Kommunledningskontoret. ANSLAG/BEVIS Protokollet ärjusterat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Kommunstyrelsen ihaparanda Stad

Transkript

1 HAPARAN A STA SANIINANTR,^ ESPR T K ^L Kommustyrelse sia 1 Plats och tid Förvaltigshuset ihaparada, Tisdag 2 April 2013, kl :45 Beslutade tlvriga deltagare Ulses attjustera Justeriges plats och tid Uderskrifter Sekreterare Guel Simu (S) ordförade Begt-Olov Iala (S) Ulf Ellasso, ersättare för Marlee Haara (S) Kurt Rosedahl (S) Joui Slager (S) Aders Röqvist (M) Raija Karlader (M) Gu-Britt Liljergre (C) Perare Kerttu (C) Moica Perdahl Täikkö (V) Nadja Luki, t f kommuchef Tommi Sluga, sekreterare Tekisk chef, Alf Waara 41, 42, 53 Fastighetschef Leif Lid, 53 Fritidschef Alla Fjellvid, 53 Plaerigschef Göra Wigre, 44,45,54 Ekoomichef Caria Jutti, 46,47,48 Leif Eldås och Torkel Wad SKL, 40 Per Kettä och Urba Lahti, 50 Perare Kerttu (C) Kommuledigskotoret Tom Ordförade...(_ t^(,.!//.y/..1.`:s-i.c.:...^1!^.."... el Simu Justerare.^^:1..r!.^`. '.V.^...`^ Perare Kerttu (C) ANSLAG/BEVIS Protokollet ärjusterat. Justerige har tillkäagivits geom aslag Orga Kommustyrelse ihaparada Stad Sammaträdesdatum aslagsdatum Aslaget tas ed Förvarigsplats för protokollet Kommuledigskotoret Uderskrift Kirsi Heio Utdragsbestyrkade

2 OIAPAR,4N,4 BT,4 ^AI^lMANTRÄ EåPR T Ff ^L Kommustyrelse sid z Ärede 39 Fastställade av dagordig och val av justerare 40 Resultat Kommukompasse 41 Avtalsförslag för Viktoriatorget och kaalområdet Rajalla 42 Förslag på hyresivåer Resecetrum HaparadaTorio 43 E-ämd i Norrbotte 44 Översiktspla med fördjupigar - graskigsutlåtade 45 Agåede kommuala avtal om markarrede för fritidshus med privatpersoer 46 Årsredovisig Budget- och strategipla för Amorterig av lå 49 Ivesterigar i Norrbotte AB 50 Asöka om bidrag -Asplöve HC 51 Rapporterig frå BUN 52 Rapporterig frå NABO 53 Rapporterig agåede Kube och Badhuset 54 Kommualrådets rapport 55 Kommuchefsrapport 56 Delegatiosredovisigar 57 Delgivigar Justerare Utdragsbestyrkade ^^ K.^ ^ `^

3 hie4parafv A S7'^. SA6YIINP,^9TRÄ ^SPI2 T &å BoL, Kommustyrelse Sid 3 KS 39 Fastställade av dagordig och val av justerare Till justerare väljs Perare Kerttu (C). Justerare ^ Utdragsbeslyrkatle

4 FIAp.4RAN A ST,4 SAMIVIAtUTR^4 ESPR T K L.L Kommustyrelse Sid 4 KS 40 Resultat Kommukompasse Äredebeskrivig Leif Eldås och Torkel Wad frå Sveriges Kommuer och Ladstig redogör för verktyget Kommukompasse och Haparadas resultat frå december Haparada har gjort kompasse tidigare, år Kompasse är ett system och processaalytiskt verktyg. De aväds av kommue för att få e ulägesbild för förbättrigaroch för att jämföra sig samt ispireras av adra kommuer. De baseras på geomgåg av dokumet och itervjuer på sammalagt 30-talet persoer frå verksamhetera, förtroedevalda och fackliga företrädare. Verktyget utgör också e del i processe för att bli årets Kvalitetskommu, som Haparada stad sökt. Slutrapporte är fortfarade arbetsmaterial och kommer att geomgås för evetuella redaktioella och adra midre ädrigar för att se att iga missförståd och dylikt skett vid itervjutillfällea. Efter det fastställs rapporte. Dock så är resultatet i poäg klart. I verktyget ka ma få maximalt 800 poäg. Tabell 1. Haparada kommu 2012 i förhållade till Kommukompasses huvudomräde. Resultat 2012 Resultat Offetli et och demokrati Till ä li iet och brukarorieteri Politisks i och kotroll 67 50,5 4. Ledarska,asvar och dele atio 56 62,5 5. Resultat och effektivitet Kommue som arbetsgivare persoal 50 57,5 olitik 7. Verksarhetsutveckli Kommu som samhällsb are ,5 TOTALT 494 Leif berättar om att kompasses resultat är ite direkt jämförbart med kommuer som utvärderats före år 2010 och därmed ite heller med Haparadas resultat Verktyget har utvecklats och ädrats 2010, de ya versioe ställer högre krav. Med take på det är Haparadas utvecklig amärkigsvärt bra. Som ejämförelse ka ämas att Kugsbacka, som blev årets Kvalitetskommu 2011 hade 520 poäg. Leif går igeom styrkor och förbättrigsmöjligheter iom respektive huvudområde ( Bilaga). Sammafattigsvis ka kostateras att Haparada gjort mycket på e kort tid, har mycket struktur plats och processer i gåg. För att å äda fram gäller det hålla i utvecklige, omsätta allt detta, aalysera och utvärdera resultat för att skapa bättre kvalitet för medborgara, vilket är det slutliga ädamålet. Kommustyrelse tackar Leif och Torkel för återkopplige. luscerare I / Utdragsbestyrkade ^^I

5 Kommukompasse i Haparada December 2012 ^^ ^^^

6 Kort repetitio -Vad är Kommukompasse? System- och processaalys Värderar och belöar utifrå om det fis strategi/ide, s s y tem, aktiviteter me också resultat, lärade och utvecklig Kommuledigsperspektiv -Utgår frå ett cetralistiskt styrperspektiv. Nämder/förvaltigar ka vara goda exempel Stort och smått lyfts, i får själva värdera och vikta förbättrigsförslage Ögoblicksbild och uläge Ej "poäg" för plaerade aktiviteter ^^^ ^^ ^

7 Nytta Kommue ka spegla sig i de utvecklig som sker iom kommual styrig och ledig Kommue ka aväda resultat för att förbättra sig Kommue ka lära och ispirera adra kommuer och låta sig ispireras av adra Kommue ka följ a utvecklig över tid ^^ ^

8 Utvärd -girar i 4 dimesioer

9 Kommukompasses huvudområde Offetlighet och demokrati Tillgäglighet och brukarorieterig Politisk styrig och kotroll Ledarskap, asvar och delegatio Resultat och effektivitet Kommue som arbetsgivare 7 8. Verksamhetsutvecklig Kommue som samhällsbyggare ^^^

10 1 Offetlighet och demokrati i.l Fis e pla/strategi för demokratiutvecklig och iformatio? 1.2 Hur iformeras medborgara? 1.3 Hur iformeras medborgara om resultat? i.4 Isur främjas medborgardialog och deltagade? 1.5 Etik -hur hatera korruptio?,fis ^^-^

11 1 Offetlighet och demokrati Styrkor Kommues arbete med demokratiutvecklig är väl förakrat i Budget- och Strategiplae -gott exempel Iformatiosområdet Systematisk webbutvecklig 1Vledborgarkotoret Det politiska vardagsrummet Resultat delvis samlade på hemsida KKiK och medborgardialog -medborgarperspektiv Medborgarudersökigar ^'s ^^-^

12 1 Offetlighet och derrtokr^ti Förbättrigsområde Lightversio av årsredovisig Kvalitet och uppföljig på hemsida. Förtydliga.sambade mella resultat som läggs ut och kommues ambitio/mål iom området Redovisa och kommetera brukarudersökigar och revisioes förvaltigsrapporter på hemsida Koppla resultat frå medborgarudersökig till de politiska viljeriktige krig medborgardialog Fullfölja värdegrudsarbetet för att skapa ett förhålligssätt mot korrupt beteede och ex. ågo form av Whistleblovver fuktio eller likade (itert och extert) ^s ^^^

13 2 Tillgäglighet och brukarorieterig 2.1 Fis det e kommuövergripade strategi för brukarorieterig? 2.2 Hur arbetar kommue med tillgäglighet och bemötade? 2.3 Hur iformerar kommue om service och tjäster? 2.4 Hur arbetar kommue med valfrihet och brukares påverka på serviceutbudet? 2.,5 Hur arbetar kommue med brukarudersökigar? 2.6 Hur arbetar kommue med system för service- /kvalitetsdeklaratioer, samt sypukts- och klagomålshaterig för medborgare/brukare?

14 2 Tillgäglighet och brukarorieteri Styrhor Samverka med brukarråd Medborgarkotor -gott exempel Utvecklige av digitala brevlådor - gott exempel Uppföljige av bemötade och tillgäglighet Bemötade är ett löekriterie Påbörjat arbete med kvalitetsdeklaratioer Kommuövergripade sypuktshaterig Utvecklar iehållet på hemsida regelbudet -gott exempel ^^ ^^

15 2 Tillgäglighet och brukarorieteri Förbättrigsområde Förtydliga brukaras ställig i övergripade styrdokumet Tryck på värdeord som bemötade och tillgäglighet vid rekryterig och itroduktio. Premiera de som utmärker sig positivt Lägg i kvalitativa resultat i presetatioe av ehetera Tydligare aslag krig hur resultat frå brukarudersökigar ska avädas. Ex. aalys, rapporterig och kopplig till utvecklig/styrig. 1Zedovisa jämförelser itert och extert ^J `^Å-Lc,

16 3 Politisk styrig och kotroll 3.1 Geomsyras hela orgaisatioe av ett helhetstäkade.avseede styrig/uppföljig? 3.2 Styrs kommue av tydliga politiska mål? 3.3 Hur rapporterar förvaltige till de politiska ivå och vilka möjligheter har politikera att utöva tillsy över förvaltige? 3.4 Hur är delegatio och asvarsfördelig mella politisk och tjästemaaivå? 3.5 Hur främjas de ömsesidiga förståelse av uppgifter, roller och spelregler mella politiker och tjästemä? ^s ^^-^

17 3 Politisk styrig och kotroll Styrkor Etablerad mål- och resultatstyrigsmodell och sammahålle styrkedj a Åtagade på medarbetarivå Tydlig samhällsbyggadsfokus Jämförelser av resultat med adra kommuer Fuktioellt rapporterigssystem Tydlig roll- och asvarsfördelig mella politiker och tjästemä ^^

18 3 Politisk styrig och kotroll Förbättrigsområde Verksamhete ite prioriterad i övergripade målbild. IMF styr ite kvalitet -sätter ivå Visio, utveckligsområde, värdeord, 3x ideer -Styrsigaler förpackade i flera paket. Äve aslage i adra avsitt i budget 2.5 Föryelse, kvalitet och ire effektivitet i budget 3.4 Styrsigaler Behov att sortera för att bli tydligare? Förvirrade? Förakra verksamhetside och följ upp Bör ite äve bolages ägardirektiv styras utifrå de övergripade målbilde? ^s ^^^

19 4 Ledarskap, asvar och delegatio 4.1 Fis kommuövergripade strategi för ledarskap, asvar och delegatio? 4.2 Vilket asvar har resultatehetera f r budget, persoal och orgaisatio? 4.3 Hur beskrivs iriktig och asvar för tvärsektoriellt samarbete? 4.4 Hur tydliggörs det persoliga uppdraget för alla chefer i orgaisatioe? 4.5 Hur ut vas de cetrala ledige över uderställda avdeligar/eheter? 4.6 Hur bedrivs kommues ledarutvecklig?

20 4 Ledarskap, asvar och delegatio Styrkor Ledarile oeh ledarutveckligsprogrammet Ledarakademi och chefsaspirat program Hög grad av asvarsdelegatio till resultatehetsivå Chefsavtal Fuktioell ledigskedja

21 4 Ledarskap, asvar ch delegati Förbättrigsområde Chefsavtal för alla chefer verförig av över- och uderskott på resultatehetsivå? Resultatasvar på alla eheter Uppföljig av ledarede ^^ ^^^

22 5 Resultat och effektivitet 5.1 Strategi för resultatstyrig och effektivitetsutvecklig? 5.2 Hur tydliggör kommue sambadet mella kostader och resultat i budgetprocesse? 5.3 Hur arbetar kommue med utvecklig arbetsprocesser, uppföljig och kotroll? 5.4 Hur kommuiceras och förs strategiska diskussioer krig resurser och resultat? 5.5 Hur aktivt aväds jämförelser som ett led i serviceutvecklig och effektiviserig? 5.6 Hur sker exter samverka för att stärka serviceutbudet och öka effektivitet? JCs ^'R-rL

23 5 Resultat och effektivitet styrkor ^Tälskött ekoomi Styrmodell med tydligt fokus på mål- och resultatstyrig Effektivitetsaslag ibudgetprocess och ågra kokreta verksamhetsexempel. Ex. processkartläggig iom socialtjäste Alla medarbetare har smartphoes -Miljö och effektivitet Avvikelsehaterig -ekoomi Jämförelser (Ex. KKiK) Exter samverka för att utveckla och vara kostadseffektiv CS ^^

24 5 Resultat ch effektivitet Förbättrigsområde Tydligare spegla relatioe mella resurser (ekoomi) - verksamhetsmål -vad som uppås/resultat i rapporterige Lyft i resultatjämförelser i delårsbokslut och årsredovisig resultatjämförelser itert (Eheter verksamhetsområde) och extert Tydligare redovisa resultat av effektiviserigsåtgärder

25 6 Kommue som arbetsgivare 6.1 Fis e kommuövergripade persoalstrategi? 6.2 Hur tillvaratas befitliga och hur rekryteras ya medarbetare? Kommue som "attraktiv arbetsgivare": 6.3 Hur stor vikt läggs vid kompetes- och medarbetarutvecklig? 6.4 Hur sker idividuell löesättig och belöig av goda prestatioer? 6.5 Hur bedrivs kommues arbetsmiljöarbete? 6.6 Hur arbetar kommue med mågfald, (eticitet, kulturellt och kö)? gs ^^^

26 6 Kommue som arbetsgivare styrbor 99 Haparada ska vara e attraktiv, kreativ och framtidsiriktad arbetsplats" lyft i Budgetdokumetet Verksamhets-, medarbetar- och ledaride ^Iälsosatsige 2013 Åtagade på medarbetarivå -ite krav uta möjlighet till delaktighet i koceres utvecklig, }.Zesultatfokus Verksamhetsapassade löekriterier Uppföljige av arbetsmiljö ^^

27 6 K mmue s m arbetsgivare Förbättrigsområde Uppföljig av persoalstrategi Följa upp riktlijera för komptesutvecklig Aktivt profilera sig som attraktiv arbetsgivare Högre täckig av medarbetarsamtal me framför allt idividuella utveckligsplaer. Systematik och kvalitet Högre täckig av löesamtal Utveckla iformatio och förbättra dialog med fackliga. företrädare bredda jämställdhets- och mågfaldsarbetet utifrå ex. eticitet 5S ^^^

28 7 Verksamhetsutvecklig 7.1 Hur beskrivs övergripade strategiskt kvalitetsarbete och serviceutvecklig? 7.2 Vilka metoder och verktyg fis förkvalitets- /verksamhetsutvecklig? 7.3 Hur sker lärade och utvecklig geom omvärldsspaig och samverka? 7.4 Hur arbetar kommue med kreativitet och iovatioer? 7.5 Hur arbetar kommue med IT-stöd för att effektivisera det itera arbetet? ^S ^,^.^

29 7 verksamhetsutvecklig Styrkor Aktivt kvalitetsarbete på förvaltigsivå mvärldsspaig och extera kotakter bejakas och är ett starkt område för Haparada Årets medarbetare Kommues förhålligssätt och arbete krig IT och digital utvecklig Pappersl.öshet i praktike 4a,^

30 7 verksamhetsutvecklig Förbättrigsområde Förtydliga de övergripade iriktige på kommues kvalitetsarbete. 2.4 bra aslag i budgete, me styr det? Aväda resultat frå brukarudersökigar och sypuktshaterig mer systematisk för att förbättra Utveckla ett arbetssätt som tydligare stöder och uppmutrar kreativitet och goda ideer

31 8 Kommue som samhällsbyggare 8.1 Har kommue övergripade plaer/strategier för samhällsbyggade? 8.2 Hur samverkar kommue med aktörer iom civilsamhället? 8.3 Hur samverkar kommue med kulturlivet? 8.4 Vilke är kommues roll i utvecklig av ärigslivet? 8.5 Hur arbetar kommue med iteratioella kotakter? 8.6 Hur arbetar kommue med hållbar utvecklig? (miljö - ekoomiskt -socialt)

32 8 Kommu som samhällsbyggare styrkor Gräslös samhällsutvecklig Kommues stöd och samarbete med ärigslivet Kommues stöd till föreigslivet Byapeg för grupper s m aktivt egagerar sig i si bygd Måga exempel på iteratioellt utbyte Systematiskt miljö- och klimatarbete ^s^^

33 8 K mmu s m samhällsbyggare Förbättrigsområde Förtydliga e vägi för oorgaiserade volotära krafter som vill bidra för kommues bästa Utveckla de sociala dimesioe i hållbarhetsarbetet.tillväxtehetes årsrapport. Vad ger arbetet för resultat? ^^^

34 Resultat 2012 Haparada kommu Resultat 2012 Resultat Offetli 'het och demokrati Till ä li het och brukarorieteri Politisk styrig och kotroll 67 50,5 4. Ledarska,asvar och Bele atio 56 62,5 5. Resultat och effektivitet Kommue som arbets ivare ersoal olitik 50 57,5 7. Verksamhetsutveckli Kommu som samhällsb are T TALT

35 Resultatjämförelse med Kvalitetskommu Offetlighet och demokrati Kommu som 8i7 2. Tillgäglighet och samhällsbyggare ^^\^ brukarorieterig 7. Verksamhets- i 3. Politisk styrig och utvecklig \ \ ^ / / j kotroll 6. Kommue som arbetsgivare persoalpolitik 5. Resultat och effektivitet 4. Ledarskap, asvar och delegatio Haparada -Kugsbacka. ^'J ^d-l^

36

37

38 HAPAF2AIVDA STA SAflMANTRÄ ESPR T If ^L Kommustyrelse sid s KS 41 KSau 56 Avtalsförslag för Viktoriatorget och kaalområdet Rajalla Kommustyrelses Beslut Kommustyrelse beslutar att ata bilagt avtalsförslag. Arbetsutskottet beslut att föreslå Kommustyrelse att ata bilagt avtalsförslag. Äredebeskrivig Torio stad har ikommit med ett avtalsförslag för drift- och skötsel av Viktoriatorget och kaalområdet Rajalla. Tekiska Verksamhete geom Alf Waara föreslår kommustyrelse besluta att ata det ilämade avtalsförslaget frå Toreå stad. Beslutsuderlag Bilagt Avtalsförslag. Beslutexpedierig: Tekisk Chef Alf Waara Justerare Utdragsbestyrkade P^

39 ljtkast Avtal om uderhåll mella Toreå stad och Haparada kommu AVTALETS SYFTE Syftet med detta avtal är att komma överes om uderhåll samt fördelig av kostader mella Toreå och Haparada städers gemesamma allmäa platser. Avtalet täcker Victoriatorget och kaalområdet på Rajalla - På Gräse samt uderhåll av stadsvikes och tillhörade golfbaeområdets reglerig av vatteivåer. Äve adra allmäa område ska seare kua upptas i avtalet. UNDERHÅLL AV PÅ GRÄNSEN - RAJALLA-OMRÅDET Cetrala uderhållsuppgifter tillhörade Victoriatorget och gräskaale: - Rehållig av gågatuområdet och kaalkostruktioe - Viteruderhåll (avädig av sösmältigssytemet och adra möjliga arbete) - Tömig och regörig av kaal och fotäer iför viter - Ibruktagade av kaal och fotäer iför sommare - Iordigställade av pumpstatio iför viter - Ibruktagade av pumpstatio iför sommare - Gröarbete - Styrig av belysig Toreå stad kokurressätter uderhållsarbete eligt skild arbetsbeskrivig och allmäa avisigar. Avtale teckas på två språk: fiska och sveska. Asvaret för upphadligsförfaradet vad gäller uderhållsarbete kommer att alterera mella Toreå stad och Haparada stad i femårsperioder. Följade femårsperiod asvarar Haparada kommu för upphadligsförfaradet. De kommu som för tillfället har upphadligsasvaret kyter kotrakt med etrepreörer för geomförade av uderhållsarbete. För att hålla torg- och kaalområdet i ofruset tillståd har det alagts ett tekiskt utrymme i köpcetrets källare. Till detta tekiska utrymme har aslutits fjärrvärme, aslutige är i Toreå stads am. Likaledes är elaslutige som servar områdets belysig och aat elbehov ateckat i Toreå stads am. REGLERING AV VATTENNIVÅN I STADSVIKEN OCH PÅ TILLHÖRANDE GOLFBANEOMRÅDET Toreå stad uderhåller Stadsvikes uderhållspla (Lapplads Vatte- och miljödistrikt: arbetsummer 1393 A 067) och vattereglerigsaordigar i projektet Rajalla samt tar had om reglerig av vatteivå i Stadsvike och på golfbaeområdet. ^s ^^

40 Utkast De viktigaste uderhållsarbetea specificerade: - Uderhåll av pumpstatioera på Fluurisaari-damm och Näräperätie - Uderhåll av sättdammar och trummor - Reglerig och uderhåll av geomströmigsrör och sättdammar området Rajalla på ANSVAR Avtalspartera asvarar båda för sia respektive områdes förvaltigsfrågor och möjliga asökigstillståd. Därtill asvarar partera för på det ega området av uderhållsskäl och för tredje part möjlige orsakade skador. Om skada ka bevisas ha förorsakats av etrepreöres försummelse eller misstag, står etrepreöre för skada. KOSTNADSFÖRDELNING Kostader för ödvädigt uderhållsarbete och -material delas eligt avtalet mella Toreå och Haparada städer på så vis att båda parters adel av kostadsbidraget är 50 procet av totalkostadera. Påkallade kostader för att hålla Victoriatorget -och kaalområdet i ofruset tillståd samt kostader för elförbrukig bokförs på eget kostadsställe i Toreå stads bokförig. Av dessa kostader fakturerar Toreå stad Haparada på hälfte eligt förverkligade kostader e gåg per år. Tillika fakturerar Toreå stad Haparada kommu på årliga, kostader för uderhållsetrepread e gåg per år. Agåede reglerig i Stadsvike asvarar Toreå stad för elförbrukig av pumpstatioe i Näräperä och Haparada stad för elförbrukig av pumpstatioe på Fluurisaari-damm. Adra kostader av till reglerig hörade arbete bokförs och på basis av dessa fakturerar Toreå stad Haparada kommu på kostader för varje eskilt år till självkostadspris som egågsfakturerig islutet av varje kostadsår. AVTALETS IKRAFTTRÄDANDE Avtalet träder i kraft i börja av år 2013 och är giltigt tills partera avtalar aat. Kostader som uppkommit uderår 2012 delas eligt samma pricip. Torlo kaupuki Haparada kommu.^ ^^ ^

41 HA^ARA^ A ^TA sa^l^laivträ ^^I^R T K ^em Kommustyrelse Sid 6 KS 42 KSau 57 Förslag på hyresivåer Resecetrum HaparadaTorio Kommustyrelses Beslut att Kommufullmäktige att fastställa hyresivåera eligt bilaga. Arbetsutskottets beslut att föreslå Kommustyrelse och Kommufullmäktige att fastställa hyresivåera eligt bilaga. att ta bort sista rade i skrivelse Hyresivåer Resecetrum. Äredebeskrivig Tjästemäe har utarbetat förslag till hyresivåer för det ya Resecetrumet HaparadaTorio. Beslutsuderlag Bilagt Tjästeskrivelse hyresivåer. Beslutexpedierig: Tekisk Chef Alf Waara hrsrerare /1 Utdragsbestyrkade

42 Haparada Stad Ksau Haparada Förslag till hyresivåertill Reseceter Haparada/Torlo Ett förslag till hyresivåer har utarbetats av Herik Jakobsso, Göra Wigre, Leif Lid och uderteckad. Arbetsgruppe geom Alf Waara föreslår kommustyrelse besluta att fastställa hyresivåera eligt bifogade förslag Alf Waara Projektledare ^^-^

43 TJ^.MSTESKRIVELSE Förvaltig Datum Diarieummer Ekoomi Herik Jakobsso, Hyresivåer Resecetrum Bifogade hyresivåer visar hur hyra kommer att fördela sig per kvm för hyresgäster i det ya resecetrumet. Hyresivå räkas upp el. Kosumet prisidex med ökige per år frå oktober till oktober. Arbetsgruppe som har tagit fram förslaget till hyresivåera består av : Alf Waara, projektledare Resecetrum ; Göra Wigre, Plaerigschef ; Leif Lid, Fastighetschef samt Herik Jakobsso, Ekoom. Ivesterigskostade är beräkad till 27 miljoer kr, av dessa fiasieras 20 miljoer av extera fiasiärer. Nettoivesterige blir därmed 7 miljoer varav ca 5,2 miljoer avser byggade och resterade 1,8 miljoer avser markarbete. Vid full beläggig så vätas resultatet reda första året ibriga ett resultat på +513 tkr före skatt. Detta beror dock på hur sabbt företage är villiga att etablera sig. Det beräkade överskottet varje år uppgår till ca. 40 % av totala omsättige, vilket iebär att ca. 40% ka står outhyrt uta att ett miusresultat uppstår. Eligt uppdrag Herik Jakobsso Ekoom Postadress Besöksadress Telefo/Fax E-posUHemsida Haparada stad Torget kommu@ haparada.se Haparada Haparada www. haparada.se ^/ ' '^

44 Vätrum Restau kök Restau serv I Butik 1 Hyresgäst ';3pdema ^., Pråvai '. ^ -, Pyat ^ ^_ Atal KVM^ ^ -100 '69.71 KR/Kvm Summa 100;000 " `. Butik 2 Butik 3 Butik 4 ';60'000 ^-,' 60^000^.'.."58:500 - ^ ,. Godstermiall Godstermial2 Kotor gods ^. -.39'000=;;^ Gemesamma ytor Summerig

45 HAPARAN A STA SAMMANTRÄ ESPR T K LL Kommustyrelse sia ^ KS 43 KSau 63 E-ämd i Norrbotte Kommustyrelses Beslut att föreslå Kommufullmäktige att ställa sig positivt till ibjuda att igå i de gemesamma e-ämde i Norrbotte. att e utvärderig av ämdes arbete sker efter ettår och utvärderige samt evetuella förslag till förädrigar återredovisas till Kommufullmäktige. Arbetsutskottets beslut att förslå Kommustyrelse och Kommufullmäktige att ställa sig positivt till ibjuda att igå i de gemesamma e-ämde i Norrbotte. att e utvärderig av ämdes arbete sker efter ett år och utvärderige samt evetuella förslag till förädrigar återredovisas till Kommufullmäktige. Äredebeskrivig Strategi för e-samhället har utarbetats av Sveriges Kommuer och Ladstig och atagits av Kommuförbudet Norrbotte. Strategi betoar vikte av ökad kommual samverka krig utvecklig av e-förvaltig och syftar till att skapa e eklare vardag för privatpersoer och företag, skapa e smartare och öppare förvaltig som stödjer iovatio och delaktighet samt ge högre kvalitet och effektivitet iverksamhete. Som ett led i detta har gruppe utarbetat ett förslag på att Luleå tillsammas med adra itresserade kommuer i läet, bildar e gemesam ämd i Norrbottes lä med syfte att samorda utveckligsarbetet för att uppå itetioera i Strategi för e-samhället. Luleå kommu irättar dea ämd för si orgaisatio samt att kommuledigsförvaltige får i uppdrag att utarbeta reglemete och samverkasavtal för de ya ämde samt bjuda i övriga kommuer i läet. Beslutsuderlag Dr. KS 2013/65. Justerare /^, ^^^ Utdragsbestyrkade

46 `^^lr ^s ^^ ^^ lc^ 5- LIlI,E^ I(CDM[MtJN SAMMAftTTttÅDEsfl'13OTOIEOLL 50 (67) Kommufullmäktige S Gemesam ämd i Norrbotte för im^lemeiterig av strategi:för e6am11äålet - Iriktigsbealut Dr 2Q ,.::. -. TCommufullmäktigesbealut 1. Luleå kommu, tillsammas med adra itresserade kommuer i läet, bildåre gemesamämd i Norrbottes lä'med syfte att samorda utveckligsarbetet för att uppå itetlöema i Strategi för e-samhället 2. Luleå kommu irättar dea ämd i si orgaisatio 3. koiriixiuledragsfiirvaltige får i uppdrag att utarbeta reglemete och samverkasavtal för de ya ämde samt bjuda i övriga kommuer i läet. 4. Luleå kormu utvärderar verksamhete efter ett år. Dea utvärderig och evetueaa förslag HA förädrigar återredovisas till kommufullmäktige. Reservatio Aders Josefsso (M) reserverar sig mot beslutet. Sammafattig av äredet,...strategi för esamhället.har utarbetats av Sveriges Kommuer och Ladstig och atagits av Kommixförbudet Norrbotte..Strategibetar vikte av ökad kommual samverka krig utvecklig av e-förvaltig och syftar till att skapa e eklare vardag för privatpersoer och företag, skapa smartare och öppare förvaltig som stödjer iovatio och delaktighet samt ge högre kvalitet och effektivitet i verksamhete, E arbetsgrupp med rqpresetater frå Haparada, Luleå, Överkalix och Kortuförbudet Nörrbotte bildades. Arbetsgruppe har besökt Stöckhalms stad och Karlstad för att ta reda på hur de samverkar krig utvecklig av esamhället. E utredigsgrupp har uriett fråga om samverka agåede utvecklig av esamhället i Norrbotte och tagit fram ett beslutsuderlag. T7tredigsgruppesrapprt framgår av bilaga "Förslag till irättade av gemesam ämd för att uppå itetioera i Strategi för esamhälley'. Justerades sigatur/6eslu^ades uderskrift ^ Utdragsbestyrkade

47 LULEÅ 1GOIUä1VfUN SAMMp1VTRÄTD.^SP1tOTO1COLL 51 (6%): Kommufullmäktige (forts) Kommuledigsförvaltrdgeföreslår fulhäktigebesluta att Luleä kommu, tillsarras med adra itresserade kommuer i läet, bildar e gemesam ämd i Norrbottes lä med syfte att samoråa utveckligserbetetfär att uppå itetioera i Strategi för e-samhället. Luleå'kommu irättarderia ämd i si orgaisåtio samt att kommuledigsförvaliigefår Tuppdrag att utarbeta reglemete och samverkasavtal för de ya ämde samt bjuda i övxiga kommuer i läet. Ar^befs-och persoalutskottet har 2013-O beslutat föreslå fullmäktige besluta eligt. kommuledigsfqrvaltiges förslag. Kommustyrelse har beslutat att bifalla arbets- och persoalutskottets förslag. Sammaträdet Aders Josefsso (N1) föreslå avslå kommustyrelses förslag om irättade av gemesam ämd för att uppå itetioera i e5amhället. Brlad Nilsso (LBPO), Carola Lide (C) och Yvoe Stålacke (S) föreslåx bifalla kouuetyrelsesfärslag. Göra Thyi (ItS) föreslår bifalla kommustyrelses förslag.. Vidare föreslår ha följade tillägg: "tuled kommu utvärderar verksamhete efter ett kr. Dea utvärderig och evetuella f6rslag till förädrigar deerredavisas till kommufullmäktige." Karl Peterse (S) föreslår bifalla kommustyrelses förslag samt Göra Thyis tilläggsförslag. - Beslutsgåg Ordförade ställer kommustyrelses förslag mot Aders Josefssos förslag och fier att fullmäktige bifaller kommustyrelses förslag. Vidare ställer ordförade Göra Thyis iilläggsförslaguder propositio och.fier att fullmäktige bifaller förslaget. luaterades elgatur/beslutades uderskrif Utdragebestyrkade,C^s ^A-^

48 LULEt^ IC MMUN SAMMANTRÄ.DESITROTOKOLL 52 (67) Kommufullmäktige (forts) Bealutsuderlag e 0 Kommuförbudet Norrbotte, sammaträdesprotokoll Utredigsgruppesföralag(bilaga) Arbets- och persoalutskottets förelag till beslut Kommustyrelses försteg till beslut Beslufet skickås till` Låets kommuer KömluförbudefNorrbottm Kasliet atur/beslutades uderskritt Utdragabestyrkade

49 1 Förslag till irättade av gers sar ärrad fyr att uppi It ti ra D,trategl fbr -sarhäll t Förslag till beslut: ' Med hävisig till edaståede utredig fiöreslår utredigsgruppe att styrelse för Kommuförbudet Norrbotte beslutar - att rekommedera samtliga kommuer i Norrböttes lä att bilda e gemesam ämd med represetatio frå samtliga kommuer med syfte att samorda utveckligsarbetet för att uppå itetioera i Strategi för e-samhttilet - att föreslå Luleå kommu att Irätta dea ämd i si kommuorgaisatio Iledig Strategi för esamhället, som tagits fram av Sveriges kommuer och ladstig (SKL), och som Kommuförbudet Norrbottes styrelse och medlemskommuer atagit, utgör e vägledig för. utvecklig av dat fortsatta arbetet mot esamhället, Strategi betoar vikte av ökad kommual samverka krig utvecklig av e-förvaltig " eftersom tillgåg till likvärdig service och tjäster ka vara e avgörade faktor för att vara e attraktiv kommulreglo. SKL kostaterar att midre kommuer ite kommer att klara e utvecklig mot esamhället på ege had. strategi formuleras tre målsättigar för de kommuala sektors utvecklig av e-förvaltig som bidrag till e-samhället: eklare vardag för privatpersoer och företag smartare och öppare förvaltig som stödjer iovatio och delaktighet högre kvalitet och effektivitet i verksamhete "Med e-förvalfiig avses: " Verksamhet$utvecklig i offetlig förvalfig som drar yffa aviformatios- och kommuikatiostekik, kombferad med orgaisatoriska förädrigar, ya kompeteser och utvecklade processer". Bakgrud Samtliga Ks-ordförade och kommuchefer i läet utsåg våre 2012 arbetsgruppe "AC IT", beståede av tre kommualråd, tre kommuchefer, e ITchefoch två tjttstemä frå Kommuförbudet. Arbetsgruppe fick I uppdrag att udersöka hur kommuera f Narrbotte skulle kua samarbeta för att implemetera itetioera i de atioslie strategi för esamhället samt att göra e omvärldsaalys i hur adra lä/regioer arbetar med strategi. ^s ^^

50 2 Arbetsgruppe har besökt Stockholms stad och Värmlad/Karlstad för att ta reda `' på hur de sarrlverkar krig utvecklig ay strategi för esamhäliqt i sia regioer. Arbetsgruppe, AG IT; redovisade vid kommucheferas lästrall Itryckeri frå studiebesöke. Vid det mötet utsåg kommuchefera e utredigsgrupp med.represetaterfrå KommuförbiadetNorrboite samt kommuera Luleå, Kalix och Piteå för att utreda fråga om samverka ag utvecklig åv esamhallet i Narrbotte och ta fram beslutsuderlag till Kommuförbudets styrelse f^ömmuförbudet har seda dess vid de måatliga videomötea med kommucheferoch IT-chefer ikl ITNorrboite iforierai om det pågåede utredigsarbetet samt håmtat.sypukter frå dessa. grupper. pe 22 ovember 'Uår represetater frå Karlstad ibjuda till lästräffe för kommuchefer och koimurialråd för ett iformera om samverka i Värmlad, Vid de träffe lämade sve Kommuförbudet iformatio om utredigsprocesse. Syptirikter.frå lästräffe har tagits med som Igågsvärde till utredigsuppdraget. Vid studiebesöke i Stockholm och Karlstad framkom vikte av att politikera ser fråga som e strategisk viktig fråga för läet, att ågo tar på sig asvaret för styrig och ledig.av samverkasarbetet, att ma fastställer e strategi samt tar fram tydliga mål: Utvecklig av service och tjäster till privatpersoer och företag med stöd av iformatios- ooh kommuikatiostekik ärett viktigt utveckligsområde. pet kräver utvecklig av de kommuåls verksamhetera me äve e ifrastruktur som möjliggör åtkomste till dessa tjäster i hela läet. Det är viktigt att läets kommuer tillsammas driver dea utvecklig, bl.a. för att kua erbjuda ivåara i hela läet.tiligåg till likvärdig service och tjäster, vilket ka vara e avgörade Taktår för att de staar i regioe. Det ka som tidigare ämts fias svårigheter för midre och medelstora kommuer att förverkliga itetioera f strategi på ege had. Större kommuer bör ta ett åsvar för att såmorda utveckligsarbetet i sia lä/regioer. Samordigsyister._uppstör både kostadsmässigt och 1 form av högre kvalite I.verksamhetera. IT-området utvecklas i hög takt och samtliga kommuer har behov av att städig# utveckla och bibehålla spetskompetes. Att samverka ger,ökade:pöjligheterstt utveckla befitlig kompetes och att yttja kompetes och resurser över hela läet. Kommuera i.ivorrbottes lä har e låg traditio av samverka. Erfarehetsutbyte och gemesamma utveckligsarbete har pågått uder måga år, ofta med ledig och iitiativ av'kormuförbudetnorrbotta. Samuerkasprojekt med tydlig struktur, tydliga mål för arbetet och ramar för gemesamt fiasierig hår varit givade för alla deltagare och kostadseffektiva för verksamheter. De stots ackdele har varit låga hadläggigs- och beslutsprocesser. Kommuförbudet är edast e Itresseorgaisatio för medlemmarå öch därmed förhidrad att aktivt agera juridiskt och beslutsmässigt i gemesamma frågor. Ett gemesamt orga, t.ex. e gemesam ämd, skulle skapa möjligheter till e samordig av befitliga resurser på ett mer kostadseffektivt sätt. ^^ ^^^

51 syfta ' Syftet med e formali^eräd samverka är att skapa f8rutsäitigar för att miska koståder, räkrå kompetesförsörjig samt effektivisera pröcesser i arbetet med att implemetera iritetiöera i de atioella strategi för esamhället. Påsikt ka verksämh tsområdet utökas till ytterligare område där IT utgör verk8åmhetsstöd omså öskås. Val ay samverkasform ' Såmverka kaske i 'olikå former ; gemesam ämd, kommualförbud, bolag eller geom ädtäl. Karlstad utredde de olika samverkasformera ia de iförde e gemesam drift- och serviceämd för Värmlads kommuer (se bilaga. i):`). De två möjliga alterative som de lyfte fram var aktiebolag och gemesåm ämd. ^Detfis filare gemesamma ämare för båda dessa alteråtiv me:'de, sklljer sig äve åt i ågra häseede. Neda beskrivs dessa tdå älteråtis ytterligare. Jämförelserrexemplifieras med aktiebolaget IT- Norrbotte som har ett specifikt uppdrag för samverka iom bredbadsfrågorch tekikfrågor. Aktiebolaget ITNörrbotte MöJligheter för de ägåde kommuera att styra verksamhete.. Ågaras, iflytade över botaget bestäms i utgågsläget av aktieposteras storlek:.;$torieke äv styrelse bestäms helt av aktieågara. Norrbottes'lärts ladstig äger 47% av ITNorrboife vilket iebär att beslut fåttås av ett orga som ite ägs helt av kommuera. * AktiekiclägsfoCme är ert orgaisatiosform som ger goda möjligheter att "skräddarsy" öskad samverka geom ägade. ITNorrbotte såkar verksamhetskompetes och kompetes om verksamhetsäsa IT-utvecklig såsom e-tjäster och e-förvaltig, Detta är ite deras uppdrag eligt ägardirektivet. Kompletterade rekryterig av kompetes krävs.; o :IT-Norrbotte har begräsad tekikkompetes för system-, systeiitegrätlo-.och driftsfrågor. Detta är ite heller deras uppdrag eligt ägardirektivet, Kompletterade rekryterig av kompetes krävs. IT^Norrbotte kåri ite utgöra e mydighet, vilket krävs t ex är ma ska vara persouppgiftsbiträdeför de samverkade kommuera. (ITNorrbotteri harlömriafl e beskrivig avsia verksamhetsområde, se bilaga 9) Gemesam ämd SKL har graskät "Värmladsmodelle" och rekommederar deras sätt att orgäisera samverka, se bilaga 3. Uppfyiler krave i_lokaliserigsprlcipe. Oer laglighet : Gemesam ämd ärförelig med kommuallage och LOl1. Varje samvepkade.kommu behåller huvudmaaskapet. Kommuera är likvärdiga parters I ämde. Igår i värdkommues orgaisatio och är därmed Ige ege juridisk perso. År e mydighet: Kräversamverkasavtalch reglemete. 3

52 4 Blir eri del av det k mmuala verksamhetsuppdraget, vilket bäddear för effektivare verksamhetsutvecklig. Erforderlig tekikkompetesfirms rada via de medverkade kommuera..erforderlig kompetes om verksamhet och verksamhetsäs IT-utvecklig fis reda viä de medverkade kommuera. Hårigs av behovercär gemesåmma för de flesta kommuera vilket talar för e lösig med gemesam ämd. Utredigsgruppe aser att gemesam ämd är de mest lämpliga av de olika.formera me betoar vikte av att ma har ett ära samarbete med IT Norrbotte söm ärbetär med att säkra ät- och bredbadsåtkomst till läets alla ivåare och företåg öeh därmed låggergrude för att kua förverkliga utvecklig av esamhället i läet.. Geom e gemesam ämd föreklas arbetet avsevärt. De gemesamma ämde blir e del av värdkommues orgaisatio och tillhör de juridiska persoe.'ått orgaisera sig i e gemesam ämd uderfäktar för kommuera alt samverka. utifrå såväl lokaliserigspricipe"'^ som mydighetsrolle. Geom kommuallågas regler om gemesäm ärvrid tillgodoses äve att alla sämverkaride aktörer represeteras i ämde och att kopplige till de politiska styrige behålls på ett aat sätt ä vid t ex gemesamägt bolag, *"G.okaliserigspricipa, som återges f 2 kap 7 kommuallage, hidrar kömmuer öch dåras företag frå att kokurrera med si verksamhet utaför de egriä.kömmurie och säja siå tjäster åt adra kommuer. I samverkassituatioersom idea fall rör exempelvis IT-admiistratio, IT-utveckligsfrågor, IT-drift etc, hlirde ea kommue säljare och de adra kommue köpare cm ite. samverka sker via e gemesam ämd De gettriesåmmä ämde föreklar möjlighetera till exempelvis gemesam upphadlig, admiisträtiva haterig samt gemesamma utveckligsprojekt.,4it_uppfylla Itetitiöera i de atioella strategi för esamhället och utvecklig ave-föiåltirig i läet är först och främst'e fråga om verksamhetsutvecklig och utvecklig av service och ijäster för privatpersoer och företag. Utredigsgruppe aser det viktigt att dea utvecklig sker i ära aslutig till kömmuers verksamheter. För att bilda e gemesam ämd krävs att partera kommer överas om sam-. verka T ett avtal och att ämde har ett reglemete. Det är viktigt att tydligt defiiera ämdes verksamhetsområde och arbetsformer i reglemetet. I framtide då ma ev vill vidga samverka till adra område ka regleretat i så fall revideras. Beskrivig av ämdes verksamhek Irättadet av e gemesam ämd Iebär i^rte att värdkommue tar över ITverksamheterrfrå de samverkade partera. Samverka iom ämdes verksamhetsområde begräsar sig till specificerade uppdrag iom frågor utifrå iaridligspläe för e-samhället. Det ka till exempel röra frågor som utvecklig 'av eförvaltig; gemesamma plattformar, samordad upphadlig, e-arkiv, öppä data, iformatiossäkerhet, gemesamt avädarsttld, systemitegratio ys ^^^

53 5 mot ett framtida regloav.osv, uder förutsättig att uppdraget lämats till ämdeav fl r ä e part. Ome eskild kommu vill driva ett eget utveckligsarbete faller det torrr rame för de berörda kommues.ordiarie verksamhet och behöver ite hateras I de gemesamma ämde. Som etl exempel ka ages alt om Överkallx, Haparada och Kalix vill.göra e geiesam upphadlig av ett verksamhetssystem och därefter förvalta det ihop, är detta ågot som är möjligt Iom rame för ämde, Gemesam haterig av liceser är ett aat exempel på ett område som väl lämpar sig.fiör samordig då vissa. liceskostader baseras på atalet avädare eder ivåare. Geom samverka ka gemesamma avtal teckas vilket säker kostadera. Värdkommu Värdkommue ska i samverka med samtliga kommuer ta fram förslag till avtal om samverka, ämdes uppdrag och asvar samt fias[erig av ämdes verksamhet. Eligt kommuallage ska varje medverkade kommu represeteras i de gemesamma, ämde med miste ledamot och e ersättare, Luleå kommu har trolige de bästa förutsättigara f$rdet utveckligsarbete sam krävs mot de uppställda måle I de atioella strategi för esamhället. Luleå har påbörjat detta arbete me geom att samorda arbetet och resursera i läet ka äve de midre och medelstora kommuer medverka i processe ach före haterbar kostad få del av resultate. Uiredigsgruppe,aseratt de gemesamma ämde bör irättas uder Luleå kommus kommufullmäktige. övriga kommuers ledamöter och ersättare utses av kommufullmäktige ide ega kommue medå postera som ordförade och vice ordförade tillsätts geom val i Luleås kommufullmäktige. Med häsy tip att det pågår utveckligsarbete äve iom adra orgaisatioer, såsom IT Norrbotte, Norrbottes läs ladstig, L iu, Lässtyrelse m fl, som ka behöva samordas föreslås att de vid behov bjuds i som särskilt sakkuiga till ämde. Kormuledigsförvaltige (Luleå ska fugera som admiistrativt stöd för de gemesamma ämdes verksamhet. Priciper för fiasierig och kostader De kostader som uppkpmmer iom ämdes verksamhefsområde består av två olika delar. Det hadlar dels om grudläggade admiistrativa kostader, ett arudbeloa, dels om särskilda uppdråg, prolektbeloo. Neda redovisas Värmlads modell samt deras budgeterade kostader för grudbeloppet. p Grudbelopp För att verksamhete ska kua geomföras krävs resurser för att samorda och driva projekt på ett mer stadigvarade sätt. Det förufsäfter e 1T samordare som sköter dessa frågor. 1T-samordare ska t ex hatera allmä samordig, avtai,. gemesamma upphadligar, pro/ektledig tc. meda admiistrativa resurser krig mötesadmiistratioe åt ämde hateras av ^ ^^-^

54 kommuledigskotoret i övrigt. Kostadera dom igåri grudbeloppet ka specificeras eligt följåde; Adrrr/tstratld ftträmde cå kr/år. sekreterarskap föredragade bered/g äv ärede mötesfika s utskick, material och porto mm 1T-samordar, ca kr/år. -löekostad (40 x 72 + d%) ca kr/&r kotor mm ca kr/år -telefo/dator ca kr/år -omvärldsbevakig/utbildig/resor ca kr/år Delarme upp de grudläggade kostade på samtliga 76 medverkade parterbetalar vac1e part ca kr/år.. Kostadera för de gemesamma grudbemaige bör fördelasjhmt malta partera. Det främsta'motivet till det är ått kommueras behov av samordig Or lika stora oberoede av öm ma har eller Ivåare. Samordige och admiistratioe ärfö(jakflige kopplad till atalet parter och ife t111. hur rriåga ivåare e kommu här Gruhdbr^toopet fil! ämde svarar primärt motövriga samverkade parters behov ösh mot de bakgrude ärdetrlmligtattde samverkade partera gemesamtbldrarlllka datorfall de merkostad som samordige lebärförkarlstad som vdrdkommu. Projektbelopp Utredigsgruppes förslag är att fiasierige baseras på ivåaratal som yckeltal, När e part väljer att vara med i ett specifikt projekt som ges till ämde ska det belopp som de eskilda parte betalar bestämmas med utgågspukt frå ivåaratalet i kommue. Det är således de kommuer som aktualiserar projektet som själva måste delta -tillsammas med ämdes samordare - i arbetet med att utreda fråga och precisera projektuppdraget Ia det lämas till ämde. För att göra samverkasavtalet hållbart över tid, bör ma hålla öppet för att olika kostadsfördeligsycklar ka komma att tillämpas för olika uppdrag. Det ska också ges möjllghet för kommuer som i efterhad vill asluta sig till lösige att köpa I sig eligt samma priciper som ova. Fortsatt process Uder förutsättig att Kommuförbudets styrelse beslutar eligt utrediges förslag vill vi eda beskr)va de framtida processe; asvaret för att irätta de ämde övergår till Luleå kommu och arbetsgruppe "AG IT" avvecklas. y^ ^^^^

55 7 'Luleå kömmu utårbetårtills^mmas med itresserade kommuer förslag till samverkasavtal, reglemete ach flt5arisierig för ämdes verksarrihet Luleå kommufullmäktige beslutarom att irätta.e gemesam ämd, fastställer ett ämdereglemete och ibjuder övriga kommuer att igå i ämde Övriga kommuers fullmäktige beslutarom ev deltagade I de gemesamma ämde, fastställer reglemetet och godkäer samverkasavtalet Luleå '1-29 Utrsdigsgruppe: Marja-Leeå Komulaie, Kommuförbudet Norrbotte Sue Lidström, Piteå kommu Keeth Björfot, Kalix kömmu Fglke vo Walter, Luleå kommu /ades Graström,. Luleå: kommu Bilagor: Bilaga 1: PM $amyerkasförmer IT Q7 (Värmlads utredig) Bilaga 2: $W0T aalys Bilaga 3: Juridiskt stöd för regioal samverka krig e-tjäster, SKL Bilaga 4: ITNorrbottes verksamhetsområde ^ ^^^

56 WAPAi2AiV A STA SAMfi^ANT62^! ESPR 1' K LL Kommustyrelse Sid 8 KS 44 KSau 66 ^versiktspla med fördjupigar - graskigsutlåtade Kommustyrelses Beslut att föreslå Kommufullmäktige att ata bversiktplae Arbetsutskottets beslut att föreslå Kommustyrelse och Kommufullmäktige att ata (5versiktplae. Beslutsuderlag Bilagd Översiktspla Graskigsutlåtade. Plaerigschef Göra Wigre redogör för processe med plae och huvuddelar av iehållet i plae som hare horisot på år i framtide. Justerare ^^ {'^^^ Utdragsbestyrkade

57 Översiktspla G Ea^^6åNI^GS^TL^T^N E PAL ^0`^7 ÖVEI^SIl^CTSPLJAIV P!e!E F R JIJP[d9[dGAR Haparada kommu Norrbottes lä HANDLINGAR... 2 SAMRÅDETS OMFATTNING OCH HANDLINGAR...2 SAMRÅDET ENLIGT PBL OCH ESBO KONVENTIONEN... 2 Ikoma yttrade uder samrådet...1 Samrådets ställigstagade eligt PBL... 2 Sypukter eligt PBL som ite blivit tillgodosedda uder Samrådet... 2 Förädrigar i plahadligara iför graskige eligt PBL 5 : GRANSKNINGENS OMFATTNING OCH HANDLINGAR... 2 GRANSKNINGEN ENLIGT PBL OCH ESBOKON V ENTION EN... 3 Ikoma yttrade uder Graskige... 3 Graskiges ställigstagade eligt.pbl..10 Sypuktereligt PBL som ite blivit tillgodosedda uder graskige eller det tidigare samrådet Delar av översiktsplae som Lässtyrelse ite godtagit eligt PBL 3 : Förädrigar i plahadligara iför atagadet...10 FORTSATT HANDLÄGGNING ENLIGT PBL OCH E S B O K O N V E NT Z O N E N...11 Atagade av översiktsplae, PBL 5: Laga kraft, PBL 5: MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN...11 ^^^ 1(11) ^^^_

58 Översiktspla Graskigsutlåtade. Kommutäckade översiktspla Fördjupigar: - Skärgårde - Toreälvsdale - Seskarö - Nikkala - Säivis - Karugi - Vuoo-Salmis - Haparada cetralort Samråd har utförts uder sommare/höste Samrådet har utfdrts i elighet med Pla och bygglage samt ESBO-kovetioe då plae ka ha gräsöverskridade kosekveser för aat lad, Filad. Samråd har hållits med allmähet, berörda mydigheter, berörda kommuala fdrvaltigar och ämder i Sverige och Filad. Samrådet har kugjorts i ortstidigara NSD, NK och HB. Plae har fuits utställd på Stadshuset och på kommues hemsida på Iteret, Ikoma yttrade uder samrådet Uder samrådstide ikom totalt 7 yttrade iklusive Lässtyrelses yttrade frå Sverige och 8 yttrade eligt ESBO-kovetioe frå Filad. Samrådets ställigstagade eligt PBL hllämade sypukter frå sakägare har blivit bemötta och till största dele tillgodosedda. Sypukter eligt PBL som ite blivit tillgodosedda uder Samrådet Lässtyrelse har ite fått alla sia kompletterigsfdrslag tillgodosedda. Förädrigar i plahadligara iför graskige eligt PBL 5:18 Förädrigara har redovisats i samrådsredogörelse med kommetarer till ikoma yttrade. Kommutäckade översiktspla Fördjupigar: - Skärgårde - Toreälvsdale - Seskarö - Nikkala - Säivis - Karugi - Vuoo-Salmis - Haparada cetralort ^ ^,^.-cam 2(11)

59 Översiktspla Graskig har utfarts uder viter 2012/2013. Graskige har utfarts i elighet med Pla och bygglage samt ESBO-kovetioe då plae ka ha gräsöverskridade kosekveser fdr aat lad, Filad. Graskige har hållits med allmähet, berörda mydigheter, berörda kommuala förvaltigar och ämder i Sverige och Filad. Samrådet har kugjorts i ortstidigara NSD, NK och HB. Plae har fuits utställd på Stadshuset och på kommues hemsida på Iteret, Ikoma yttrade uder Graskige Uder graskigstide ikom totalt 5 yttrade iklusive Lässtyrelses yttrade frå Sverige och 6 yttrade eligt ESBO-kovetioe frå Filad. Yl, Lässtyrelse Sammafattie Haparada kommu har e relativt y kommutäckade översiktpla. Kommue aser dock att de till vissa delar behöver revideras och att frågor som rör ladsbygdsutvecklig i stradära läge (LIS) samt vidkraft behöver redovisas i e y översiktpla. Kommue har äve för avsikt, att med översiktplae som vägledig fdrsöka realisera Haparada och Toreås stads gemesatma visio (Visio 2020), där översiktsplae har stor betydelse som. vägledade och stödjade dokumet i sambad med olika markavädigsbeslut. Riksitresse eligt 3 och 4 kap. miljöbalke Eligt PBL 4 kap.l och 3 skall i e översiktpla riksitresse eligt 3 eller 4 kap miljöbalke redovisas, och av plae ska det framgå hur kommue avser att tillgodose de redovisade riksitressea. Försvarsmakte I kommues afdrda vidbruksplaerig har Försvarsmakte, efter ogsam tekisk aalys och avvägig av vidbruksplaes samlade störkällor, bedömt att området V7 Seskar6 kommer att medfdra stora störigar på de tekiska systeme (befitliga vidkraftverk haz medtagits i aalyse). Det föreligger därmed uppebar risk fdr att e etablerig eligt farslaget skulle iebära påtaglig skada på riksitresset i dea del. Vidkraftverk riskerar alltid att störa tekiska system av olika slag. Systeme ka ite redovisas öppet som riksitresse för totalförsvarets militära del. Systeme och tillhörade aläggigar omfattas av sekretess och utgör riksitresse fdr totalfdrsvazets militära del eligt 3 kap 9 adra stycket miljöbalke. Lässtyrelse aser att område lämplig för vidbruk på Seskarö skall tas bort med stöd av 3 kap. 10 miljöbalke. Lässtyrelse aser dessutom att kosekveser och påverka på miljö, ladskap, djur samt adra itresse ite belyses och redovisas på ett tillfredsställade sätt. Reärie Lässtyrelse aser att iom samebyaras område är det ite ebart kraftcetrum, tråga passager och flyttleder som ka vara av betydelse för miljöbalkes skyddsregler. De fuktioella sambades betydelse och bevarade är mycket viktiga faktorer, vilket iebär att till syes oviktiga område ka komma hävdas vara objekt av riksitresse är totalbilde fdreligger. Störigaz på de fuktioella sambade ka ske på ett stort atal sätt varav edast e midre del är möjliga att förutse på förhad. Vissa område ka därför komma bli hävdade som riksitressata att bevara av Sametiget, fdrst seda hotbilde är tydlig. 3(11)

60 Översiktspla G N^9GS^T^^TAP1 E P^ ^^^7 Miljökvalitetsormer eligt 5 kap. miljöbalke Eligt PBL 4 kap.l och 3 skall det i e översiktpla Framgå hur kommue avser att följa gällade miljökvalitetsormer. Lässtyrelse aser att kommue har gjort e bra asats och redovisat de sjöar och vattedrag som ite uppår god ekologisk och kemisk status. E såda redovisig kommer att uderlätta för kommue i kommade plaerigssituatioer och t.ex. vid bygglovgivig. Lässtyrelse ka ite med utgågspukt frå utställigsversioe av översiktsplae avgöra om e miljökvalitetsorm eligt 5 kap. miljöbalke avseede luftka komma att överskridas. Kommue bör tydligt redovisa hur gällade miljökvalitetsormer för lufr följs. Ladsbygdsutvecklig i stradäraläge (LIS) Eligt PBL 4 kap.l och 3 skall i e översiktpla redovisa sådaa område för ladsbygdsutvecklig i stradära läge som avses i 7 kap. 18 e fdrsta stycket miljöbalke. Lässtyrelse kostaterar att kommues LIS-fdrslag är i pricip detsamma som i samrådsversioe av plafdrslaget. Därmed kvarstår äve Lässtyrelses sypukter frå samrådsskedet. Lässtyrelse vill förtydliga delar av tidigare lämade sypukter. Lässtyrelse aser att redovisige av de föreslaga områdeas förutsättigar och varför dessa område är lämpliga för ladsbygdsutvecklig i stradära läge ite är tillråckligt väl beskriva och motiverade. Fär att Lässtyrelse ska kua ta ställig till om redovisade område är lämpliga fdr LIS krävs här ett utvecklat resoemag som redogör på vilket sätt området har förutsättigar att utvecklas för att å lågsiktiga sysselsättigseffekter och utökat serviceuderlag på ladsbygde. Ett LIS-område skall i första had ite syfta till att tillgodose eskilda itresse. Det iebär att ma iom ett LIS-område bör vara restriktiv getemot t.ex. estaka bostäder. fdr fritidshus och estaka bostadshus för permaetboede. Eligt Lässtyrelse bedömig har det aktuella plafdrslaget, ästa uteslutade fokus på bebyggelse av fritidshus. Lässtyrelse ka dock utifrå hadligara se vissa möjligheter till ladsbygdsutvecklig i de område som är i direkt aslutig till befitliga byar med utbyggd ifrastruktur, t. ex. i Säivis, Västra Nikkala och Vuoo-Leppikari. Vad beträffar mellaskärgårde mear Lässtyrelse att det bör fias möjligheter för LIS, me att kommue i sådat fall behöver fokusera på e ö fdr att kua ge bästa förutsättigar fdr framväxte av e serviceod. Beträffade övriga område så bör äve de restriktivitet som lagtexte föreskriver i Norrbottes kust- och skärgårdsområde äve vägas i i bedömige huruvida områdea är lämpliga för LIS. Vad gäller utpekat område i Karugi aser Lässtyrelse att redovisige är otydlig. Kommue beskriver i texte att täkta byggader/fastigheter är upp mot byaväge, Lässtyrelse kostaterar att vid e såda placerig berörs ite stradskyddet. Lässtyrelse aser dock att om placerig sker iom det illustrerade LIS-området råder samma problematik med översämigsrisker som vid det boraga området. Lässtyrelse har påpekåt att kommue bör vara mycket restriktiv är det gäller placerig av bebyggelse iom område med översvämigsrisker. Mellakommual samverka Eligt 4 kap 5 PBL ska Lässtyrelse särskilt verka för att sådaa frågor om avädige av mark- och vatteområde som agår två eller flera kommuer samordas på ett lämpligt sätt. Lässtyrelse ser positivt på att kommue haft e dialog med agräsade kommuer om vad de tillsammas ser som mellakommuala frågor. Plaförslagets redovisig iom vilka område som kommue har samarbete med agräsade kommuer och med Toreå stad är tydlig. `C^ C!./7^) ^J ^'i_ 4(11)