Om barrskogsfröets kvalitet

Transkript

1 Om barrskogsfröets kvaitet och andra på såddresutatet inverkande faktorer On the quaity oj forest tree seed and other Jaetors ajfecting the sowing resut av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 46. NR 9

2 INNEHALLSFäR TECKNING Sid. Inedning Kap. I. Ett såddförsök med fröpartier av oika embryokasser Kap. II. Såddförsök med avvingningsskadade fröer I. Pantantaen... II 2. Frökostnaden... I4 3 Pantavgången... I6 4 Nofäckarna I9 5 Panthöjden Kap. III. Om förvaring av avvingningsskadat frö Kap. IV. Något om sambanden mean pantprocenten och fröets groningsprocent m. m r. Sådder i pantskoor Kap. A. Avvingningsskadade fröer B. Lagringsskadade fröer C. Fefria fröer Sådder i skogsmark V. Om samband mean pantanta, fäckstorek, utsädesmängd och panthöjd r. Fäckstoreken Utsädesmängden Panthöjden Kap. VI. Sammanfattning Citerad itteratur Summary... 55

3 Inedning Goda virkespriser under en föjd av år samt en vidgad kännedom om skogsodingstekniken, om fröets och pantmateriaets beskaffenhet och om de skogsodade beståndens oftast höga värdeproduktion möjiggöra nu i högre grad än tidigare anäggningar av skogsodingar, även på förhåandevis svaga marker. Anäggningskostnaden måste dock atid stå i ett visst förhåande ti markens produktionsförmåga och det väntade virkesutfaets värde. Ett större eer mindre missyckande försämrar i jämförig mån skogsodingens ekonomiska resutat. Vid föryngring av en kamark genom sådd är det en mångfad faktorer som inverka på pantresutatet från en given frömängd. På en föreäsning indeade Åke Gustafsson dessa faktorer i föjande tre grupper: a) fysioogiska (fröet) b) genetiska och c) ekoogiska. Enär föreiggande studier endast beröra skogsoding med sådd kan tiäggas d) såddmetoder. Ti de fysioogiska faktorerna hänför sig at som rör fröets fysiska beskaffenhet t. ex. fröets storek, mognadsgrad, embryots och endospermets storek, hur de kemiska processerna ha fortöpt och den därmed sammanhängande groningsenergien etc. De genetiska faktorerna ha sina givna betydeser, som ti huvudsakig de hänföra sig ti pantans framtida utvecking. Dessa spörsmå beröras icke av de i det föjande anförda såddförsöken. Ti ekoogiska faktorer, som inverka på pantprocenten, kan räknas at som rör markens beskaffenhet t. ex. jordart, kornstorek, markens fuktighetsoch värmegrad under groningen och den närmast föjande tiden etc. Hit höra såedes förhåanden, som stå i samband med groningsbetingeserna. Såddmetodernas infytande på pantresutaten har beskrivits av L. Tiren (I952, I953) De omfattande försöken i Norrand ämnade b. a. jämföreser mean pantanta och pantornas utvecking vid sådd med fera skida metoder. De sedan gammat brukiga metoderna rut- och strecksådd gåvo i amänhet de bästa resutaten och voro sinsemean tämigen ikvärdiga. r*-medd. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 46: g.

4 4 EINAR HUSS Nämnda metoder ha använts vid hithörande såddförsök I detta sammanhang kan nämnas, att de påtagiga skinaderna i pantresutat, som visades mean rutsådd och randsådd ()>spårsådd)>) på bränd mark (Tiren I953), ha föranett fortsatta jämföreser mean dessa metoder särskit på reativt torra marker. Skogig forskning och enskida skogsmän ha sedan ång tid tibaka syssat med de många probem, som påverka de bioogiska och ekonomiska resutaten av skogsodingar med sådd. vårt and var det vä förr de ekonomiska probemen, som voro mest aktuea. Minst befattade man sig med fröets beskaffenhet och dess behanding. Resutaten av de utförda sådderna under årtiondenas opp bevo mycket skiftande, iband goda och iband missyckade. Ett säreget förhåande är härvidag, att i amänhet mer eer mindre goda såddresutat erhöos för många decennier tibaka, sedan föjde en tidsperiod av ofta mer eer mindre missyckade sådder. För närvarande missyckas en vä utförd sådd säan eer adrig om någon ren katastrof ej inträffar - enigt många skogsmäns utsago - och säkerigen är sådd den tiföritigaste skogsodingsmetoden på därtiämpade marker. Orsakerna ti tidigare dåigaresutat äro icke att söka hos såddmetoderna, ej heer hos de genetiska eer ekoogiska faktorerna. De måste ti största deen ha egat hos de fysioogiska faktorerna i fröet. Mången skogsodares erfarenhet är också, att såddernas missyckande förr i tiden ofta orsakades av fröets beskaffenhet. Sedan avvingningsapparaterna började drivas med eektriska motorer försämrades mångenstädes fröets kvaitet. Oämpiga agringsförhåanden, särskit i för höga fuktighetshater, bidrogo säkerigen också ti en försämring av groningsförmågan. Under de ara senaste åren ha dessa skador på fröet ti stor de bortfait genom förbättrade behandingsmetoder av kott och frö. En vidgad kännedom om betydesen av en riktig beräkning av utsädesmängden har också starkt bidragit ti att vi nu ute i praktiken kunna gädja oss åt bättre såddresutat än tidigare. Ett ferta vetenskapiga fröundersökningar ha utförts under de sista åren inom och utom andet. Många av dessa undersökningar ha haft ti syfte att söka metoder för att stimuera fröets grobarhet, att häva groningshämmande faktorer i fröet. skogsforskningsinstitutets avdening för skogsföryngring har också syssat något med dyika försök, men huvudvikten av försöken ha dock agts på undersökningar av oika fröskadors inverkan på pantprocenten och pantutveckingen, samt metoder för att kunna bibehåa fröets gronings~ egenskaper från skörden fram ti såddtifäet. Avsikten med föreiggande uppsats är huvudsakigen att fästa ytterigare uppmärksamhet på kvaitetens betydese hos det frö, som ska användas ti skogssådd och att ämna bidrag ti kännedomen om sambanden mean fröets grobarhet och pantprocenten. Kvaitetsundersökningarna hänföra sig ti stor

5 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SADDRESULTATET 5 de ti friandssådder med oskadade och avvingningsskadade fröer. De anförda försöken ha dock intresse även vid jämföreser mean andra frökvaiteter av skida godhetsgrader. Redogöreser för några ytterigare såddförsök avse att beysa vissa andra faktorers inverkan på pantresutaten. För praktiken avse studierna dessutom, att understryka värdet av fröets ämpiga behanding för bevarande av dess ursprungiga grobarhet och att i fröbesparande syfte påvisa möjigheter att avpassa utsädesmängden med hänsyn ti frökvaitet, markbeskaffenhet etc. En ikriktad, schabonmässig bestämning av frömängden, som stöder sig på stora medeta och på en given pantprocent ämnar iband otifredsstäande pantresutat och iband ett överföd av pantor. I senare faet sösas såedes med frö och röjningskostnader. Den enskide skogsodaren, som känner sina fröers groningsförmåga och groningsbetingeserna på skida okaer inom sitt distrikt, bör sjäv kunna avpassa utsädesgivan ti ämpig storek för att i varje särskit fa kunna påräkna ett tifredsstäande såddresutat. Såddförsöken med avvingningsskadade fröer sutredovisas. Övriga studier ha mer eer mindre orienterande och exempifierande karaktär. Signifikanser angivas i det föjande med: svag signifikans = (P < o,o5* > o,or), signifikans = (P< o,or** > o,oor) och stark signifikans = (P= < o,oor***). Med pantprocent avses antaet första hösten uppkomna pantor i procent av antaet utsådda grobara frön. Ti avdeningsföreståndaren, professor Lars Tiren framför författaren ett varmt tack för granskning av föreiggande redogörese. Ti skogsmästarna Eski Fa, Hans Åström och skogvaktaren Göran Waberg riktas också ett varmt tack för utförda fätarbeten.

6

7 Kap. I. Ett såddförsök med fröpartier av oika embryokasser studier över embryonernas och endospermernas storeksförhåanden ha bedrivits av fera nordiska forskare. Så t. ex. snittade Hagem (1917) ta- och granfröer och kunde b. a. påvisa stora skijaktigheter med hänsyn ti embryoets och endospermets storek hos fröer från nordig fjäskog och sydig ågandsskog. Kujaa (1927) uppdeade fröet i sju kasser med sinsemean oika utveckingsgrader av embryot och endospermet. Wibeck (1929) fann hos norrändskt frö av ta, att groningsförmågan var beroende av förhåandet mean embryots och endospermets ängder. Pym Forshe (1953) konstaterade med hjäp av röntgenfotografering, att frö, som astrats genom inave, hade procentuet sämre utveckade embryoner och endaspermer än annat frö. Det matade inavesfröets ivskraft var dessutom starkt nedsatt. Med hjäp av den röntgenfotografiska metod, som utarbetats av M. Simak och Å Gustafsson (1953, 1954) har visträcktare möjigheter yppat sig för att snabbt bestämma embryonernas och endospermernas utveckingsgrader i ett fröprov. Av särskit värde är därvid möjigheten ti efterföjande groningsanays eer sådd av de fotograferade fröna. Simak och Gustafsson indea fröna i fem, nedanstående mognadskasser (o-iv), vika användas vid försöket. o: endasperm saknas, intet embryo (tomfrö). I: endasperm förhanden, intet embryo. II: endasperm förhanden, ett - fera embryoner, intet av dem större än häften av embryohåan. III: endasperm förhanden, ett embryo har tagit överhanden, det är emeertid outveckat och utfyer mindre än % av embryohåan. IV: endasperm förhanden, embryo fut utveckat, utfyer hea embryohåan. Därti kommer en uppdening i kasserna A och B med hänsyn ti tomrummets storek mean endasperm och fröska. Vid försöket användes fyra fröer, två av god och två av dåig kvaitet. Fröernas groningsanayser Anays Grodda Friska Abnorma Ruttna Tomma S:a Grobarhet ej grodda utan tomfrö nr % % % % % % % 1555 go 3 I 4 z IOO g z 4246 g z o o 7 I IOO 93 6o o 38 3 IOO z8 6o o 39 o IOO 34 z*-medd. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 46: 9

8 8 EINAR HUSS Anayserna ha avsutats efter ro dygns groning. Vid såddförsöket avsågs att utså 300 frön av var och en av frökasserna II, III och IV och av samtiga fyra fröerna. Två av dem innehöo emeertid så små frömängder av kasserna II och III så att dessa kasser utesötas beträffande dessa fröer. Skogvaktaren G. Waberg, som utförde röntgenfotografering av fröerna, erhö därvid föjande procentuea fördening av fröantaen i frökasserna. Fröanta per frökass, enigt röntgenfotoanays I555 ~ s % % % % o... I 6 5 I I.... o o I5 7 II... 4 I III I5 27 IV... 9I S:a... IOO IOO IOO 100 Grobarhet Muer Osen och Simak (1954) ha efter groningsförsök angivit hur många procent av antaen frön i varje embryo- och endospermkass, man kan förvänta att gro i Jacobsens apparat. Efter omräkning med nämnda procenter erhöos de i sammanstäningen angivna groningsprocenterna. Som synes överensstämma de vä med groningsprocenterna (utan tomfrö) enigt groningsanayserna, när hänsyn tages ti att Muer-Osens och Simaks groningar avsutades först efter 30 dygn. Sådderna utfördes som bockförsök i Kubäcksidens pantskoa. De 5 cm breda såddränderna täcktes med ett 5 mm tjockt sandager. Anta uppkomna pantor per embryokass Number of seedings that came up, per embryo dass Nr 1555 Nr Nr 6o63 no. rsss no no IV IV III IV S:a II Tota II Nr 6o67 no. 6o67 III IV S:a Tota Anta pantor.... 1JI Number of seedings Anta eftergrodda pantor Number of ategerminated seedings Anta pantor i % av matade frön Number of seedings in % of fu seed

9 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SADDRESULTATET 9 Vi ägga först märke ti de stora skinaderna mean pantantaen i e m bryokasserna. Särskit i kass II var det ett mycket itet anta frön, som grodde och utveckade pantor. I kass IV däremot voro pantantaen ca ro gånger så stora som i kass II vid sådd med samma anta (300 st.) matade frön. Pantresutaten i embryokass IV, den bästa frökassen atså, visade signifikativa skinader mean de båda frösorterna av god kvaitet (nr 1555 och nr 4246) och de båda frösorterna av dåig kvaitet (nr 6063 och nr 6067). De >>dåiga>> fröerna hade bevisigen sämre groningsförmåga än de >>goda>> fröerna, trots ikvärdig embryo- och endaspermutv e c ki n g h o s s am t iga f r ö e r. De kemiska mognadsprocesserna v oro troigen icke fubordade i fröet med svag mognad. Summa pantor i kass IV var respektive 247 st. och 348 st. Eftergrodda pantor återfunnas andra vegetationsperioden hos aa embryokasser. Det procentuea antaet var dock större i en ägre än i en högre embryo kass. Antaen pantor i procent av antaen utsådda, matade frön visade avsevärda oikheter i storek, icke mean enbart embryokasserna utan även mean frökvaiteterna. Fröpartiet nr 6067 t. ex. innehö ursprungigen ungefär ika frömängder av kasserna II, III och IV. Fröpartiet ämnade i sin hehet icke stort mer än en tredjede av det pantanta, som erhös av frö nr 4246 vid sådd av samma anta matade frön, d. v. s. 23% pantor mot 59%- Kap. II. Såddförsök med avvingningsskadade fröer Sedan avvingningsskadornas stora betydese för skogsfröets grobarhet och för pantutveckingen påvisats i aboratorium och pantskoor (Russ, 1950) utfördes en de såddförsök med skadade fröer även i skogsmark. En de av försöken anades år 1950 och en annan de 1952 i samband med skogsodingsförsök för annat ändamå. Sådderna utfördes som bockförsök Tab. I ämnar en beskrivning av såddytornas beägenhet m. m. Grupp A upptager 3-åriga tasådder, anagda 1952, grupp B innefattar S-åriga tasådder och grupp C S-åriga gransådder, som samtiga anades Vid sådderna nedmyades fröet ätt med hjäp av en iten kratta. Metodiken för övrigt är beskriven av Tiren (1952). Av tabeen framgår, att sådderna anades inom fyra av de norrändska änen på både bränd och obränd mark. Generea sutsatser om skinader mean pantresutaten på dessa båda marktyper samt t. ex. om höjdens över havet inverkan tiåter icke försöksmateriaet. Försöken syfta ju också i huvudsak ti studier av pantresutat från oika frökvaiteter.

10 IO EINAR HUSS Såddyta Sowing pot gr. nr Gr. No. I 2 A s. 881 A S. 141 A S.142 A S.148 A A s.rss s. r62 B s. 65 B s. 67 B s. 74 B s. 77 c s. 66 c s. 68 c s. 73 Socken Län County Province Höjd ö. h. m Height m.js An undsjö 480 Västernorrand Sättna 290 Västernorrand Degerfors 200 Västerbotten Björna 300 Västernorrand Asarna 44 Jämtand Gäivare 210 Norrbotten Timrå 15 Västernorrand Skorped 230 Västernorrand Dorotea 475 Västerbotten Skeefteå r8o Västerbotten Attmar ss Västernorrand Skorped 230 Västernorrand Dorotea 415 Västerbotten Tab. 1. Beskrivning av såddytorna Description of sowing pats Geoogiskt Bränt underag Vegeta tianstyp år Geoogka Vegetation type Burnt, substratum y ear Morän, sandig Frisk ristyp 1952 >) sandig- Frisk ågörtris- - moig typ >) sandig- Frisk ristyp 1952 grusig >) sandig )) )) - )) moig- )) )) 1950 grusig )) sandig- )) )) - moig Sand Torr ristyp - Morän, sandig Frisk ristyp 1949 )) moig- Frisk ågörtris- - sandig typ >) moig- Frisk ristyp sandig 1949 )) stenrik >) )) - >) sandig Fuktig ristyp 1949 )) moig- Frisk-fuktig - mjäig högörtstyp Trädsag Frösort Härstamning Tree Species Sort of seed Source 8 9 Friskt Ta Nr 3068 a, b och c Umeå )) D:o )) D:o )) D:o )) D:o )) D:o Torrt Ta Nr , Medep. Friskt Ta Nr 3060, 3175 Bjurhom )) Ta Nr 3071, 3 r 76 Degerf. >) Ta Nr , Lueå )) Gran Nr 3072, Skeeft. Fuktigt Gran Nr 3026, Väster b. )) Gran Nr 3185, 3186, Väster b. Fuktighetsgrad Degree of moisture Såddmetod Sowing method ro strecksådd Rutsådd D:o D:o D:o D:o D:o D:o D:o strecksådd Rutsådd strecksådd 'Rutsådd Frömateriaets härstamning framgår också av tab. I och grobarheterna av tab. z. I grupp A användes samma frösort på samtiga ytor. I grupperna B och C användes oika frösorter. Försöksed: I. Oskadat frö. Avvingning i institutets nya apparat. II. Svagt maskinskadat frö. III. Starkt maskinskadat frö. Fröpartierna ti försökseden II och III avvingades under oika körtider i en apparat av ädre mode. Av samma frösort (tab. I, ko. 9) utsåddes samma anta frön, ca IOO st. per såddfäck Antaet grobara frön däremot var givetvis oika för de skida försökseden atefter groningsprocentens storek (tab. z, ko. 4). Pantantaen i tab. z, ko. 6 och 9 ange medeantaet pantor per fäck vid sådd av IOO grobara frön.

11 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SADDRESULTATET II Panfprocenf % I I I J_~~~----~~~------~~ Grupp A Grupp B Grupp C Fig. r. Antaet uppkomna pantor av roo grobara frön hos de tre såddytegrupperna. De fefria frökvaiteterna (I) hade i medeta betydigt högre pantanta än de avvingningsskadade frökvaiteterna (II och III). The number of seedings that came up per xoo germinabe seeds in the three sowing pot groups, The fautess quaities (I) had on an average higher seeding numbers than the seed quaities w hi ch had been damaged in dewinging (II and III). 1. Pantantaen Av tab. z och fig. I framträda kart de avsevärda skinaderna mean försöksedens pantanta i varje grupp. Av de sex tasådderna i grupp A uppkomma (avrundat) 52 st., 37 st. och ZI st. pantor i medeta per fäck av resp. frökvaiteter vid sådd av IOO grobara frön. Efter 3 år voro resp. pantanta 40 st., 25 st. och IZ st. i medeta per fäck. Vi finna av ko. II, att antaet t. ex. i försöksed III måste höjas med 235 % för att komma upp ti samma pantanta som fanns i försöksed I. Motsvarande höjning av fröets grobarhet var endast gi % (ko. 5), d. v. s. sänkningen av det starkt maskinskadade fröets grobarhet motsvaras av en fera gånger större sänkning av pantresutatet. Av tasådderna i grupp B uppkomma (i hea ta) 27 st. av de fefria frökvaiteterna och I5 st. pantor av de avvingningsskadade kvaiteterna i medeta per fäck. Efter 5 år voro motsvarande pantanta ZI st. resp. II st. per fäck. Pantantaet av det skadade fröpartiet måste atså höjas med 88 % för att få samma storek som antaet från fefritt frö (ko. II). Eer m. a. o., de skadade, men grobara frönas anta måste nära nog fördubbas för erhåande av ika pantresutat. Angiven pantförust uppkom, då frösorternas

12 I2 EINAR HUSS Tab. 2. Pantresutaten. Pantanta = Pantresuts. Pantnumber = Såddyta Sowing area grupp nr group No. Försöksed Experimenta department Fröets grobarhet Seeds germina biity % I,o p I Pantanta efter I år No. of pants after I year Pantanta efter 3 e. s år No. of pants after 3 or s years st. diff. 1,0 p st. di f f. 1,0 p IO II A s. 88 I 82 II 64 1,28 III 43 1,91 A s. 141 I 82 II 64 1,28 III 43 1,91 A S.142 I 82 II 64 1,28 III 43 1,91 A s. 14s I 82 II 64 1,28 III 43 1,91 A s. rss I 82 II 64 1,28 III 43 1,91 A s. 162 I 82 II 64 1,28 III 43 1,91 Medeta I II ,28 III 43 1,91 B S-6S I J9 II JO 1,13 B S.6J I JO II 63 I,II B S-J4 I J3 II 68,OJ B S.77 I 9J II ss 1,14 Medeta I So II J2 1,16 c S.66 I 6o II 14 4,29 c S.68 I 66 II 49 I,3S c S-J3 I 49 II 38 1,29 Medeta I ss II 34 I,JI 61,96 48,IJ 4S,80 16,16 I,S3 30,09 r8,o8 r,6o 28,09 33,8J 2,21 IS,I4 33,03 3,18 SI,JI 46,91 30,83 20,88 1,68 26,89 20,02 I,JS 9,SO 42,21 S>44 J,88 39,03 S,9S 36,99 2J,I4 41,12 4,13 0,90 26,J6 0,38 I,OI 3J,IS 0,16 1,00 2S,14 z,oo 1,08 4J,28 41,86 26,49 20,J9 I,J9 21,03 20,83 1,99 8,J8 38,so S,38 6,66 3S,20 6,29 4S,32 3S,IJ 29,8S IS,4J I,S2 22,01 13,16 r,6o 13,09 26,J6 2>44 8,04 2J,I3 4,3J S3,60 30,10 36,J8 IJ,02 I,{J 19,14 10,96 I,SJ 24,32 29,28 2,20 8,66 21,44 3>48 SI,99 39,9S 36,J2 IS,2J 1,{2 24,9J 14,98 r,6o 2I,OS 30,10 2,38 11,93 28,02 3,3S 13",46 I0,3S 2,9S IO,SI 4,S6 1,46 8,89 J,09 I2,SO 12,10 J,9J 4.S3 I,SJ 6,6o s,so 1,83 29,86 23,22 19,11 IO,JS I,S6 14,02 9,20 1,66 SI,92 38,36 31,42 20,SO I,6s 22,68 IS,68 1,69 26,94 IS,36 II,j8 I,JS II,I9 9,82 1,88 21,0! IS,SJ J,SI 10,82 4,99 1,46 3,2S 4,S6 2,40 I,S2 O,JS 0,99 O,S3 I,S4 0,3J 0,38 2,03 39,81 3,SS 2S,42 14,39 I,SJ 3,6S O, IO 0,9J 4>04 9,0J 12,43 6,64 I,S3 2,{2 1,62 I,6J

13 46: 9 BARRSKOGSFRÖETS KV ALTET OCH SADDRESULT ATET I3 st. pantor av 100 grob. frön no. pants from roo germinabe seeds Pantavgång Pan t osses o-fäckar Z e ro p a te hes Panthöjd Pant height observerad efter korrektion observed after correction tota st. % % % cm % I !6 17 r di f f. I,o p cm di f f. I,O p 13, o o rs,s rs,s I5,7I 34 sr o o IS,I 0,7 r,os 15,4 0,4 1,03!2, o o 12,2 3,S 1,32 13,9 I,g I,I4 4,So 9 9 o o r6,4 r6,4 3, o o 15,2 I,2 I,OS 15,7 0,7 1,05!,62 I7 6s 7 13 II, ,40 J4,4 2,0 I,I4 g,ss o o ro,s ro,s 14, S o o 9,7 I,I I,II g,g o,g r,og!2, o o S,7 2,! 1,24 9,4 1,4 1,22 5,42 II II 4 4 II,2 II,2 5,46 2! 55 o o I I, I O, I I,OI II,3 o,r 0,95 2,12 24 S6 2 rs 7>4 3,S 1,51 9,2 2,0!,32 IO,I o o 12,4 12,4 7,S o o 11,5 o,g r,os I2,I 0,3!,03 s,os 3S S2 o rs S,S 3,6 1,41 ro,o 2,4!,24 23, o 2 S,4 S,4!7,52 4s 64 o o S,r 0,3 I,OO S,4 o,o 0,97!5,72 64 s4 o rs 6,6 r,s 1,27 S,2 0,2 1,02!2, I I 12,9 12,9 11, o o 12,2 0,7 I,o6 12,1 0,4 1,02 9, II 9,5 3>4 1,36 II,2 I,7 I,I5 3, s 3 29,0 29,0 1, s 23,4 5,6!,24 27,1 1,9 1,07 0, S,g 3S,g 1,37 I s 35,2 3,7 I,II 3S,o o,g 1,02 6, o I rs,r rs,r s,og 27 6o o o r6,s I,3 r,os rs,r 0,0 I,OO 13, o I 36,g 36,g 8,74 2S 56 o 3 36,0 o,g!,03 36,g 0,0 I,OO 5, ,7 30,7 4,17 2S ss ,9 2,S I,IO 30,0 0,7 1,02 8,o I s 23,2 23,2 7,63 65 So I7 55 I6,5 6,7 1,41 Ig,o 4,2!,22 0, ,7 r6,7 0, S4 J4,9 I,S I,I2 IS,O I,7 I,II 36,26 gr 91 o 39 7,7 J,7 2!,77 ss gr I 40 7,2 o,s 1,07 7,2 o,s 1,07!5, r g 39 15,9 15,9 I O, OI Sr S7 32 6o!2,9 3,0 1,23 13,7 2,2 I,I6

14 I4 EINAR HUSS grobarhet ti föjd av avvingningen sänktes med i medeta 8 procentenheter (ko. 4). En bick på de enskida ytresutaten har ett visst intresse vid jämföreserna mean pantantaen och även senare då pantavgång och panthöjd diskuteras. På ytorna S. 65 och S. 67 voro pantprocenterna åga i förhåande ti de övriga ytornas procenter. Groningsbetingeserna i den torra sanden på ytan S. 65 voro dåiga. Detta förhåande gjorde skinaderna mean pantresutaten av skadat och fefritt frö betydigt större än vad som var normat på andra ytor med bättre groningsförhåanden (ko. 6 och 8). Groningsbetingeserna på ytan S. 67 voro också mindre gynnsamma. En starkt bidragande orsak ti de reativt åga pantantaen här fick dock tiskrivas ett ångvarigt skyfa med regn och hage strax efter sådden. Även hos gransådderna i grupp C, voro skinaderna i pantanta mean de två försökseden påtagiga. Den fefria frökvaiteten ämnade i medeta ca 19 pantor och den skadade kvaiteten ca I2 pantor per fäck av IOO grobara frön. Det sistnämnda pantantaet måste atså höjas med 53 % (ko. 8) för att få överensstämmese med den fefria frökvaitetens pantantal Det bör påpekas även här beträffande de enskida ytorna, att ytan S. 68 har särskit på vårarna ett vått marktistånd och att den igger på samma hygge och såddes samtidigt som den ovan omtaade taytan S. 67, varför pantresutaten i sin hehet starkt påverkades av det nämnda skyfaet. En överbick av fröskadornas inverkan på pantantaen ämnar också fig. z. I grupp A t. ex. gjorde 30 procents nedsättning av grobarheten i medeta ca so procents försämring av pantprocenten och i grupp B svarade ro procent av grobarheten mot procents nedsättning av pantprocenten. Genom den oämpiga maskinavvingningen åsamkades såedes de grobara fröna större eer mindre inre skador, som ofta avsevärt nedsatte pantprocenten. Nedsättningen var kraftigare ju hårdare fröet var avvingat. De angivna skinaderna mean jämförbara frökvaiteters pantprocenter äro starkt signifikativa. Undersökningarna visade också att eftergroning, d. v. s. pantuppkomst först andra eer tredje året efter sådden, förekom mycket sparsamt hos avvingningsskadade fröer. 2. Frökostnaden I det närmast föjande skoa vi studera en jämförande beräkning av de frömängder och frökostnader inom grupp A, som skue ha åtgått för att erhåa ika pantanta per fäck av de skida frökvaiteterna på ifrågavarande marker första hösten efter sådden. Vid beräkningen har såddytegruppens medeta av de observerade pantantaen använts. Värdena angivas i hea ta.

15 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SADDRESULTATET I5 Nedsättninq av Pan~procanten % B o ' / / / / '/ / / c >" A o o % NedsäHninQ av ~robarhrztrzn 0~~--r-~~--r-~ r~ Fig. 2. Den reativa nedsättningen av pantprocenten uppagd över den reativa nedsättningen av grobarheten. The reative oss in seeding percentages against the reative fa in germinabiity. För att understryka värdet av en förhandskunskap om pantprocentens storek vid beräkningen av utsädesgivan utgå vi från att pantprocenten är okänd på våra hyggen. Erfarenhetsta måste anitas. Tiren {I952, sid. 34, I06, I09 och no) anger vid försök med sådd av ta- och granfrö i Norrand medeta pantor per fäck första hösten för godtagbara rut- och strecksådder, och de medepantprocenter, som ämpigen böra användas för praktiska ändamå vid beräkning av frömängden. På de här behandade hyggena kan man vänta 3I pantor i medeta av IOO grobara frön. I Kung. skogsstyresens sammanstäning {I952, sid. 3I-34) har Tiren avrundat denna pantprocent ti 30. Beträffande försöksfröets beskaffenhet och pantprocentens storek se Tirens avhanding. Se även kap. IV: 2 i föreiggande arbete. Redan här bör dock framhåas, att i samband med de exempe och anvisningar för beräkning av utsädesmängden m. m., som Tiren ämnar (sid. 70), betonas, att en viss sådd är godtagbar eer icke godtagbar endast i enighet med de i avhandingen angivna regerna och under de antagna förutsättningarna. Han anför också: >>De växande förhåandena i praktisk drift kunna givetvis förorsaka, att 3*-Medd. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 46: g.

16 16 EINAR HUSS omständigheter, som här ej beaktas, komma att spea en stor, kanske ti och med avgörande, ro». Vi antaga, att en rutsådd med 3 goo fäckar per ha ska utföras på obränd mark och, att frökorrektionen sättes ti 1,80. Användes pantprocenten 30 åtgå då av det fefria fröpartiet (I) i grupp A 66 frön per fäck, viket motsvarar 1,02 kg frö per hektar. För att erhåa ika många pantor av de båda andra frökvaiteterna (II och III) åtgå ng och 309 frön respektive, viket motsvarar 1,85 och 4,76 kg per hektar. En sänkning av grobarheten med 18 procentenheter förorsakar atså nära nog en fördubbing av frömängden och därmed också av frökostnaden. Mer än 4 gånger stiger frökostnaden, när grobarheten sänkes med 39 enheter. En iknande beräkning i grupp B visar, att 8 procentenheter motsvara ungefär den dubba frökostnaden. Och i grupp C sutigen ger 24 enheters sänkning av grobarheten en nära 3 gånger så stor fröåtgång. skinaderna äro ännu större efter 3 år (A) och 5 år (B och C). Detta framgår kart om värdena i ta b. 2. ko. 8 och ko. II jämföras med varandra. Sammanfattningsvis kan sägas, att pantresutaten av sådderna i skogsmark visa, att fröförusterna genom avvingningsskador äro mycket stora. De svagt och medestarkt skadade tafrökvaiteternas genomsnittiga frökostnad är 1,87 gånger så stor som de motsvarande, fefria kvaiteternas frökostnad, när ika pantanta eftersträvas. starka avvingningsskador åstadkomma ännu större skinader. 3 Pantavgången Tab. 2, ko , visar pantavgången efter 3 vegetationsperioder inom grupp A och efter 5 vegetationsperioder inom grupperna B och C. Resutaten visade att avgången var procentuet betydigt större hos pantor från de maskinskadade än från de fefria frökvaiteterna och att pantavgången ökade med en stegring av skadornas omfattning. I grupp A t. ex. var medeavgången av tapantor från den fefria frökvaiteten 23 % under 3 år, då därmed pantorna från den hårdast avvingade kvaiteten hade minskat sitt ursprungiga anta med kke mindre än 43 % (ko. 13). En beräkning av de totaa pantförusterna (ko. 14), som uppstodo vid sådderna med avvingningsskadade frökvaiteter, visade på de festa ytor mycket höga värden (fig. 3). Ytornas medeta i grupp A t. ex. angåvo pantförusten hos försöksed I (fefritt frö) ti 23 % och hos försökseden II och III (skadat frö) ti 52 % resp. 77 o/o. - Pantförusten uträknades atså som skinaden mean antaet uppkomna pantor av fefritt frö (I) och kvarvarande

17 46: 9 BARRSKOGSFRÖETS KV ALTET OCH SADDRESULT ATET 17 Pantavgåno % ][ i Grupp A Grupp B Grupp C Fig. 3 Medetaet avgångna pantor efter 3 år hos grupp A och efter 5 år hos grupp B och C i procent av antaen uppkomna pantor från de fefria frökvaiteterna (I). Tvärstrecken å staparna markera pantavgången i procent av uppkomna pantor från motsvarande frökvaitet. The average number of ost seedings after 3 years in group A and after 5 years in groups B and C, expressed as a percentage of the number of seedings that came up from the fautess seed quaities (I). The horizontaines that cross the coumns mark the seeding osses as a percentage of seedings that came up from the corresponding seed quaity. pantanta vid sista revisionen av de avvingningsskadade fröerna (II och III) i procent av det förstnämnda pantantaet. En de av såddfäckarna tihörande försökseden I hade givetvis mycket stora pantanta varför trängsen där var betydande. Detta bidrog ti ökad pantavgång hos dessa försöksed, viket säan var faet hos de pantfattigare försökseden II och III. Inom dessa hade trängsen säan någon betydese. Tiren (1952) har nämigen visat, att det är först vid höga pantanta som trängsen i fäckarna får en viss betydese för avgången. I samma redogörese för pantavgång vid sådd säger Tiren: >>Man får emeertid intrycket, att svag tiväxtenergi i amänhet disponerar för stark avgång.>> Förmodandet bekräftas tydigt vid sådd med avvingningsskadade frö er. Hur pantavgången tredje hösten efter sådden gestatade sig i medeta i de enskida fäckarna på ett par ytor (S. 88 och S. r6z) framgår av fig. 4 och 5. Den absouta pantavgången stiger jämnt med ökningen av antaet pantor per fäck, då däremot den procentuea håer sig konstant. Den åga frökvaiteten hade betydigt större pantavgång än den höga frökvaiteten.

18 r8 EINAR HUSS 46: 9 Pantavg~nQ st I 90 St Pantor per fäck Fig. 4 Antaet avgångna pantor per såddfäck stiger med stigande pantantal Pantavgången är större i sådderna med den avvingningsskadade frökvaiteten (III) än i sådderna med den fefria kvaiteten (I). Såddyta S. 88. The number of ost seedings per sowing patch rises with a rising number of seedings. Seeding oss is greater in sowings with seed quaities which have been damaged in dewinging (III) than in sowing with the fautess quaity (I). Sowing pot S. 88. Pantav~ å ng St o.q-re:=----r-r---r----r--r---r----r--r r r--~ , Fig. 5 Såddyta S. I6z. Text, se fig. 4 Sowing pot S. r62. Text, see fig. 4 Pantor per fäck Beträffande granfrösådderna (grupp E) bör anmärkas även här, att de höga pantavgångsprocenterna, även från de fefria frökvaiteterna, ti stor de förorsakats av ymnig gräs- och örtvegetation, som kvävt många pantor, främst dem med svag tiväxtenergi.

19 46: 9 BARRSKOGSFRÖETS KV ALTET OCH SADDRESULT ATET 19 Nofackar ][ Grupp C Fig. 6. Nofäckarnas anta. I = fefria fröer, II och III = avvingningsskadade fröer. r. h, 3 h och s. h ange resp. första, tredje eer femte hösten efter sådden. Förkaringar ti de höga procenterna i grupp C (gran) ämnas i texten. Number of zero patches. I = fautess seeds, II and III = seeds damaged in dewinging. r. h, 3, h and 5. h indicate first, second, third or fifth autumn after sowing, respectivey. Expanation of the high percentages in group C (spruce) is given in the text. 4 Nofäckarna Tab. 2 angiver nofäcksprocenternas storek på de enskida ytorna (ko. 15) första hösten och (ko. 16) tredje (A) och femte (B och C) hösten efter sådderna. Fig. 6 visar medetaen av procenterna hos de tre grupperna. Orsaken ti att nofäcksantaet å ytan S. 65 var större första hösten än femte hösten, var stark eftergroning hos den fefria frökvaiteten. Vi kunna nöja oss med att kommentera resutaten i grupp A, som har de festa sådd ytorna. Mean försökseden I och II fanns ingen signifikativ skinad mean medetaen av nofäckarnas anta. Däremot fanns påtagiga skinader mean försökseden I och III vid tredje årets revision. Vid sådderna med den avvingningsskadade frökvaiteten uppstodo fera nofäckar än med den fefria kvaiteten. Pantresutaten visade också att det uppstod fera nofäckar under tiden mean första och sista revisionen i försöken med skadade frökvaiteter än i

20 20 EINAR HUSS försöken med fefria kvaiteter (jfr ko. 15 och r6). Enigt Tirens (1952) mening har pantavgång, som tidigare framhåits, och nofäcksuppkomst ringa samband med antaet pantor per fäck, utan tiskrives främst ia gjorda fäckar. Enär dyika fäckar säkerigen förekomma i ungefär ika anta i aa försöksed kan man draga den sutsatsen beträffande ifrågavarande sådder, att den betydande nofäcksförekomsten i sådderna med avvingningsskadade frökvaiteter ti största deen berodde på försvagad u t vecking a v pan torna. Beträffande gransådderna har tidigare framhåits, att deras pantanta avsevärt reducerats genom en kraftig, för pantorna ödesdiger markvegetation. Men även på dessa ytor voro nofäckarnas anta i medeta större hos såddförsöken med avvingningsskadat frö än på försök med fefritt frö. Särskit stor var skinaden på ytan S. 66, där det ymniga gräset förkvävt de svagaste pantorna från den skadade frökvaiteten. Även på torra jordar med svaga utveckingsbetingeser för groddpantorna bev nofäcksförekomsten hög hos försök med skadat frö. Den torra ytan S. 65 t. ex. hade ej fut 3 % nofäckar i försöket med fefritt frö, då den skadade kvaiteten ämnade icke mindre än 48 % av fäckantaet pantösa. S Panthöjden I tab. 2 återfinnas medetaen av högsta pantornas höjder per såddfäck för oika försöksed på de skida ytorna efter 3 år, grupp A, och 5 år grupperna B och C. Fig. 7 visar medehöjderna per fäck hos de tre ytgrupperna. Vi kunna först konstatera, att de uppmätta pan t höj de rna vor o i medeta större och ofta avsevärt större hos pantor, som utveckats av fefria frökvaiteter än hos pantor från maskinskadade kvaiteter. Vi se också, att ju kraftigare fröskadorna varit desto ägre panthöj der erhöos i fäckarna. Variansanayser av grupp A visa, att omtaade skinader mean försökseden voro starkt signifikativa. Svaga pantutveckingsbetingeser hos marken syntes också öka skinaden i panthöj d. På ytan S. 65 t. ex. var höjdskinaden i medeta icke mindre än 5,6 cm (ko. 17 och r8) och panthöjden i försöksed II måste atså ökas med 24% för att få samma värde som det i försöksed I (ko. rg). Fig. 8 visar, huru den reativa nedsättningen av grobarheten motsvarade en reativ nedsättning av pantmedehöjden. På såddytorna i grupp A åstadkom en nedsättning av grobarheten med ca 47% en sänkning av panthöjden med ca 26 % I grupp B voro motsvarande siffror ca 12% och ca II% och i grupp C bev panthöjden ca rg% ägre än medehöjden av pantor från fefritt frö, när fröets grobarhet nedsattes med ca 47 %-

21 46: g BARRSKOGSFRÖETS KV ALTET OCH SÅDDRESULT ATET 2I hö9sta pantans höjd cm 30 AI ~~ ~ O 3 5 år Fig. 7 Höjdutveckingen för pantor av fefria frökvaiteter (I) och pantor av avvingningsskadade kvaiteter (II och III). De procentuea höjdskinaderna äro ungefärigt ika stora vid 3 år som vid 5 år. De absouta skinaderna däremot ha ökat. Height deveopment for seedings from fautess seed quaities (I) and seeds damaged in dewinging (II and III). The percentua differences in height are about the same at 3 years as at 5 years. The absoute differences, on the other hand, have increased. Om vi återgå ti de observerade panthöjderna, så framgår av fig. 7, att de absouta höjdskinaderna icke hade utjämnats efter 3 år utan tvärt om ökats. Differenserna i panthöjd voro större efter 5 år än efter 3 år av pantornas evnad. Detta bekräftades även i ett fa inom grupp A. Ytan S. 88 höjdmättes fjärde året efter sådden. Pantmedehöjden av försöksed I hade då gått upp ti30,3 cm och höjdskinaden mean detta och försöksed III var 6,7 cm mot 3,8 cm året innan. Skinaderna i procent av panthöjderna i försöksed I voro tämigen ika stora i båda faen. Rent praktiskt sett kunde atså konstateras, att sådderna med a vvingningsskadade frö er gå v o upphov ti mindre pan t-

22 22 EINAR HUSS 46: 9 Nedsättnin~ % 30 av hö(sta pantans höjd A? c /r; / :; 15 / 1/ B f 10. / 5 v ) r/ 0~~----r-~ ~ o % Nedsättning av 9robarhetan Fig. 8. Den reativa nedsättningen av panthöjden efter 3 år uppagd över den reativa nedsättningen av frökvaitetens grobarhet. A, B och C = såddytegrupper. Avvingningsskadorna medföra en ofta betydande sänkning av medehöjden. The reative fa in pant height after 3 years against the reative oss in germinabiity of the seed quaities. A, B and C = sowing patch groups. Dewinging damage often eads to a considerabe fa in average height. anta och fera nofäckar - som förut visats - samt ägre panthöjder än sådderna med fefria fröer av samma sorter. Vija vi sedan forska i orsakerna ti ovan nämnda, observerade panthöjdsförhåanden, kunna dessa sökas huvudsakigen på två hå. Des i en försvagning av de grobara fröna som föjd av oämpig avvingning, viken medfört nedsatt tiväxtenergi hos pantorna, och des en >>statistisk urvaseffekt>> i fäckarna, eer båda dessa faktorers samtidiga inverkan. Tidigare undersökningar (Russ, 1950) ha b. a. ådagaagt vid aboratoriegroningar, i

23 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SADDRESULTATET 23 t. ex. en Jacobsens groningsapparat, att stötar eer sag på fröna hade förödande inverkan på inte enbart grobarheten utan även på groddpantornas utvecking. Denna senare faktor registrerades som pantvikt efter ro dygns groning. Vikten per panta var i regeägre hos avvingningsskadade frökvaiteter än hos fefria kvaiteter. Frågan är då, kvarstår denna försvagning av tiväxtenergien även fera år efter sådd i skogsmarkerna? Innan denna fråga besvaras skoa vi jämföra några undersökningsresutat. De i grupp A använda frökvaiteterna hade nedanstående pantvikter och medehöjder av högsta pantorna i fäckarna. Försöksed Pantvikt mg Medehöjd efter 3 år cm..... I r8,r rz,g II 13,0 IZ,Z III g,g g,s De avvingningsskadade frökvaiteterna hade tydigen ägre pantvikter än motsvarande fefria kvaiteter. Motsvarande pantmedehöjder äro icke direkt proportionea mot pantvikterna. Detta torde säkerigen ti ej ringa de ha berott på de skadade fröernas heterogenitet. I den använda avvingningsapparaten fingo nämigen en de frön starka skador och andra endast obetydiga skador. Det kunde håas för troigt och naturigt, att en he de av de uppmätta högsta pantorna härstammade från tämigen oskadade frön. Pantvikterna äro ju medeta av både små och stora groddpantor, då panthöjderna däremot äro medeta av endast de högsta pantorna. Resutaten av utförda höjdmätningar av samtiga pantor i fäckarna, syntes också peka på avvingningsskadornas meniga inverkan på panttiväxten i skogsmark. På en yta t. ex. var medehöjden av samtiga pantor i aa såddfäckar med ägre pantanta än zo st. hos försöksed I 6,3 cm och hos försöksed III 5,2 cm, en höjdskinad atså på närmare r8% efter 3 år. Några såddförsök i en pantskoa kunna anföras i detta sammanhang. Av fefria frösorter uttogos prover, som behandades oika hårt i en avvingningsapparat. Vissa, bestämda fröanta av de därvid erhåna frökvaiteterna utsåddes i pantsängen. Sådderna utfördes som sumpmässiga bockförsök med fem upprepningar. Tre år efter sådden togos pantorna upp och vägdes. Nedanstående sammanstäning av medevikten per panta från de skida frökvaiteterna upptager fyra av försöken (nr 1-4), i vika jämförbart ika pantanta per såddrand erhös av de sådda kvaiteterna. De fyra försöken äro ej direkt jämförbara med varandra, enär fröernas provenienser voro vitt skida och försöken ej anagda i samma bock, ej ens i samma pantsäng. Resutaten visade, att pantmedevikten sjönk med stegrade avvingningsskador hos de gro bara fröna. 4*-Medd. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 46: 9

24 24 EINAR HUSS Medevikter av 3-åriga pantor A verage weights of 3-years seedings Försök nr Experiment no. I Gran.-% Gram,Gron.-% Gram,Gron.-% Gram,Gron.-% Gram Germin.% Grams. Germin.«y0 Grams. Germin.% Grams. Germin.% Grams. Fefritt frö g8 6,9 g6 5,6 99 9,6 70 8,r F a u! t! ess see d Avvingningsskadat frö ,! 93 4,2 So 8,6 42 '7,0 Seeds damaged in de-winging ).. gr 4.3 So 3,8 75 6,4 36 6,3 ) ,! Ti sist skoa vi se viken effekt det statistiska urvaet har på högsta pantornas medehöjder. Tiren (1953) har visat att höjden stiger med stigande pantanta per såddfäck och att det statistiska urvaet av högsta pantan i varje fäck är en huvudorsak härti. I en tabe (S sid. 57) anger han panthöjder, som svara mot vissa pantanta per fäck. På grundva av dessa värden ha de observerade panthöjderna omräknats, varvid erhöos de i tab. 2, ko , angivna värdena. Dessa medehöjder i försökseden II och III svara atså mot höjder som högsta pantorna skue ha uppnått, om såddfäckarna hade haft samma pantanta som i försökseden I (fefritt frö). I grupp A voro höjdskinaderna (ko. 21) mean försökseden I och II, mean I och III samt mean försökseden II och III starkt signifikativa. I grupp B fanns svag signifikans mean panthöjderna, och i grupp C voro värdena insignifikativa trots betydande panthöjdsdifferenser. Fig. 9 visar den reativa nedsättningen av högsta pantans höjd efter den omtaade korrektionen. En sänkning av fröets grobarhet med en given procent medförde en sänkning av panthöjden med viss procent (jfr fig. 8). Det framgick såedes efter korrektionen, att de högsta pantorna, uppkomna a v a vvingningsskadade frökvai teter, fortfarande hade ägre medehöj der än pan torna från de fefria frökvai teterna. Fröets beskaffenhet hade påverkat panthöjden åtminstone 5 år efter sådden. Det kan ti sist nämnas här, att andra undersökningar visat, att en försvagad pantutvecking icke enbart får tiskrivas avvingningsskador. Ä ven andra frökvaiteter kunna uppträda på anaogt sätt. En anmärkning av Tiren (1944) i hans redogörese av den s. k. norrandsavdeningens undersökningsresutat kan anföras i detta sammanhang. >>Det finns emeertid tecken som tyda på, att även om grobarheten är fugod, så kan motståndskraften hos de ur gammat frö uppvuxna pantorna vara försvagad>>.

25 46:9 BARRSKOGSFRöETS KVALITET OCH SÅDDRESULTATET 25 Nrzdsätfninq av högsta pantans höjd % 20 Fig. g. Text, se även fig. 8. En viss reativ nedsättning av höjden hos pantor av avvingningsskadade frökvaiteter kvarstår även efter höjdkorrektioner med hänsyn ti >>det statistiska panturvaet>>. Text, see aso Fig. 8. A certain reative fa in the height of seedings from seed quaities damaged during dewinging remains even when height corrections have been made for "the statistica seection" o o /,... /.d 20 p? % N~Zdsättning av Qrobarhden Kap. III. Om förvaring av avvingningsskadat frö En undersökning över avvingningsskadade fröers grobarhet och vitaitet efter förvaring vore av ett visst intresse. Tyvärr kan skogsföryngringsavdeningen ännu icke redovisa resutat av någon specie sådan undersökning. En frösort har emeertid undersökts nämigen den som användes vid sådderna i grupp A. Nedanstående sammanstäning visar grobarhetsförändringarna hos de tre frökvaiteterna under två års förvaring vid + 5 a C. Groningsprocenterna äro angivna utan tomfrö. Groningsana- Kontro I. provet 2. provet ys våren, år gron.-% gron.-% gron.-% I952 9I I953 ss 42 II I I De båda a vingningsskadade fröprovens (r och 2) groningsprocenter hade sjunkit avsevärt under två års förvaringstid. Grobarheten nedgick hos det ena provet med 45 % och hos det andra med

26 EINAR HUSS z8 % under första året. Detta senare prov hade praktiskt taget ingen grobarhet kvar efter två års förvaring. Det är kart att ovan anförda exempe icke har fu tiämpning på aa avvingningsskadade fröer. Groningsförmågans bevarande under förvaring måste bero på avvingningens hårdhet och en de andra bidragande omständigheter. Beträffande det undersökta fröet kan anmärkas att aa tre fröproven ha varit ute i fät och fröets fuktighetshat hade sedan ej undersökts. Ett danskt, itet förvaringsförsök med dougasfrö kan också nämnas, (H. Barner och F. Dasko v, 1954). Här medtagas endast uppgifterna för två år, för att få ikhet med föregående exempe. Avvingningen var utförd i en apparat med roterande borstar. Förvaring vid + 4 o C Förvaring vid 8-15 C Groningsanayser tidpunkt Handavvingat Borstavvingat Handavvingat Borstavvingat gron.-% gron.-% gron.-% gron.-% Febr so 54 so 54 Jan Om resutaten i sina tabeer säga författarna b. a.:»>. Håndafvinget fr0, opbevaret uftteet ukket ved + 4 o C viser under 4 års opbevaring praktisk teet ingen nedgang i spireevne. - z. B0rsteafvinget fr0 opbevaret uftteet ved + 4 o C viser under 4 års apbevaring en ringe, men måske dog sikker nedgang i spireevne. - 3 Håndafvinget fr0, opbevaret uftteet ukket i amindeig keeder (temperatur fra 8 o C ti 15 o C) viser under 4 års o p bevaring en sikker, men ikke veesentig nedgang i spireevne. 4- B0rsteafvinget fr0, opbevaret uftteet i amindeig keeder, viser under 4 års opbevaring en sikker og betydende nedgang i spireevne.>> De anförda exempen synas tyda på, att a vvingningsskada t frö icke bevarar sin ursprungiga groningsförmåga så vä som fefritt frö vid förvaring under samma förhåanden. Som en jämförese ti ovan reaterade försök kan anföras de grobarhetsskinader, som funnos hos 9 fröer efter 4-årig förvaring vid skogsforskningsinstitutet. Samtiga fröer hade avvingats i den vid institutet konstruerade :avvingningsapparaten. År 1950 var fröernas grobarhet i medeta 88 % och år % Den maximaa nedgången var 6 procentenheter och den maximaa ökningen av grobarheten var 5 procentenheter. Någon signifikativ skinad mean medetaen fanns icke. Siffrorna visa, att avvingningsmaskinen icke åsamkat fröet några märkbara skador.

27 46: 9 BARRSKOGSFRÖETS KV ALTET OCH SADDRESULT ATET 27 Kap. IV. Något om sambanden mean pantprocenten och fröets groningsprocent m. m. A förhandskunskap om det bivande resutatet av en panagd skogsoding är givetvis av stort värde. Det är i amänhet ätt att få yckade skogsodingar med sådd om kostnaderna ej behöva beaktas. Den största konsten igger i att kunna utföra arbetet för ägsta möjiga kostnad, som är förenig med nöjaktiga resutat. En onödigt stor frömängd höjer frö- och röjningskostnaden och en för iten frömängd kan orsaka en dyr hjäpkutur. Som inedningsvis nämnts är det därför ett önskemå, att skogsodaren känner fröets pantbidningsförmåga och så ångt som möjigt de normaa groningsbetingeserna på oika såddokaer. Redan rgog påvisade Haack och senare Eide (rg25) vissa bestämda samband mean fröets groningsprocent och pantprocent. Wibeck (1933) fann, att >>den skinad i grobarhet mean tvenne fröpartier, viken kommer ti synes å anaysrummet, kan normat väntas biva proportionsvis mer eer mindre skärpt vid groningar ute på fätet>>. En mångfad faktorer inverka på fröets groning och groddpantornas utvecking och därigenom på pantprocenten. De betydesefuaste faktorerna äro säkerigen fröets beskaffenhet, särskit dess grobarhet och groningsenergi, och markens fuktighetshat och värmegrad under groningen och den tidiga pantbidningen. Oförutsedda kaamiteter t. ex. insektshärjningar beaktas icke i detta sammanhang. Frö av en viss proveniens har vid sådden en viss kvaitet, ett bestämt bruksvärde, som bestämts av två huvudfaktorer nämigen fröets mognadsgrad vid insamingen och dess behanding mean skörd och sådd. Årsmånen på orten bestämmer ti största deen mognadsgraden. Den kan dock som bekant iband höjas något genom en tids agring av fröet eer kotten. Likaså kan groningsprocenten hos ofuständigt moget frö iband höjas i viss mån genom någon specie behanding av fröet före sådden. I stort sett äro emeertid möjigheterna ti att förbättra fröets ursprungiga kvaitet och att därigenom höja pantprocenten små. Däremot finnas som det torde ha framgått av det föregående stora möjigheter att erhåa oväntat åga pantprocenter på grund av svag frökvaitet. Sker ej den atid i praktiken nödvändiga fröbehandingen, nämigen avvingning och förvaring, på för fröet bästa sätt, kommer detta ofebart att giva sig ti känna som en försämring av pantprocenten på friand och en försvagad pantutvecking. - Det borde såedes vara angeäget att fya fröbehovet för mer än ett eer ett par år, då mognaden är god, samt att ti sämre skördeår agra dessa frömängder i enighet med kända, betryggande metoder.

28 z8 EINAR HUSS Vad markens fuktighetshat beträffar torde denna faktor ha den ara största betydesen för pantprocentens storek. - Tyvärr saknas uppgifter om denna faktor och ofta om ekoogiska faktorer överhuvudtaget vid de festa sådd undersökningar. - Tiren har med groningsförsök på Kubäcksiden b. a. visat, att de verkigt fugoda groningsbetingeserna på råhumussubstrat inträda först vid temperaturer ovan 20 och fuktigheter ovan r8 voymprocent. Med uttorkningsförsök visade han också vid vika fuktighetshater i oika jordsag groddpantorna började vissna och dö. Utan vatten kunna ju fröna icke gro och groddpantorna ej heer forteva även om näringsämnena äro adrig så rikiga. Hea andsdear äro särskit utsatta för försommartorka. Det har visat sig, att ett mycket noggrant eer ett mindre noggrant utförande av såddfäcken hade ringa betydese för pantprocenten. Paceringen av fäcken och frönas myning däremot spear en viss ro för pantresutatet särskit på stenbundna, torra och även på fuktiga okaer. För pantornas fortsatta evnad efter första hösten har markvegetationen mångenstädes en stor betydese. På både obrända och brända marker kunna t. ex. björnmossa, frye- eer tåtearter avsevärt reducera pantantaet. Fäckstoreken har därvid sin betydese. Några exempe från såddförsök, som ingå också i andra fröundersökningar, redovisas i det föjande för att beysa pantprocenternas variation ti föjd av frökvaitet och även i viss mån av oika groningsbetingeser. I. sådder i pantskoor A. Avvingningsskadade fröer De år rgso utförda såddförsöken, som avsågo ytterigare kontro av tidigare avsutade friandssådder med avvingningsskadade fröer, anades även i pantskoor. I nedanstående sammanstäning redovisas endast några frösorter (ta D-G, gran H), vika såddes i Kubäcksidens pantskoa. Pantrevisioner skedde hösten rgso och rgsr. Pantavgången har skett mean dessa tidpunkter. Stigande frönummer motsvarar stigande hårdhet vid avvingning av en och samma frösort. Resutaten av de redovisade och även av de ej medtagna såddförsöken bekräftade de tidigare pubicerade undersökningsresutaten, nämigen att a vvingningsskador kunna få k a tastrofaa in verkningar på pantprocenterna. Detta gäer både för ta- och granfrö. Fig. ro visar ett par exempe på, hur pantantaen av roo utsådda, grobara frön sjönko, när groningsprocenten sänktes genom att öka styrkan av maskinavvingningen. Hö en granfrösorts grobarhet t. ex. 8g % fingo vi 8r st. pantor men sänktes grobarheten ti r3 % så bev det endast ro st. pantor av i båda faen roo st.

29 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SADDRESULTATET 29 Grobarhet Pantanta av Frö Seeds utan tomfrö roo gro b. frön Germinabiity withper 1 Number of seedings out empty seeds o o germina b e sort nr Sort No. D I D 2 D 3 D 4 D 5 E I E 2 E 3 F I F 2 G I G 2 H I H 2 H 3 H 4 H 5 se eds % % I 79 Sr Sr IO Pantavgång efter 2 år Seeding osses after 2 years % A vvingningsmetod 23 H andavvingning 26 Maskina vvingning 29 >) 34 }) 41 >) 26 H andavvingning 34 Maskina vvingning 39 >) 37 H andavvingning 33 Maskinavvingning 28 H andavvingning 34 Maskina vvingning 25 H andavvingning 34 Maskina vvingning 44 >) 45 >) 6o >) Pantanta av 100 grob. frön St Gran ~--r-~~~,-~--~-r--~~ o % Grobarhet Fig. ro. Pantprocenten sjunker ateftersom groningsprocenten sänkes genom ökning av fröavvingningens styrka. The seeding percentage fas as the germinatian percentage is reduced by increasing the vioence of the dewinging process.

30 30 EINAR HUSS grobara frön. En iten sänkning av groningsprocenten kunde iband åstadkomma en avsevärd nedgång i pantanta, t. ex. hos frösorten F i sammanstäningen. En grobarhetsförsämring med 3 procentenheter svarade mot en minskning av pantprocenten med 34 enheter. Liksom på de förut behandade såddytorna visade resutaten även här, att pantavgången hade varit procentuet större hos de maskinavvingade fröproven än hos de handavvinga:de proven av samma frösort samt, att avgångsprocenten steg när grobarheten försämrades genom hårdare avvingning. B. Lagringsskadade frö er Lagringsskador av betydese åsamkas fröet, när detta innehåer för hög vattenhat (mer än 8 %) och när agringstemperaturen är oämpig (högre än +5 C). Ingående undersökningar över dessa förhåanden ha utförts vid skogsforskningsinstitutet och redogörese för dem pubicerades år 1954 (Russ, 1954). Undersökningar av frökvaitetens förändringar efter många års förvaring i oika temperaturer pågå. Det finns atså icke anedning, att närmare ingå på dessa spörsmå utan hänvisas ti de meddeade undersökningsresutaten I detta sammanhang ska endast för fuständighetens sku påminnas om, att grobarheten kunde sjunka reativt snabbt och kraftigt efter fröets förvaring i för hög fuktighetshat och vid oämpig temperatur samt, att jämföresevis små sänkningar av grobarheten kunde motsvara betydande sänkningar av pantantaen på friand. Det konstaterades också, att pantutveckingen var sämre hos en frösort med åg grobarhet än hos en frösort med hög grobarhet och, att pantavgången hos frösorten med åg grobarhet i genomsnitt var 2 a 3 gånger så stor som hos frösorten med hög grobarhet samt, att den procentuea pantavgången steg när frökvaiteten sjönk hos en och samma frösort. Nämnda agringsskador på frö hade såedes tämigen anaoga verkningar på pantprocentens storek som avvingningsskador. C. Fefria fröer Varje år utsår skogsforskningsinstitutet ett stort anta ta- och granfröer för oika undersökningsändamå i pantskoor. För dessa sådder och deras revisioner m. m. svarar skogsmästaren H. Åström. Sådderna anäggas som bockförsök Ett exempe på, hur pantprocenterna kunde variera i oika pantskoor åskådiggör fig. II. Kurvorna å figurerna äro grafiskt utjämnade. År 1953 utsåddes prover av 24 frösorter i fera pantskoor. Fröerna voro ti största deen insamade hösten rgsz (en mindre de rgsr) i rzandsdear, spridda inom

31 46: g BARRSKOGSFRÖETS KV ALTET OCH SADDRESUL T ATET 3I Pan! pr o c 12nt % o/ / / r--.-., o % Grobarhczt Fig. II. Samband mean pantprocent och groningsprocent. Prover av 24 färska tafröer utsåddes samma år i pantskoor. Bönträsk (-), Kubäcksiden (---) och Östava (-.-. -). The reation between seeding percent and germinatian percent. Sampes of 24 fresh pine seeds were sown during one and the same year in seeding nurseries. Bönträsk (--), Kubäcksiden (----)and östava (- - -). hea andet. På figuren har medtagits försöken från Bönträsk i Norrbotten, Kubäcksiden i Västerbotten och Östava i Medepad. Ingen vattning ägde rum i pantskoorna. Såddförsöken visade b. a. att pantskooma ämnade sinsemean vitt skida pantresutat detta år. Fröemas fysioogiska och genetiska faktorer voro desamma på aa okaer. Provrevisioner någon tid efter sådden visade, att om ett frö grodde svagt på en sydig oka, grodde det förhåandevis svagt också på en nordig. Det torde framstå som sjävkart och som ett onödigt påpekande, att ika såddresutat säan erhåas på skida såddokaer. Ej ens i skida pantskoor, där näringsförhåandena skija sig mindre än i skogsmark, kan ikhet i pantprocent påräknas. Det kanske också synes sjävfaet att orsakerna ti de största skijaktigheterna ågo i oika nederbördsförhåanden och i markens värmegrad. Vi minnas att pantskooma icke vattnades. Det kunde konstateras vid försöken, att markfuktigheten vid sådden början av juni var gynnsam i Östavas pantskoa, då markfuktigheten Bönträsk och Kubäcksiden däremot var mindre gynnsam tredje veckan juni, då sådderna utfördes.

32 32 EINAR HUSS 46: 9 Pantproc12.nt o/o 'Z o o % Grobarhd Fig. 12. Samband mean pantprocent och groningsprocent. Prover av 18 tafröer utsåddes en föjd av år i Kubäcksidens pantskoa. Reation between pant percentage and germinatian percent. Sampes of 18 pine seeds were sown Successivey during severa years in Kubäcksiden nursery. År 1954 utfördes ikartade såddförsök i Knäred, Bogesund och Kubäcksiden. I de två sistnämnda pantskoorna var pantprocenten då i genomsnitt ca 8o% och i Knäred ca 65 %- I Kubäcksiden såedes mer än dubbet så högt pantanta 1954 som året innan. Andra såddförsök med 18 frösorter av oika ådrar, men förvarade i samma temperatur, utsåddes i Kubäcksidens pantskoa tre år i föjd, 1951, 1952 och 1953 samt en större de av dem även år Pantantaen av 100 grobara frön per frösort i förhåande ti frösorternas grobarhet har utjämnats grafiskt med räta injer på fig. 12. Sådden 1951 ämnade något högre pantanta än sådden 1952 och ungefär i medeta dubbet så höga som pantantaen år Enär jorden i pantskoan behandades ika aa åren och fröprovenienserna och frökvaiteterna också voro praktiskt taget ika bör kunna dragas den sutsatsen, att årsmånen var den huvudsakiga orsaken ti de omtaade differenserna mean pantprocenterna. Huruvida 1953 var ett sämre år än de båda andra för skogssådd inom större områden eer om resutaten endast hade oka karaktär kan ämnas därhän i detta sammanhang. Nederbördens betydese bekräftades beträffande pantskoan i Kubäcksiden av där uppmätta nederbördsmängder och temperaturbestämningar i

33 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SADDRESULTATET 33 intiiggande Hänäs. Sådderna utfördes under tiden juni. Nederbörden i mm per vecka och temperaturen strax före och strax efter sådderna voro föjande: Månad, vecka Nederbörd Temperatur Juni, o,o!0,3!2,9 )) II,2 13,0 13,0 )) ,4! Jui, I... 64,2 0,9 11,9 20,2 Summa 124,1!2, ,8 M 31,0 3,1 12,5 r6,o Under tiden strax före och efter sådden var nederbörden avsevärt högre år 1951 än Temperaturen däremot var högre 1953 än 1951, viket givetvis ytterigare förhöjde markens uttorkning år Sammanfattningsvis kan sägas, att en ämpig fuktighetshat i marken särskit tiden under och strax efter såddtifäet hade mycket stor betydese för pantmedeprocentens storek. Som en undersökning av vattnets betydese för pantprocenten ha de anförda försöken givetvis stora brister. BL a. skue en de andra faktorer ha studerats t. ex. storek och växingar i markens värme. - Här avsågs emeertid huvudsakigen att ämna exempe på hur pantprocenten kan växa oika år på samma såddokal - Markvärmen har säkerigen stor betydese vissa år vid tidiga vårsådder och på orter, där värme och kya växa starkt. Vid de anförda försöken påverkades pantprocenten föga av markens värmegrad, enär sådderna utfördes under försommaren. Andra faktorer såsom jordartens struktur och sammansättning kunna också påverka pantprocentens storek. Näringsförhåandena torde få större betydese först under ett senare pantstadium. Vi ämna nu dessa tämigen väkända spörsmå och återgå ti sambanden mean frökvaitet och groningsprocent. Vi studera först såddresutat av fröer med oika åder. Det observerades då i Kubäcksiden (fig. 12), att pantprocenten sjönk i medeta med sjunkande grobarhet hos fröerna a v oika ådrar. Differenserna mean pantprocenter av högsta och ägsta frökvaiteterna voro avsevärda års sådder representerade ej mindre än 70 frösorter. Liknande resutat erhöos 1955 av ett zo-ta tafröer i Östavas pantskoa och av nära ika många granfröer i Färsåns pantskoa. (fig. 13). När det gäer färska fröer har det anförts i itteraturen och amänt antagits, att det uppkommer ungefär samma anta pantor av 100 grobara tafrön, oavsett viken grobarhet fröet visat vid groningsanaysen. Detta skue däremot icke gäa för granfrö. De förut omtaade 1953 års sådderna (fig. n)

34 34 EINAR HUSS Pantprocent % r-.r-~-r o % Grobarhet Fig. 13. Samband mean pantprocent och groningsprocent. Oikådriga tafröer och granfröer sådda i resp. Östavas och Färsåns pantskoor. Reation between seeding percentage and germinatian percentage. Pine seeds and spruce seeds of different ages sown in östava and Färsån nurseries respectivey. utfördes med färska tafröer i pantskoorna. Resutaten visade, att medepantantaen av IOO grobara frön sjönko, när motsvarande medegroningsprocen ter sj ö nk o, och ungefär i samma takt i aa pantskoor. Sambanden mean frösorternas pantbidningsförmåga på friand och efter IO dygn i Jacobsens groningsapparat åskådiggöres på fig. I4. Frösorter med ungefärigt ika stora groningsprocenter kunde ha het oika pantvikter, viket resuterade i vitt skida pantresutat på friand. Orsakerna torde ti stor de få tiskrivas skinader i embryokasser. De anförda sambandsresutaten synas emeertid icke vara amängitiga. Det fanns såddår t. ex. I954 då medepantprocenterna höo sig tämigen konstanta, i varje fa beträffande fröer med högre grobarhet än 70 % Granfröet uppträdde också samtidigt på samma sätt. Sådant såddår var gynnsamt för fröets groning och pantans utvecking. Under dyika förhåanden kunde det även inträffa, att pantprocenterna av (reativt högvärdiga) frösorter av oika ådrar kunde vara tämigen ika. Såsom förut har an tytts ärframstäningen a v sam banden mean pantprocent och groningsprocent i pantskoor ångt ifrån uttömmande. Det bir emeertid tifäe att återkomma ti berörda frågor, när fortöpande undersökningar med ett större materia kan redovisas.

35 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SÅDDRESULTATET 35 Pantprocent Yo Örtava KubäcksidQn --Bönträsk 80 o o... /... o / o / / 60 / / /o 0/ o / " / / o / / / " / x / o..- / / / o o mg Pantvikt Fig. 14. Samband mean pantprocent och pantvikt (groddpantornas medevikt efter ro dygn i Jacobsens gron.-app.) Prover av 24 färska tafröer sådda i pantskoor. Bönträsk (-), Kubäcksiden (- - -) och Östava (-.-. -). Reation between seeding percentage and seeding weight (average weight of the seedings after 10 daysin Jacobsen's apparatus). Sampes of 24 fresh pine seeds sown in seeding nurseries. Bön~ träsk(--), Kubäcksiden (---)and östava - - -). Det kan dock redan nu fastsås med stor säkerhet, att oavsett förvaringstid medepantprocenten av både ta- och granfröer, med mycket åga groningsprocenter säan nådde upp ti den medepantprocent, som fröer med höga grobarheter ämnade. Oftast har det därför ringa praktisk betydese om grobarheten kan höjas på konstad väg hos ett fröparti från t. ex. ro% ti 30 %, atså en ökning med 300 % Ett sådant frö har trots behandingen oftast ringa bruksvärde. Det kan också sägas, att högkvaitativa fröer kunde ämna i vissa fa mycket höga medepantprocenter, ända upp ti ca go%- 2. sådder i skogsmark I kap. II har redogjorts för pantprocentens storek i förhåande ti frökvaiteten i det använda materiaet (tab. z), varför i det föjande ämnas endast en sammanfattning av mederesutaten av materiaet. Dessutom omnämnas pantresutaten från sju andra såddytor (se kap. V).

36 EINAR HUSS Någon systematisk undersökning av sambanden mean pantprocent och frökvaitet har författaren veterigt icke utförts i vårt and. Uppgifter om pantprocentens storek och förhåande ti andra kontroerbara faktorer saknas ävenedes. I ett föredrag (I945) säger Eneroth b. a., att pantprocenten >>är i rege ganska åg, av storeksordningen IO %>>. Med pantprocent menade han antaet pantor i procent av antaet utsådda frön, atså inkusive tomfrö och andra ej grobara frön. Han anger icke, åtminstone ej i detta sammanhang, tiden mean såddtifäet och pantprocentens uppskattning, om det rör sig om I, IO eer zo år. En beräkning av medepantprocentens storek i Norrand ämnas av Tiren (I952) i redogöresen över skogsforskningsinstitutets såddförsök. Pantmedeprocenten var för ta- och granfrö på bränd och obränd mark 3I % inom höjdägen upp ti 400 m över havet och på högre ägen zo %- De använda fröerna voro av oika kvaitet. Likaså voro markförhåandena och groningsbetingeserna på skida såddokaer skiftande. Det bör anmärkas, att omtaade såddförsök i Norrand huvudsakigen avsåga jämföreser mean oika såddmetoder, varvid fröets kvaitet hade mindre betydese. Beträffande de samtidigt erhåna pantprocenterna framhåer Tiren på mer än ett stäe avvingningsskadornas stora betydese för pantresutatet. Han anför också att avvingningsskadorna voro okända vid tiden för försökens anäggning och att det använda, från skida känganstater inköpta fröet >>sannoikt i större eer mindre omfattning varit behäftat med dyika skador». Han säger också (I953, sid. Iz6) i sammanhang med vissa krav på utsäde och pantmateria: >>Efter upptäckten av det förut vidrörda avvingnings- och agringsskadorna torde framdees ytterigare förbättringar kunna väntas, viket i hög grad stimuerar ti fortsatta undersökningar på skogsodingens område.>> Pantprocenterna av de åga frökvaiteter som anförts i kap. II, varierade ti sin storek och hade rönt proportionsvis stor inverkan förutom av kvaiteten även av andra faktorer såsom årsmån och markbeskaffenhet. På 8 normaa ytor (tab. z), anagda på vanig moränmark, var medepantprocenten av de ägsta frökvaiteterna ZI,I %-För att erhåa IO pantor per fäck första hösten åtgingo III st. frön. Enigt beräkning med hjäp av erfarenhetsta skue 77 frön ha ämnat i medeta IO pantor. Vi se atså, att denna beräkning gav för åg utsädesmängd, varför i detta fa en missyckad skogsoding hade bivit föjden. Nofäckarnas anta var i genomsnitt 9,8 % 3 år efter sådden. De medegoda frökvaiteterna hade i genomsnitt pantprocenten 32,4 %- Det åtgick 46 frön för att få IO pantor. En beräkning av frömängden ger 49 frön för IO pantor. En god överensstämmese atså i båda faen. Nofäckarnas anta var i genomsnitt 0,3 % 3 år efter sådden. De höga frökvaiteterna resuterade i att den ägsta pantprocenten var 29,9 % och den högsta 6z,o% samt att medepantprocenten var 47,3% på

37 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SADDRESULTATET 37 de 8 ytorna. Nofäcksprocenten var 1,0% efter 3 år. För ett resutat av 10 pantor per fäck åtgingo 26 frön. En tabeaväsning som ovan uppyser, att det tarvas 40 frön för att få 10 pantor. Om vi använt denna senare frömängd trots kännedom om frökvaitet och de normaa groningsbetingeserna, hade vi kunnat taa om söseri med frö, särskit om dessutom en hög frökorrektionsfaktor hade tiämpats för erhåande av ett visst anta >>godtagbara kuturen>. Nedanstående sammanstäning visar de omtaade utsädesmängderna, des deras storek i verkigheten och des de beräknade fröantaen. Dessutom medtages resutaten från 4 andra såddytor, anagda 1953, 1954 och 1955 på m över havet i Arvidsjams socken. Deras pantresutat kunna givetvis ej betraktas annat än som enstaka exempe. Den verkiga och den beräknade frömängden, som åtgår för att få 10 pantor Verkiga värden Beräknade värden Grobar- Frökvaitet het frö- nofäckar frö- nofäckar pant- pant- % mängd procent efter procent mängd st. % efter år st. % år Låg... 43,0 2I,I III 9, !2,2 5 Mede ,I 32,4 46 0, I2,2 5 Hög... 82, I,O I2,2 5 )) I I,O 50,7 29 o,o I I2,2 5 )) I I,O 64,0 22 o,o I S,I I )) I ,0 70,5 I7 o,o 2 20 ss S,I I )) I I,O ,0 I S,I I Det bör ihågkommas, att de anförda uppgifterna grunda sig på resutat från sammanagt 12 såddytor, ojämnt fördeade på fem såddår och spridda inom fyra Norrandsän. Resutaten äro givetvis icke amängitiga, men de understryka kart de höga, fefria frökvaiteternas överägsenhet över mer eer mindre skadade frösorter. skogsodaren kan utgå ifrån, att avvingningsskadade och vid oämpig förvaring skadade fröer äro kvaitativt anaoga samt att på samma sätt förhåa sig säkerigen även andra fröer, som uppträda ikartat som de förstnämnda vid groningsanayser. Det kan dock ännu en gång betonas, att det sagda icke utesuter möjigheten, att en och annan frösort med reativt åg grobarhet kan ge goda pantprocenter, särskit om fröet tihörde en god årgång. Innan vi ämna studierna av sambanden mean frökvaitet och pantprocent skoa vi göra en jämförese mean frökvaiteten i ovanstående sammanstäning och frökvaiteten i medeta från de nämnda såddförsöken i Norrand (Tiren, 1952). Den medegoda frökvaiteten innefattar fera reativt indrigt skadade fröer. Den ägsta nedsättningen av grobarheten var 5 procentenheter och den största

38 EINAR HUSS r8 enheter. Fröernas medepantprocent, 32,4, överensstämmer nära med den av Tiren beräknade medepantprocenten nämigen 31. Det igger nära ti hands för antagandet, att motsvarande, utsådda fröer också hade i medeta ungefär överensstämmande kvaitet. starka skä taa för antagandets riktighet. I kapitet om exempe och anvisningar (sid. JO) anför Tiren: >>Vidare erinras om att såddförsöken utförts med frö, som varit behäftat med avvingningsskador i den utsträckning, som kan antagas ha varit kännetecknande för Norrand under de senaste decennierna. Hur mycket dessa skador ha betytt kan för närvarande knappast ens gissningsvis anges. Avvingningsskadorna yttra sig emeertid b. a. i sänkta pantprocenter och man kan därför anta, att uppgifterna i tab. 5 äro något ägre, än vad man har anedning hoppas, att de ängre fram skoa bi.>> Undersökningarna över avvingningsskador visa, att en sänkning av grobarheten med 5-ro procentenheter mycket vä räcker ti att sänka pantprocenten med 15 enheter vid sådder i skogsmark. Det är atså sannoikt att, om fefritt frö använts hade Tirens pantprocent 31 % stigit ti ca 45 %- Detta innebär att vid sådd av exv fäckar per ha åtgår, inkusive frökorrektion, av ett fefritt go-procentigt frö o,6g kg och av det avvingningsskadade 8o-procentiga fröet I,II kg, om skogsodingarna i båda faen skoa bi ika och go% av deras anta godtagbara. Vid ett fröpris av JO kr/kg stiger enbart frökostnaden atså med 29,40 kr/ha. Vi veta, att mer eer mindre fröförstörande avvingningsapparater ha amänt använts under decennier i vårt and. De åriga förusterna i frö, sämre utveckingsförmåga hos pantorna, hjäpkuturer och produktionsföruster särskit i många missyckade sådder, uppgå sammanagt ti mij on värden. Kap. V. Om samband mean pan tanta, fäckstorek, utsädesmängd och panthöjd I det föjande redogöres i korthet för några såddresutat från J s. k. förbandsytor, varav 5 st. anades år 1949 och 2 st. år rg5o. Förbandens storek behandas icke. Avsikten är huvudsakigen, att studera pantprocentens storek och hur denna kan förhåa sig ti oika frömängder per fäck och ti oika fäckstorekar på ytorna. Dessutom göres en studie av panthöjden. Hur försöken i detaj äro anordnade kan vi icke ingå på i detta sammanhang, utan inskränka oss ti uppysningarna, att varje yta är uppdead i r6 parceer och dessa fördeas på två bock, att 2 försök med 2 oika frömängder och 2 oika fäckstorekar förekomma på varje yta, samt att 2 ytor av skida typer äro anagda på samma hygge med undantag för en oka med endast en yta.

39 46: 9 BARRSKOGSFRÖETS KV ALTET OCH SADDRESULT ATET 39 Använda frömängder och fäckstorekar m. m. framgå av tab. 3. De anförda pantresutaten erhöos 5 år efter såddtifäet. Det bör såedes observeras att pantantaen av IOO grobara frön icke äro iktydiga med den tidigare, behandade pantprocenten. Såddfäckarnas anta voro på yttypen I, I 248 st. och på yttypen 2, z ooo st. exkusive såddfäckar i kappor runt parceerna. Ytornavoro atså reativt stora, ca I hektar vardera. Pantprocenterna efter 5 år (tab. 3, ko. 5) voro i genomsnitt mycket höga hos strecksådderna. De jämföresevis svaga pantresutaten hos rutsådderna få ti stor de tiskrivas torka och hög värme under och efter den nog så sent utförda sådden. 1. Fäckstoreken Pantprocenternas efter 5 år medevärden för de använda fäckstorekarna framgå av fig. I5. På ytorna funnos såddfäckar av två exakt, bestämda storekar, ika många av en större typ som av en mindre typ. Som synes voro medepantprocenterna hos de större fäckarna atid högre än hos de mindre fäckarna på samtiga ytor vid sådd med ika frömängder. Skinaderna mean medevärdena (tab. 3, ko. 9) äro signifikativa. Förhåandet kan givetvis tiskrivas fera faktorer, som gynna pantbidningen mer i en stor fäck än i en iten fäck t. ex. större area för nederbörd, Pant- och nofack sprocen e for 5 år % 60 15x80 s: 501:1 s. 502:2 s. 506:1 s. 507: :1 s. 505:2 s. 511:1 Fig. 15. På samtiga ytor sjönk medepantprocenten vid minskning av såddfäckens storek. N afäckarnas anta däremot ökade, när fäckareaen minskades vid sådd med ika frömängder. Pantprocent = breda stapar. Nofäcksprocent = smaa stapar. On a pots the average pant percentage fe as the size of the sowing patch diminished. The number of zero patches, on the contrary, increased as the sowing patch diminished, the seed quautities remaining constant. Seeding percentage = thick coumns. Zero patch percentage = thin coumns.

40 EINAR HUSS jus, värme, mindre konkurrens från andra pantor och markvegetationen samt kanske inte minst, en stor såddfäck innehåer en proportionsvis större gynnsam grobäddsarea än en iten fäck. Nämnda skinader funnas också mean de enskida försökseden med ett enda undantag, viket framgår av ko. 5. På fig. 15 äro nofäcksprocenterna inagda. Försöksresutaten efter 5 år visade, att nofäckarnas anta steg, när såddfäcksareaen minskades vid sådd med ika frömängder. Under vissa förhåanden kunde nofäcksprocenten stiga avsevärt. På rutsådderna t. ex. voro de mindre fäckarnas medeprocenter ungefärigen dubbet så höga som de större fäckarnas procenter (ko. ro). Nämnda sådders försöksed med fäckstoreken 20 X 20 cm kunde ej räknas som godtagbara skogsodingar. Detsamma gäde ett försöksed med fäckar 35 X 35 cm. Här var ändå pantantaet per fäck första hösten säkerigen godtagbart. Orsakerna ti den reativt stora nofäcksförekomsten i vissa försök med de minsta, använda såddfäckarna kunde synbart ti huvudsakig de tiskrivas den konkurrerande och pantkvävande markvegetationen. De torvbidande gräsen eer en kraftig björnmossa kunde snart nog ge upphov ti en nofäck, särskit om fäcken hade iten storek. Vegetationen var också hindrande för små nederbördsmängder att nå ned ti såddfäcken. På strecksåddytorna förekomma gräsen mycket sparsamt, varför nofäckar säan uppstodo. 2. Utsädesmängden Panprocenternas efter 5 år medevärden för de använda frömängderna framgå av fig. r6 och tab. 3. I skida försöksed utsåddes, go, 45 eer 15 grobara frön per fäck. Det vid första påseende anmärkningsvärda förhåandet var, att medepantprocenterna på samtiga ytor voro högre hos sådden med den mindre frömängden än hos sådden med den större frömängden, då fäckstoreken var ika i båda faen. Skinader mean omtaade medepantprocenter (ko. 13) voro svagt signifikativa. Enstaka fa förekomma, då en Jiten frömängd i en iten fäck ämnade högre pantprocent än en stor frömängd i en stor fäck. Vi kunde söka många förkaringar ti dessa resutat, att atså en reativt iten frömängd ämnade förhåandevis fera pantor efter 5 år än en stor frömängd. Orsakerna kunna sökas i samma faktorer, som i gynnsam riktning påverkade pantantaet vid ökning av fäckstoreken. Konkurrensen bev mindre. Pantorna fingo bättre utveckingsbetingeser. I såddfäckar med med mycket höga pantanta bev också pantavgången större än normat. En anays av pantmedeantaen på enbart de pantförande fäckarna synes stödja de anförda antagandena.

41 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SADDRESULTATET 4I Pant- och nofacksprocent efhr 5 år % : :2 Fig. r6. En mindre frömängd gav högre pantprocent än en större frömängd på samtiga ytor, när fäckstoreken var ika. Nofäcksprocenterna voro tämigen ika vid båda faen. De breda staparna ange pantprocent och de smaa staparna nofäcksprocent. On a pats a sma seed quantity yieded a higher pant percentage than a!arge quantity, the sowing patch's size remaining constant. Zero patch percentages were.about the same in both cases. The tbick coumns show the seeding percentage and the thin coumns the zero patch percentage. Yta nr I Nedanstående sammanstäning upptager pantmedeantaen per pan t förande fäck av IOO grobara frön på skida fäckstorekar S år efter såddtifäet. Det var troigt, att de särskit stora skinaderna i pantprocenter efter S år på ytorna S. sos och S. so7 (ko. I3 och IS) ti en de orsakades av sjävsådd. Pan-~ Medeta Sådd- Frö- Pan- Frö- Sådd- Frö- Pan- Frö- Panfäck mängd to r mängd to r fäck mängd to r mängd t or Frö- Pan- Fröm ängd t or mängd cm st. % st. % cm st. % st. % st. % st I ro I I I I2 13 I4 S X IOO go r,811rs x 8o go ,01 go S X 8o 45 45,! 15 47,o ro X ,2 I5 42,g 45 41,7 15 s.so6 25 X!00 go X 8o go 36, ,3 go s.so7 15 x 8o 45 4g,s 15 76,21 ro x ,g 15 sg, ,2 15 S.5o4 so x so go!7,6 45 2!,81135 x 35 go!2,6 45 r8,6 go rs,r 45 s. sos 35 x r8,o I5 3!,21120 x r8, ,3, 45 r8,4 I5 s. s u Is o x so go rg,s 45 r8,o,,35 X 35 go I2,g 45!7,7, go!6,2 45 ' Pant or r,op % r s r ,17 45,0 r,o8 44,g 1,17 68,o!,50 20,2!,25 2g,3!,56 17,g I,IO

42 EINAR HUSS Tab. 3. Förbandsytor. Pantor per fäck= observerade pantor. Pantanta Space pots. Pants per patch = observed pants. Number of pants after 5 Grobara Fäck- Pantor Pantan- o-fäck Beskrivning frön storek per fäck ta e. 5 år Z e ro Description st. cm st. st. patches Germinabe Size of Pants per Pants after seed no. patch cm patch no. 5 years no. % I strecksådder S. sor. Typ r. go 25 x!00 33,8 37,5 o,o Kavbäcken. Ångermanand. Anagd go 15 X 8o 2g,7 33,0 I,O rg4g. Bränt. 460 m ö. h. Frisk ristyp X!00 r8,7 41,6 o,6 I 248 st. fäckar. Fröets grobarhet 45 rs x8o 18,2 40,3!,6 84%- M 25,1 38,! o,8 S Typ X 8o 20,! 44,7 o,8 (Se. S. so r) 2 ooo st. fäckar 45 IOX40 16,4 36,5 4, X 8o 6,g 46,1 r,8 15 IOX40 5,7 38,2 II,O M 12,3 41,4 4,5 S Typ I. go 25 x ,4 40,4 o,o Sodaen. Medepad. Anagd rgso. go r s x 8o 32,6 36,2 0,3 Obränt. 245 m ö. h. Torr-frisk ristyp X IOO rg,s 43,4 o,o r 248 st. fäckar. Fröets grobarhet 45 r s x 8o 20,7 46,o o,6 Sr%- M 27,3 41,5 0,2 S Typ r s x 8o 22,2 4g,2 0,6 (Se S. so6) 2 ooo st. fäckar. 45 IOX40 18,4 40,! 2, X 8o 1!,3 75,5 1,0 15 IOX40 8,7 57,g 3,4 M 15,1 55,7 r,8 Rutsådder S Typ r. go so x so rs,o 16,7 5,! Litannsjö. Ångermanand. Anagd go 35 x 35 8,1 g,o 27,2 rg4g. Obränt 300 m ö. h. Frisk-torr 45 so x so 8,5 r8,8 13,8 ristyp. r 248 st. fäckar. Fröets gro x 35 6,8 IS,I r8,g barhet go% M g,6 14,g 16,3 S Typ x 35 6,g!5,4 14,2 (Se s. 504) 2 ooo st. fäckar X20 6,7 rs,o 20, x 35 4,! 27,3 12,6 IS 20X2o 2,6!7,3 36,6 M 5,1 r8,7 20,g S. srr. Typ r. go so x so!7,0 r8,g 3,! Brännberg, Västerbotten. Anagd go 35 X35 ro,s II,6 g,g rg4g. Obränt. 375 m ö. h. Frisk åg- 45 so x so 7,5 16,6 7,4 ört ristyp. r 248 st. fäckar. Fröets X35 7,1 15,8!0,6 grobarhet 56 % M!0,5!5,7 7,8

43 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SADDRESULTATET 43 e. 5 år = st. pantor.av 100 grobara frön (pantprocenten efter 5 år) years = no. pants from 100 germinabe seeds (pants percentage.after 5 y.) Fäck- Pantor Pantano-fäck storek per fäck ta e. 5 år Z e ro cm st. st. patches Size of Pants per Pants after patch cm patch no. 5 years no. % IO I Grobara Pantor Pantan- frön per fäck ta e. 5 år st. st. st. Germinabe Pants per Pants after seed no. patch no. 5 years no. o-fäck Z e ro patches % I I I2 I3 I4 25 X ,3 3g,6 0,3 15 x 8o 23,8 36,5 1,3 1 Se nedan 25,1 38,1 o,8 15 x8o 13, ,3 IOX40 II,I 37.4 J,7 2 Se nedan 12,3 41, X ,o 41,g 0,0 15X8o 26,6 41,1 0,4 1 Se nedan 27,3 41,5 0,2 15 X 8o 16,7 62,4 o,8 10X g,o 2,8 2 Se nedan 15, ,8 3 Se nedan go 31, , ,5 41,0 1,1 25,1 38,1 o,8 4 Se nedan 45 18,3 40,7 2,6 15 6,3 42,0 6,4 12,3 41, Se nedan go , ,! ,3 27,3 41,5 0,2 4 Se nedan 45 20, ,3 15 IO,O 66,7 2,3 15, ,8 50 X 50 11,8 17,8 g,5 35 x ,0 23,1 1 Se nedan g,6 14,g 16,3 35X ,3 13,4 20X ,1 28,4 2 Se nedan 5,1 18,7 20,g 50 X 50 12,3 17, X35 8,8 13,7 10,3 1 Se nedan 10,5 15,7 7.8 ' Frömängd i medeta _go+ 4S _ 6 f.. Average seed quantity ,5 ron 4S X IS ~-2-=30,0 3 Fäckstorek i medeta (2S x roo) + (IS x 8o) A verage si z e of p a t ch = I 5 Se nedan go II,7 12,g 16,2 45 J,5 17,0 16,4 g,6 14,g 16,3 6 Se nedan 45 6,8 15,1 17, ,3 24,6 5,1 18,7 20,g 6 Se nedan go 13,8 15,3 6, ,2 g,o 10,5 15,7 7,8 ' Fäckstorek i medeta (IS x 8o) +(ro x 40) A verage size of patch = (so x so)+ (3S x 3S) ~ (3S x 3S) + (20 x 20) 2 2

44 44 EINAR HUSS 46: 9 Fig. 17. Björnmossa, gräs och vissa örter (Luzua) kunna kväva många pantor och t. o. m. skapa nofäckar. S. F. I:s sam., Hair-moss, grass and certain herbs (Luzua) can strange the growth of many seedings, even being responsibe for zero patches. Uppkomsten av denna skue i så fa ha gynnats i fäckar med få pantor. Dessutom kunde oikheter i pantavgång tänkas ha bidragit. Av sammanstäningen framgår, att medepantantaen i de pantförande fäckarna efter 5 år voro förhåandevis större av en iten frömängd än av en stor frömängd vid ika fäckstorekar på samtiga ytor. Skinaderna voro signifikativa. Senare skoa vi se hur det sagda rimmar.med nofäcksförekomsten. Nofäcksprocenternas storek framgå av fig. r6 och tab. 3 Studeras värdena i tab. 3, ko. r4, finna vi, att nofäcksdifferenserna mean sådder med iten frömängd och sådder med en större frömängd i medeta voro icke så betydande. Ej heer hade de minsta frömängderna, I5 frön per fäck, resuterat i genomgående eer exeptionet höga nofäcksprocenter. Då så var faet sammanfö ågt fröanta i rege med försöksed med små såddfäckar. Det observeras, att fa förekom i nämnda försöksed, då antaet pantor per fäck var fut godtagbart men däremot ej nofäcksförekomsten. Och det är ju denna, som avgör skogsodingens nöjaktighet. Det syntes som om vissa såddfäckar framförat av iten storek voro predestinerade ti nofäckar, en de omedebart och andra efter få år. Som förut sagts var vegetationen en orsak ti fuständig pantdöd i små fäckar, men i huru hög grad var omöjigt att avgöra. Orsaken ti, att en såddfäck efter viss tid övergår ti en nofäck tiskriver Tiren (r952) i främsta rummet, att fäcken bivit ia gjord. Vid här beskrivna försök gjordes aa fäckar med samma stora noggrannhet.

45 46: 9 BARRSKOGSFRÖETS KV ALTET OCH SÅDDRESULT ATET 45 Yta Pan- Me- Pan- Menr 25 X 10Q 15 X 8o 10X40 to r de- go Pot 50 X to r de- 35 x 35 20X2o no. diff. di f f. ta diff. d if f. ta st. cm st. cm cm cm Pants Aver- Pants Avecm cm diff. a ge cm cm cm diff. ra ge cm no. cm no. cm I 2 S.5o1 52,1 51,9 S.5o2 S.5o ,3 S.5o ,5 27, s ,9 16,6 S:a Tab. 4. Högsta pantans höjd Height of highest pant I. Fäckstorek 2. Frömängd per fäck r. Size of p a t ch 2. Seed quantity per patch ro II ,1 2,0 4,1 51,1 52,1 51,9 0,2 15,1 52', o ,5 0,5 50,7 50, ,7 11,5 49,8 47,1 43, ,6 3,5 13, , ,7 1,2 44,0 43, , ,9 6,4 3,8 41, ,3 1,0 16, ,6-0,3-1,2 42, ,6-4.7 II,g 40,3 33,2 31,0 1,2 4,2 32,1 33,2 32,8 0,4 10,9 33,0 32,8 27,8 5,1 2,6 30,3 3I,O ,3 29,4 25,0 2,5 6,9 26,3 27,5 27,6-0,1 6,5 27,6 23,0 4,6 1,7 25,3 25,0 23,0 2,0 1,3 24,0 22,8 24,0-1,2 0,2 23,4 22,8 23,3 -o,5 2,8 23,1 23,3 19, ,5 21,2 24,0 19,0 5,0 4,1 21,5 18,o 1,9 6,5 19,0 19,9 16, ,5 18,3 15,5 1,1 0,4 16,1 18,o 15,5 2;5 3>4 16,8 32,91 36,11 ' :J5,91 126,1 3 Panthöjden Tab. 4 anger medehöjderna av högsta pantan i de oika försökseden. Panthöjden i fäckar av en viss storek var i medeta högre än i fäckar av en mindre storek vid ika utsädesmängder och givetvis på samma yta. Differenserna (ko. 5) äro signifikativa. Av ko. 6 framgår, att skinaderna mean de observerade pantantaen i motsvarande såddfäckar i medeta icke voro så betydande. Det >>statistiska urvaet>> kan atså icke ha varit den övervägande orsaken ti höjdskinaderna. Panthöjden i fäckar, sådda med en viss frömängd var ofta något högre än i fäckar med en mindre frömängd vid ika fäckstorek i båda faen. Differenserna (ko. rr) äro insignifikativa. Då dessutom höjdskinaderna i medeta voro reativt små trots mycket stora skinader i pantanta-nära det dubba- bekräftas ytterigare, att fäckstoreken har större betydese för panthöjden än pantantaet per fäck. Kombinerades dessa två faktorer ökade dock höjdskinaderna ännu mer. Om vi utgå ifrån, att de höjdmätta pantornas procentuea höjdtiväxt i medeta har varit ika hos försökseden på samma hygge, kunna _vi uträkna

46 EINAR HUSS Fig. r8. Exempe på örtvegetation i en såddfäck tre år efter hyggets bränning och sådd. S. F. I:s sam., Exampe of herb vegetation on a sowing patch three years after burning-over and sowing. differenserna i medehöjd även mean pantorna i de största och de minsta fäckarna av de tre använda storekarna vid sådd med 45 frön per fäck. På 3 hyggen med 6 ytor bevo höjdskinaderna resp. 6,2, 2,5 och 3,4 cm eer i genomsnitt 4,0 cm. Skinaden i pantanta var i genomsnitt r,g pantor per fäck. Pantmedehöjden i de minsta fäckarna måste höjas med II % för att få samma värde som höj den i de största fäckarna. En iknande uträkning av höjdskinaderna i fäckar, sådda med go frön och 15 frön och vid användande av ika fäckstorekar gav i genomsnitt o,6 cm differens i medehöjd, eer praktiskt taget samma värde i båda faen. skinaden i pantanta var i genomsnitt r6,o pantor per fäck. Orsakerna ti att panthöjden i medeta bev högre i de förhåandevis stora fäckarna än i de små fäckarna kan tänkas ti väsentig de bero på en hämmad pantutvecking under den yngsta pantådern i de små fäckarna ti föjd av den näriggande, evande eer döda markbetäckningens förmåga att absorb.era och uppsama nederbördsvatten. Små nederbördsmängder

47 46:9 BARRSKOGSFRÖETS KVALITET OCH SÅDDRESULTATET 47 Fig. rg. Såddförsök i Kubäcksidens pantskoa. S. F. I:s sam., Sowing experiments in Kubäcksiden nursery. hinna avdunsta innan de komma pantrötterna ti godo. I mycket pantrika såddfäckar kan även trängsen hämma höjdtiväxten hos samtiga pantor. Sammanfattningsvis kan framhåas, att pantresutaten äro starkt beroende av såddfäckens storek särskit på obrända marker. r) En ökning av fäckstoreken medför en förbättring av pantresutatet vid sådd med ika frömängder. 2) En ökning av frömängden medför givetvis också en förbättring av resutatet vid användning av ika stora såddfäckar. 3) Panthöjden är högre i fäckar av en viss storek än i fäckar av en mindre storek vid ika utsädesmängder. Fäckstoreken har större betydese för panthöjden än pantantaet per fäck. 4) Vid sådd är en ämpig avvägning mean frömängd och fäckstorek av stort värde och bör avgöras från fa ti fa, beroende huvudsakigen på markvegetationens yppighet. Kap. VI. Sammanfattning Avsikten med denna uppsats är huvudsakigen att fästa ytterigare uppmärksamhet på kvaitetens betydese hos det frö, som ska användas ti skogssådd och att ämn;:t bidrag ti kännedomen om sambanden mean fröets