Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Transkript

1 Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Jägmästare Hagberg närvarande vid behandling av avverknings beräkningen. 1. Fastighetsbildningsfrågan. Gav Herr Ordföranden ordet till professor Streyffert för inledande orientering i frågan i anslutning till tidigare utsänd promemoria. Direktör Ekman: Jag ber att få bör ja med att tala om skiftena mellan bolag och bönder. I Kopparbergs län är förhållandena särskilt svåra, ty laga skiften ha ej förekommit. Genom sådana laga skiften kan frågan där bli löst. Bönderna äro emellertid mot dessa skiften. Varfär? Det kan vara på grund av färdo:n:ar men också på grund av reella anledningar. Varje fastighet brukar ha ett skifte i hemskogen, ett i fäbodskogen och ett i utskogen. Något annat får den emellertid inte genom laga skiftet. Bönderna anse därför, att endast bolagen ha fördel av skiftet. Man har då möjligheter att erbjuda dem att få alla skiftena i hemskogen. Ibland ha även bönderna utskiften, som äro svår~ att komma åt, därför att de måste utdrivas till annan flottled än Dalälven. I så fall äro

2 2. de intresserade att bli av med sådana skiften. Beträffande byte mellan bolag försökte jag mig tidigare på att planera byten mellan de stora bolagen i Dalarna. Trots att det lades ner flera hundra tusen kronor på förberedande arbeten, har ej ett enda byte hittills kommit till stånd. Delvis bottnar detta i ombyte av personer på de ledande posterna, varvid de nya männen ofta stått främmande för denna fråga. Vill man vinna någonting, torde därför det viktigaste vara att träffa en kontrakterad uppgörelse och därefter vända sig till en ansedd opartisk byrå, t.ex. Trahns-'byrå, för att ordna med själva bytet. Därvid har man ä:ven att fastställa instruktion för avräkning för skiljaktigheter i fråga om mark, belägenhet etc. I så fall tror jag, att detta kommer att gå mycket brae I övriga län, där vi ha skog, är frågan för vår del ej sål överhängande. Det är ju möjligt, att företagen likväl komma att säga, att de klara upp denna sak vid de laga skiftena. Emellertid är nog inte intresset härför bland bönderna större, än att det kan ta en hel del år innan man skulle bli färdig med dessa skiften, varför bolagen ha all anledning att göra någonting under tiden. Herr Ordföranden: Tror direktör Ekman, att bolagen skola vara villiga att gå med på sådana kontrakt och finna sig i medverkan av en opartisk instans? Direktör Ekman: För min del skulle jag godtaga den och är beredd att även tala för saken. Docent Svennilson: Vilka' olägenheter finna bolagen störst i det rådande tillståndet? Direktör Ekman: Vi äro så vana vid detta tillstånd, att

3 vi föga tänka därpå. Att tidsfätlusten är betydande vid utförandet av arbeten på skogarna är emellertid uppenbart. överdirektör Lindeberg: Olägenheterna av att rågångar-. nas underhållande i långa, smala skiften är av flera skäl betydande. Direktör Ekman: Skiftesgränserna ha ej heller alla gånger blivit rätt utlagda från början och då bli rättelserna viddessa långa, smala skifteslinjer mycket besvärliga. överdirektör Lindeberg: Direktör Ekman talade om att det vore svårt att locka med sig böndern~, men att det funnes utvägar att ge dem de bättre belägna skiftena. Kan man tänka sig det förhållandet, att man skulle locka dem med inägojord, som ligger i närheten av deras egna inägor? Nu sälja bolagen bort inägojorden, som skulle kunna användas mera planenligt vid byte. Direktör Ekman: Ja, vi sälja nog bort en hel del jord själva. Herr Ordföranden: Tror direktör Ekman, att man skulle kunna i princip gå på denna Jinje även i det övriga Norrland? Direktör Ekman: Det tror jag. Man kan göra upp en mall för byten, t.ex. i samarbete med Trahns Skogsbyrå. Herr Ordföranden: Är ej lagfartsavgiften besvärande? Direktör Ekman: Jag tror ej, att den är av så stor betydelse. Beträffande inteckningslånen måste man göra ett utbyte, som är en rent bankteknisk fråga, och som förutsätter en uppgörelse mellan bankerna. Överdirektör Lindeberg: Det har också talats om bolagens intresse av att ha tillgång till vissa fastigheter som

4 I replipunkter. Direktör Ekman: Jag förstår för min del ej riktigt meningen med dessa replipunkter, då våra intressen äro helt knut. na till Dalälven. Sekreterare Iveroth: När det gäller att få fart på dessa byten behövs väl någon instans, som kan ta hand om frågan. Kan Sveriges Skogsägareförbund därvid vara den drivande kraften? Direktör Ekman.: Det kunde tänkas, att man samlade någre skogschefer för att intressera dem för ~ssa frågor. Bland dessa skulle man kunna bilda en kommitte för att driva fram frågan vidare. överdirektör Lindeberg: Detta vore nog utmärkt. Skulle inte någon av bolagscheferna också vara med? Docent Svennilson: Ligga förhållandena i Dalarna till på det viset, att man bör ta dessa bolag för sig? Direktör Ekman: Det tror jag vore lämpligt. Man bör kunna finna intresse hos dem. Därefter bör man kunna framhålla utvunna resultat, som exempel vid bytets utsträckande till övriga Norrland. Överdirektör Lindeberg: Vore det ej lämpligt att samtidigt ta upp frågan med vissa cellulosabolaget tillhörande bolag, som uttalat sitt intresse för saken? Direktör Ekman: Detta torde nog kunna vara br~. Men man bör hålla dessa områden isär, då förutsättningarna kunna vara betydligt avvikande. Docent Svennilson: Hur är det med kartor för bolagens marker, som belysa belägenheten av deras fastigheter? Direktör Ekman: Vi ha troligen socken.kartor i skalan

5 5. 1:20.000, där Bergslaget lagt in bolagsskiftena. Herr Ordföranden: Kan vattenrättsfrågan komplicera saken? Direktör Ekman: Där vattenrätt för till skifte byter man ej bort strandrätten. Likaså när man skaffat sig rätt till upplagsplatser efter flottlederna. Herr Ordföranden: Man kan behålla vattenrätten, även om man säljer jorden, men man säljer ej gärna bort jorden i sådant fall. Beträffande tillståndet av KungJ,.. Maj:t för bytet, så ha vi begärt dylika och alltid hittills erhållit sådana. Professor Streyffert: Enligt professor Myrbeck skulle sådant medgivande ej alls behövas. Direktör Ekman: Beträffande betesfrågan ha böndern~ på många ställen intresse av att lösa betesfrågan t.ex. genom att det ordnas lämpliga betesmarker för gemensamt bete. Kan man i detta sammanhang gynna detta vid byte med bönderna, så bör man göra det. Gemensamhetsbeten är en god lösning. Professor Streyifert: Vilka konkreta närliggande frågor och vilka frågor på längre sikt skulle man kunna tänka sig att ta upp i fastighetsbildningsfrågan utöver den nu diskuterade? Vi ha t.ex. frågan om de ofullständiga jordbruken,.som mycket diskuterats i detta sammanhang. Direktör Ekman: Beträffande de ofullständiga jordbruken har jag nog den uppfattningen, att man skall hjälpa bönderna så långt man kan utan att sälja bort själva skogsmarken. Herr Ordföranden: Få vi påräkna direktör Ekrnan som ledamot i en kommitte för frågans fortsatta behandling? Direktör Ekman: Jag tror för min del att bolagen ha

6 I 6. en del att vinna av att frågan närmare undersökes och är villig att ställa mig till förfogande. Överdirektör Lindeberg: Borde man inte till ett sådant tillfälle ha tänkt sig in i värderingsförfarandet? Trahns Skogsbyrå och eventuellt någon statens skogstjänsteman kunde få ett uppdrag härom till sammanträdet. Direktör Ekman: Man bör ha viss förberedelse för att kunna bjuda företagscheferna och skogscheferna på något konkret vid ett sammanträde, t.ex. beträffande lagfartsavgiften, inteckningsförfarandet etc. Vidare måste,pägon slags plan uppgöras för värderingen vid bytena, enär man efter värderingen ej kan avverka förrän bytet ägt rum. 2. Avverknings beräkningen. Gav Herr Ordföranden ordet till jägmästare Hagberg för orientering angående avverkningsberäkningen för Dalälven. Jägmästare Hagberg: Nämnden har ställt sig välvillig till. förslaget att bistå Norrlandsutredningen men ställer sig tveksam beträffande lämpligheten för nämnden att gå in på detta område. Därtill kommer, att vid förfrågan hos Skogsvårdsstyrelsen i Dalarna denna meddelat, att den endast kan lämna besked angående cirka 70 % av avverkningarna. Huru resterande 30 % äro sammansatta har man svårt att bedöma. Den största svårigheten torde emellertid vara, att man knappast har något material från bolagen. Man borde ta reda på vad dessa ha att erbjuda.

7 I En annan väg går på Modins avverkningsberäkning men denna berör endast totalkvantiteten och förändringarna i virkesförrådet åldersklassvis och vilar även i detta fall på vissa antaganden, som man ej utan vidare kan fixera. Det är m~jligt, att man kunde få viss ledning av flottningsstatistiken. överdirektör Lindeberg: Hur pass tillförlitlig kan 1937 års avverkningsundersökning vara med hänsyn till sortimentsförde lningen? Jägmästare Hagberg: För Gävlebor~ län ligger frågan lika besvärligt til~ i det bolaget ej heller för detta län redovisar några dimensioner. Professor Streyf'fert: Materialet tycks vara så pass ofullständigt att man torde få nöja sig med mera schablonmässig beräkning, och på grundval härav fära ett resonemang med inf'örande av det ytterligare material, som står till buds. Överdirektör Lindeberg: Troligen få vi nöja oss härmed. Som kompletterande material kan man bland annat få på skogsaccisuppgifterna, flottningsuppgifter etc. utan att ingå på sortimentsfördelningen. För övre Dalarna finns ett material för belysande av de betydande förändringar, som säkerligen ägt rum där och dessa uppgifter äro ganska lätt tillgängliga. Jägmästare Hagberg: Om man inskränker sig till övre Dalarna vid bearbetande av avverkningsuppgifterna, torde man kunna nöja sig med ett resonemang för övriga delar av Dalarna och Gävleborgs län. Professor Streyffert: När kan jägmästare Hagberg ha detta färdigt? Jägmästare Hagberg: Jag tror, att utredningen skulle

8 I kunna vara klar till hösten och snarare före Västerbottensutredningen än efter denna. Sekreterare Iveroth: Kan vi då sikta på att få en total bild av förhållandena vid det sammanträde, som torde komma att äga rum i slutet av november? Jägmästare Hagberg: Detta sammanhänger ju också med frågan, hur nämnden driver fram arbetet på Västerbottens län. Överdirektör Lindeberg: Hur skola vi få in materialet från övre Dalarna? Jägmästare Hagberg: Bäst vore Of Utredningsinstitutet införskaffade detta. Sekreterare Iveroth: En annan fråga är, huruvida man skall ta i anspråk jägmästare Nordquists erbjudande att ställa kvalificerad arbetskraft till jägmästare Hagbergs förfogande o Jägmästare Hagberg: Detta vore ju en fördel, men det är svårt på arbetsmarknaden för närvarande. Det är troligen bäst att jag stöter på jägmästare Nordquist, när jag behöver hjälp. Jag skall även rådgöra med jägmästare Nordquist angående materialet vid ett sammanträde den 15 maj. Beslöts: Att man skulle eftersträva att få fram hela materialet till höstens allmänna sammanträde för att därvid lägga det. till grund för diskussion.