Hur känslor både kan ställa till det och underlätta i bemötandet av dom vi träffar. Barry Karlsson. specialist i neuropsykologi

Transkript

1 Hur känslor både kan ställa till det och underlätta i bemötandet av dom vi träffar Barry Karlsson specialist i neuropsykologi 25 januari 2018

2 Kan man skratta åt autism? vad är roligt? Skådespeleri Rain Man Robert Gustafsson Dustin Hoffman Sally Maria Lundqvist Mr Bean Rowan Atkinson

3 Hur ser en idiot ut? vad är roligt? På vilket vis är det roligt att göra sig lustig över svagheter? Finns en rädsla för svaghet?

4 Hur skapas ett monster? Vem har problemet? Frankenstein: or The Modern Prometheus (1818) av Mary Shelley ( ) Filmförslag: Kenneth Branagh s version i regi från 1994 Du gav mig känslor, men lärde mig inget om dem

5 FORSKNING & EVIDENS

6 Affektsmitta (eng: Emotion Contagion) Glädje Ilska Nyfikenhet Förvåning Rädsla Sorg Skam / Stolt Leda Avsmak Vi både tolkar & reagerar Olika affekter har olika effekt men alla smittar

7 Descartes, Darwin, Ekman, Izard, Tomkins, Panksepp, m.fl. Film: Inside Out Disney (2015)

8 Den treeniga hjärnan ( The Triune Brain ) Reptilhjärnan (hjärnstammen och lillhjärnan) Limbiska systemet (amygdala, hypotalamus och hippocampus) Neocortex (yttersta delen av hjärnan) Paul D. MacLean ( )

9 LeDoux, Feldman Barrett, Russell Känslor är variabla Intensitet, arousal och aktivering Valens, negativ eller positiv riktning närmande eller fjärmande känslor kan vara ömsesidigt uteslutande: skam-nyfikenhet; ilska-glädje) Duration, hur länge är du arg/glad? 2 sek eller 2 dagar

10 Constructed Emotion Theory (2017) Lisa Feldman Barrett Kultur & Struktur Kognition Uppmärksamhet Medvetenhet Aktiveringsgrad Valens Duration Kropp/hjärna interoception Njutning, obehag, aktivering, vila En förenklad skiss

11 James-Lange teorin Springer du för att du är rädd eller är du rädd för att du springer? Stimuli kontext Hjärtklappning (Aktivering, arosual) Beteende Fight, flight, freeze Kognition Upplevelser rädsla

12 Schacter-Singers tvåfaktormodell och affektsmitta Stimuli Hjärtklappning Kognition Emotion

13 Spegelneuron Spegelceller speglar Ansiktsuttryck Röstläge Kroppshållning Rörelser (motorik) Vittorio Gallese Giacomo Rizzolatti

14 Sociala signaler och pupillförändringar 6 och 9 månaders barn får spontana pupillförändringar när de tittar på foton med olika pupillstorlek Christine Fawcett, Victoria Wesevich, Gustaf Gredebäck (2016). Pupillary Contagion in Infancy Evidence for Spontaneous Transfer of Arousal Psychological Science Mariska E. Kret & Carsten K. W. De Dreu. (2017). Pupil-mimicry conditions trust in partners: moderation by oxytocin and group membership. Proceedings of the Royal Society B, Biological Science.

15 Hur regleras social status? Dr Jessica Tracy Director of the UBC Emotion & Self Lab Associate Professor of Psychology, University of British Columbia, Vancouver, Canada

16 (With permission of Jessica Tracy) Stolt och glad Utvecklingspsykologi Jessica Tracy, et al (2009). Development of a FACS-Verified Set of Basic and Self-Conscious Emotion Expressions. Emotion Vol. 9, No. 4,

17 Procent Snabb igenkänning hos vuxna av känslouttryck Tracy & Robins (2008, JPSP) Slump 0 Igenkänning av emotioner: Ulf Dimberg (1998) UU: 300 ms - dvs mindre än halv sekund. Lana Besel (2006) UBC: 47 ms

18 Förmågan att känna igen skam- och stolthetsreaktioner 3-4 årsåldern förmågan uppstår 7 år kontexten blir begriplig för barnet 9-10 år en mer komplett förståelse > 11 år alltmer utvecklad förmåga Tracy, J.L., Robins R.W., & Tangney J.P. (2007). The Self- Conscious Emotions Theory and Research. The Guilford Press.

19 Pricktestet Själv- eller objektkonstans uppnås från tre-fyra års ålder Neurala nätverk banläggs Upptäckten av pricken på näsan i en spegelbild är ett exempel på begynnande självmedvetenhet

20 Kognitiv utveckling Utvecklingsgång, överkrav och självreflekterande emotioner En schematisk illustration obs! med flera teoretiska reservationer (t ex åldersrespekt ) Normal Lindrig Medelsvår Svår 0 år 2 år 7 år 11 år 16 år 18 år Kronologisk ålder

21 Om tvärsäkerhet Daniel Kahneman nobelpris i Ekonomi 2002 ( Tänka Snabbt och Långsamt ) Två tankesystem Snabba systemet Intuitivt Inte säkrare än pilkastande apor Långsamma systemet Planering Minimal planering vid köksbordet är bättre än impulsivitet Och oftare bättre än storstilade komplicerade planer Osäkerhet och nyfikenhet är ofta ett arbetsinstrument Don t be a dick: Vem lyssnar på en skitstövel?

22 Avdelning för förhastade slutsatser Hur kan du veta något överhuvud? Hume s induktionsproblem Generaliseringar Givet egna erfarenheter Primacy-effekter Vad är insikt? Vad är kunskap? Vad är den rätta känslan? Ångestkontroll, rädslan för det okända Att välja bort allt annat Fundamentalism David Hume ( ) Avdelning för förhastade slutsatser

23 Varning för kunskapsresistens Två kunskapsresistenta diken motverkas genom nyfikenhet och sökande efter mening och objektiv sanning. Dunning Kruger-effekten: Den som vet minst överskattar sin förmåga. Tvärsäkerhet Osäkerhet Nyfikenhet & sökande

24 80% tror att de är smartare än genomsnittet (The Downing Effect (DE) Dunning Krugereffekten (DKE) Den som är inkompetent är samtidigt ofta oförmögen att förstå att den är inkompetent. Kombinationen DKE+DE gör oss riskbenägna

25 Föreställningar och förväntningar Placebo & dubbelblinda studier Deprimerade personer har mer realistisk inställning till risken att drabbas av sjukdomar och olyckor Att inbilla sig vara fortsatt frisk och skadefri gör oss lyckligare Owen Flanagan (2015) professor i filosofi och neurobiologi, Duke University

26 Vem är mest begåvad? Falskt! Förutfattade svar Lägre IQ Medel Högre IQ Lägre intelligens sätts i samband med bredare, mer rundat ansikte och med tätare ögon, kortare näsa, sjunkande mungiporna, och en rundad massiv haka. Högre intelligens sätts i samband med bredare avstånd mellan ögonen, större näsa, en svag uppgång av mungiporna, och en skarpare haka. Kleisner K., et.al. (2014). Perceived Intelligence Is Associated with Measured Intelligence in Men but Not Women. PLOS, March 20. DOI: /journal.pone

27 Begåvningsnivåer vid Downs syndrom i % Mycket svår Svår Medelsvår Lindrig Marginell Day et al (2005). Mortality and Causes. Dev Med Child Neurol, Mar 47(3) sid 171.

28 Robban slår sönder fönsterruta Belöning eller förstärkning? En belöning blir en förstärkning bara om det leder till att Robbans benägenhet att t ex slå sönder fönsterrutor vidmakthålls eller ökar. En avledning eller kompensation som att bjuda ett alternativ (t ex kaffe) är sällan eller aldrig en förstärkning Aversiva konsekvenser (bestraffning) Restriktioner Förmaningar Tillsägelser Utskällningar Intuition kan kännas bra men är ibland helt fel

29 Fem riskområden för begränsningar Begränsningar startar ofta som krav på säkerhet med nya regler och rutiner vid en akut situation Verbala begränsningar Idéer om uppfostran & lydnad Tillrättavisningar och utskällningar leder till lägre entusiasm, lägre uthållighet och koncentrationsförmåga Om du inte gör som jag säger får du inte följa med på utflykten Sociala begränsningar Förhindra kontakter Förhindra besök Materiella begränsningar Låsa rum, dörrar och skåp Fysiska begränsningar Inlåsning, fasthållning och Bältesläggning Medicinska begränsningar Lugnande & stämningsstabiliserande Sömnmedel Motverkas bäst av: Studier Öppna samtal, kunskap, utbildning & personalhandledning

30 Viktigaste insatserna vid problemskapande beteende Insatser med högre signifikanta resultat 1. Personalhandledning 2. Utbildning 3. Omgivningsförändrande arbeten Insatser med lägre signifikanta resultat Biologisk intervention (medicinering) Inlärning av alternativa ersättningsbeteenden, belöningssystem (token), straff (aversiva metoder) Utsläckningsmetoder Insiktsmetoder. Systematisk översikt över 137 meta-analyser och reviews av gruppstudier av interventioner för personer med utvecklingsstörning och challenging behavior. Därpå en meta-analys på 598 individer fördelade på sammanlagt 285 olika singlecase studier eller small-n-studier. Heyvaert, M., et.al. (2012). A multilevel meta-analysis of single-case and small-n research on interventions for reducing challenging behaviour in persons with intellectual disabilities. Research in Developmental Disablities 33 (2),

31 Extramaterial

32 Bemötande Astrid Lindgrens inifrånperspektiv Tjorven Karlsson på Taket Pippi Långstrump Astrid Lindgrens barndomshem Fotografier: Barry Karlsson

33 Affektsmitta fem studier 1. Aral & Nicolaides (2017) 2. Golkar & Olsson (2016) 3. Rosenthal (1968) 4. Jensen et al (2017) 5. Faria et al (2017)

34 Känslosmitta och beskäftighet när det perfekta avskräcker Affektsmitta 1. De som är uppnåeliga har störst effekt på din inspiration att vilja försöka härma (t.ex. att träna idrott). Vi reagerar på varandra. Vid bemötande: Visa dig själv inte för duktig. Du kan vara för svår att efterlikna men var en god förebild Tänk på delaktighet Anpassa kravnivåer slutar Du att inspireras Aral, S., & Nicolaides, C. (2017). Exercise contagion in a global social network. Nature Communications.

35 Känslosmitta av rädsla Affektsmitta 2. kan motverkas Experiment Försökspersoner iakttog hur en person reagerade på en annan arg människa Resultat Trygg information från en annan individ förhindrar påföljande social rädsloinlärning Annars blev försökspersonen också rädd Armita Golkar & Andreas Olsson (2016). Immunization against social fear learning. Journal of Experimental Psychology.

36 Det finns viss relevant kritik mot studien Känslosmitta påverkar Affektsmitta 3. prestation Rosenthaleffekten (1968) Omgivningens subtila förväntningar styr effekt Experiment Lärare fick veta att vissa elever skulle kunna göra stora framsteg under terminen Ett antal studenter slumpades att ingå i gruppen Resultat Test visade att just dessa elever fick bättre resultat Gladare Mer intressantare/nyfikna Rosenthal, R., & Jacobson, L. (1968). Pygmalion in the classroom: Teacher expectation and pupils' intellectual development. New York: Holt, Rinehart & Winston Pygmalioneffekten Gollum effekten

37 Placebo påverkar trots Affektsmitta 4. intellektuell funktionsnedsättning Experiment Resultat Personer med intellektuella funktionsnedsättningar fick medicin av personal som hade olika förväntningar av preparatets effekt. Olika förväntningar hos de som delade medicinen förändrade läkemedelssvaret hos patienten Den personal som förväntade sig goda effekter fick högre läkemedelssvar. Det är således inte bara fakta som förmedlas till patienten, utan även sociala signaler. Karin B. Jensen, et.al. (2017). Certainty of genuine treatment increases drug responses among intellectually disabled patients. Neurology, 88:

38 Förväntan påverkar Affektsmitta 5. medicineffekt vid SSRI-behandling Experiment Patienter fick medicin (SSRI) med antingen korrekt information att preparatet var äkta, eller att det var en aktiv placebo. I båda fallen innehöll förskrivningen verksam substans, dvs SSRI. Resultat Effekten var tre gånger högre när korrekt information gavs, än när patienterna trodde att de behandlades med aktiv placebo, trots att läkemedelsbehandlingen var identisk. Vid fmri visades olika effekter på hjärnans aktivitet i de olika betingelserna Vanda Faria; Malin Gingnell; Johanna Hoppe; et.al. (2017). Do You Believe It? Verbal Suggestions Influence the Clinical and Neural Effects of Escitalopram in Social Anxiety Disorder: A Randomized Trial. EBioMedicine, 24, sid

39 Martha Nussbaum Impulsiv ilska går över snabbt exempel Road-rage; Du är inte ett offer för dina känslor; Hantera kränkningar, med överlagd medvetenhet; elda inte under din vrede; Finn sociala lösningar; Se upp för ditt förakt mot svaghet högre självupplevd social status är inte gåtans lösning; Bidra inte till upptrappningsvåld, hets eller bitterhet; Analysera egna förorättade attityder; Strukturera ilskan i medvetna strategier; Transition det går att ändra sig - om man vill.

40 Aristoteles ( f.kr.) Att vara emotionellt intelligent är att känna rätt känsla av rätt anledning vid rätt tidpunkt och i lagom mängd