PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING Domarringens vision är att vara En trygg mötesplats för lärande. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskola: Skola: Gymnasium: Annan pedagogisk verksamhet: Ansvarig för planen Förskolechef: Rektor: Verksamhetschef: Domarringens skola 1: (Fk åk 2), Domarringens skola 2: (åk 3 åk 5) Domarringens skola 1: fritidshem (Fk år 2), Domarringens skola 2: fritidshem (åk 3) Gullevi Dahlén Johansson (Domarringens skola 1) och Jan Karlsson (Domarringens skola 2) Planens giltighetstid: Utbildning & lärande

2 2 (16) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planen ska vara ett redskap i arbetet med att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs fortlöpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Den är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen ska även fungera som ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommit i verksamheten. Den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. Innehållet i denna plan gäller för förskoleklass, skola och fritidshem. Vilka åtgärder som gäller i respektive verksamhet framgår under de olika rubrikerna Främjande, Förebyggande och Åtgärdande arbete. 2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i års plan har genomförts, är utgångspunkten för den nya planen för Föregående periods åtgärder Målet för åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det (1A) Kopplingen mellan begreppen HÄJ och likabehandlingsarbetet behöver förtydligas både i elevernas vardagsarbete och i samband med trygghetsenkäten. (1) Alla elever ska känna sig delaktiga i likabehandlingsarbetet. (1B) Elevrådet initierar likabehandlingsfrågor i klasserna. (1) Enligt Uppsala kommuns trygghetsenkät för elever på fritidshemmen i årskurs 2 och 3 svarar 66,3% att de känner sig delaktiga i likabehandlingsarbetet. I årskurs 5 är siffran 92,9%. Vi ser en ökning framförallt i årskurs 5. (2) De klasser som delar kapprum/utgång och korridorer skapar gemensamma rutiner och organiserar vuxennärvaro i korridoren vid in- och utgång. (2) Alla elever ska känna sig trygga vid in- och utgång (kapprum/trapphus). (2) Vid årets trygghetsvandring nämns inte längre otrygghet vid in- och utgång (kapprum/trapphus). De åtgärder som sattes in har haft önskad effekt. Dessa åtgärder kommer nu tillhöra de främjande arbetet.

3 (3A) Schema över rinktiderna och fotbollsregler ska sättas upp vid rinkarna, i klassrummen och på elevanslagstavlan. (3B) Idrottslärarna, klasslärarna och fritidspedagogerna går igenom reglerna med eleverna. (4A) Varje skolgård schemalägger rinktider för eleverna. Tänka på aspekterna vana/ovana spelare, kön, årskurs. (4B) Hälsotiden (lektionstid) används för att introducera och spela fotboll på rinken. (4C) Eventuella åskådare kommenterar inte spelet. (5A) Inga köer utanför idrotten. Eleverna har rast på sin skolgård. När det är 5 minuter kvar säger en personal till eleverna att det är dags att gå till idrotten. (5B) Närvaro av personal i omklädningsrummen schemaläggs för samtliga årskurser. (5C) Handdukshängare sätts upp närmare duscharna. (3) All personal och alla som är med i aktiviteter på rinkar och fotbollsplaner ska känna till schema och regler. (4) Alla elever oavsett kön och spelvana ska ha möjligheter att använda rinken för bollspel. (5) Alla elever ska känna sig trygga i omklädningsrummet och utanför idrotten. 3 (16) (3) Det har varit få konflikter i samband med fotbollsspel. De få som har uppstått har kunnat lösas direkt. Regler för hur man ska välja lag och vad som i övrigt ska gälla vid fotbollsspelande liksom schema över var och när har skickats ut till samtlig personal. Reglerna har gåtts igenom i klasserna och schemat har satts upp vid rinkarna. Rinkschemat har på kvällstid slitits ned från rinken återkommande gånger. Ett rinkschema finns alltid uppsatt på elevanslagstavlan och på personalens anslagstavla. (4) I vissa klasser och årskurser har personalen arbetat för att ovana spelare också fått tillgång till planer genom att själva delta och få ovana elever att prova på. Därefter har man schemalagt ovana/vana tider. Medvetenheten har ökat om behovet att tillgodose vana/ovana spelare och flickor/pojkar med tider på rinkarna. När flickor har egna tider på rinkarna ökar deras närvaro. (5) Vid årets trygghetsvandring framkommer att eleverna inte känner sig otrygga utanför idrotten och i omklädningsrummet. De åtgärder som sattes in har haft önskad effekt och förs nu in under främjande arbete. (5C) Handdukshängare har satts upp.

4 (6A) All personal som är ute på rast har en rastvärdsjacka eller väst på sig. (6B) All personal lär sig skolans ordningsregler. (6C) Skolkatalog hänger i alla entréer. (6) All personal på skolan ska ingripa vid alla former av konflikter oavsett var de sker. 4 (16) (6) Av de inlämnande enkätsvaren framgår att alla har rastvärdsjacka eller väst på sig när de rastvakter. Av de 22 inlämnade personalenkätsvaren säger 19 att de kan skolans ordningsregler. Åtgärderna förs in under främjande. 2.2 På vilket sätt medverkade elever i arbetet och i utvärderingen? Eleverna har varit involverade i värdegrundsarbetet runt HÄJ (Hjälpsam, Ärlig, Juste). De har bidragit i utvärderingen genom att vara med i trygghetsvandring och genom att svara på Uppsala kommuns trygghetsenkät. Ansvarig för elevrådet är med i likabehandlingsteamet. Ett bildspel har använts som underlag för diskussioner för att öka medvetenheten hos eleverna kring likabehandling. Kopplingen till elevrådet har stärkts genom elevrådsuppdragen som tas med ut till klasser och som handlar om likabehandlingsarbete. 3. FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg miljö och stärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten.

5 5 (16) a. Insatser för skola och fritidshem Områden 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsöverskridande identitet eller uttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder Insats I början av hösterminen arbetar alla grupper med temat HÄJ (Hjälpsam, Ärlig, Juste) både i förskoleklass skola och på fritidshem. Därefter fortsätter arbetet under läsåret. Områden som berörs av insatsen (ange nummer enligt ovan) 1-8 Arbetslagsledare (förskoleklasser) Arbetslagledare (åk 1-2, 3-5 skola) Arbetslagsledare (fritidshem) Ansvar/person anges Tidplan Uppföljning när och hur Läsåret Uppsala kommuns trygghetsenkät (maj 2015) Utvärdering i elevrådet (maj 2015) Eleverna har en fast placering i matsalen vid lunchen och vid mellanmålet. 1 Arbetslagsledare (förskoleklasser) Arbetslagledare (åk 1-2, 3-5 skola) Arbetslagsledare (fritidshem) Läsåret Personalenkät (april-maj 2015) Trygghetsvandring (april maj 2015) Trivselregler ur ett likabehandlingsperspektiv utarbetas tillsammans med eleverna för klassrummet och fritidsverksamheten (max 5 regler). 1-8 Ansvarig för elevrådet Höstermin 2014 Personalenkät (april-maj 2015) Elevrådet samlar in information från klasserna (april-maj 2015). Visa ett bildspel för elevgrupperna 1-8 Arbetslagledare Hösttermin 2014 Personalenkät (april maj 2015)

6 6 (16) för att öka medvetenheten om normkritiskt tänkande och diskrimineringsgrunder. Personal utreder situationer som uppkommer mellan eleverna direkt och gör en anteckning. Samma personal följer upp med eleverna. Om problemen kvarstår anmäls ärendet till rektor. De klasser som delar kapprum/utgång och korridorer skapar gemensamma rutiner och organiserar vuxennärvaro i korridoren vid in- och utgång. (åk 1-2, 3-5 skola) Arbetslagsledare (fritidshem) Arbetslagsledare (förskoleklasser) 1-8 All personal Läsåret Sammanställning av incidentrapporten Uppsala kommuns trygghetsenkät (maj 2015) 1-8 All personal Läsåret Uppsala kommuns trygghetsenkät (maj 2015) Trygghetsvandringen (april-maj 2015) Schema över rinkarna och fotbollsregler ska sättas upp vid rinkarna, i klassrummen och på elevanslagstavlan. 1-8 Likabehandlingsteamet Höstterminen 2014 Uppsala kommuns trygghetsenkät (april-maj 2015) Trygghetsvandring (april-maj 2015) Idrottslärarna, klasslärarna och fritidspedagogerna går igenom reglerna med eleverna. Idrottslärare, klasslärare och fritidspedagoger Varje skolgård schemalägger rinktider för eleverna även för fritidstid. Tänka på aspekterna vana/ovana spelare, kön och årskurs. Klasslärare, fritidspedagoger och förskollärare Inga köer i trapporna utanför omklädningsrummen till idrotten. 1-8 Lärare och fritidspedagoger Läsåret Uppsala kommuns trygghetsenkät (maj 2015)

7 7 (16) Eleverna har rast på sin skolgård. När det är 5 minuter kvar säger en personal till eleverna att det är dags att gå till idrotten. Trygghetsvandring (april-maj 2015) Närvaro av personal i omklädningsrummen schemaläggs för samtliga årskurser. All personal som är ute på rast har en rastvärdsjacka eller väst på sig. All personal lär sig skolans ordningsregler. Likabehandlingsteamet läser värderingsverktyg för tillgänglig utbildning och planerar för vidare implementering. All personal får lyssna på en föreläsning från Barnombudsmannen Idrottslärarna 1-8 All personal Läsåret Personalenkät (april maj 2015) 1-8 All personal Läsåret Personalenkät (april-maj 2015) 1-9 Likabehandlingsteamet Höstterminen 2014 Personalenkät (april-maj 2015) 1-9 Likabehandlingsteamet Augusti 2014 Personalenkät (april-maj 2015)

8 8 (16) 4. KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. a. Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat Vi har använt oss av resultaten från Uppsala kommunens digitala trygghetsenkät som genomförts bland eleverna i årskurs 5 och på fritidshem i årskurs 2-3. Personalen har fått göra en skriftlig utvärdering individuellt. Vidare har en trygghetsvandring enligt husmodellen, som mäter både utomhus- och inomhusmiljön, genomförts i alla klasser. De likabehandlingsärenden som inkommit och utretts under läsåret har också analyserats. b. Områden som berörts i kartläggningen X Kränkande behandling X Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder c. Redovisning av kartläggningens resultat och analys (gäller för skola och fritidshem) Uppsala kommuns trygghetsenkät Svarsfrekvens: 178 elever i Fritidshem åk 2-3 (100%) 84 elever i årskurs 5 (100%)

9 9 (16) Fritidshem Fritidshem åk Fritidshem åk 2 och 3 Eleverna mår bra när de är på 97,9% 96,5% fritids. Eleverna känner att de får 97,2% 95,5% hjälp av personalen om de behöver det. Eleverna uppger att barn kan 18% 20,8% göra elaka saker mot varandra utan att de vuxna gör något åt det. Eleverna känner sig delaktiga i likabehandlingsarbetet. 60% 66,3% Grundskola åk Eleverna känner sig trygga i skolan. Eleverna anser att lärarna hjälper dem i skolarbetet när de behöver det. Eleverna uppger att elever kan göra elaka saker mot varandra utan att vuxna gör något åt det. Eleverna känner sig delaktiga i likabehandlingsarbetet. 93,8% 100% 90,6% 97,6% 25% 0% 62,5% ( %) 92,9%

10 10 (16) Trygghetsvandringen Svarsfrekvens: 18/24 klasser (70%) I 18 av 24 klasser har en trygghetsvandring genomförts. De platser som vid förra trygghetsvandringen (våren 2013) uppfattats som otrygga av eleverna (omklädningsrummet till idrotten, kapprum och trapphus vid in- och utgång samt fotbollsrinkarna) nämns inte längre av eleverna som otrygga. De åtgärder som sattes in har haft god effekt (organiserad vuxennärvaro i korridor och kapprum vid in- och utgång samt att eleverna inte ska köa till idrotten och schemalagd personal i omklädningsrummet för samtliga årskurser samt handdukshängare vid duscharna). Inga nya områden där eleverna upplever otrygghet har framkommit under trygghetsvandringen våren Incidentrapporter Under läsåret inkom 13 likabehandlingsärenden som har anmälts till huvudman. Alla ärenden har utretts med positiv utgång. Av 13 ärenden: gäller 2 utsättande flickor gäller 11 utsättande pojkar är det 10 flickor och 3 pojkar som blivit utsatta 3 ärenden rör elever i förskoleklass. 1 ärende rör elever i årskurs 1. 3 ärenden rör elever i årskurs 2. 1 ärende rör elever i årskurs 3. 4 ärenden rör elever i årskurs 4. 1 ärenden rör elever i årskurs 5. 7 ärenden handlade om kränkande tilltal. 3 ärenden handlade om utfrysning. 4 ärenden handlade om fysisk kränkning (knuffar och brottning). Vid 3 ärenden ingick två typer av kränkningar. Vid 2 fall har kränkningar skett mellan vårdnadshavare och därigenom har eleverna blivit inblandade.

11 11 (16) Kränkningarna har i: 8 ärenden skett på skolgården 3 ärenden skett i kapprum/trapphus 1 ärende skett i klassrum 1 ärende skett i matsal/foajé Personalenkät Svarsfrekvens: 18/25 lärare (68%) 4/10 förskollärare (40%) 1/12 fritidspedagoger och barnskötare (8,3%) Ett fortsatt arbete kring värdegrundsorden (HÄJ) har skett i samband med skolstart men även under läsåret. Värdegrundsorden är väl förankrade hos alla elever. 91% av de i personalgruppen som svarat på enkäten har satt sig in i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. På en studiedag i augusti 2013 lyssnade hela personalgruppen på ett föredrag kring normkritiskt tänkande. Ett bildspel avsett för eleverna har använts för diskussioner i klasserna. Ytterligare ett bildspel är tillgängligt för att fördjupa kunskaperna hos personalen. Av dem som svarat på personalenkäten anser 100 % anser att eleverna blir delaktiga i likabehandlingsarbetet genom klassråden. Detta tyder på en ökad medvetenhet kring likabehandlingsfrågor bland personalen. I resultatet går att urskilja att klasser från årskurs 3 till 5, som finns representerade i elevrådet, anser att eleverna blir delaktiga i likabehandlingsarbetet via elevrådets uppdrag. I klasser med yngre elever (förskoleklass årskurs 2) är det färre som upplever att eleverna görs delaktiga i likabehandlingsarbetet via elevrådsuppdragen.

12 12 (16) Analys På Domarringens skola uppger 100 % av eleverna i årskurs 5 att de känner sig trygga. Elevernas upplevda delaktighet i likabehandlingsarbetet har stadigt ökat vilket tyder på att insatserna har haft god effekt. Alla elever i årskurs 5 upplever att de vuxna ingriper direkt om eleverna gör elaka saker mot varandra. På Domaringens skolas fritidshem årskurs 2 och 3 mår 96,5% av eleverna bra på fritids. Elevernas upplevda delaktighet i likabehandlingsarbetet har ökat från 60 % till 66,3%. Här behövs fortsatt insatser. Andelen elever som uppger att elever kan göra elaka saker mot varandra utan att vuxna ingriper har ökat från 18% till 20,8%. Det är ett viktigt mål inför läsåret att alla elever ska uppleva att vuxna ingriper. Resultatet från trygghetsvandringen visar att de åtgärder som satts in har varit effektiva. Eleverna upplever att Domarringens skola är en trygg plats. Incidenter som leder till anmälan av kränkande behandling är av väldigt skiftande slag. Det kan röra sig från knuffar i trängsel till utfrysning. Alla de ärenden som kommit till likabehandlingsteamet för utredning har kunnat avslutas på ett gynnsamt sätt. En slutsats är att personal alltid behöver reagera snabbt på negativa handlingar och sedan reda ut dessa. Under vårterminen är den personal som har hand om elevrådet även med i likabehandlingsteamet. Tanken är att stärka elevernas delaktighet i likabehandlingsarbetet. Ett mål inför nästa läsår är att hitta organisatoriska vägar för att göra de yngre eleverna i förskoleklass till årskurs 2 mer delaktiga. När det gäller uppkomna likabehandlingsärenden är det betydligt fler pojkar som utsätter andra och de flesta av de som blir utsatta är flickor. Ärendena är jämnt fördelade över årskurserna. De flesta kränkningar har skett utomhus på skolgården. Ärendena handlar i de flesta fall av kränkande tilltal. Svarsfrekvensen på personalenkäten är för låg. För att öka deltagandet delas den vid nästa utvärdering på ett arbetslagsmöte och samlas in av arbetslagsledaren. Enkäten behöver förbättras för att alla ska känna sig delaktiga.

13 13 (16) 5. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Insatserna nedan utgår från den kartläggning och utvärderingen som gjordes vårterminen Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Använda begreppet likabehandling. Förskoleklass De yngre eleverna ska Avsätta tid på klassrådet för Fritidshem känna sig mer delaktiga i likabehandlingsfrågor. Skola likabehandlingsarbetet. Elevrådsrepresentanter ger uppdrag till klasserna i F-2 vid personligt besök. Uppmana eleverna att direkt ta kontakt med vuxen och be om hjälp. Den vuxne som ingriper återkopplar till de inblandade eleverna. Förskoleklass Fritidshem Skola Alla elever ska uppleva att de vuxna ingriper direkt när elever gör elaka saker mot varandra. Ansvar/person Tidplan Uppföljning när och hur Elevrådsansvarig Förskolelärare Fritidspedagoger Lärare Förskollärare Fritidspedagoger Förskollärare Lärare Elevassistenter Uppsala kommuns trygghetsenkät (maj 2015)Personalenkät (april-maj 2015) Uppsala kommuns trygghetsenkät (maj 2015)

14 6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Elevens sociala situation i skolan och på fritidshemmet tas upp på utvecklingssamtal med hjälp av frågeformulär (se bilaga). 6.1 Rutiner information till elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Elev anmäler till skolpersonal eller fritidspersonal som vidarebefordrar informationen till rektor. Förälder anmäler direkt till rektor via mejl eller telefon. 14 (16) 6.2. Rutiner för personalens respektive rektorns skyldighet att anmäla All personal ska så fort de fått kännedom om diskriminering och kränkande behandling, anmäla detta skriftligt till rektor. Blanketten Anmälan om kränkande behandling finns på intranätet i mapp märkt Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rektor anmäler ärendet till huvudman och en utredning påbörjas. När arbetet med ärendet är slutfört avslutas ärendet hos huvudman.

15 15 (16) 6.3. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering, trakasserier och kränkande behandling När en anmälan inkommit, utser rektor skyndsamt vilka personer som ska utreda händelsen. Alla samtal, slutsatser och åtgärder dokumenteras. Vi arbetar efter modellen Rationell konfliktlösning (Anatol Pikas). Det är alltid två vuxna, varav minst en från likabehandlingsteamet, som håller i uppdraget och genomför samtalen. 1. Samtal med den utsatte som får ge sin bild. 2. Individuellt samtal med varje elev som varit inblandad genomförs under en och samma lektion. När samtal sker med yngre elever (förskoleklass), ska en för eleven känd personal delta. Samtalen sker utan vårdnadshavare. 3. Analys görs av samtalen och slutsatsen ligger till grund för lämpliga åtgärder. 4. Vårdnadshavare till de elever som man samtalat med kontaktas samma dag. 5. Återkoppling sker så snart som möjligt till personal som arbetar med inblandade elever. 6. Uppföljningssamtal sker med alla inblandade inom en vecka och fortsätter till dess situationen är löst. Återkoppling sker till vårdnadshavare. 7. Om kränkning fortsätter trots samtal kallas vårdnadshavare till den elev som kränkt till skolan för vidare åtgärder. Rektor kallar. 8. Rektor beslutar om eventuell anmälan till andra myndigheter som polis, socialtjänst och arbetsmiljöverket. Likabehandlingsteamet anger aldrig sina informationskällor. 6.4 Rutin när personal har kränkt barn/elever När en anmälan inkommit utreder alltid rektor skyndsamt händelsen. Alla samtal, slutsatser och åtgärder dokumenteras. 1. Samtal med den utsatte eleven som får ge sin bild. 2. Samtal med den personal som är inblandad. 3. Vårdnadshavare kontaktas samma dag. 4. Om rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit, ska denne kontakta HR Center. Beroendet på ärendets art vidtas eventuella arbetsrättsliga åtgärder. 6.5 Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan Utvärdering av likabehandlingsplan för samt kartläggning och analys sker i april maj Ny likabehandlingsplan färdigställs gemensamt av elever och personal under augusti och september 2015.

16 7.1 Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Föreläsning för all personal (skola och fritidshem) samt efterföljande seminariegrupper då främjande och förebyggande arbete arbetas fram utifrån kartläggningen (augusti). All personal (skola och fritidshem) ska delta i arbetet och planeringen av förebyggande åtgärder. Varje arbetslag ska utforma konkreta insatser. 16 (16) 8 ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING Eleverna Ett bildspel används som stöd när man presenterar Planen mot diskriminering och kränkande behandling i klassen. Elever får besök i klassen av representant ur likabehandlingsteamet under höstterminen. Elevrådet ges en viktig roll i likabehandlingsarbetet bl.a. genom att vid varje möte få med sig uppgifter till klassen. Vårdnadshavarna Den reviderade Planen mot diskriminering och kränkande behandling läggs ut inför varje nytt läsår på skolans hemsida. Vid höstterminens start informeras vårdnadshavare i åk 1 och 4 på föräldramöten av representanter ur likabehandlingsteamen och/eller klasslärare. Personalen i skola och på fritidshem Vid en arbetsplatsträff vid terminsstarten presenteras Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Då tydliggörs också kopplingen mellan tidigare förebyggande mål och åtgärder som nu är främjande insatser. Enheterna/arbetslagen arbetar därefter med att konkretisera insatser för att nå de mål som utarbetats efter den årliga kartläggningen. Bilagor: Frågor till utvecklingssamtal. Länkar: 1. Skolverkets Allmänna råd för arbetet mot diskrimineringar och kränkande behandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Definitioner och begrepp Barnombudsmannen i Uppsala