Killebäckskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Killebäckskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 7-9 Läsår 17/18 1/12

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 7-9 a för planen Sofia Hedén, Pär Jonsson, Ulf Skelander Vår vision På Killebäckskolan är alla trygga nog att vara sig själva. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 17/18 Elevernas delaktighet Eleverna har varit delaktiga vid kartläggningen. Vårdnadshavarnas delaktighet Värdnadshavarna har, via representanterna vid Forum för samråd, varit delaktiga i kartläggningen. Personalens delaktighet Personalen har varit delaktig genom fortbildning, kartläggning och framtagandet av rutiner. Förankring av planen Under 2015 var hela skolan delaktig genom "Huset". Elevrådet samt Forum för samråd (vårdnadshavare, politiker, ledning, pedagoger) genomförde en kortare variant av "Huset". Hela skolans personal arbetade med den längre versionen. Därefter har all personal fått information på kompetensutvecklingsdagar. Undervisande personal har efter kartläggning tagit fram förslag till förändringar tillsammans med alla elever. 2/12

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av planen togs upp i arbetslagens utvärdering av läsåret. Genom den nya kartläggningen har eleverna fått utvärdera om tidigare åtgärder har påverkat positivt. Föräldrarna fick delta via forum för samråd. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal, elever och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Planen har blivit ett mer levande dokument. De områden som lyfts av eleverna i kartläggningen har fått genomslag, liksom en ökad normkritisk medvetenhet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Med elevrådet, Forum för samråd, samt via arbetslagen. Varje termin ska en enkät genomföras med samtliga elever, som särskilt tittar på de risker som framkommit vid kartläggningen. för att årets plan utvärderas Pär Jonsson 3/12

4 Främjande insatser Motverka kränkande behandling Kränkande behandling Mål: Nollvision för kränkande behandling. Till dess den är uppnådd ska antalet elever som upplever kränkande behandling minska varje år. Uppföljning: Detta mäts i LUNK och trygghetsenkäten. 1) Cafeterian är en mötesplats för elever, personal och fritidsledare under skoldagen. Gratis personalfika säkerställer vuxennärvaron. Elever från alla årskurser arbetar i caféet. 2) Fritidspersonalen är naturligt integrerade på skolan. 3) Skolresan i åk 7 4) Musikal i åk 9 7) Jag hjärta internet i åk 7 och 8. 1) Skolledningen, 2) Värdegrundsgruppen, 3) Skolledningen, 4) Arbetslag 7, 5) Lärare i elevens val åk 9, 6) Arbetslag 7 Arbetet pågår under hela läsåret Främja likabehandling oavsett kön Kön Mål: Alla elever ska känna sig trygga oavsett kön. Uppföljning: Detta mäts i LUNK och trygghetsenkäten. 1) Utbilda all personal i normkritiskt tänkande och förhållningssätt. 2) Valkompetensen ska ske utifrån ett normkritiskt perspektiv och uppmuntra icke könssterotypa val. Främja val utifrån jag och inte kön tex när det gäller gymnasieval, elevens val. 1) Skolledning i samarbete med värdegrundsgruppen. 2) SYV och SYV-grupp Arbetet pågår under hela läsåret. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Mål: Alla elever ska känna sig trygga oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Uppföljning: Detta mäts i LUNK och trygghetsenkäten. 1) Utbilda all personal i normkritiskt tänkande och förhållningssätt. 2) Aktiviteter som är gemensamma med fritids ska planeras utifrån ett normkritiskt perspektiv. Skolledning i samarbete med värdegrundsgruppen. Arbetet pågår under hela läsåret. 4/12

5 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Etnisk tillhörighet Mål: Alla elever ska känna sig trygga oavsett etnisk tillhörighet Uppföljning: Detta mäts i LUNK och trygghetsenkäten. 1) Utbilda all personal i normkritiskt tänkande och förhållningssätt. 2) Arbeta med materialsöm tillexempel "Hej Sverige" från Friends. 3) I samband med förintelsen diskutera följderna av att döma människor efter deras grupptillhörighet. 1) Skolledning, 2-3) Undervisande personal Löpande under läsåret Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Mål: Alla elever ska känna sig trygga oavsett religion eller annan trosuppfattning. Uppföljning: Detta mäts i LUNK och trygghetsenkäten. 1) Utbilda all personal i normkritiskt tänkande och förhållningssätt. 2) Aktiviteter som är gemensamma med fritids ska planeras utifrån ett normkritiskt perspektiv. 3) Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna. 4) Visa på mångfalden även inom de ickekristna religionerna. 6) Vi presenterar den humanistiska världsåskådningen. 1) Skolledning, 2) Skolledningen, 3-6) Religionslärarna Löpande under året Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Mål: Alla elever ska känna sig trygga oavsett funktionsnedsättning. Uppföljning: Detta mäts i LUNK och trygghetsenkäten. 1) Utbilda all personal i normkritiskt tänkande och förhållningssätt. 2) Aktiviteter som är gemensamma med fritids ska planeras utifrån ett normkritiskt perspektiv. 3) Granska och anpassa de gemensamma aktiviteterna, till exempel friluftsdagar, så att alla elever kan delta. 4) I samband med förintelsen och rasbiologins historia även belysa konsekvenserna för människor med funktionsnedsättning. 1) Skolledning, 2) Skolledningen, 3) Arbetslagen, 4) Historielärarna Löpande under läsåret 5/12

6 Främja likbehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Mål: Alla elever ska känna sig trygga oavsett sexuell läggning. Uppföljning: Detta mäts i LUNK och trygghetsenkäten 1) Utbilda all personal i normkritiskt tänkande och förhållningssätt. 2) 3) Aktiviteter som är gemensamma med fritids ska planeras utifrån ett normkritiskt perspektiv. 3) Ta upp homo- och bisexualitet ämnesintegrerat i till exempel samhällskunskap, svenska, historia, matematik och engelska. Det kan till exempel göras genom att belysa olika reformer för homo- och bisexuellas rättigheter eller att använda samkönade par i räkneexempel om ränta på husköp och liknande. 4) I samband med sex- och samlevnadsundervisningen analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel. 1) Skolledning, 2) Skolledningen, 3) Samtliga ämneslärare 4) Undervisande lärare i åk 8 Löpande under året Främja likabehandling oavsett ålder. Ålder Mål: Alla elever ska känna sig trygga oavsett ålder. Uppföljning: Detta mäts i LUNK samt genom en trygghetsenkäten, som genomförs med alla elever. 1) Elevens val är åldersintegrerat i åk 7-8 2) Elever ska ha naturliga mötesplatser där de möts över åldersgränserna, till exempel ska mattiderna och rasterna inte vara årskursbundna. 1-2) Schemaläggaren Löpande under året 6/12

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen sker genom två olika metoder: 1) Trygghetsenkäten: genomförs av alla elever en gång per termin. Efter kartläggningen för fördjupande samtal på klassråden. 2) Enkät: LUNK genomförs i åk 8. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna i åk 8 har deltagit i LUNK. Samtliga elever har fått möjlighet att delta i trygghetsenkäten. Därefter har fördjupande samtal förts i alla klasser. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har genomfört Husmodellen "En grund i taget". Arbetslagen har tagit del av resultaten från LUNK samt Trygghetsenkäten. Efter fördjupande samtal i klasserna har arbetslagen sammanställt orsaker och förslag på förändringar till likabehandlingsgruppen. Resultat och analys Elever: En del elever är oroliga för att inte få plats i matsalen, alternativt att det inte ska finnas plats bredvid vännerna. Toaletterna känns otrygga pga av rädsla för att få dörren upplåst, samt att det som sker därinne kan höras ut. Vissa toaletter känns ofräscha.korridoren/skåpen utanför C143 och C145 är en stökig plats då väldigt många elever vistas där och sitter på golvet i brist på sittplatser. Omklädningsrummen vid idrotten är en jobbig miljö: Rädsla för smygfotografering/dörren öppnas/kroppskommentarer/kläder göms/nakenhet. Stress gör det svårt att hinna med dusch. Blandning av klasser och årskurser i omklädningsrummen upplevs som otrevlig.på eftermiddagen upplevs caféet som en otrygg plats pga liten vuxennärvaro och gruppering av äldre elever.en hög andel av eleverna anger att de ofta saknar arbetsro på lektionerna. Personal:Vanligt med kommentarer om etnicitet och religion. Alla i personalen känner sig inte säkra på hur de ska bemöta kommentarerna. Elever behandlas olika och förväntas uppföra sig olika pga kön. Etniskt homogen skola gör att det är svårt att få in nya elever med invandrarbakgrund i elevgruppen, framför allt verkar det gälla tjejerna. Stark norm på skolan för hur killar ska vara gör det svårt för dem som vill vara annorlunda. Risk finns att vi missar elever som är i behov av särskilt stöd, om vi inte ser bortom bristande språkkunskaper. Läromedel och skönlitteratur är sällan normbrytande. Övrigt: Det har kommit till skolans kännedom, via en utredning av BeO, att det finns en osäkerhet bland personal på skolan kring när en händelse ska räknas som upplevd kränkning och hur det ska anmälas. 7/12

8 Förebyggande åtgärder Motverka utsatthet i matsalen Kränkande behandling Inga elever ska känna oro inför att gå till matsalen. Särskilda uppföljningsfrågor ställs inom ramen för Trygghetsenkäten som genomförs varje termin. 1) Personalen äter i elevmatsalen och har uppmärksammats på elevernas oro. 2) Lunchschemat strävar efter jämn belastning i matsalen, så det finns plats vid borden och en lugn miljö. En del elever, i olika klasser har i Trygghetsenkäten angivit att de känner oro inför att gå till matsalen. 1) Rektor, 2) Schemaansvarig Löpande Motverka kränkningar och trakasserier i korridorerna/uppehållsrum Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla rastutrymmen ska kännas trygga. Särskilda uppföljningsfrågor ställs inom ramen för Trygghetsenkäten varje termin. 1) Rastvaktschemat anpassas efter de tider och platser där behoven upplevs som störst. 2) En översyn av möbleringen i rastutrymmen. Elever har i trygghetsenkäten angivit att det är obehagligt i vissa rastutrymmen (C ). 1) All personal 2) Rektor, Löpande Motverka trakasserier pga etnisk tillhörighet och religion Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Det ska inte förekomma trakasserier pga etnicitet eller religion i verksamheten. Särskilda uppföljningsfrågor ställs inom ramen för Trygghetsenkäten som genomförs varje termin. 1) Nolltolerans mot invandrarfientligt och rasistiskt språkbruk, 2) Utbildning för personalen i hur man bemöter invandrarfientlighet och rasism. 3) Rastvaktschemat anpassas efter de tider och platser där behoven upplevs som störst. Lärare anger, vid genomgång av Husmodellen, att rasistiska och invandrarfientliga kommentarer förekommer såväl på lektioner som under raster. 1) All personal, 2) Värdegrundsgruppen, 3) Rektor Löpande 8/12

9 Motverka kränkande behandling och oro i omklädningsrummen Kränkande behandling Inga elever ska känna oro inför byta om till idrotten. Ingen kränkande behandling ska ske i omklädningsrummen Särskilda uppföljningsfrågor ställs inom ramen för Trygghetsenkäten som genomförs varje termin. 1) Mentorerna tar upp frågan i samtliga klasser vid terminsstarten. 2) Rastvakten riktas till omklädningsrummen vid terminsstarten. 3) Förbud mot bruk av mobiler/ipads i omklädningsrum. 4) Bestämd fördelning av klasser och årskurser i omklädningsrummen Elever i nästan alla klasser anger oro inför att byta om vid idrotten. Många elever anger att det är stökigt och otryggt i omklädningsrummen. 1-2) Mentorerna, 3) Rektor, 4) Idrottslärarna Vid terminsstarten vt-18 Säkerställa att upplevda kränkningar anmäls Kränkande behandling All personal ska vara säker på vilka rutiner som gäller kring anmälan till rektor och huvudman vid kränkande behandling. Dessa rutiner ska alltid följas. Rutinen i planen förtydligas. Vid terminsstarten ht-17 gås detta igenom med all personal. BeO har uppmärksammat skolan på brister i hanteringen av anmälningar till rektor och huvudman. Pär Jonsson Motverka oro vid toalettbesök Kränkande behandling Färre elever ska i trygghetsenkäten ange att de undviker att gå på toaletten på skolan. Uppföljning sker i Trygghetsenkäten. 1) Översyn av låsen till toaletterna för att göra det omöjligt att låsa upp dem utifrån. 2) Se över städrutinerna vid de toaletter som upplevs som ofräscha. Många elever anger att de undviker att gå på toaletten på skoltid. Bitr. rektor. Vid terminstart vt-18 9/12

10 Skapa större arbetsro på lektionerna Andelen elever som uppger att de ofta eller alltid saknar arbetsro på lektionerna ska minska. Uppföljning sker i trygghetsenkäten. Arbetslagen arbetar under vårterminen fram rutiner för ökad arbetsro. En allt för hög andel av eleverna uppger i trygghetsenkäten att de saknar arbetsro på lektionerna. Rektorerna och arbetslagen Innan läsårets slut. 10/12

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 1) God vuxennärvaro där elever vistas på lektionsfri tid, exempelvis genom att personalen fikar i elevcafeterian och äter i skolmatsalen. 2) Organisationen med horisontella arbetslag gör att pedagogerna är lättillgängliga för eleverna. 3) Vuxennärvaro (graden varierar utifrån gruppens behov) i skolans omklädningsrum. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Pär Jonsson (åk 7-9) Rektor Tel: par.jonsson@lund.se Åsa Gullberg Socionom Tel: asa.gullberg@lund.se Torbjörn Jönsson Skolpsykolog Tel: torbjorn.jonsson2@utb.lund.se Eva Martinsson Skolsköterska Tel: Anna Friberg Studie- och yrkesvägledare Tel: , Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Anmälningsskyldigheten omfattar alla situationer där barn och elever upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling. Det gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. Kränkande behandling behöver inte konstateras för att en anmälan ska ske och det ska inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektorn eller huvudmannen. Oavsett om alternativ 1 eller 2 nedan väljs, ska blanketten fyllas i och lämnas till rektor 1) Är situationen sådan att jag kan hantera den själv? Följande ordning gäller: a) Kontakta inblandade elever b) Kontakta mentor c) Fyll i blankett (Tillbudsrapport vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering - d) Lämna blankett till rektor Samtalen ska stoppa trakasserier och kränkande behandling. Utse ansvarig vuxen, till exempel mentor, som följer upp. Om uppföljningen visar att åtgärden är otillräcklig, kontakta EHT och rektor. (Tillbudsrapport vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering - eller mail) Ansvar för åtgärder och uppföljning samt anmälan till huvudmannen ligger på respektive rektor. 2) Är situationen sådan att jag inte kan hantera den själv? Följande ordning gäller: a) Kontakta EHT samt rektor. b) Informera mentor. Ansvar för åtgärder och uppföljning samt anmälan till huvudmannen ligger på respektive rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1) Kontakta rektor. a) Rektor ansvarar för åtgärder, uppföljning och dokumentation samt anmälan till huvudmannen. Rutiner för uppföljning Så fort personalen fått kännedom om eventuella trakasserier eller kränkande behandling ska en utredning startas enligt Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever samt Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal (se ovan). En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. sprogramvid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att utreda de inblandade elevernas stödbehov och utarbeta åtgärdsprogram. Det kan vara aktuellt att utarbeta åtgärdsprogram för såväl den utsatta eleven som för den eller dem som utfört kränkningen. Även eleven som kränker kan ha en problematisk skolsituation. Skolan behöver också möta hens behov. Disciplinära åtgärderexempel på tillåtna åtgärder i de obligatoriska skolformerna är tillfällig utvisning, kvarsittning, skriftlig varning, tillfällig omplacering och avstängning. Disciplinära åtgärder får inte användas i bestraffningssyfte. erna får inte heller inskränka elevens rätt till utbildning. De åtgärder som vidtas ska vara rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen. PolisanmälanI varje enskilt fall bör det också bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter såsom de sociala myndigheterna eller polisen. Rutiner för dokumentation Dokumenteras enligt Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever, Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal samt Rutiner för uppföljning (se ovan). 11/12

12 Ansvarsförhållande All personal på skolan ansvarar för att upptäcka och ingripa mot trakasserier och kränkande behandling. Alla sådana situationer ska dokumenteras. Är fallet att upptäckande personal inte kan hantera situationen själv kontaktas EHT och rektor som då tar över ansvaret. 12/12