Generaldirektören. Sedan samtalet med landshövding Nyländer ha järnvägarna. på Gotland diskuterat saramanslagningsfrågan etc.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Generaldirektören. Sedan samtalet med landshövding Nyländer ha järnvägarna. på Gotland diskuterat saramanslagningsfrågan etc."

Anita Karlsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Till Generaldirektören. Sedan samtalet med landshövding Nyländer ha järnvägarna på Gotland diskuterat saramanslagningsfrågan etc. och resultatet föreligger härjämte. Det är precis, som jag trodde, att varje bana helst vill sköta sig sjäj.v. Vad som vunnits är emellertid en viss uppryckning av intresset hos förvaltningarna, och det mest i ögonfallande resultatet är att G.J. och Kl.-RJ beställt avsevärt många rälsbussar med släpvagnar.» Jag bifogar även ett brev, som bör betraktas som förtroligt, från verkställande direktören i G.J., bankdirektören Malte Wiman, vari förmodas att landshövdingen kommer att besöka Dig i nästa vecka. Jag är själv på tjänsteresa från den 13 och åter i tjänst fredagen den 17 mars. Alla bolagen ha tydligen helt öppet haft mitt förtroliga F.M. för diskussion, men ändå ha de icke velat bifoga detta till protokollet. Det verkar, som om jag trampat ve- detbörande litet på tårna. Deras förklaringar äro emellertid rätt krystade. Mot vad jag sagt i rapporterna vid mina inspektioner ha de emellertid inte haft något att säga. Mot järnvägarnas separata och gemensamma inlagor har jag ingen anledning att ingå i polemik, huru lockande det än kunde vara. Jag vill bara anföra några ställen. Bilaga b. Jämförelse är gjord mellan tidtabellen för år 1939 och den 25 november 1943 för att visa hur körtiden blivit förlängd. Det nämnes emellertid ingenting om att tidtabellen blivit utdrygad efter mitt påpekande vid inspektionen Egentligen skulle gångtiderna sträckas ut ännu mera, men då blir det ju försämring i tågrörelserna. Faktiskt har G.J. lok, som författningsstridigt gå med för hög hastighet, men man får väl blunda tills rälsbussarna komma.

J. och Kl.-RJ beställt avsevärt många rälsbussar med släpvagnar.» Jag bifogar även ett brev, som bör betraktas som förtroligt, från verkställande direktören i G.J., bankdirektören Malte Wiman, vari förmodas att landshövdingen kommer att besöka Dig i nästa vecka.

2 Det anföres att man sedan flera år planerat för verk- stadsutvldgnlng. Detta pekar på att utvidgningsbehov har förelegat länge. Nu blir det nog Ingenting alls av med utvidgningen fefter vad jag tror mig förstå, för nu måste räls- bussgarage ordnas de närmaste åren. Själva verkstadsdriften och säkerhetskontrollen ligger icke under mig. Jag har emellertid för verkstadsföreståndaren framhållit vådorna av att hänga upp oprovade lyftanordningar i ett ruckligt trätak. Beträffande gruset så får jag framhålla, att vid besiktningen i september 1943 hade endast 262 m ballast lagts ut under året, ooh orsaken angavs vara vagnsbrist, vilken icke ansågs bli mindre vid den inträdande betkampanjen. På senhösten synes emellertid grus ha kommit ut med fart. Anmärkningen om skolad fackman tycks vara en öm punkt, som tuggas om ideligen. Då jag äntligen frågade direktör Wiman, huruvida man kunde uppgiva någon person anställd i någon av -ftj#., som hade den allra enklaste teoretiska eller praktiska kurs inom någon av järnvägsväsendets trenne avdelningar, ban-, maskin- eller trafiktjänsten, så kunde ingen uppgivas. Trafiksäkerhetskommitténs betänkande av år 1907 fordrar likväl teknisk utbildning på ledare 'rv^järnväg. Bilaga d. Det förvånande resultatet är att skötseln av banorna efter en ev. sammanslagning av banorna skulle bli dyrare. Hur man har räknat^kan jag inte riktigt förstå, t.ex. i följande. Ökningen av det expediticnsarbete, som nu skötes av Slite- Roma järnväg och Klintehamn-Roma järnväg i mycket blygsamma lokaler och med ringa personal, skulle medföra en lokalanskaffning för kr. Detta är förvånande, men även om så skulle vara, måste väl de andra lokaliteterna bli tillgängliga för uthyrning. En kiftmr^tram skulle behöva anställas. Men da kan man väl avskeda några andra i stället. Får man en gemensam chef, V.d., eller vad man skall kalla honomfså behöver han väl icke resa mera än de tre nuvarande tillsammans.

Själva verkstadsdriften och säkerhetskontrollen ligger icke under mig. Jag har emellertid för verkstadsföreståndaren framhållit vådorna av att hänga upp oprovade lyftanordningar i ett ruckligt trätak.

3 Sedan ha vi teknikern för kr. Den saken är väl lätt löst. Trafikchefen Johansson är född den 14 februari 1882 och pensionsmässig, så här kan anställas en lämplig person för hela rörelsen, som förenar befattningarna som verkst. direktör, trafikchef ävensom ansvarig för de tre olika avdelningarna. På Ölands järnvägar är det ordnat på detta sätt och med stor fördel. Att de två nytillkomna kontoristerna skulle behövas enbart för fördelningen av räkenskaperna verkar något i överkant. Sedan är det den största posten på kronor på befarad löneökning till personalen. Detta är väl närmast en förhandlingssakfsom inte alls hör hit. Skulle denna utgift icke alls kunna undvikas, så förefaller den vara den enda som måste tolereras såsom varande rättvis. t Stockholm den 9 mars 1944.

direktör, trafikchef ävensom ansvarig för de tre olika avdelningarna. På Ölands järnvägar är det ordnat på detta sätt och med stor fördel.

4 BE jrimus\ Aktiebolaget GOTLANDS BANK Telegramadress: Gotlandsbank Visby den 7 m a r s p 9 i ^. r. IC V - c ~, Herr Järnvägsinspektören E. Fredriksson, Stockholm, i n Broder! Då vi nu i G. J. slutfört utredningen rörande den föreslagna gemensamma trafikförvaltningen för de tre järnvägarna här och varje järnväg haft tillfälle att framlägga sina synpunkter, har jag i dag till landshövding Nyländer överlämnat handlingarna i saken. Dessa skulle från järnvägsbyrån samtidigt expedieras direkt till Dig. Då Din bekanta promemoria till landshövdingen även innehöll en hel del för de berörda järnvägarna graverande saker, hava vi ansett det nödvändigt att i särskilda skrivelser var och en för sig bemöta oriktiga uppgifter och påståenden. För förvaltningarna i gemen kom det nämligen som en kalldusch, att järnvägsväsendet på Gotland skulle vara så undermåligt och skamfilat. Ändå har var och en på sitt håll försökt göra det bästa möjliga av situationen. För min personliga del skulle jag vilja framhålla, att ju mera jag studerar järnvägsproblemet och kommer in i saker och ting, desto mera förvånad är jag, att hela apparaten fungerar så pass bra som den verkligen gör. Vid krigsutbrottet var ju ingen beredd på den väldiga trafikökning, som därefter ägt rum. Allting var ju anskaffat och upplagt för helt andra transporter. Sålunda utvisar persontrafik* en en stegring från 1939? då antalet var 2l 2.827, till 1943* då järnvägen befordrade inalles ! Ett problem för järnvägen har varit transporten av cyklar, som ökat med 300 % från 1938 till 1 9I4.2. Denna transport har ofta förorsakat tågförseningar, vilka i sin tur varit ett irritationsmoment för allmänheten och i icke minst^järnvägsförvaltningen. Numera ha vi emellertid ökat gångtiderna - en sak som jag tidigare varit inne på, men utan att vinna gehör - varför tågen nu komma in på rätt tid. Vi ligga som Du vet icke stilla och vänta på att staten en vacker

slutfört utredningen rörande den föreslagna gemensamma trafikförvaltningen för de tre järnvägarna här och varje järnväg haft tillfälle att framlägga sina synpunkter, har jag i dag till landshövding

5 dag skall lägga sin tunga hand över oss! Som jag även framhöll för landshövdingen, göra vi alla de förbättringar, som vi äro i stånd till under nuv. förhållanden. Vår ekonomi tillåter oss också en hel del, men vi komma icke att slänga ut våra besparingar på saker och ting, som icke äro oundgängligen nödvändiga. Stationshusen längs linjen äro i flera fall skrabbiga, men nu gå vi in för att efter hand reparera och bygga om ett i sänder. Det anse vi vara klokare än att år efter år bara lappa och lappa. Som Du vet få vi nästa vår de första rälsbussama. Restiden mellan Visby och Burgsvik beräknas då ske på 1 tim. och 15 min. Blir vägen mellan Lärbro och Fårösund ordentligt iordninggjord(skall man ledigt kunna resa Visby - Lärbro - Fårösund på 1 tim. Därmed skall också järnvägen, när fred en gång inträder och biltrafiken börjar sätta i gång, kunna få behålla en stor del av den ökning i persontrafiken, som skett under dessa krigsår. Det låter på landshövdingen som om han skulle vilja intressera generaldir. Dahlbäck för ett snart förstatligande av gotlandsjärnvägarna, men jag kan inte inse vad S. J. eller gotlänningarna över huvud taget skulle vinna på en sådan åtgärd. Att döma av vissa W - talanden från förstatligandeberedningen, som för ett par år sedan gjorde oss den äran, skulle staten i flera fall beskära vårt nuv. trafiksystem, när den en gång tagit hand om oss. Från allmänhetens synpunkt torde det därför vara bäst, om järnvägarna här tills vidare fingo bestå som enskilda företag. De administreras enligt min och fleras mening så billigt som det över huvud taget är möjligt. Jag har velat delgiva Dig några synpunkter, då jag vet, att lands' hövdingen inom den närmaste tiden - kanske rent av i slutet på vecka: - kommer att besöka generaldir. Bolinder och Dig för att vidare diskutera fr&ganthtäd~tian~vitr~'vinna, vet icke jag, men här ha vi haft nog av denna invecklade sak på en tid! Med hjärtliga häslningar! Din tillgivne uf c^ ^

Stationshusen längs linjen äro i flera fall skrabbiga, men nu gå vi in för att efter hand reparera och bygga om ett i sänder. Det anse vi vara klokare än att år efter år bara lappa och lappa.

Relevanta dokument

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort