredsådd eer radsådd), det använda frösaget (ta eer gran) och sutigen den marktyp, varpå försöken anagts (se nyssnämnda tabå) fördea sig på ej mindre än s I stycken i något visst avseende oika försök, så föjer härav, att i genomsnitt varfe fö"rsiik bott är representerat av 2 pm'ceer, många t. o. m. bott av en enda. Det igger under dyika förhåanden i öppen dag, att det stäer sig svårt att draga några positiva, mera amängitiga resutat av detta materia. Fertaet försöksfät hava nu hunnit revideras 4 gånger och de övriga i rege 3 I vissa fa - och detta gäer i främsta rummet försöken i avoch mossrik taskog, men i ringare grad också dem i murik granskog och sådan med godartad råhumus - föreigga vackra föryngringsresutat. Nästan genomgående missyckade te sig däremot ytorna i granskog med svårartad råhumus, n. b. i de fa, där ny föryngring av gran bivit försökt. I den mån kompetterande nykuturer av hithörande sag hinna och med hänsyn ti bivande ansag kunna utföras under kommande berätteseperiod, böra de föräggas ti sistnämnda skogstyp, men också avse föryngring med ta. Enkast synes vara, att vissa het missyckade ädre försöksfät i råhumusrik granskog, t. ex. ytorna n:r 37 o, 37 I och 4oo, ävensom möjigen en de av yta n:r 468, orokutiverades med gran- och tasådd, i viket fa inga kostnader för hägnader skue tikomma. c. Fröspridningens storek och marktäckets fö"rändring på oika avstånd från beståndskant. Undersökningsmateriaet hänför sig ti tvenne försöksfät, n:r 466 om 300 x 300 m2 = 9,o hektars storek i kvadrat, beäget på en pan, avrik tahed nära Jörn, och n:r 468 om 250 x 250 m 2 = 6,zs hektar i kvadrat, beäget i mossrik granskog med godartad råhumus nära Hoting. För sjäva ytornas jämte omgivande»kappors» beskaffenhet har för övrigt närmare redogjorts redan i förra femårsberättesen. Ytorna hava reviderats varje år från och med anäggningsåret, d. v. s. yta n:r gånger och yta n:r gånger. Den senare har under tiden efter anäggningen bivit kädd med en ymnig gräsväxt och nitrofi hygges vegetation av Epiobz"u.m angustifoz"um, haonris m. m., varemot markbetäckningen på ytan n:r 466 föga förändrats. Sedan ännu en revision efter något gott fröår för granen hunnit övergå yta n:r 468, anses hea materiaet kunna bearbetas, även om några mera

37 [33] SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN betydesefua resutat därav icke äro att förvänta. För detta hava ytorna varit atför små. I fråga om n:r 468, som är beägen på Aktieboaget Kungsgården-Mariebergs mark, och där utan kuturåtgärder någon suten, fugod återväxt änge torde åta vänta på sig, synes mig avdeningen böra för boagets räkning sörja för tikomst av dyik återväxt, innan ytan nedägges. 3 Skogsodingsförsök. A. Å fastmark. a..fämfiirese mean oika såddmetoder. Sedan efter senaste s-årsberättese 2 nya ytor tikommit och en (n:r 405 å Skorne kronopark av Magomajs revir) såsom varande mycket avsides beägen och därför atför kostsam att kutivera och revidera, nedagts, höra nu inaes I8 ytor med en sammanagd area av 6,749 z hektar ti dessa försök. Fördeningen av areaen mean oika skogstyper är föjande: T a s k o g Lavrik 2,o2-43 Massrik Granskog Subapin Svårartad Godartad Murik björkskog råhumus råhumus ( = örtrik) b-~ I,2249 o,9, I I förestående areaer ingå icke ytorna n:r 2IS, 216 och 233, avseende jämförese mean vår- och hö"stsådd, vika ytor ursprungigen påbörjades av skogsavdeningen, ehuru såvä fubordandet av sjäva anäggningen, som ock revision och bearbetning av resutaten från och med år I 9 r 8 varit överfyttade ti avdeningen för föryngringsförsök i Norrand. Materiaet från dessa ytor, ävensom från n:r 57 o och 57 I, som närmast varit avsedda att kompettera dem, har under berätteseperiodens sista år sammanstäts i en uppsats,»våreer höstsådd», som f. n. är under tryckning. Vid framäggandet av resutaten från sjäva fätförsöken har emeertid dessas otiräckighet för ösandet av vissa fundamentaa sidor av probemet bottats. För en mera genere och säker ösning av frågan om vår- eer höstsåddens företräde anses först och främst en kompetterande aboratorieundersökning, huru väta och frost påverkar ta- och granfröets grobarhet, vara i högsta grad önskvärd. J ag får därför föreså, att under kommande arbetsperiod en undersökning häröver anstäes vid avdeningen. De vidare fätförsöken för beysande av denna fråga i. dess fuständigare form - probemet om såddtidernas inbördes värde i amänhet - överfyttades vid sista s-årsmötet på skogsavdeningen, som fick i uppdrag att anstäa dyika kuturer på försöksparkerna. Så har också under åren I och I skett på Sijansfors. I a synnerhet för övre Norrand, där. intresset för höstsådden från praktiskt skogsmannahå synes vara störst, och där också tis vidare kanske den största ovissheten om höstsåddens underägsenhet under vår- eer sommarsådden är rådande, kunna emeertid varken försöks- o,6o

38 620 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I9z2 -I926 [34] anstatens gama, under pubicering varande såddförsök från I 9 I 2 - I 9 2 I eer de nya sådderna på Sijansfors sägas vara tiräckiga. Vare sig avdeningen för föryngringsförsök i Norrand eer skogsavdeningen får i uppdrag att göra ytterigare nyanäggningar för dessa frågors grundiga och asidiga ösning för andet i dess hehet, något, som icke minst torde önskas av de nyinrättade skogsvärdsstyreserna i Väster- och Norrbottens än, får jag atså föreså, att ytterigare såddserier av detta sag utföras, varav den ena eventuet på Svartberget-Kubäcksidens försökspark, den andra hest på något hedandsområde inom östra deen av Norrbotten. Vad de övriga såddförsöken angår, gäer precis detsamma, som framhåits ifråga om markberedningsförsöken, nämigen att varje särskit försök är representerat av atför få särfa. På inaes 8 I parceer komma såunda genom försökens uppdening på oika anäggningssätt, oika marktyper samt ta- och gransådder, 30 skida försök, d. v. s. genomsnittigt endast 2 a 3 parceer på varfe. Redan i en uppsats i Meddeandena från Statens Skogsförsöksanstat, I92o, samt senare i berättesen ti förra s-årsmötet har jag fäst uppmärksamheten på, att åtminstone i Norrand fördeen av markuckring vid rutsådd ej vore säker, en fråga, som i sjäva verket har en mycket stor ekonomisk räckvidd. Sedan dess har av ett par av andets skogsvärdsstyreser - dock ej i Norrand - omfattande fätförsök bivit gjorda, som devis peka i samma riktnin~ även för sydigare dear av andet. Atminstone i denna för svensk skogsoding utomordentigt viktiga fråga, som genom avdeningens verksamhet först vunnit beaktande, borde, synes det mig, avdeningen beredas tifäe att i den omfattning tigängig arbetstid och ansagen det medgiva, också under sista s-ärsperioden utföra kompetterande fätförsök för att ti sist kunna framägga någorunda påitiga resutat. Mest behöviga äro dessa försök på granmarkerna, men dessa måste också representera områden med växande nederbördsmängd, varför jag får föreså, att försöken ej bott anäggas ä Svartberget-Kubäcksidens försökspark, utan hest också ängre norrut, eventuet vid Stensee, varest tidigare rekognoscerade fät för detta ändamå stä ti förfogande. b. Frågan om hyggets ämpigaste åder. Materiaet för dessa försök, som ju i verkigheten bott äro att betrakta såsom ett' par praktiska särfa ti beysande av naturvetenskapiga avdeningens omfattande, mera teoretiskt-generet agda undersökningar över råhumusprobemet, äro fyra provytsserier n:r SS6, SS7, SS8 och SS9 Varje ytserie består i en svit av tre eer fyra hyggen, som avverkats med 2 års meanrum och därefter samtidigt kutiverats. Hyggesstoreken är oika för var och en a v de fyra ytserierna, minst på yta n:r s s 6 med endast o, r hektar, störst på yta n:r s s 8 med I hektar. Två av dessa serier n:r SS6 och SS7 med vardera 3 kahyggen om tisammans o,894 hektar hava under berätteseperioden sutbehandats genom kutivering och synas hava ämnat ganska markerade resutat. I de båda andra serierna, n:r s s 8 och s s 9, vika anades senare, hava de sista hyggena ännu icke nätts av avverkningen. Beträffande yta n:r ss8 skue avverkningen av sista hygget samt kutiveringen av samtiga parceerna icke ens hinna att utföras under avdeningens sista femårsperiod. U n der dyika