Barry Karlsson. 13 November 2017 SNPF Riksstämma Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barry Karlsson. 13 November 2017 SNPF Riksstämma Göteborg"

Transkript

1 Barry Karlsson 13 November 2017 SNPF Riksstämma Göteborg

2

3 René Descartes

4 Descartes: Jag tänker alltså finns jag Dualismen: Kropp och själ 1649 skrev Descartes en avhandling på temat Passioner och klassificerade 6 basemotioner. Han var därmed över 200 år före Darwin och över 300 år före Paul Ekman att klassificera känslor som kategorier. Vi är våra upplevelser. Vi är vårt medvetande. Ändå har vi ingen gemensam allmänt vedertagen definition vad vi menar med ett medvetande. Filosofen David Chalmers skiljer mellan det lätta och svåra problemet om medvetande: det enkla är att mäta perceptioner och avbilda hjärnans aktiviteter med fmri, men det svåra problemet är att förstå den subjektiva upplevelsen, t ex sött, detta går inte att kategorisera eller kvantifiera, upplevelsen är något annat, men vad?

5 Geocentrism vs Heliocentrism Kunskap hotar maktordningen Aristoteles Ptolemaios Nicolaus Copernicus Johannes Kepler Galileo Galilei Inkvisitionsdomstol 1633 Upphävdes år 2000

6 Är Pluto en pluttplanet? Att ha kontroll över kunskapsutveckling är en del av den politiska styrningen av en befolkning, det var därför grovt störande när Copernicus ifrågasatte Ptolemaios och Aristoteles gamla idéer att jorden var världens mittpunkt. Man kan tycka att mänskligheten nått längre i dessa frågor än när Inkvisitionen bannlyste Galileos idéer 1633 bannlysningen upphävdes först år Men dagens debatt är inte olik den för 400 år sedan. Nyligen aktuellt var att Kaliforniens delstatsparlament år 2007 behandlade en resolution som fördömde den nya definitionen av planeter: Internationella Astronomiska Unionen beslutade den 24 augusti 2006 att respektlöst nedgradera Plutos planetstatus och klassificera om den till en ringa liten dvärgplanet. Nedgraderingen av Plutos status kommer ge upphov till psykisk skada hos en del av våra invånare som tvivlar på sin plats och oroar sig för instabiliteteten i universum.

7 Pluto planet eller inte?

8 Om tvärsäkerhet Daniel Kahneman nobelpris i Ekonomi 2002 Två tankesystem Snabba systemet Intuitivt Inte säkrare än pilkastande apor Långsamma systemet Planering Minimal planering vid köksbordet är bättre än impulsivitet Och oftare bättre än storstilade komplicerade planer Osäkerhet och nyfikenhet är ofta ett arbetsinstrument Don t be a dick: Vem lyssnar på en skitstövel?

9 Avdelning för förhastade slutsatser Avdelning för förhastade slutsatser Hur kan du veta något överhuvud? Vad är insikt? Vad är kunskap? Den rätta känslan, vad är det? Ångestkontroll, rädslan för det okända Att välja bort allt annat Fundamentalism Hume s induktionsproblem Generaliseringar Givet egna erfarenheter David Hume ( )

10 Varning för kunskapsresistens Två kunskapsresistenta diken motverkas genom nyfikenhet och sökande efter mening och objektiv sanning + medverkar till implementering av nya fakta och forskningsfynd. Tvärsäkerhet Osäkerhet Ambivalens Dålig självkänsla Nyfikenhet & sökande

11 Åsa Wikforss: Alternativa Fakta om kunskapen och dess fiender Irrationella upplevelser har styrt mänskligheten i tusentals år är det nu äntligen dags för förnuftet?

12

13 80 % tror att de är smartare än genomsnittet Illusory superiority: The Downing Effect Smartare än andra Realister

14 Minst 30 % överskattar sig själva Illusory superiority: The Downing Effect Verkliga smartskallar Överskattare Realister

15 Föreställningar och förväntningar Falska illusioner gör oss lyckligare och friskare Placebo Deprimerade personer har mer realistisk inställning till risken att drabbas av sjukdomar och olyckor Att inbilla sig vara fortsatt frisk och skadefri gör oss lyckligare Foto Owen Flanagan (2015) professor i filosofi och neurobiologi, Duke University

16 Tävlan utan konkurrens = samverkan Hur är det att vara en bättre människa än andra? Idén att vara bäst på andras bekostnad är en återvändsgränd Skam och stolt två positioner för närmande och fjärmande Samverkan har fört mänskligheten framåt Svante Pääbo Normalisering, inkludering och delaktighet av personer med kognitiva funktionsnedsättningar är en utmaning Rädsla för svaghet?

17 Konsten att överleva och samverka Konsten att framstå som frisk och oskadad Rädslan ( skammen ) att vara inkompetent Halka Flockdjur TEXT Att visa tecken på svaghet kan vara livsfarligt. Konsten att söka hjälp, få hjälp och samverka. Natural selection versus Survival of the fittest? Akuta undvikande och skamreaktioner. Exempel fall vargen kan komma.

18 Hur regleras social status? Foto Dr Jessica Tracy Director of the UBC Emotion & Self Lab Associate Professor of Psychology, University of British Columbia, Vancouver, Canada

19 S k a m Pride

20 With permission of Jessica Tracy) Stolt Pride Honour Stigma Heder Tracy, et al (2009). Development of a FACS-Verified Set of Basic and Self- Conscious Emotion Expressions. Emotion Vol. 9, No. 4,

21 Procent Kulturell validitet för igenkänning av känslouttryck Tracy & Robins (2008, JPSP) Slump

22 Keltner & Cordaro: Understanding Multimodal Emotional Expression Keltner, D., & Cordaro, D.T. (2015). Understanding Multimodal Emotional Expressions: Recent Advances in Basic Emotion Theory Oxford University Press.Emotion Researcher. The Official Newsletter of the International Society for Research on Emotion.

23 Descartes, Darwin, Ekman, Izard, Panksepp Inside Out Disney (2015)

24 Den treeniga hjärnan ( The Triune Brain ) Reptilhjärnan (hjärnstammen och lillhjärnan) Limbiska systemet (amygdala, hypotalamus och hippocampus) Neocortex (yttersta delen av hjärnan) Paul D. MacLean ( )

25 LeDoux, Feldman Barrett, Russell Känslor är variabla Arousal, intensitet och aktivering Valens, negativ eller positiv riktning närmande eller fjärmande Känslor kan vara som motsatser och ömsesidigt uteslutande: skam-nyfikenhet ilska-glädje)

26 Joseph LeDoux Rädsloforskning på fel spår Rädsla blandas ofta ihop med kroppsliga reaktioner på hotande faror Amygdala medierar impulser som tolkas av tidigare erfarenheter (minnen) och planering efter behov (exekutiva funktioner) Amygdala skapar inte rädsloreaktioner utan avkänner och reagerar på hot Rädsla är inte programmerad i amygdala utan i högre kognitiva system (minne & begreppsbildning) Amygdalaresponserna bidrar till rädslokänslan, men är inte en kontrollstation för dessa Skillnad mellan klassisk och operant betingning av minnen

27 Input och neurala kretsar som bidrar till medveten upplevelse av rädsla (LeDoux, 2017) Ickeemotionella komponenter Emotionella komponenter Semantiskt minne Sensorisk bearbetning Episodiskt minne Självschema Värderingar RÄDSLA Kroppsfeedback Emotionsschema Uppmärksamhet Kretsar för överlevnad Försvar Näring- och energihantering Vätskebalans Kroppstemeratur Reproduktion Arousal i olika hjärnkretsar Arbetsminne Metakognition Verbala berättelser Systematiska observationer Självobservation

28 Grundforskning Uppsala Affective Neuroscience Lab, 3 nov 2017

29 LeDoux: Konsten att överleva Emotionernas uppgift är att hålla dig vid liv Lika för alla levande varelser Den psykologiska upplevelsen är sekundär Det är skillnad att hoppa undan för en orm och att vara rädd för att gå i skogen pga att där finns det ormar.

30 Robert C. Solomon ( ) Vad är känslor? Vi är ansvariga för våra känslor det är inte något som bara händer Känslor är inte irrationella Känslor är bedömningar och strategier för att klara av omvärlden Känslor är värderingar och vägledande.

31 Martha Nussbaum Du är inte ett offer för dina känslor Hantera kränkningar, med överlagd medvetenhet; elda inte under din vrede Finn sociala lösningar Se upp för ditt förakt mot svaghet högre självupplevd social status är inte gåtans lösning. Bidra inte till upptrappningsvåld, hets eller bitterhet Analysera egna förorättade attityder Den ofta impulsiva ilska går över exempel Road-rage Strukturera ilskan i medvetna strategier Transition det går att ändra sig - om man vill

32 James-Lange teorin Springer du för att du är rädd eller är du rädd för att du springer? Stimuli kontext Hjärtklappning (Arosual) Beteende Fight, flight, freeze Emotionell upplevelse rädsla Kognition

33 Arousal or Activation Theory (1959) Physiological reactions Elizabeth Duffy ( ) Episodic memories Arousal Cognition Cultural phenomena

34 Lisa Feldman Barrett Foto Professor i psykologi vid Northeastern University och Harvard Medical School, Boston.

35 Lisa Feldman Barrett Vi har kontroll och ansvar över våra känslor Vi har möjlighet att ändra tankeinnehållet i en upplevelse. Utvidga upplevelsen Att förstå att vi har rätt att bli upprörda Att spänningsreducera och ge access att uttrycka ilska, sorg, glädje Men också att transformera t ex ilska till konstruktiva handlingar Total Home Makeover

36 Lisa Feldman Barrett Falsifiering av classical view of emotion För alla emotionella kategorier finns alltid någon kultur ngn-stans på klotet som har ett annat uttryck för just denna emotion Ansiktsuttryck är inte entydiga. Ett gråtande ansikte kan lika gärna betyda ilska, ett skrattande kan betyda förakt. Cornealt blinda från födseln som återfått synen ser inte vissa uttryck eftersom de inte har begrepp för dem. Innan begreppen börjar utveckla sig, ser de bara ljus och kontraster.

37 Konsolidering av minnen och rekonsolidering

38 Nobelprize.org Signalsubstanser och minne The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2000 Arvid Carlsson, Paul Greengard, Eric R. Kandel

39 Eric Kandel Frågeställning: vilka är de biologiska förändringar som ger upphov till minnen? Ny synapsbildning vid potentiering av långtidsminnnen. Vid upprepad stimulering sänder budbärar-rna molekyler i axonen som stimulerar ny dentrit- och synapsbildning. Synapsernas effektivitet förändras med specifika molekylära mekanismer Synapsernas funktion är central för inlärning och minne För uppkomsten av korttidsminne spelar proteinfosforylering i synapsen en viktig roll För långtidsminne krävs dessutom nybildning av proteiner som leder till att synapsens form och funktion förändras

40 Det centrala i psykoterapi är minnen hur vi återrapporterar & återlagrar Minnesproblem Att minnas för mycket Att minnas för lite

41 Minneslagring och rekonsolidering Minnen kodas i neurala nätverk Visuella element kodas i visuella hjärnbarken Doft kodas i den olfaktoriska barken Motoriska komponenter kodas i motoriska barken PFC samordnar mål och förväntningar Amygdala medierar arousal-komponenter Hippocampala circuits samordnar nätverken och skapar minnen som konsolideras

42 Rekonsolidering i korthet Ny proteinsyntes lagring vid LTM (Eric Kandel) Proteinsyntesen hos äldre minnen uppdateras oftast när de återkallas (Karim Nader) När minnet rekonsolideras, dvs återlagras, lagras det annorlunda än ursprungsformen Minnen lagras mer än en gång och i olika dimensioner Det tar 5-10 minuter att öppna fönstret (Marie Monfils) Optimalt rekonsolideringsfönster: 6-60 min (upp till 6 tim) Tekniken påverkar en rad olika symtom och olika minnesmodaliteter En fullständig rekonsolidering kan leda till symptomfrihet Vi lär oss att bemästra situationer som utlöser skräck och undvikanden BEHANDLINGMODELL Fynden är baserade på grundforskning och kan byggas till arbetsmodeller att integreras i en rad olika terapiformer

43 Några spekulationer kring förväntningar, katastroftankar, förluster och sorg Kognitiva schema Inkapslade minnen och tankestrukturer Se modulariteter i linje med Jerry Fodor Sorg, cyklisk minnesbearbetning, sorgeår Ältande, den frusna sorgereaktionen Den patologiska olyckliga kärleken Repetitionen Förälskelse, förväntningar 2 år Fundamentalism, Hang-ups, Fanatism

44 Egocentrism eller Ekocentrism en ny medvetandeordning? Står vi idag inför samma utmaning som vid skiftet från den geocentriska världsordningen, mot ett paradigmskifte baserad på fakta som pekar mot en ny kunskaps- och medvetandeutveckling? Är dualismen kropp-själ, en gåta på väg att lösas? Är mänskligheten på väg att lämna sitt tunna egocentriska lättkränkta skal och se att upplevelser i själva verket är resultatet av något mer omfattande än av bara minnen, verbala tolkningar personliga känslor? Är idéer om inre äkta känslor ett narcissistiskt romantiskt klamrande vid idéer om mysticistisk autencitet? Även om vi kanske inte förstår olusten, oron och ångesten, måste vi ha begrepp som beskriver den om än målande och poetiskt, är metaforen en sådan beskrivning?

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

Hur känslor både kan ställa till det och underlätta i bemötandet av dom vi träffar. Barry Karlsson. specialist i neuropsykologi

Hur känslor både kan ställa till det och underlätta i bemötandet av dom vi träffar. Barry Karlsson. specialist i neuropsykologi Hur känslor både kan ställa till det och underlätta i bemötandet av dom vi träffar Barry Karlsson specialist i neuropsykologi 25 januari 2018 Kan man skratta åt autism? vad är roligt? Skådespeleri Rain

Läs mer

Neuropsykologi och psykoterapi Vad är neuropsykoterapeutiskt verksamt i en förändringsprocess?

Neuropsykologi och psykoterapi Vad är neuropsykoterapeutiskt verksamt i en förändringsprocess? Neuropsykologi och psykoterapi Vad är neuropsykoterapeutiskt verksamt i en förändringsprocess? Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi Om psykoterapiforskning Två forskningslinjer i mainstream Relationsforskning

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Känslor och känslohantering

Känslor och känslohantering 18-03-06 Känslor och känslohantering Introduktion till olika känsloreaktioner Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator för Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet Känslor

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare

Läs mer

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition

Läs mer

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Från boken Som en parkbänk för själen - En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Dags att ta med känslorna i den pedagogiska ekvationen :-) Åsa Nilsonne Psykiater, leg. psykoterapeut, professor emeritus

Dags att ta med känslorna i den pedagogiska ekvationen :-) Åsa Nilsonne Psykiater, leg. psykoterapeut, professor emeritus Dags att ta med känslorna i den pedagogiska ekvationen :-) Åsa Nilsonne Psykiater, leg. psykoterapeut, professor emeritus När ska det hända något roligt på den här utbildningen? När ska det hända något

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Psykologiska institutionen L. Högman

Psykologiska institutionen L. Högman Stockholms universitet Psykologiska institutionen Psykologi II VT2011 L. Högman NEUROPSYKOLOGI 7,5 (Neuropsychology) Innehåll Innehåll. 2 Förväntade studieresultat.. 2 Kurskrav. 2 Examination 3 Litteratur.

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Engagerade medarbetare, en nyckel till framgång! - Hur kan teamet underlätta förändring och hur kan förändring stärka teamet?

Engagerade medarbetare, en nyckel till framgång! - Hur kan teamet underlätta förändring och hur kan förändring stärka teamet? Engagerade medarbetare, en nyckel till framgång! - Hur kan teamet underlätta förändring och hur kan förändring stärka teamet? Syfte och mål Syfte synliggöra gruppens betydelse, vid förändring Mål perspektiv

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD Irritable Bowel Syndrome (IBS) Smärtor från magen i kombination med förändrade avföringsvanor Drabbar upp till 20 % av befolkningen

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Att kunna om perception och kognition Konceptuella modeller Metaforer Paradigm, teorier,

Läs mer

Psykologiskt perspektiv på konsumentbeteende

Psykologiskt perspektiv på konsumentbeteende LOJALITETENS PSYKOLOGI Psykologiskt perspektiv på konsumentbeteende John Magnus Roos Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers

Läs mer

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Att förstå posttraumatisk stress

Att förstå posttraumatisk stress Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep MINNESSJUKDOMAR - KAN MAN MINSKA RISKEN? MINNET - minnesknep Minnesproblem / minnessjukdom - Var 3:e person över 65 år klagar på försämrat minne - Årligen insjuknar ca 14 500 personer i en minnessjukdom

Läs mer

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2 Erika Jonsson Laukka, leg. psykolog, PhD Aging Research Center Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception Fö 3 Människan och tekniken Fö1 om Användbarhet och svårigheter med det. PACT som ett ramverk för att beskriva problemet. Fö 2 om metoder för att genomföra PACT-analys, dvs användarstudie och ev. analys

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning

Om intellektuell funktionsnedsättning Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast

Läs mer

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011 Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011,, Syskonskap Nära Ömsesidig Omfattande Gemenskap Förtroende Beroende Oavsett

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011) Att förebygga och hantera överbelastningsskador Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap Sveriges Olympiska Kommitté Karlstads universitet Norges idrettshøgskole Halmstad högskola Personlighetsfaktorer

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Hjärnans utveckling och sårbarhet Hjärnans utveckling och sårbarhet Hugo Lagercrantz 13/9/10 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hugo Lagercrantz 1 Milstolpar Uppkomsten av nervceller Uppblåsning av hjärnan 200 000 nya nervceller/min

Läs mer

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Historik och utveckling Första vågen Beteendet i fokus (1920) Andra vågen Tankarna i fokus (1970) Våg ett och två Blir KBT (1980) Känslor och österländsk filosofi möter västerländsk psykoterapi (1990)

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Våldsamma möten i psykiatrisk vård Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Hot och våld ökat? Förväntan och ansvar Hot och våld som arbetsmiljöproblem Frågeställningar Hur ser

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. 1 KOD: Kurskod: PM1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 15 juni 2013 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************

Läs mer

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet? Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan

Läs mer

13 nov -12 Shane MacDonald

13 nov -12 Shane MacDonald Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

diskussionsunderlag SÅ HIMLA ANNORLUNDA

diskussionsunderlag SÅ HIMLA ANNORLUNDA diskussionsunderlag BAKGRUND TILL FILMENS TEMA Syskon till funktionshindrade är ofta en bortglömd grupp såväl i samhället som i barnens närmaste omgivning. Till och med i den egna familjen kommer syskonens

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Mellanchef att klämmas mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas förväntningar Pejla in press och stress med både lek och allvar, så att man känner igen något man kunde ändra på och bestämmer hur och vad

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barns välbefinnande och familjers villkor, 22 juni 2010 Margaretha Jenholt Nolbris barnsjuksköterska, fil.dr

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

år kropp och den nya tidens justeringar

år kropp och den nya tidens justeringar år kropp och den nya tidens justeringar V Det har under lång tid funnits skrifter om den nya tiden och meningen bakom. Vi är en varelse i ett komplext system som påveraks på ett eller annat sätt av dessa

Läs mer

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet? Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion. Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt

Läs mer

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3 Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå

Läs mer