PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2017/2018

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2017/2018 Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Annan pedagogisk verksamhet Ansvarig för planen Förskolechef: Rektor: Verksamhetschef: Benämnd chef i planen. Planens giltighetstid: Almtunaskolan Oxelgatan 13A almtunaskolan@uppsala.se Namn på ansvarig chef: Stefan Jakobsson stefan.jakobsson2@uppsala.se År månad från och till

2 2 (27) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och ha tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. 2. UTVÄRDERING AV INSATSER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS PLAN Utvärderingen av hur insatserna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen Föregående periods insatser Målet för insatsen/önskvärd effekt Effekt/hur blev det All personal deltar i studiedagar under läsåret 2016/2017 med innehåll i Skolverkets utbildningspaket Sju timmar om värdegrund. Ökad samsyn och nya kunskaper som kan användas för att diskutera skolans värdegrund och formulera Almtunaskolans värdegrund som därefter tolkas och omsätts som en del av det dagliga arbetet. Insatsen genomfördes och ledde till en ökad samsyn och diskussioner kring skolans värdegrund. Arbetet ledde inte till en formulering av Almtunaskolans värdegrund men vi enades om ett antal värdegrundsord som användes som utgångspunkt för att tolka och Lärare år 1-6 deltar i pedagogiska konferenser under läsåret 2016/2017 med innehåll i Skolverkets utbildningspaket Sju timmar om delaktighet och inflytande. Ökad samsyn och nya kunskaper som kan användas för att tolka, diskutera och omsätta elevers delaktighet och inflytande i det dagliga arbetet. omsätta värdegrunden i det dagliga arbetet. Insatsen genomfördes och synen på begreppen har vidgats med en ökad medvetenhet och samsyn. Arbetet kring elevers delaktighet och inflytande har även kommit att omfatta förskoleklass och fritidsverksamheten även om de inte deltog i de pedagogiska konferenserna. Idag omsätter man och tolkar begreppen i praktisk handling i samtliga verksamheter om än

3 Vision och verksamhetsidé görs kända för elever, personal och vårdnadshavare och omsätts som en del av det dagliga arbetet. All personal arbetar med personliga mål för att bidra till skolans vision Genom trygghet, glädje och delaktighet når vi målen. Gemensamma trivselregler utarbetas och görs kända bland elever, personal och vårdnadshavare genom bland annat klassråd, elevrådet, arbetslagsmöten, arbetslagsledarkonferens och i likabehandlingsgruppen. Regelbundna klassråd och elevråd. Elevrådet arbetar bland annat med att göra eleverna delaktiga i arbetet med Almtunaskolans vision, trivselregler samt arbetsmiljöfrågor. Matråd. Elevrepresentanter från åk 1-6 ingår i matrådet. Vision och verksamhetsidé ska fungera som en gemensam ledstjärna i det dagliga arbetet. All personal engageras i att bidra till att nå skolans vision. Målet är att gemensamt utarbetade trivselregler som en komponent i strävan att skapa en lärmiljö som präglas av trygghet och studiero. Öka elevernas delaktighet och inflytande. Eleverna blir delaktiga i beslut som rör matsalen. 3 (27) i olika hög grad. Arbetet hade gynnats av att samtliga verksamheter hade inkluderats i insatsen. Resultatet på den kommungemensamma skolenkäten visar att vi ligger över kommunsnittet på de frågor som berör ämnet samt har förbättrat resultatet i jämförelse med föregående år. Inom fritidsverksamheten ligger resultatet på dessa frågor under kommunsnittet men har på ett antal frågor förbättrats i jämförelse med föregående år. Formuleringar i vision och verksamhetsidé har varit utgångspunkt vid medarbetarsamtalen och formuleringen av medarbetarnas målkort. Vision och verksamhetsidé finns uppsatt på flera ställen i skolans lokaler. Vi ser att arbetet med att omsätta vision och verksamhetsidé i det dagliga arbetet är ett långsiktigt arbete Formuleringar i vision och verksamhetsidé har varit utgångspunkt vid medarbetarsamtalen och formuleringen av medarbetarnas målkort. Insatsen har genomförts. Trivselreglerna revideras i samråd med personal och elever en gång om året. Insatsen har genomförts tillsammans med övriga insatser för att öka elevernas delaktighet och inflytande. Insatsen har genomförts.

4 Likabehandlingsgruppen träffas minst en gång i månaden under läsåret All personal ges tillfälle att diskutera likabehandlingsplanen på ett organiserat sätt minst en gång/termin. Likabehandlingsgruppen genomför bokcirkel kring Skolverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda Skapa ett bildspel där likabehandlingsplanen illustreras för eleverna på ett begripligt sätt. Likabehandlingsarbetet hålls levande på skolan och all personal engageras i arbetet. En kompetenshöjande insats för en gemensam grund att utgå ifrån för arbetet i likabehandlingsgruppen. Göra likabehandlingsplanen känd för eleverna samt för att öka medvetenheten om normkritiskt tänkande och diskrimineringsgrunder. Insatsen har genomförts. Insatsen har genomförts. Insatsen har genomförts. 4 (27) Utse en HBTQ ambassadör (medlem i Ökad kompetens gällande HBTQ-frågor. Insatsen har genomförts. elevhälsoteamet och likabehandlingsgruppen). Utbildning för ambassadör, skolledningen, en fritids/resurspersonal (medlem i likabehandlingsgruppen) samt övriga elevhälsoteamet. Rastvärdsschema med fördelning av vuxna för större överblick och täckning över skolgården. Ökad trygghet, färre konflikter. Ett rastvärdsschema upprättades men kartläggningen visar att elevernas upplevelse är att de vuxna står i grupp och pratar. Vi har inte kunnat jämföra med föregående läsår för att uttala oss om insatsen har lett till att antalet konflikter har minskat. En plan för vuxennärvaro vid/i omklädningsrum vid idrottshallen. Ökad trygghet, färre konflikter. 33 % av pedagogerna svarar att en plan upprättades. I vissa klasser upplevde man att det inte behövdes. Eleverna har en fast plats i matsalen vid lunch samt mellanmål. Ökad känsla av trygghet att veta var man ska sitta samt förebygga att någon blir bortvald. 80 % av pedagogerna svarar att deras klass/grupp hade fasta platser. Bland dessa pedagoger finns en upplevelse av att det gav en positiv effekt. System för hur eleverna organiserat med Ökad trygghet, färre konflikter. Relationsbyggande 60 % av pedagogerna anger att de hade ett

5 vuxennärvaro släpps in och ut ur matsalen vid lunch och mellanmål. I våra pedagogiska planeringar ingår värdegrundsarbete och moment där vi kontinuerligt behandlar diskrimineringsgrunderna. Prata med eleverna att de direkt ska söka upp en vuxen om en elev gör elaka saker. Återkoppla till berörda elever efter att konflikten är utredd. All personal som är ute på rast har en rastvärdsväst på sig för att bättre synas. som bland annat kan leda till att eleverna känner att de har fler vuxna att vända sig till. Ökad förståelse för människors olikheter och lika värde. Alla elever ska uppleva att de vuxna ingriper direkt när elever gör elaka saker mot varandra. Ökad känslan av vuxennärvaro och lättare för elever att snabbt se en vuxen om det behöver hjälp. 5 (27) system för detta. Extra personal stöttade upp i vissa klasser. I vissa klasser ansåg man att det inte fanns ett behov av det. 53 % av pedagogerna anger att det oftast ingick, 33 % ibland, 7 % nästan inte alls och 7 % inte alls. Vissa uppger att det inte finns med i planeringarna men att arbetet kring värdegrunden ändå sker kontinuerligt och finns med som en naturlig del i verksamheten. 93 % av pedagogerna uppger att de pratat med eleverna om detta flera gånger. Upplevelsen är att det behöver kontinuerligt påminnas om. 93 % av pedagogerna svarar att de återkopplat varje gång/nästan varje gång, 7 % vid enstaka tillfällen. 33 % svarar att all personal hade rastvärdsväst. Upplevelsen är att de flesta hade det för det mesta men inte alltid. Några svarar att västarna inte räckte till. Skolan har beställt fler västar. Värdegrundsövningar Ökad förståelse och empati hos eleverna. 80 % av pedagogerna svarar att de arbetat med detta regelbundet. Några svarar att de gjort det i samband med att man identifierat ett behov av det ex i samband med en konflikt. Tjej- och killgrupper ordnas av skolkurator/skolsköterskor Ökad medvetenhet kring kropp och själ. Insatsen är genomförd för årskurs fem under vårterminen. Diskussion om språkbruk Minskning av kränkande eller fula ord. 87 % av pedagogerna svarar att de förde diskussioner kring detta flera gånger, övriga svarar att det gjort det en eller ett par gånger. Ofta skedde detta när det fanns ett aktuellt behov av det. Fotbollsregler tas fram för att undvika otrygghet vid fotbollsplanen. Rastleksförslag/ planerad rastverksamhet som alla har möjlighet att delta i. Ökad trygghet, färre konflikter. Ökad trygghet och färre konflikter. Insatsen genomfördes INTE. 40 % av pedagogerna svarar att detta skedde flera gånger/ofta, 47 % svarade att det skedde en

6 Duschdraperier vid idrotten sätts upp. Skapa könsneutrala toaletter. Ta bort flickoch pojkskyltarna vid matsalens toaletter. i syfte att alla känner sig inkluderade. 6 (27) eller ett par gånger. Någon upplever att det inte fanns behov av det i den klassen/gruppen. Ökad trygghet och integritet samt respekt för Insatsen är genomförd VT- 17 diskrimineringsgrunderna. Att alla känner sig inkluderade. Insatsen är genomförd juni Medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen av planen? Ja Nej Om nej, varför? 3. FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten. Almtunaskolans Likabehandlingsgrupp ansvarar för att inspirera till aktiviteter i det främjande arbetet, föra arbetet framåt med de förebyggande åtgärderna, genomföra trygghetsenkäter och ansvara för att rutiner kring kränkande behandling fungerar. Ansvarig för att leda arbetet i Likabehandlingsgruppen är kurator Förskolans/skolans prioriterade insatser Områden 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsidentitet eller könsuttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning

7 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder 7 (27) Insats Följa KiVa-programmet åk F- 6 samt fritidsverksamheten Ett systematiskt åtgärdsprogram med målsättning att förebygga och minska förekomsten av mobbing inkluderat allmänna åtgärder i form av lektioner och specifika åtgärder för att uppmärksamma, utreda och dokumentera. En kompetenshöjande insats gällande hbtq-frågor genomförs bland personalen. En möjlighet för de elever som har särskilt behov av att i samband med idrotten byta om enskilt i ett särskilt rum. Öka medvetenheten bland de vuxna kring hur vi tilltalar våra elever för att undvika att vi per automatik benämner våra elever utifrån kön. Uppdatera och bredda sortimentet av böcker i Områden som berörs av insatsen (ange nummer) Ansvar/person anges Tidsplan Uppföljning när och hur 1 All personal Läsåret 17/18 En gång/månad i arbetslaget följer man upp hur genomförandet av lektionerna har fungerat. Likabehandlingsteamet följer upp arbetet två gånger per termin. Elev- och personalenkäter genomförs i maj-juni ,7 Likabehandlingsgruppen planerar för arbetet som genomförs med all personal. Läsåret 17/18 Uppföljning i maj-juni Personalenkät 3, 5, 6 Mentorer och idrottslärare. HT 2017 Uppföljning i maj-juni Personalenkät 2 Likabehandlingsgruppen planerar för genomförandet som genomförs med all personal. 3, 4, 5, 6, 7 Likabehandlingsgruppen Biblioteksansvarig. Läsåret 17/18 Uppföljning i maj-juni Personalenkät HT 2017 Uppföljning i maj-juni Se på protokoll om frågan har

8 biblioteket för att ge en mer representativ/nyanserad bild av hur samhället ser ut i dag. Vi delar inte med automatik upp våra elever i tjej - och killgrupper. Att alla uppmärksammar för- och nackdelar med könsindelning. Skärmar i matsal för att skapa en lugnare miljö med minskad stimuli. Multireligiös kalender/almanacka tas fram till klasslärarna att använda sig av för att uppmärksamma fler högtider utöver de traditionellt svenska. Klassråd/elevrådsförslag. 2 Likabehandlingsgruppen planerar för genomförandet som genomförs med all personal. 8 (27) lyft i klassråd/elevråd. Granska de böcker som införskaffas. Läsåret 17/18 Uppföljning i maj-juni Personalenkät 6 Likabehandlingsgruppen HT 2017 Uppföljning i maj-juni Elev- och personalenkät. 4, 5 Likabehandlingsgruppen HT 2017 Uppföljning i maj-juni Elev- och personalenkät.

9 9 (27) KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat En egen trivselenkät genomfördes bland eleverna i årskurs 1-6 i mars Respektive klass diskuterade och reflekterade därefter kring det klassen som helhet svarat. I samband med detta bidrog eleverna med förslag på förbättringar. Resultatet i sin helhet för skolan har diskuterats i elevrådet och en sammanställning har gjorts. Utöver detta har skolan som ett första steg i arbetet med att följa KiVa- programmet låtit eleverna i åk 1-5 svara på KiVakartläggningen som genomfördes i maj Alla medarbetare arbetade i gruppkonstellationer med de olika diskrimineringsgrunderna utifrån frågeställningar i materialet Husmodellen från Diskrimineringsombudsmannen i syfte att uppmärksamma och få fram förslag på insatser som omfattar fler diskrimineringsgrunder än tidigare plan. Resultatet från KiVa-enkäten har återkopplats till lärarna i respektive årskursparallell. En representant i likabehandlingsgruppen har analyserat de kränkningsärenden som har anmälts och utretts under läsåret Områden som berörts i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

10 10 (27) 3.4. Redovisning av kartläggningens resultat och analys Den egna trivselenkäten genomfördes i mars 2017 och besvarades av 385 elever, vilket är ca 93 % svarsfrekvens av skolans elever i årskurs 1-6. Enkäten visade bland annat följande: Fråga 1 HT 2016 VT 2017 Ja 93 % 97,7 % Nej 7 % 2,3 % Fråga 4 HT 2016 VT 2017 Ja, ibland 32 % 20 % Ja, ofta 4 % 3,3 % Nej 64 % 75,8%.

11 11 (27) Fråga 6 HT 2016 VT 2017 Ja, alltid 82%, 95,2 % Ja, oftast Ja, ibland 16%, 3,3% Nej 1% 1,5% Fråga 8 HT 2016 VT 2017 Nej 39,5%, 61,8 % Ja, någon gång 37 %, 28 % Ja, flera gånger 23 % 10,2 %

12 (Frågorna10 och 12 ställdes inte HT 16) 12 (27)

13 (Fråga 16 ställdes inte HT 16) 13 (27)

14 14 (27) Fråga 18 HT 2016 VT 2017 Nej 82 % 54,7 % Ja 15 % 14,2 % Använder inte sociala medier Alternativet fanns inte HT % Fråga 19 HT 2016 VT 2017 Nej 94 % 65,4 % Ja 4,5 % 4,1 % Använder inte sociala medier Alternativet fanns inte HT 16 30,5 %

15 15 (27) (Fråga 20 ställdes inte HT 16) Fråga 22 HT 2016 VT 2017 Nej 82 % 84,5 % Ja 18 % 15,5 %

16 KiVa- enkäterna genomfördes i maj 2017 och besvarades av eleverna i åk 1-5. Enkäten visade bland annat följande: 16 (27) Andelen elever som har mobbat andra eller upplevt sig själva bli mobbade två eller tre gånger i månaden eller oftare Blir mobbad, Alla skolor Blir mobbad, Den egna skolan Mobbar andra, Alla skolor Mobbar andra, Den egna skolan Andelen elever i olika årskurser som har mobbat andra två eller tre gånger i månaden eller oftare

17 17 (27) Andelen elever i olika årskurser som blivit mobbade två eller tre gånger i månaden eller oftare De elever som blivit mobbade 2-3 gånger i månaden eller oftare 20 elever från åk 1 3, 13 elever från åk 4 6 och De elever som blivit mobbade 2-3 gånger i månaden eller oftare 7 elever från åk 1 3, 6 elever från åk 4 6

18 Andelen elever i olika årskurser som blivit mobbade via internet två eller tre gånger i månaden eller oftare 18 (27) Elevernas uppfattning om den egna klasslärarens/klassföreståndarens förhållningssätt till mobbning (ju högre värde, desto starkare anser eleverna att klassföreståndarens förhållning är mot mobbning) Information om frågan: Hur förhåller sig klassläraren/klassföreståndaren till mobbning? Svarsalternativ: 0 = Klassläraren/klassföreståndaren tycker att mobbning är en bra sak, 1 = Klassläraren/klassföreståndaren bryr sig inte om man mobbar eller inte, 2 = Jag kan inte säga hur klassläraren/klassföreståndaren förhåller sig, 3 = Klassläraren/klassföreståndaren tycker att mobbning är dumt, 4 = Klassläraren/klassföreståndaren tycker definitivt att mobbning är fel

19 19 (27) Elevernas upplevelse om hur mycket den egna klassläraren/klassföreståndaren har gjort för att förhindra mobbning (ju högre värde, desto mer anser eleverna att klassföreståndaren gjort) Information om frågan: Hur mycket har klassläraren/klassföreståndaren gjort för att förhindra mobbning sedan skolan började i augusti? Svarsalternativ: 0 = Bara lite eller ingenting, 1 = Ganska lite, 2 = Något, 3 = Mycket, 4 = Väldigt mycket Elevernas uppfattning om föräldrarnas (vårdnadshavarens) förhållningssätt till mobbning (ju högre värde, desto starkare anser eleverna att föräldrarnas förhållning är mot mobbning) Information om frågan: Hur förhåller sig dina föräldrar (eller vårdnadshavare) till mobbning? Svarsalternativ: 0 = De tycker att mobbning är en bra sak, 1 = De bryr sig inte om man mobbar eller inte, 2 = Jag kan inte säga hur de förhåller sig, 3 = De tycker att mobbning är dumt, 4 = De tycker definitivt att mobbning är fel

20 20 (27) Anmälningar och utredningar om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling läsåret 16/17 Vid en genomgång av de anmälningar och utredningar som gjordes under läsåret 16/17 ser vi att kränkningar och trakasserier till övervägande del sker under raster på skolgården men även i korridorer. Den kränkande behandlingen eller trakasserierna har oftast skett i samband med regellekar ex fotbollsspel, i verbal form med fula ord, nedsättande kommentarer och hot samt fysiska så som knuffar, slag och sparkar men även ett antal fall av sexuella trakasserier. Pojkar är mer utsatta och utsätter. Antalet anmälningar är lika många bland de yngre som de äldre eleverna från förskoleklass till åk 6 men det sker fler kräkningar i grupp bland de äldre eleverna. Sammanfattande analys: De otrygga platser som identifierats av eleverna är bland annat: gången mellan cykelställ och gränsen, bakom lekstugan, bakom röda huset vid äppelträdet, klätterställningen, fotbollsplanen, vid gungorna och vid kingrutorna. Även omklädningsrummen/duscharna och toaletterna nämns. Vad som påverkar känslan av otrygghet är oenighet kring regler och att det därför kan bli tjafs samt upplevelsen att det inte finns tillräcklig vuxennärvaro. De som har svarat på frågan vad det är som gör att de trivs anger att det är för att de har kompisar och snälla lärare. De tycker om rasterna och lektionerna och anser att de går i en bra klass på en bra skola. De som har svarat på varför de inte trivs har angett att de känner sig utanför, att de inte har någon kompis, att de blir mobbade och att de finns de som retas, är elaka och inte försiktiga med vad de säger och gör mot andra. Några anger att det är för att det är för svårt ex. läxorna, att det finns konstiga regler och att maten inte smakar lika gott som hemma. De som har svarat på frågan vad det beror på att det känner sig oroliga för fram att det kan vara pga. prov, betyg, läxor, redovisningar, att ha glömt något och att göra fel. Andra för fram att de är rädda för att bli mobbade, att någon ska vara elak mot dem eller att de ska hamna i bråk. Några anger att det är oroliga för sin familj eller att de saknar sina föräldrar. De elever som har svarat ja och berättat mer om när någon elev har varit elak/behandlat dem illa berättar att de finns elever som retas, slåss, jagar dem, spottar, säger fula ord, att man har fått sina skor kastade i toaletten, att det har skett via sociala medier, bråk med vänner, missförstånd, eller att man inte har fått vara med. De elever som har svarat ja och lämnat en kommentar om någon vuxen har varit elak/behandlat dem illa berättar bland annat att man har blivit tillsagd att vara tyst, tillsagda fast man inte har gjort något, att personalen inte lyssnar eller bryr sig, att man inte har blivit bra bemött när man har velat få hjälp, att hela klassen får höra att klassen är sämre än andra klasser och att lärare har höjt rösten. De som har svarat nej på om det finns någon vuxen att be om hjälp om när det har hänt något svarar att de vuxna står och pratar med varandra, att de inte lyssnar, att de inte tror på det eleverna säger, att de inte gör något åt det eller att de är upptagna med annat.

21 På frågan om vad som oroar dem utanför skolan svarar de att de känner oro för att något ska hända med familjemedlemmar eller kompisar, att de oroas i samband med att något hemskt har hänt där folk blir skadade eller dör ex terrorattack, de oroas över nätmobbing eller att det händer saker hemma ex. bråk. 21 (27) 4. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Nätkränkningar, sociala medier Förskoleklass Att eleverna i alla klasser Metodmaterial No hate från statens Grundskola på ett ålderadekvat sätt har medieråd förmedlas till alla mentorer att Fritidshem blivit uppmärksammade på användas i alla klasser. vad som gäller på nätet. Ansvar/person Tidsplan Uppföljning när och hur Mentorerna Läsåret 17/18 Personalenkät i slutet på VT Fotbollsplanen Gemensamma regler sätts upp, även regler om gruppindelning. Vid behov kan klassläraren göra lagen i klassrummet, via enkel lottning. Förskoleklass Grundskola Fritidshem Alla ska känna sig välkomna och delaktiga. Fokus på det roliga inte att vinna/prestera. Alla ska vara delaktiga på samma villkor. Färre antal konflikter på fotbollsplanen. Samtliga lärare. Mentorer. Elever. Rastvärdar HT 2017 Uppföljning på klassråd och elevråd en gång per termin. Elevenkät VT 2018 Tydliggöra regler gällande gungorna. Förskoleklass Grundskola Färre antal konflikter gällande regler kring Elevrådet formulerar HT 2017 Uppföljning på klassråd och elevråd en gång per

22 Måla fler Kingrutor och tydliggöra reglerna. Vuxennärvaro i omklädningsrum Ha en plan i alla klasser/grupper (fritidshemmet) för vuxennärvaro i samband med ombyte. Använda idrottslektioner för diskussion och sätta upp gemensamma regler för hur vi vill ha det i omklädningsrummen. Fritidshem gungorna. reglerna och tar dessa i klassråd med stöd av mentor. Förskoleklass Grundskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Fritidshem Färre antal konflikter kring Kingrutorna. Alla ska känna sig trygga att byta om och duscha. Vaktmästaren målar rutorna Klassråd och Elevråd formulerar reglerna och tar dessa i klassråd med stöd av mentorerna. Idrottsläraren. Resurser. Mentorer. Eleverna. Läsåret 17/18 22 (27) termin. Elevenkät VT 2018 Elevenkät VT 2018 HT 2017 Elevenkät VT 2018 Att prata om människokroppen och vad som är ok. Materialet Stopp min kropp finns som stöd till lärare att föra samtal kring detta. Förskoleklass Grundskola Fritidshem Att öka medvetenheten hos eleverna i alla klasser i vad som är ok när det gäller den egna och andras kroppar. Mentorer och kurator. Läsåret 17/18 Personalenkät i slutet på VT 2018 Rastvärdar fördelas över skolgården bättre ex områden, fotbollsplan, gungorna och kingrutorna. Förskoleklass Grundskola Fritidshem Att förhindra konflikter genom vuxennärvaro i de områden där flest elever känner sig otrygga. Likabehandlingsgruppen ger förslag på rastvärdszoner. HT 2017 Uppföljning i klassråd/elevråd en gång per termin, elevenkät VT 2018,

23 Rastvärdar tar en runda förbi toaletterna för att öka tryggheten bland eleverna. Rastvärdsschema med områden tydligt uppsatt så att eleverna kan se vilken vuxen som är var. Rastvärdslapp med skolans regler för påminnelse. Rastlekar, styrda lekar, lekkompisar, lekgrupper, rastaktiviteter med blandade årskurser (uppstyrda aktiviteter, antingen ledda av vuxna eller av de äldsta eleverna som kan turas om att ha ansvaret). Förskoleklass Grundskola Fritidshem Att elever ska känna att de kan hitta en vuxen om de behöver hjälp Tydliggöra för all personal inkl. vikarier vad som gäller på skolgården och raster. Planerad rastverksamhet som alla har möjlighet att delta i leder till ökad trygghet och färre konflikter. och tar fram en rastvärdslapp. Arbetslag Mentorer Läsåret 17/18 23 (27) personalenkät VT 2018 Elevenkät VT 2018, Personalenkät VT 2018 Anti-mobbingsskyltar (KiVa) sätts upp. Förskoleklass Grundskola Fritidshem Att alla påminns och är införstådda med skolans inställning, nolltolerans mot kränkningar och mobbing. Likabehandlingsgruppen. HT 2017 Uppföljning HT 2017 i likabehandlingsgruppen Gemensamma regler i matsal sätts upp. Faddersystemet på skolan mellan eleverna utvecklas till att omfatta fler årskurser än tidigare. Förskoleklass Grundskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Fritidshem Att alla är införstådda med matsalens trivselregler. Syfte att de yngre ska lära känna fler av de äldre och på så sätt bli tryggare och mindre rädda. Matrådet HT 2017 Uppföljning HT 2017 Klassråd/matråd Arbetslag Mentorer Läsåret 17/18 Personalenkät VT 2018.

24 5. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 24 (27) 5.1. Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Om elev eller vårdnadshavare för barn upplever att de blivit utsatt för kränkande behandling så har du rätt att göra en anmälan om det. I första hand vänder du dig till rektor. Anmälan bekräftas och rektor skall se till att det skyndsamt utreds. Anmälan av diskriminering och kränkande behandling kan även göras via skolans hemsida eller via kommunens web Där finns formulär som fylls i och som därefter registreras i kommunens register. Rektor får kännedom om anmälan och kallar berörda parter för att utreda och åtgärda det inträffade Rutiner för personalens respektive chefs skyldighet att anmäla Skolans rutiner som gäller personalens skyldighet att anmäla till rektor och rektorn skyldighet att anmäla till huvudmannen. 1. Anmälan inkommer på anvisad digital blankett via mail till kurator (rektor får kopia). 2. Kurator (rektor får kopia) anmäler till huvudman genom att skicka anmälan för registrering och diarieföring till registrator. 3. Kurator (rektor får kopia) ser till att ärendet utreds skyndsamt, vidtar åtgärder, följer upp och återrapporterar dokumentationen och avslut av ärendet till enheten för uppföljning och analys. 4. Registrator avslutar ärendet i dokument- och ärendehanteringssystemet Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling 1. Den utsatte eleven kontaktar en vuxen på skolan. 2. Det är den vuxne som tar emot ärendet som ansvarar för att anmäla, utreda och dokumentera ärendet. 3. Den vuxne upprättar en anmälning (samma dag) om diskriminering och kränkande behandling på anvisad digital blankett som mailas till kurator (rektor får kopia när kurator skickar in anmälan till huvudman). 4. Kurator (rektor får per automatik kopia när ärendet diarienumret skapas av systemet DokÄ) delger ärendets diarienummer till den som gjort anmälan. 5. Den vuxne underrättar mentorerna (den utsattes och den/de som utfört kränkningen) för kännedom och håller dem underrättade under ärendets gång. 6. Information om händelsen ges till vårdnadshavarna dels vid anmälan om kränkning, under utredningen samt vid slutförandet av utredningen.

25 25 (27) 7. Den vuxne som tagit emot och anmält ärendet ansvarar för utredningen efter att först ha förhört sig med mentor att det inte finns omständigheter kring eleverna som innebär att annan vuxen är mer lämpad för uppgiften. Bedömning görs även om man behöver vara två vuxna vid samtalen samt om Likabehandlingsgruppen ska kopplas in på ärendet. 8. På den anvisade digitala utredningsblanketten med ifyllt diarienummer (se steg 4) dokumenteras alla händelser, tidpunkter och samtal med inblandade elever. 9. Samtal sker först med den utsatte som får ge sin bild av händelsen därefter sker samtal med den/de som utsatt. Med flera inblandade sker samtalen parallellt så att eleverna inte kan prata ihop sig. 10. Analys görs av samtalen och slutsatsen ligger till grund för lämpliga åtgärder. 11. Uppföljningssamtal sker med inblandade inom två veckor efter det första samtalet och fortsätter tills dess att situationen är löst. 12. Om kränkning fortsätter trots samtal kallas vårdnadshavare till den elev som kränkt till skolan för vidare åtgärder. Utredningsansvarig tillsammans med kurator kallar. 13. Vid behov beslutar rektor om eventuell anmälan till andra myndigheter som polis, socialtjänst och arbetsmiljöverket. 14. Ifylld utredningsblankett med ifyllt diarienummer (se steg 4) mailas till kurator (rektor får en automatisk kopia av diariesystemet DokÄ) efter avslutad utredning. Vid samtal med den/de som utsatt någon för kränkande behandling: Be hen berätta vad som hänt. Tala om vad du vet. Fråga vad hen tänker göra åt situationen. Uppmuntra eleven att hitta en lösning på problemet. Redovisa tydligt för eleven skolans inställning till kränkande behandling. Eleven uppmanas att berätta hemma vad som hänt. Informera om att skolan tar kontakt med hemmet Rutin när personal har kränkt barn/elever 1. Elev eller personal som fått kännedom om händelsen kontaktar rektor/biträdande rektor. 2. Rektor/biträdande rektor samtalar med den utsatte eleven som får ge sin bild. 3. Rektor/biträdande rektor samtalar med den personal som är inblandad. 4. Rektor/biträdande rektor kontaktar vårdnadshavare samma dag. 5. Om rektor/biträdande rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit, ska denne avgöra om kontakt med HR Center behöver göras. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder. 6. Rektor/biträdande rektor följer upp ärendet med den utsatte eleven och hör om den kränkande behandlingen har upphört inom två veckor 7. Ärendet dokumenteras av rektor/biträdande rektor.

26 26 (27) 5.5. Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum Utvärdering av likabehandlingsplan för 2017/2018 samt kartläggning och analys sker i april juni Ny likabehandlingsplan färdigställs gemensamt av elever och personal under september DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 7.1. Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Resultatet från årets kartläggning presenteras för eleverna via elevrådet. Resultatet diskuteras på klassrådet och eleverna kommer med förslag på främjande och förebyggande insatser. Klassernas synpunkter och förslag samlas in och sammanställs av likabehandlingsteamet. Elevrådet som träffas en gång per månad arbetar med dessa frågor fortlöpande och kan ge uppdrag till klassråden Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Under studiedagarna i juni informeras all personal om resultatet från årets kartläggning. Åtgärder och insatser diskuteras i arbetslag och sammanställs av Likabehandlingsteamet. 9. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING Målgrupp Information Ansvariga Barnen/eleverna Information/genomgång av planen på ett åldersanpassat sätt med bildspel Likabehandlingsgruppen skapar bildspelet som visas av mentorerna. som stöd. Nya barn/elever som tillkommer under läsåret Information/genomgång av planen. Mentor Vårdnadshavare Läggs ut på skolans hemsida samt delas via Unikum. Mentor Skolledning Nya vårdnadshavare som tillkommer under läsåret Information/genomgång av planen under första mötet med skolan. Mentor

27 Personal Ny personal som tillkommer under läsåret Övriga Information/genomgång av planen i början på terminen. Arbetslagslagets representant får i uppgift att förankra den nya planen. Information/genomgång av planen vid anställning. Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läggs ut på skolans hemsida. Likabehandlingsgruppen Skolledningen Arbetslagsledare Arbetslagsledare/kontaktperson Skolledningen 27 (27)