AVVERKNINGSBERÅKNINGAR FÖR ÖVRE OCH MELLERSTA NORRLAND

Transkript

1 AVVERKNINGSBERÅKNINGAR FÖR ÖVRE OCH MELLERSTA NORRLAND CUTTING BUDGETS COMPUTED FOR UPPER AND MIDDLE NORRLAND AV HENRIK PETTERSON MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGORSKNINGSINSTITUT BAND 36 Nr 2 Centratr., Essete, Stockhom

2 Henrik Petterson Avverkningsberäkningar för övre och meersta Norrand Inedning Efterföjande skrift utgöres i huvudsak av en utredning, som den JI december I946 överämnades ti N orrandskommitten. I sammanhang -med tryckningen har texten något utvidgats och omredigerats, varjämte separata jämföresekvoter för massaved och timmer införts i tabåerna. På grund av ämnets högaktuea beskaffenhet ha resutaten måst meddeas, så snart de framkomma. Att samtidigt i tifredsstäande omfattning redogöra för de använda metoderna har ej varit möjigt. Dessa äro nämigen i at väsentigt nya, och de sträcka sig över produktionsforskningens hea arbetsfät. För kargörande av metodiken fordras därför en särskid pubika- '' tion. De antydningar, som här nedan ämnas om arbetssättet, äro endaslavsedda som en första orientering. Av samma skä ha bott sådana resutat meddeats, vika ha betydese för den nu aktuea frågan om råvaruförsörjningen. Produktionsfrågor av mera amänt skogig innebörd torde böra diskuteras i annat sammanhang. Beräkningarna avse föjande fodområdesgrupper, vikas gränser överensstämma med de feta injerna å den karta, som återfinnes i fig. I. Områdenas numrering är den av riksskogstaxeringen tiämpade. Fodområdesgro p p I-II. Nedre Torne äv m. f. t. o. m. Skeefte äv. Förkortad, ej exakt benämning: Norrbotten. Fodområdesgrupp III. Rickeån m. f. t. o. m. Gide och Mo ävar m. f. Förkortad, ej exakt benämning: Västerbotten. Fodområdesgro ppiv-v. Ångermanäven m. f. t. o. m. Ljungan m. f. Fö:rkortad benämning: eersta N.orrand...,i:: L :. YI I..'Mietde. från Statens Skogsforskni;,gsinstitut. Band 36: 2.

3 2 HENRIK PETTERSON o ,,, ''"''""'""'""'""' kiom.e.ter> - GRÄNS FÖR FLODOMRÅDESGRUPP LANsGRÄNs Fig. I. Fodområdesgrupper i Norrand och Daarna.. Föreiggande avverkning'&-' beräkningar avse grupperna I-II, III och IV-V.

4 A VVERKNINGSBERÄKNINGAR 3 Ti grund för beräkningarna igga den andra riksskogstaxeringens uppgifter öm areaen skogsmark och föjande för scmkasser av ta och gran ämnade uppgifter: stamantaet, provträdens åder och höjd samt provträ den:s tiväxt i diameter under senaste fem åt före taxeringen. På begaran har skogsforskningsinstitutets statistiska avdening uppsor terat detta materia på bonitetskasser och inom dessa på 'åderskasser. Den: mycket arbetskrävande bearbetningen av materiaet har under min edning verkstäts av institutets skogsavdenings räknekontor. I. Avverkningsberäkningar, utförda av I93I års skogssakkunniga och I års skogsindustri-. sakkunniga Avverkningsberäkningar för större områden ha redan tidigare utförts med stöd av riksskogstaxeringens resutat. På uppdrag av I93I års skogssakkunniga upprätta.de; profssor ToR JoNsON och jägmästare ARVID MomN med edning av den första riksskogstaxeringen en avverkningsberäkning för andets samtiga skogar, fördeade på IZ oner, som vardera omfattade dear av än, hea än eer änsgrupper. Denna beräkning omräknades på uppdrag av I933 års skogsindustrisakkunniga av M:ODIN, med fördening på ZI norrändska och meansvenska fodområden samt för andet i övrigt på 7 äns grupper. Enigt givna direktiv skue båda dessa beräkningar avse den virkeskvantitet, som med iakttagande av god skogsvård men ejest utan större omäggning av den under de senare åren förda avverkningspoitiken borde årigen kunna uttagas under de närmaste IO a 20 åren. Beräkningarna syftade såunda ti ett reaiserande av den skogsvård, som vid denna tidpunkt ansågs vara god. Då någon gemensam avverknings poitik icke existerade, innebar direktivet om dess bibehåande närmast ett fasthåande vid den avverkningspoitik, som kunde förmodas igga bakom de faktiskt utförda avverkningarna. Beträffande såvä skogsvård som avverk ningspoitik kunde det ej bi fråga om annat än rent subjektiva bedömningar. Något kriterium på de föresagna åtgärdernas ändamåsenighet fanns icke. II. skogsforskningsinstitutets I o-årsprognos På grund av ett brådskande utredningsuppdrag anhö statens bränsekommission i skrivese den 30 januari I946, att statens skogsforskningsinstitut vie inom några veckor åta utföra en avverkningsberäkning, av-' seende den ämpiga årsavverkningen i andets skogar. Arbetet var tänkt som en översyn av de för I93I års skogssakkunniga och I933 års skogsindustri-

5 4 HENRIK PETTERSON 36: 2 sakkunniga verkstäda beräkningarna. Skogsfmskni:ngsinstitutet timötesgick bränsekommissionens framstäning på så sätt, att en het ny beräkning gjordes, i huvudsak med stöd av den andra riksskogstaxeringens och vedinventeringarnas fördening på huggningskasser och av i samband med taxeringen utförda provstämpinga.r. Denna snabbkaky, Sofu överän-mades den 28 februari 1946, verkstädes av institutets statistiska avdening. Beräkningen avsåg de närmaste ro åren. Såvä huggningskassbedömningen som provstämpingarna hade skett med edning av rådande uppfattningar om god skogsvård. Härigenom fick den nya beräkningen samma subjektiva karaktär som de gama. Det objektiva kriterium på de föresagna åtgärdernas ändamåsenighet, som efterysts beträffande de ädre beräkningarna, saknades fortfarande. På grund härav underströk skogsforskningsinstitutet, att snabbkakyens resutat finge anses som preiminära. III. Objektiv avverkningsberäkning Kravet på objektivitet i avverkningsberäkningen stäer denna verksamhet på ett nytt pån. Från att ha varit ett hantverk bir avverkningsberäkningen en forskningsuppgift. Därmed är icke sagt, att vi på en gång kunna komma fram ti vetenskapigt tifredsstäande resutat. Först och främst måste vissa fordringar stäas på taxeringen och materiaets primärbearbetning, så att avverkningsberäkningen kan få de uppgifter den behöver. Dessa fordringat kunna ej het tifredsstäas förrän vid ko!mande "tax e" ringar. Därjämte kräves ett intensivt arbete inom den grundäggaride produktionsforsmingen. Denna har hittis måst nöja sig med provisoriska ösningar, vika behöva bättre underbyggas.och i mån av behov revideras. sutigen omfattar sjävaavverkningsberäkningenerr mångfad detajproj?em, där map. först genom upprepade försök kommer fram ti fugoda ösningar. Det dagsaktuea kravet på vetenskapighet i avverkningsberäkningen kan därför icke åsyfta en omedebart uppnådd fuändning, utan det avser mera den anda, i viken arbetet bedrives. Det skogsvetenskapiga insaget i avverkningsberäkningen begränsas ti att utreda, hur det kommer att gå, om skogen skötes på det ena eer andra sättet. Uppgiften att med edning härav väja handingsprogram igger.på ett annat pan och ska här endast diskussionsvis beröras. Den skogsvetenskapiga uppgiften har två faser, nämigen des probemösningen och des organisationen av det härav betingade räknearbetet. Då det här rör sig om mijoner siffror årigen, är sistnämnda arbetsfas synner, igen betydesefu.. Beträffande såvä probemösning som arbetsorganisation ha stora fram-

6 AVVERKNINGsBERÄKNINGAR 5 steg gjorts under arbetets gång. Den utformning av metodiken, som tiämpats i den sist utförda avverkningsberäkningen, nämigen för Norrbotten, torde anvisa den väg, som i huvudsak bör föjas. Denna metodik utgör stommen i efterföjande redogörese. IV. Program för avverkningsberäkning!. A skogsskötse innebär en ständig anpassning ti det rådande.htget, viken :påkaar individue behanding av varje bestånd och hänsynstagande ti varje stam i beståndet. Vid denna rikt nyanserade skötse är det emeertid. nödvändigt, att :man har en amän förestäning om hur bestånden hest böra s ut för CJ.tt under givna förhåanden ämna bästa resutat. Det är produktionsforskningens uppgift att underätta ett sådant bedömande genom redovisade typfa, sorn möjiggöra jämföreser mean resutaten av oika skötsemtoder. Savä denna amänna inrikting som detajutförandet åviar i ett st'örre företag riärmast den okaa förvatningen. Avverkningsberäkningen är i första hand ett instrument för företagsedningen, som härigenom kan konhoera skogsskötsens inriktning på förvatningarna. Vikoret för att denna kontro ska bi ändamåsenig är emeertid, att beräkningen åtminstone genomsnittigt grundas på den skötse, som är önskvärd i bestånden. En förhandsbedömning av sådana frågor är svår redan i det enskida beståndet, och den är ytterigt vanskig för hea skögskompex. För att en avverkningsberäkning ska bi ti verkigt gagn är det därför nödvändigt, att den uppgöres för- aternativa skötseprogram, vikas föj der redovisas genom beräkningen, så att ett va mean programmen bir möjigt. Vad som här sagts beträffande större skogsföretag gäer i stor utsträckning även för avverkningsberäkningar, -\rika med stöd av riksskogstaxeringen uppgöras för hea andsdear. Den mest påtagiga skinaden är, att skogsskötsen i sistnämnda fa icke står under enhetig kontro. Man har ingen garanti, att ett uppgjort program kommer att genomföras. En motsättning kan uppstå mean mest ändamåsenig skötse och sannoikt bivande skötse. Det är givetvis av värde att studera båda. Vid avverkningsberäkning för hea andsdear ha vi därför ännu större anedning än i fråga om förefag att åta beräkningen omfatta aternativa skötseprogram. En avverkningsberäkning med sådant syfte uppgöres ämpigen enigt föjande riktinjer: L Beräkningens gitighetstid ska vara bestämd. Särskit beträffande övre och meersta Norrands ännu icke stabiiserade skogsbruk är en ång gitighetstid önskvärd för att kunna överbicka åtgärdernas föjder. A

7 6 HENRIK PETTER,SON 36: 2 andra sidan bir beräkningen osäkrare,. ju ängre tid dn omfattar. Den har ;här begränsats ti 40 å,r.,,, U n der denna tid hinner ett visst område: övergås a v en.eer två.riksskogstaxeringar. Vid varje sådant tifäe torde en: ny vverkningsberäkning böra uppgöras, varvid den tidigare förfaer. Man får då möjighet att med edning av den gångna tidens erfarenhet förbättra beräkningens säkerhe. 2. Begynneseförrådetberäknas tj.orm'at på uppgifter från' taxeringen. Därvid är en fördening på boniteter och åderskasser grundäggande för den. ',.. ' ' ' ' -., kommande beräkningen. På grund härav uppsorteras riksskogstaxeringens areaer, stamanta för täds(.g och diameterkaser sat poträd på tre bonitetsgrupper, varvid medeboniteten bidar en grupp och bo!iteter, s<?m äro bättre eer sämre än medeboniteten, föras ti vardera en grupp. Varje bonitetsgrupp fördeas.... på åderskasser, med början vid första garingen. ;. I föreiggande beräkningar ha såunda endast medta.gits åders-.... '. ' kasser från III och uppåt å bonitet V och pättre samt åderskasser från IV och uppåt å bonitet VI ch sämre. Vid i övre och meersta Norrand rådande förhåandn ha på så sätt erhåits 7 gruppenheter, vikas utvecking under 40 år vi önska studera med särskijande av trädsagen ta och gran:. ' ' Därvid tjäna i varje diameterkass provträdens medehöjd och medyåder samt medetaet av deras diametertiväxter under senaste fem år som utgångspunkter. Från dessa amänna reger finnes ett undantag. Norrbotten.s äns app ;mark har av. besparingsskä ej riksskogstaxerats. I stäet ha uppgifter o.t;n virkesförrådet erhåits genom bearbetning av domänverkets och skogsvårdsstyresens taxeringar åren I I. Då domänverket och skogsvårdpstyresen använda andraboniteringssyste än riksskogstaxeringe,n ha dessa uppgifter först måst omföras ti sistnämnda boniterng för sa?mq.näggnipg ed den riksskogstaxerade deen av Norrbotten, varefter hea området gruppvis omförts.ti produktionsforskningens bonitering, som ensam tiåtr en beräkning av höjdutveckingen. Uppgifterna för N.orrbotteiJ.s.appmar vom- f{)rd{iade -på 40-åriga åders. kasser, vika för sa:mma)äggning med den riksskogstaxerade deen måste :uppdeas på 20-å:riga åderskasser,. För Norrbottens appmark saknades provträd. Av beräkningstekniska skä ha diameterkassernas okända höjder och ådrar gruppvis tagits från fodområdesgrupp III (Västerbotten), medan de okända tiväxterna gruppvis tagits från den riksskogstaxerade deen av fodområdesgrupp -II (Norrbotten). för hea övre och meersta Norrand gäer, att kubering och aptering av

8 36:2 AVVERKNINGsBERÄKNINGAR 7 begynneseförrådet skett först efter sammansagning av grupperna på sätt som redovisas i det föjande. 3 Skötse program. Tigrund för arbetetäggesett garingsprogram. Den därvid erhåna utveckingen kan vid oika tidpunkter avbrytas genom sutavverkning. Kombinationen av garingsprogram och sutavverkningsåder definierar skötseprogrammet. Ett garingsprogram bör för varje bonitet fixera tiden för första garingen öch tidsintervaet mean garingarna. För Norrand har vats intervaet tio år. Detta är enbart en beräkningsnorm. Bir intervaet i verkigheten ett annat, inverkar detta föga på resutatet, om garingen anpassas därefter I ett skogsbruk cirkuera garingania, under intervaet över hea garings-. bara areaen, så att vid tioårigt interva en tionde av areaen-garas varje år. För. att förenka beräkningen ha dessa åriga garingar tänkts föragda ti mitten. av tioårsperioder. Såunda utföres i avverkningsberäkningen garing vid tifäena 5, 15, 25 och 35 år efter taxeringen. Även sutavverkningarna ha koncentrerats ti dessa tidpunkter. Garingsprogrammen ha i beräkningen definierats genom två faktorer, av vika den ena avgör garingens orientering (mer eer. mindre utprägad åggaring, genomgaring och mer eer mindre utprägad höggaring). Den andra faktorn bestämmer i föreriing;med.den första faktorn garingens styrka. Ett garingsprogram kommer tii uttryck genom stamantaets ändring vid varje garing i varje diameterkass. Vid genomgaring fortskrider stamantasreduceringen procentuet ika i aa diameterkasser, medan den vid åggaring går fortare i de ägre diameterkasserna och vid höggaring fortare i de högre. Systeinet verkar i tiämpni11gen smidigt,. men sambandet mean de \grundäggande faktorern'a och stamantasutveckingen är atför kompicerat för att tiåta eh närmare redogörese i detta sammanhang. ' Vid avverkningsberäkningar för. Norrand ha tiämpats två åggaringsgrader, som vats så, att den starkare garingen också är mer åggaringsbetonad; Huggningsformen har modifierats genom att de grövsta stammarna uttagits vid första garingen. I N arrbotten och meersta N arrand ha såunda aa stammar över 35 cm-tagits vidförsta garingen efter taxeringen, medan för Västerbotten en mindre ättbeskriven rege med ungefär samma innebörd tiämpats. ' - Ett :sadant garingsprogram är. givetvis schematiskt. Den skötsernetod, som ansetts önskvärd, harmåst förenkas-för att.minska arbetet och underätta jämföreser. Detta framträder särskit vid beståndens. begynnande av Vecking. Därvid är det ofta ä1npigt att inägga en period av höggaring före sutavverkningen.. Ur skötsesynpunkt är dettaviktigt, men för avverkningsberäkningen har det mindre betydese,jom de. stammar, som bort höggara s,

9 i stäet redovisas i sutavverkningen. Sådana detajer kunna med förde studeras i renodade typfa. Vid behanding av. riksskogstaxeringens heterogena grupper skue förbättringn av resutatet knappast motsvara det ökade arbetet. Sutavverkningsprogrammen ha i beräkningarna formuerats synnerigen enket. Därvid ha skits på två aternativ: tidig och sen sutavverkning. Med tidig sutavverkningsåder förstås i varje bonitetsgrupp den åder, vid v.ken de nuvarande, iner.eer mindre abnorma bestånden hest borde sutavverkas, om hänsyn endast behövde tagas ti varje enskit bestånd. Det förutsättes att. i framtidens bestånd, som från ungdorrien varit underkastade norma skötse, denna tidiga sutavverkningsåder ska kunna sättas ägre ännu De sena sutavverkningsådrarria införas i kakyen med tanke på behovet att överhåa avverkningsmogna bestånd för att utjämna en befimtd brist senare. De äro i aa boniteter 20 ar högre än de tidiga. För bestämmande av tidiga sutavverkningsådrar skue i ett stabiiserat skogsbruk erfordras omsorgsfua utredningar. Beträffande övre och meersta Norrand har detta icke ansetts nödigt, enär den tidiga sutavverkningen här icke kan omedebart tiämpas, utan endast tjänar ti jämförese. I beräkningen ha, såsom iörut nämnts, bott medtagits.åderskasser, som vid taxeringen: voro- garingsbara Avverkning i senare inväxande bestånd samt avverkhing av vid taxeringen befintiga fröträd och under 40-årsperio'deh städa fröträd ha beräknats-särskit och tiagts respektive 20- årsperioder: 4 skötseprogrammets föj der visa sig des i de avverkade kvantifeterna ochdes vid jämförese mean begynneseförrådet och sutförrådet efter 40 år. Båda sagen av verkningar beysas, då utveckingen under hea 40-årsperioden föjes från begynneseförrådet ti sutförrådet. Beräkningen sker separat föcvarje grupp, varje trädsag och varje. diameterkass i begynneseförrådet. Därvid studeras' stamantasutveckingen, höjdritveckingen och diameterutveckingen var för sig. 5. Staman tasutveckingen erhåes genom att på begynneseförrådets stamanta i varje diameterkass tiämpa skötseprogrammets föreskrifter enigt mom Motsvarande beräkning av höjdutveckingen möter vissasvårigheter. Dessa bero des därpå, att en grupp icke är ett bestånd utan en saming mycket varierande bestånd, samt dessutom på motsättningar mean riksskogstaxeringens okuära bonitets- och åderskassbedömningar och provträdens precisionsobserverade åder och. höjd. Vid de nu utförda beräkningarna har uppgiften östs provisoriskt genom att varje grupp först boniterats enigt produktionsforskningens metoder, varviddert 'bast representerade diameterkassens provträd tjänat som utgångs-

10 36: 2 AVVERKNINGsBERÄKNINGAR 9 punkt. Därefter ha med samma metoder teoretiska höjder beräknats för varje diameterkass vid taxeringen samt 5, :t5, 25, 35 och 40 år.efter taxeringen. Sutige:O: ha diameterkassernas teoretiska höjder genom: vissa korrektioner bringats att överensstämma med de vid taxeringen observerade. höjderna i varje diam:eterkass. 7. Med hjäp a v produktionsforskningens diametertiväxtfunktioner, och riksskogstaxeringens observerade diametertiväxt under senf\'ste fem år beräknas diametern tveckingen i varje ursprungig diameterkass. Tiväxtberäkningen bir härigenom! beroende av kimatet under sagda femårsperiod. För nätvarande saknas möjigheter att korrigera resutaten til områdets normakirna t. Beräkningen av diameterutveckingen sker iksom för stamanta och höjder separat för varje trädsag. Då emeertid diamet.ertiväxten påverkas av tätheten och båda trädsagen förekomma på gruppens area, måste arbetet fortgå under växevis gemensam beräkning. av tätheten och separat beräkning av tiväxten. 8. T i1v äx tf uh kti o n e n representerar, iksom aa ut j ämningsfm!ktioner, materiaets medeförhåanden i aa de avseenden, som icke fixerats genom särskida variaber. Om en sådan funktion tiämpas på ett materia.med andra medeförhåanden än ursprungsmateriaets, behöver därfidr.funktionen ändras. Vid avverkningsberäkning kan denna justering åstadkomnias geno.m att tifoga en så avpassad konstant, att den med funktionen beräknade tiväxten för 5 år före taxeringen i varje diameterkass: bringas i. överensstämmese ined riksskogstaxeringens observerade tiväxt för samma period. Denna tiäggskonstant bibehåes sedan vid beräkning av diameterutveckingen framåt. g. Vid nu utförda avvetkningsberämingarharpå dettasätt enucka: utfyts, som ejest hotade attomintetgöra arbetet. Skogsforskningsinstitut,etsmateria a v norrandsgran är nämigen otiräckigt för häredning av en tiväxt- funktion. Enda möjigheten var att efter i'niom. 8 beskrivna konstantkorrektion tiämpa tafunktionen jämvä på. gran. Innan derma. utväg tigreps prövades den på vårt enda tiräckiga granmatetia, nämigen panterad gran i södra Sverige. Härvid erhös med den korrigerade norrändska tafunk;-. tiorren nästan ika god tipassning ti det sydsvenska granmateriaet som genom en direkt ui detsamma häredd funktion. Samma konstantkorrektion har gjort det möjigt att för tifäet bm;tse: fråh två fekäor vid bestämning av tätheten i grupperna, Des )ar riksskogstaxeringen ur adersgrupperna utbrutit,,överståndare i ungskog och urrdetväxt i gamma skog, vika stammar vid här beskrivet arbetssätt. borde. ha bidragit :ti' gruppernas täthet. Och' dessutom.får i aa grupper täthe1te11 a\ ta och gran ett tiskott av björk, som i icke kunnat indragas i kakyen.. På dessa båda vägar uppstår en underskattning av tätheten, som i sin tur *.Htdde. från Sfaten.'i Sknr:sfnrsknin:sin.sfiuf. Hnnå _16!

11 O HENRIK PETTERSON 36: 2 ger för stor tiväxt. Feet motväges emeertid därav, att principiet samma fe begås vid beräkningen bakåt för bestämning av tiäggskonstanten. Funktionen bir härigenom i viss mån tipassad ti den feaktiga täthetsbestämningen. ro. Resutat. På i mom. 2, 5, 6 och 7 beskrivet sätt erhåas för varje grupp av bonitet och åder, varje trädsag och varje skötseprogram uppgifter på stamanta, höjd och diameter i varje ursprungig diameterkass vid vart och ett av de tifäen, som intressera oss, nämigen vid taxeringen samt 5, 15, 25, 35 och 40 år efter taxeringen. Därvid avse stamantaen >>vid taxeringem> och >>40 år efter taxeringem förråden, medan stamantaen vid övriga tifäen avse avverkade träd. Varje kombination av höjd och diameter representerar en kassmedestam, som kan kuberas med NÄSLUNDS funktioner, formbestämmas enigt vid institutet upprättade tabeer och sutigen apteras. För att nedbringa arbetet med kubering och aptering sammansås des aa grupperna, des tifäena >>Om 5 ån> och >>om I5 ån> ti r:a 20-årsperioden och des tifäena >>Om 25 ån> och >>om 35 ån> ti 2:a 20-årsperioden. A _sammansagning sker under vägning med respektive stamantal På detta sätt erhåas för varje trädsag och skötseprogram uppgifter på stamanta, höjd och diameter i varje ursprungig diameterkass vid vart och ett av fyra tifäen, nämigen vid taxeringen, under r:a 20-årsperioden, under 2:a 20-årsperioderr och 40 år efter taxeringen. I det förestående har taats om ursprungiga diameterkasser. Här bör anmärkas, att vid nu utförda avverkningsberäkningar de ursprungiga s-cmkasserna haverats för nedbringande av spridningen i höjd och diameter. Då tvekan kunnat uppstå om gruppsammansagningens inverkan på utbytesberäkningen, har för ett fodområde spridningen kring de sutiga medehöjderna undersökts. Resutatet bev, att hänsynstagande ti spridningen: icke var av utsagsgivande betydese vid avverkningsberäkning, utom möjigen för de ägsta diameterkasserna. rr. Kuberingen avser stammassan under bark. Vid beräkning av diametern under bark borde hest riksskogstaxeringens observationer ha utnyttjats. För att möjiggöra användningen av arbetsbesparande speciatabeer har barken i stäet beräknats enigt institutets barkfunktioner för hea Norrand. r2. Apteringen sker för t im re t med en utdragningsmetod, viken för varje stock eftersträvar det största toppmått, som är förenigt med kravet, att hea partiets medeängd ska utgöra r6 fot. Då den teoretiska apteringens medeängd i verkigheten minskas genom infytande av tekniska fe, har som må för vår aptering satts r6,s fot. Med tiägg av 0,5 fots stötmån bir eftersträvade- bruttomedeängden I7 fot.

12 36: A VVERKNINGSBERÄKNINGAR 11 För att underätta arbetet mätes toppdiametern vid kapstäet; atså utanför stötfoten. Den bir härigenom något för iten, varti hänsyn bör tagas vid vissa användningar av resutaten. Kubikmassan timmer avser verkig massa, inberäknat stötfot. De apterade stockarnas massor sammanföras ti kasser om hea tum, för ta fr. o. m. 5" och för gran fr. o. m. 6". Medeängden beräknas dock endast för ta 6" och grövre, samt för gran 8" och grövre. De ägre tumtaen redovisas för att möjiggöra en diskussion om verkningarna av oika gränsdragning mean timmer och massaved. Om t. ex. 6" godtages som undre gräns för tatimret ska föjaktigen 5" tatimmer föras ti massaved. Mass a veden utdrages atid ti3" topp, dock med ro fot som minsta ängd. Småvirke tages endast ur träd, som ej ämna gagnvirke. Småvirket apteras i ro fots ängder med minst " topp. Massorna redovisas preiminärt toppmåttskasserna " och,s", men sammansås i sutredovisningen. Toppar avser den ej utnyttjade deen av gagnvirkesträd och småvirkesträd. Röjningsvirke omfattar enigt skötseprogrammen avverkade träd, som ej ämnat gagnvirke eer små virke. Röjning, som utföres i ännu ej garingsbara bestånd, ingår föjaktigen icke i redovisningen. Förestående aptering skijer sig från den, som använts för beräkning av sortimentsutfaet mean båda riksskogstaxeringarna samt vid utarbetandet av skogsforskningsinstitutets ro-årsprognos. Där har nämigen at ta-. timmer uttagits ti 6" och at grantimmer uttagits ti 8 11, utan hänsyn ti att minimidimensionen ofta ej uppnås vid vanig aptering. I nämnda beräkningar har därför timret överskattats och massaveden underskattats i jämförese med den nu utförda apteringen, som torde stå verkigheten närmare. För summa gagnvirke, atså timmer och massaved tihopa, äro emeertid beräkningarna uppgjorda med samma förutsättningar. Vid en dyik teoretisk aptering erhåas bruttomassor, som icke påverkats av umpning eer överföring ti annat sortiment på grund av kvaitetsfel Sådana korrektioner torde böra överämnas ti den okaa sakkunskapen. Sedan kassmedestammarna apterats enigt förestående mutipiceras utbytena med stamantaen, varigenom för varje kombination av trädsag och skötseprogram erhåes en sortimentstabå, som för begynneseförrådet, avverkning under r:a o-årsperioden, avverkning under :a o-årsperioden och sutförrådet redovisar. de beräknade massorna av oika sortiment. r3. I första hand jämföras skötseprogrammens tabåer inbördes med avseende på avverkning och förrådsändring. Med stöd härav och under hänsynstagande ti föryngringsytorna (se mom. r4) utväjes det bästa skötseprogrammet. Detta va förutsätter ett övervägande av aa på frågan inverkande faktorer, främst industrins råvaruförsörjning och tigången på arbetskraft.

13 12 HENRIK PETTERSON Härvid uppstå vissa svårigheter. Såsom framhös i mom. 12 visa utbytestabåerna resutaten av teoretisk aptering, varför korrektioner behöva göras för ump och omföringar mean sortimenten på grund av kvaitetsfel Dess" utom bör observeras, att i vissa avsättningsägen at utfaande virke ej kan tigodogöras. Föruster uppstå genom sjunkning i fottederna. Stora kvantiteter virke tagas i anspråk för husbehov och annan inandsförbrukning, som ej redovisas i industrins råvarustatistik. Därjämte uppstå differenser genom oika mätningsprinciper. För omföring av utbytestabåernas siffror ti beräkning av industrins råvaruförsörjning fordras därför omfattande utredningar av annan art än den nu föreiggande arbetsuppgiften. Aa dessa korrektioner har riksskogstaxetingsnämnden kringgått genom att ur observationerna vid de båda riksskogstaxeringarna beräkna den mean taxeringarna utförda avverkningen (avverkningsberäkning bakåt).' 1\fetodiken härför har utarbetats av jägmästare E. HAGBERG. Uppsaget är förträffigt, men det har hittis endast genomförts summariskt,' varför det är.svårt 'att bedöma resutatens säkerhet. Då någon säkrare uppgift på utförda avverkningar icke föreigger, har emeertid avverkningsberäkningen bakt:.t, som hittis pubicerats bott för meersta Norrand, här godtagits som uttryck för bruttoårsavverkningen mean taxeringarna. Enigt HAGBERGs förfarande beräknas kvofen mean årsavverkningen framåt och årsavverkningen bakål Under förutsättning att korrektionen för omföring ti industrie råvara förbivit konstant utvisar denna kvot reationen mean den bivande råvaruförsörjningen och den försörjning, som rådde mean riksskogstaxeringarna. I utbytestabåerna ha sådana. kvoter. införts i syfte att åskådiggöra den benäknade. avverkningens innebörd. Då N arrbottens appmark ej medtagits i. avvermingsberäkningen bakåt för fodområdesgrupp I-II; har vid denna jämförese appmarksområdet måst utesutas äve11 från' den nu.utförda avverkningsberäkningen framåt, viket skett genom en ö\!ersagskåky. För att minska arbetet ha.för nämnda fodområdesgrupp jämföresekvoter be,räknats endast för.sen sutavverkning och medestark garing. 14. Hörutom av virkesutbytet påverkas vaet. mean oika skötseprogram av hänsyn.:ti de föryngringsareaer,.som.uppkomma vid genomförande av de1 oika programmen. Frågan gäen, i viken mån det är möjigt att taga hand om nya föryngringsareaer, särskit 11nder rådande brist på arbetskraft. Som utgångspunkt för en diskussion härom tjäna areaerna i de åderskasser, som enigt respektive program sutavverkas under va,rje.o-årsperiod. Vid fråga hur stot de av dessa areaer, som beh'över bi föremå för särskida fiiiryngringsåtgärder, möta vi emeertid betydande. svårigheter. Härvid måste ett särskit förhåande beaktas. Riksskogstaxeringens åders statistik är :grundad på ett stort anta undersökta små ytor..på en avsevärd de av dessa har beståndet varit sammansatt av träd i oika åderskasser.

14 36: 2 A VVERKNINGSBERÄKNINGAR 13 Småytans area har då okuärt fördeats på. dessa åderskasser. Den area;. som angivits för t. ex, åderskass IX, är såunda spridd över en mycket större yta, där de gama träden i å:derskass IX kunna förekomma gruppvis eer. stamvis bandade med yngre träd. Att på rummet bedöma, i viken mån sutavverkning av åderskass IX öppnar nya föryngrip.gsytor, är därför ytterst vanskigt. Det sagda gäer för aa åderskasser, som förfaa ti suta,vverkning under 40cårsper.ioden. En annan svårig,het igger. däri, att ångt ifrån a verkig föryngringsyta behöver hu föremå. för åtgärder. Oftast erfordras vä en hyggesrensning, men denna bir.i enkare fa ej särsk:it betungande. Utsagsgivandebi d(:) stora föryngri)gså-tgi.rderna, såsom markberedning, bränning och kutur. Att förutbedöma dessa arbetens, behöviga omfattning. är emeertid icke ätt. Den för avverkningsberäkningen viktiga frågan, huruvida i övrigt motiverade suta, vverkn:i;gar. behöva begränsas a v hänsyn ti föryngringsar betet, förtjänar dädör största, beadande, icke minst. från de okaa skogsvårds myndigheternas sida. Vid de sogi?a förhianden: som råda.i övre och meersta Norrand: ger en avverkningsberäkning efter här tiämpade injer avsevärt större sutavverkningsyta un,der första o-årsperioden än under den andra. Då den praktiskt godtagbra sutavverkningsytan för närvarande är svå.r att bedön1a, är 'd'et skäi att ia(ttaga försiktighet. Ett steg i rätt riktning synes vara att sammanså båda perioderna, så att den beräknade årsavverkningen och åriga sutavverkningsytan kommer att gäa för 40 år. rs. I enighethärmed ha i efterföjande beräkningar de båda o-årsperioderna sammansagits vid sutredovisningen, som såunda omfattar begynneseförråd, avverkning under 40 år, årig avverkning under 40 år och sutförråd. För att underätta jämföeser ha dessutom införts des kvoter mean årig avverkning under 40 år och beräknad årig avverkning under perioden mean båda riksskogstaxeringarna samt des kvoter mean sutförråd och begynneseförråd. De så erhåna utbytestabåerna utgöra beräk ningens huvudresutat. Vid tabåernas användning bör observeras, att, siffrorna för summa gagnvirke äro såkrare än de separata uppgifterna för massaved och timmer. Fördeningen på sortiment påverkas av proportionen mean garing och sutavverkning samt för garingsdeen av uttagets styrka och dess orientering i krnskikten, atsa av garingsformen. Infytandet av sutav\rerkning och garingsstyrka har prövats objektivt genom de aternativa skötseprogram men. För att minska arbetet har det varit nödvändigt att avstå från en iknande prövning av garingsformens inverkan. Fördeningen på sortiment igger därför i viss mån öppen för diskussion, dock endast beträffande avverkningens garingsde och endast för garing i åderskasser, som ej sutavverkas

15 14 HENRIK PETTERSON senare under 40-årsperioden. Genom dessa begränsningar utesutas de mest timmergivande ådrarna från infytande av garingsformen, varför den vafria marginaen vid bedömning av timmerutfaet krymper samman ti rätt obetydiga beopp. Tis vidare torde därför den angivna sortimentsfördeningen böra godtagas som riktig för 40 år framåt. Om jämförese önskas mean sortimentsutbytena vid avverkningsberäkningarna framåt och bakåt är det nödvändigt, att båda apteringarna ske efter samma grunder. Detta vikor har fyts approximativt genom att kassmedestammarna för skötseprogrammet >>medestark sem> i meersta Norrand omapterats enigt riksskogstaxeringens reger, varigenom för timmer av ta och gran erhåits reationsta mean de båda apteringarna. Dessa ta utgjorde för ta o,s och för gran o,7o. Med hjäp av reationstaen har sedan beräknade timmerutfaet i riksskogstaxeringens avverkningsberäkning bakåt för samtiga fodområdesgrupper omförts ti här använd aptering, varefter återstoden av timret överförts ti massaved. Jämföresekvoterna kunde sedan beräknas i vanig ordning. Då jämföresekvoterna uttrycka reationer mean var för sig osäkra massor, äro kvoterna givetvis osäkrare än massorna. Beräkningarna ha utförts aternativt för tidig och sen sutavverkning samt för medestark och stark garing. Aternativen för sutavverkning definieras på föjande sätt: Fodområdesgrupp Bonitet Åder vid sutavverkning tidig sen I-II och III v och bättre 135 I 55 VI 145 r6s VII och sämre I IV-V IV och bättre IZ5 145 v 135 I 55 VI och sämre 145 r6s Beträffande garingsaternativen se mom. 3 här ovan. En närmare definition måste anstå ti en utförig framstäning i annat sammanhang.

16 s6: A VVERKNINGSBERÄKNINGAR 15 V. Avverkningsberäkningarnas resutat Dessa framgå av föjande utbytestabåer: Fodområdesgrupp I-II Trädsag ta sutavverkning tidig sen Garing medestark stark medestark stark Biaga I I 2 2 gran tidig sen medestark stark medestark stark III ta tidig sen medestark stark medestark stark gran tidig sen medestark stark medestark stark IV-V ta tidig medestark 9 sen )) 9 gran tidig )) ro sen )) ro Utbytestabåerna omfatta aa diameterkasser från o cm vid 1,3 m. I tabåerna ha endast medtagits åderskasser från III och uppåt å bonitet V och bättre samt åderskasser från IV och uppåt å bonitet VI och sämre. Aa kvantiteter avse r ooo-ta m3 under bark. I tabåerna användas föjande förkortningar: = begynneseförråd vid taxeringen. Avv. = avverkning under 40 år. Årig avv. Avv. 40 ]P = årsavverkning under jämföreseperioden mean riksskogstaxeringarna. =" sutförråd 40 år efter taxeringen.

17 16 HENRIK PETTERSON Tidigare har jag framhåit, att det definitiva vaet mean skötsemetoderna förutsätter ett samtidigt hänsynstagande tiaa inverkaride omständigheter, såsom i;:dustrins råvarubehov tigången på arbetskraft och behovet av föryngringsåtgärder. Det torde ankomma på Norrandskommitten att verkstäa denna avvägning. Därmed är det sagt, att de framagi:å' siffrorna icke innebära försag, utan materia för frågans bedömande. Vid en sådan bed'ömning intager sambandet mean avverkning och förrådsändring första rummet. Det nuvarande äget kräver, att avverkningen under närmast kommande år ej bir ägre än som är nödvändigt. På grund av de norrändska virkesförrådens knapphet fordra å andra sidan hänsyn ti framtiden, att förråden ökas eer i varje fa ej minskas. Man kan ;här ej uppstäa några absouta krav. Om förrådsminskning uppträder även' vid tiämpning av det tämigen restriktiva skötseprogrammet >>medestad{ sem, torde den få anses för tifäet oundvikig, varför den bör accepteras. Svårare att avväga äro sådana fa, då en stark förrådsökning' är möjig, men endast kn erhåas genom starkt minskad avverkning. En sådan situation' uppkommer vanigen genom en åderskassförskjutning, som är gynnsam för produktionen men ej medför motsvarande avverkningsbehov. Denna situation kan vara den enda på mycket änge, då en förrådsökning kan åstadkommas. Man böt därför ej mer än nödigt försumma att utnyttja den föreiggande möjigheten. En kompromiss synes här vara den naturiga utvägen. Efter en sådan avvagning mean avverkning och förråd bör övervägas, huruvida de föryngririgsytor, som sannoikt motsvara de vada skötsepragråmmens sutavverkningsytor, kunna inom rirr.ig tid omhändertagas. I annat fa maste 'sutavverkningsådern höjas, viket kan medföra, att en eftersträvad årsavverkning ej kan uppnås. De för ett bedömande efter förutnämnda injer nödvändiga uppgifterna meddeas här nedan för varje fodområdesgrupp. ' - ' I. Fodomr4desgrupp I--II. Nedre Torne äv m. f. t. o. m. Skeeft SI:utavver]>:ning tidig sen Kamark vid taxeringen hektar hektar sutavverkningsyta för 40 år.... I I >> 98I I38.> Sum]Tia I 487 I46. hektar I hektar % av skogsmark.... Att omhändertaga per år..., , )) äv. 3I, ))

18 3.6: 2 A VVERKNINGSBERÄKNINGAR 17. Ta. Då ;;kötseprogra,mmet >imedestark serp> är.det enda, som ej medför förrådsminsknng, bör petta program föredragas ur skogig sy)punkt. Jämföresekvoten för gagnvirke är här o, 79. Gran. Aa.skötseprogram mi)ska förrådet, Ur skogig synpunkt bör >>medestark. sem. acgepter<:ts- Jämföresekvoten för gagnvirke är här 0,6 5. Fodområdesgrupp III Rickeån m. f. t. o. m.. G ide och Mo ävar m. f. Kamark vid taxeringen...,. Sutavverknihgsy'ta.för 40..,, %.fly skogswar:k.;.,....,...,., Att?m,äpdyrta,g'j,per,år.... Sut a v; e rk n i n g tidig Sen I75 6oo hektar IJ5 6oo 499 6cio 330 Soo 675'2oci hektar 25,8 I6 88o )).'3o64oo I9,4 I2 66o hektar hektar )) Ta. Aa sköeeprögram minska fötrådet. Ur skogig synpunkt bör >)medstark sem> ac'cepteras. Jämföresekvötn för gagnvirke är hät 0,67. Gran. Tva' skötsj:irogram öka förrådet. Största ökningen inträffar för '>>:ffijdestark serb 'ni:ec t8,9 %: Jämföresekvoten!ör gagnvirke enigt detta program är o,77. 'OTskogig synpunkt böt'>nneddstark sen» hest accepteras. 3:. Fodområdesgrupp,IV -V_. Ångermanäven m. f. t. o. m. Ljungarr m: f. För denna fodområdesgrupp ha uppgifter ämnats preiminärt i ett föredrag, införhärnömässan.i946. Då dessa resutat påverkats av ett överforingsfe, som genom säregna omständigheter undgått kontro, har gruppen omräknats för programmen >>Ihedestark tidig>> och >>medestark sen». Vid omräkningen har den för Norrbotten tiämpade metodiken föjts. De för föryngringsåtgärderras bedömande grundäggande areaerna äro föjande: sutavverkning tidig Sen Kamark vid taxeringen.... 2I7 200 hektar ZI7 200 hektar sutavverkningsyta för 40 år o o o o o I II5 500 >> >) Summa I 332 JOO hektar,% av sk.og;;mrk 32,,5 Att omhändertaga per år...., I8,>> hektar 2I, ))

19 18 HENRIK PETTERSON g6: 2 Ta. Endast skötseprogrammet >>medestark sem ökar förrådet. Tr skogig synpunkt bör detta program accepteras. Jämföresekvoten för gagnvirke är 0,69. Gran. Endast skötseprogrammet >>medestark sem ökar förrådet. Jämföresekvoten för gagnvirke är här 0,67. Då emeertid förrådsökningen uppgår ti32,4 %, torde en höjning av den åga jämföresekvoten genom en kompromiss mean >>medestark tidig>> och >>medestark sem vara ur skogig synpunkt försvarig. 4- Samtiga fodområdesgrupper A v förestående översikter framgår, att hänsynstagande ti förrådets ändringar överat, utom för gran i fodområdesgrupp IV-V, kart eder ti vaet av sen sutavverkning. Här bör understrykas, att detta är en tifäig nödfasutväg. Det är ett önskemå att så snart som möjigt kunna övergå ti tidig sutavverkning, som bättre utnyttjar varje enskit bestånd. För bedömandet av när detta kan ske är det av värde att få en förestäning om den framtida utveckingen efter de 40 år, som hittis tagits i betraktande. Att fortsätta avverkningsberäkningen ängre än 40 år möter, såsom förut framhåits, betänkigheter. Det finnes emeertid en för den framtida virkesavkastningen betydesefu faktor, vars utvecking ätt kan beräknas, nämigen sutavverkningsareaen. Ett studium av dennas ändringar ger viktiga uppysningar om utveckingstendensen ängre fram i tiden. sutavverkningsareaer för 40 år i hektar. Period Fodområde sutavverkning år I-II III IV-V 0-40 sen 98I I oo 672 oo 4I-80 )) 57I I I I-:-IZO )) I I I norma )) I I o- 40 tidig I IJS oo I II I- 8o )) I 900 I375 JOO 8I-I20 )) I OZJ 4I5 799 IOO I IZO 500 norma )) I II3 84I 736 JIZ I I Förestående areaer avse endast bestånd, som redan finnas. Nytikommande bestånd hinna ej uppnå ifrågavarande sutavverkningsådrar inom de närmaste ro åren. Växingen i bivande sutavverkningsareaer beror utesutande på den nuvarande ådersfördeningen inom bonitetsgrupperna.

20 A VVERKNINGSBERÄKNINGAR 19 Normaytorna för sn och tidig sutavverkning äro beräknade utan föryngringstid. Vid sen sutavverkning visar fodområdesgrupp I-II ett starkt baksag under andra 40-årsperioden, medan för övriga grupper areaerna stiga starkt. Tidig sutavverkning ger en jämnare areautvecking, dock med en måttig tibakagång under andra perioden för grupp I-II och under tredje perioden för grupp IV-V. Med hänsyn ti sutavverkningarnas jämnhet vore därför aternativet >>tidig>> att föredraga på ängre sikt. A andra sidan visa utbytestabåerna, att tidig sutavverkning under första 40-årsperioden medför en minskning av de förut knappa förråden även vid >>medestark» garing. Om den utveckingsbara skogen i verkigheten bir hårdare garad än medestarkt, skärpes förrådsminskningen ytterigare. Dessutom är det osäkert, om de omfattande föryngringsarbeten, som påfordras vid tidig sutavverkning, verkigen komma ti utförande. Man kan ej bunda för att programmet >>tidig>> i nuvarande äge medför en viss risk för vanhävd. Denna risk kan för enskidas skogar eimineras genom revision av skogs vårdsagen. Sedan omstäning skett ti en mera skonsam behanding av skogsbestånden och den nya inriktningen hunnit verka, kan man räkna med en fortskridande förbättring av produktionen, som möjiggör tidig sutavverkning utan förrådsminskning. Tidpunkten, då detta eftersträvade tistånd uppnås, kommer att framgå av bivande riksskogstaxeringar. Summary Cutting Budgets Computed for Upper aud Midde Norrand The present paper consists mainy of a report handed in to the Norrand Committee on the 31st December, The aim is to obtain an estimate of the quautities of saw timber and pupwood that can be cut during a period of 40 years, The estimate is based on figures on the present state of the forests given by the Genera Survey. The future yied has been estimated by aid of statistica functions obtained by investigations on the experimenta pats of the Forest Research Institute of Sweden. In view of the urgent nature of this interesting probem the resuts had to be pubished as soon as they were obtained. It has not been possibe simutaneausy to give a satisfactory report on the methods used. The intention is to have this done ater.

21 Biaga r.!'y o Ta. FLODOMRÅDEScGR'u:PP r-n Nedre Torne äv m. f.- t. (). m._:skeefte äv; Aa'kvantiteter avse ;[oo()-ta m_ 3 under b;1rk:,ti:<:ig sutavverkning._ Garing 'dedestark stark - - Avv. 1 Årig avv. - Årig avv. JP.. Avv. Årig avv. - -G a. g n v i r k e.. E; j :g a. g,n v i r k e Massaved Timmer Smäviikc. Tupp>c Röj-..!3umma Summa v1r e - Ej tim-1 Timmer- S 6, _ merdugig. dugig 5" umma :: -... Tota-- summa I I 4I I ,5 I8f 54Z6 I 4J ro IZ Z OI5 466'? i I I.I9I' : I6J so-4 >II7 4I,o o8, 4 37I, I8 op , I I 8ss 0,837 I, 3Ö.6 o, 97 5 Oo8 8 I o 9 3:I I, 336 I, o 5o I, 3 2 I, I:40 o, g so IJ I 4I -I I I I I os I Io Z49 I o6 I o. I35 3I, 4 Z4I, ,4 - trj?: H P'i >- >- trj?: (/'J o Årig avv. JP Z4 969 I6 so 4I I o o, 756 I, I g8 o, 886 0;837 o, 86o I, I 78 0,920 I, I 2 I I, 007 0, '" "

22 Biaga 2. "' FLODOMRÅDESGRUPP 1-11 TaL Nedre Torne äv m. f. t. o. m. Skeefte äv. Sen' sutavverkning. Aa kvantiteter avse roao-ta m3 under bark. Garing G a g n v i r k e E j gagnvirke Massaved Timmer J. Snmma Småvirke merdugig dngig s" Summa 6"- Ej tim- Timmer- Toppar Röj n.- summa virke Snmma Tota- Medestark ! I I Avv Sr I Årig avv r r o, III 26, ,8 Årig avv. 1 JP o, 6-j: 0,97 0, rs II9 I 778 ro ö; g og I, I I 3 o, 969 I, I 9 3!,074 I, 373 I, I 2 8 I, I, I 97 I, o 85 stark I I Avv II I Årig avv r , , , Årig avv. JP : 'r I 6r5 gb75 95 o82 o, sos o, 98): o, 85;7 I,: I 5 : 0,9?8 I, ,974 I, I 2 2 I,o45 o, 984 Gäer för fodområdesgrupp I-II exk. Norrbottens appmark.» < tr1?;;!?'1 H 0 (/ :d tr1 :;o ;p:?'1 H c;j» :;o t'-'

23 Biaga J. tv tv Gran. FLODOMRÅDEsGRUPP Nedre Torne äv m. f. t. o. m. Skeefte äv. Aa kvantiteter avse roao-ta mj under bark. Tidig sutavverkning. Garing Ej tirn- merdugig Medestark 31 07S Avv. 2S 9S4 Årig avv. 725 Årig avv, ---- JP 22 SJs 0,736 stark 31 07S Avv Årig avv. 757 Årig avv. JP 21 24S o, 684 G a g n v i r k e E i Summa Småvirke ors S S7 46 g6r J6,4 994,4 rso I 174,4 59, I SS7 27 gsg o,so6 I, 43 I 0,746 o, 350 o, 693 I, ! 2 ors S s44 3 ros S 4s S rg6 7],6 I 030,6 r Sr I 2II, 6 6S, 7 2 rog us r S6o 27 97S 3 4IS 0,479 I, 368 o, 6g7 O, 3 I 8 o, 646 r, 29 gagnvirke Toppar Röj n.- virke Summa Massaved Timmer Timmerdugig 6" 7" Summa 8"- Totasumma IOO s JS, I 53,8 r gr I 365, S 92S 3S 963 o, 849 I, I 9 O I, 063 o, roa s s II5 ss,+ 62,o 216, I I 427, s! o, 674 I, o68 o,g67 o, 6g8 ::r; [:Ij?: H P': 1-j t: >-3 [:Ij?: UJ o w "'

24 Biaga 4 "' "" Gran. FLODOMRÄDESGRUPP Nedre Torne äh" m. f. t. o. m. Skeefte äv. Aa kvantiteter avse rooo-ta m3 under bark. Sen sutavverkning. Garing Ej tirn- merdugig Medestark 3! 078 Avv Årig avv. 647 Årig avv.1 JP o, 866 stark 3! 078 Avv Årig avv. 687 Arig avv JP o, 796 G a g n v i r k e Massaved Timerdugig 6" 7'' Snmma 1 Gäer för fodområdesgrupp I-II exk. Norrbottens appmark. Timmer Snmma Små virke 4 40! 2 or r8s ,6!76 r o82, 6 56, o o,6r o, 96 o, o, 6g6 I, 9 2 I o, 903 o, 6I4 o, 864 I, 3 5 I 4 40! 2 ors ! ! 7 ro r !, 3!78 I!29, 3 66, ! 3! o ,659 I, 8 I g o, 835 O, 57 I o, 799 I, g E j gagnvirke Toppar Röj n.- virke Summa 8''- Totasumma IOO sr ! so ,6 52,6!80,2 I 262,8 3 4! o, 935 I, I, r 3 8 o, go B ! sr r ,6 62,2 208,4 I 337,7 3 ros o, 85o I, ro g I, o 34 0,838 > < < tj?: P'1 H 0 UJ 1:0 tj?: >-: P'1 H 0 > :::0 tv w

25 --- Biaga 5 N *"" Ta. FLODOMRÅDEsGRUPP III RiCkeån m. f. t. o. m. Gide och Mo ävar m. f. Aa kvantiteter avse Iooo-ta m3 under bark. Gagnvirke Garing Massaved Timmer Ej tiin- Timmer- Summa, 6"- merdugig dugig s" Summa Småvirke Medestark I I 33I Avv. I I I95 Årig avv. 375 ISO 525 7IO I ,9 Årig avv. ]P 0,70 o, 72 OJ7I I SI6 I8 339 I I s :F 0,70I o, 975 o, 75 3 o, 78 3 o ,497 stark I sg' I 33I AV'iT, I7 o8o sss 30 2! I 3i8 -- Årig avv. -- :427 I62 ss9 755 I , 2 Årig avv. ]P o, 79 '.O, 7 6 0,78 II g2'9 IS 723 I I7 663 o, 598 0,848 0,646 0, 7I8 O, 68 I o,:4 53 Ej gagnvike Toppar Tidi'g sutavverkning. Röj n.- virke Summa Totasumma ssi 52 I8o I6 67,2 I6, 6 II3. 7 I 348,7 _I OI9 39 _564 o. 684 r, ooo o, 659 o, 7 ss I 52 I8o I74 ss > 6 2I, 6 I29,4 I 473,4 I I22 o, 604 o, 926 0,590 o, 673 ' i:i1!:"j H?'i ':! t: >--3!:"J (f o "'!'!'..

26 Biaga 6. "' -t Ta. FLODOMRÅDEsGRUPP III Rickeån m. f. t. o. m. Gide och Mo -ävar m. f. Aa kvantiteter avse Iooo-ta m3 under bark. Sen sutavverkning. G a g n v i -r k e Garing Massaved Timmer Ej tim- [ Ti\mer-1 s 6"- merdugig dugiig 5" ' umma Summa " E j Småvirke Medestark I 331 Avv. I I I89 I 215 Årig avv. 36I 145 so6 649 I I55 30,4. - Årig avv. '- JP o, 68 0,66' 0,67 I OIO I9 s86 2I ,740 I, 082 o, Bos o, 942 o, 8 72 o, 5<?0 -- stark I 33I Avv so so6 I 32I Årig avv. 413 I I 69I I i Årig avv. JP. 0,76 0,70 9;73 I I6 576 I9 8I ,624 0,924 o;68 r" o,w.si o, "0,454 i3f gagnvirke Toppar Röj n.- virke Summa Totasumma I 52 r8o so , I I6, 8 II4.3 I 269, I ,730 I,oo7 o,68g o, I 52 I8o I I, 5 I28, 7 I 390,7 I 8I I o, 644 0,926 o,6r5 0,751 < t7j >-i 41 "(f to tij :::0 :»: H > :::0 t>.:) Uj

27 Biaga 7 tv O> Gran. /.. ' FLODOMRÅDEsGRUPP III Rickeån m. f. t. o. m. Gide och Mo ävar m. f. Aa kvantiteter avse Iooo-ta m3 under bark. Tidig Sutavverkning Gagnvirke Garing Massaved Timmer ' Små Summa 8''- virke Summa Ej tim- 1 Timmerdu,gig merdugig 6" :7" Medestark :$F rs 95I 6 4I IS I24 }vv I oi 7 I7I Årig avv. 869' I I 2I4. I79 I ,.7 4,rig avv. JP o,89 0,65 0, o86 42 II8 2 I74 : I,o.r 0,467 1,203 OJ946 ' I, 3'13 0,983 o,6g6 w Stark Avv ss Årig avv. 92I I96 I 58 I 275 I83 I ,8 Århg avv. JP 0,93 0,66 o,8g I 956 o, 872 0,441 I, 149 o, 828 I,409 0,879 0,626 Ej gagnvirke Toppar Röj n.- virke Summa Totasumma so II II II II I07 87, I 277,8 I 670, R ,676 o,6og :, o,66o o,gr6. i so II II II6 98,o 307,8 I 765, OI ,576 0,553 0,583 o,8r7?:j >- P'1 'U >--'] tr1?:!' [J]; o...