PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola - En trygg och utvecklande mötesplats där alla elever ska lyckas. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skola: Annan pedagogisk verksamhet: Domarringens skola (förskoleklass åk 5) Domarringens skola (fritidshem) Ansvarig för planen Rektor: Johan Skage Planens giltighetstid: Läsåret Utbildningsförvaltningen

2 2 (15) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planen ska vara ett redskap i arbetet med att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs fortlöpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Den är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen ska även fungera som ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommit i verksamheten. Den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. Innehållet i denna plan gäller för förskoleklass, skola och fritidshem. Vilka åtgärder som gäller i respektive verksamhet framgår under de olika rubrikerna Främjande, Förebyggande och Åtgärdande arbete. 2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i års plan har genomförts, är utgångspunkten för den nya planen för Föregående periods åtgärder Målet för åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det Använda begreppet likabehandling. De yngre eleverna ska känna sig mer delaktiga i likabehandlingsarbetet. Avsätta tid på klassrådet för likabehandlingsfrågor. Elevrådsrepresentanter ger månadens uppdrag till klasserna i F-2 vid personligt besök. Enligt trygghetsenkäten för åk 2-3 har de yngre eleverna känt sig mer delaktiga i likabehandlingsarbetet. Resultatet har ökat från 66,3% till 73 % (genomsnittet för Uppsala kommuns skolor är 67,7%). Elevrådets starka koppling till likabehandlingsarbetet har troligen haft en gynnsam effekt. Klasserna har fått månadens uppdrag med fokus på likabehandling. Arbetet bör fortsätta som främjande insats. Svaren på personalenkäten visar att 88 % av personalen använder begreppet likabehandling när de pratar med elever. 79 % av de svarande avsätter tid för likabehandlingsfrågor på klassrådet och/eller på fritidstid.

3 Uppmana eleverna att direkt ta kontakt med vuxen och be om hjälp. Den vuxne som ingriper återkopplar till de inblandade eleverna. Alla elever ska uppleva att de vuxna ingriper direkt när elever gör elaka saker mot varandra. Svaren i trygghetsenkäten för åk 2-3 är motsägelsefulla. 98,3 % känner att de får hjälp av personalen om de behöver det och 96 % mår bra när de är på fritids. Samtidigt är det 24,7% som uppger att barn kan göra elaka saker mot varandra utan att de vuxna gör något åt det. Vid en fördjupad undersökning intervjuades 25 slumpvis utvalda elever i årskurs 2-3. Då framkom att alla utom två elever tyckte att frågeställningen var svår att förstå. Målet bör stå kvar och åtgärderna intensifieras inför nästa läsår. 3 (15) UTVÄRDERING AV FRÄMJANDE INSATSER 2.2 På vilket sätt medverkade elever i arbetet och i utvärderingen? Eleverna har varit involverade i värdegrundsarbetet runt HÄJ (Hjälpsam, Ärlig, Juste). De har bidragit i utvärderingen genom att vara med i trygghetsvandring och genom att svara på Uppsala kommuns trygghetsenkät. 25 slumpvis utvalda elever i årskurs 2-3 deltog i en fördjupad undersökning i form av intervju. Den pedagog som ansvarar för elevrådet är med i likabehandlingsteamet. Ett bildspel har använts som underlag för diskussioner för att öka medvetenheten hos eleverna kring likabehandling. Kopplingen till elevrådet har stärkts genom månadens elevrådsuppdrag som tas med ut till klasser och som handlar om likabehandlingsarbete. Till exempel har klasserna fått skapa fem trivselregler med fokus på alla människors lika värde. 3. FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg miljö och stärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten.

4 4 (15) a. Insatser för skola och fritidshem Områden 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsöverskridande identitet eller uttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder Insats I början av hösterminen arbetar alla grupper med temat HÄJ (Hjälpsam, Ärlig, Juste) både i förskoleklass skola och på fritidshem. Därefter fortsätter arbetet under läsåret. Områden som berörs av insatsen (ange nummer enligt ovan) 1-8 Ansvar/person anges Tidplan Uppföljning när och hur Arbetslagets representant i Likabehandlingsteamet Läsåret Uppsala kommuns trygghetsenkät (maj 2016) Under läsåret finns återkommande aktiviteter kopplade till hälsoplanen t ex hälsovecka, rörelsevecka, skoljoggen, hälsotid 2 tillfällen/vecka, skolgårdsgympa och Domarrännet. Dessa aktiviteter är kopplade till likabehandlingsarbetet.(se vidare Domarringens hälsoplan). 1-8 Hälsogruppen Läsåret

5 5 (15) Under vecka 45 på hösten startas temaarbeten upp med fokus på barnkonventionen och under vecka 7 på våren med fokus på allas lika värde och vänskap. Material med en röd tråd finns färdigt för varje årskurs. 1-8 Likabehandlingsteamet Läsåret Elevrepresentanter i åk 3-5 ingår i skolans matråd. Syftet är att eleverna blir delaktiga i beslut som rör skolrestaurangen. 1-8 Husmor Läsåret Elevrepresentanter i åk 5 ingår i hälsorådet. Hälsorådet är en samverkansgrupp som bidrar till arbetet med en hälsofrämjande skola. 1-8 Hälsogruppen Läsåret Eleverna har en fast placering i matsalen vid lunchen och mellanmålet. 1 Arbetslagets representant i Likabehandlingsteamet Läsåret Personalenkät (april-maj 2016) Trygghetsvandring (april maj 2016) Elevrådet ger månadens uppdrag med fokus på likabehandling till alla klasser. 1-8 Ansvarig för elevrådet Höstermin 2015 Personalenkät (april-maj 2016) Elevrådet samlar in information från klasserna (april-maj 2016). Visa ett bildspel för elevgrupperna för att öka medvetenheten om normkritiskt tänkande och diskrimineringsgrunder. 1-8 Arbetslagets representant i Likabehandlingsteamet Hösttermin 2015 Personalenkät (april maj 2016)

6 6 (15) Schema över rinkarna och fotbollsregler ska sättas upp vid rinkarna, i klassrummen och på elevanslagstavlan. 1-8 Likabehandlingsteamet Höstterminen 2015 Uppsala kommuns trygghetsenkät (april-maj 2016) Trygghetsvandring (april-maj 2016) Idrottslärarna, klasslärarna och fritidspedagogerna går igenom reglerna med eleverna. Idrottslärare, klasslärare och fritidspedagoger Varje skolgård schemalägger rinktider för eleverna även för fritidstid. Tänka på aspekterna vana/ovana spelare, kön och årskurs. Klasslärare, fritidspedagoger och förskollärare Inga köer i trapporna utanför omklädningsrummen till idrotten. Eleverna har rast på sin skolgård. När det är 5 minuter kvar säger en personal till eleverna att det är dags att gå till idrotten. 1-8 Lärare och fritidspedagoger Läsåret Uppsala kommuns trygghetsenkät (maj 2016) Trygghetsvandring (april-maj 2016) All personal som är ute på rast har en rastvärdsjacka eller väst på sig. 1-8 All personal Läsåret Personalenkät (april maj 2016) 4. KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå.

7 7 (15) a. Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat Vi har använt oss av resultaten från Uppsala kommunens digitala trygghetsenkät som genomförts bland eleverna i årskurs 5 och på fritidshem i årskurs 2-3. Personalen har fått göra en skriftlig utvärdering individuellt. Vidare har en trygghetsvandring enligt husmodellen, som mäter både utomhus- och inomhusmiljön, genomförts i alla klasser. De likabehandlingsärenden som inkommit och utretts under läsåret har också analyserats. b. Områden som berörts i kartläggningen X X X Kränkande behandling Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder c. Redovisning av kartläggningens resultat och analys (gäller för skola och fritidshem) Uppsala kommuns trygghetsenkät Svarsfrekvens: 174 elever i Fritidshem åk 2-3 (100%) 78 elever i årskurs 5 (100%)

8 8 (15) Fritidshem Fritidshem åk Fritidshem åk Fritidshem åk 2 och 3 och 3 Eleverna mår bra när de är på 97,9% 96,5% 96% fritids. Eleverna känner att de får 97,2% 95,5% 98,3% hjälp av personalen om de behöver det. Eleverna uppger att barn kan 18% 20,8% 24,7% göra elaka saker mot varandra utan att de vuxna gör något åt det. Eleverna känner sig delaktiga i likabehandlingsarbetet. 60% 66,3% 73% Grundskola åk Eleverna känner sig trygga i skolan. Eleverna anser att lärarna hjälper dem i skolarbetet när de behöver det. Eleverna uppger att elever kan göra elaka saker mot varandra utan att vuxna gör något åt det. Eleverna känner sig delaktiga i likabehandlingsarbetet. 93,8% 100% 98,8% 90,6% 97,6% 96,2% 25% 0% 5,2% 62,5% ( , 42%) 92,9% 78,2%

9 9 (15) Trygghetsvandringen Svarsfrekvens: 21 klasser av 25 har lämnat in resultat (84%). Vissa påpekanden som framkommit i årets trygghetsvandring är mer av karaktären arbetsmiljö (hala trappor, svårlåsta toalettdörrar). Dessa frågor överlämnas till vaktmästaren för åtgärdande. I övrigt framkommer vikten av fortsatt vuxennärvaro i omklädningsrummen till idrotten samt organisering av in- och utgång i trapphusen och till matsalen. Incidentrapporter Under läsåret inkom 7 likabehandlingsärenden som samtliga har anmälts till huvudman. Av de 7 utredda anmälningarna visade det sig att vid 1 anmälan hade det inte förekommit någon form av kränkning. I 6 ärenden är det pojkar som har utsatt andra elever för kränkningar. Det är 2 flickor och 4 pojkar som blivit utsatta. 2 ärende rör elever i årskurs 1. 2 ärenden rör elever i årskurs 2. 1 ärende rör elever i årskurs 4. 1 ärende rör elever i årskurs 5. 5 ärenden handlade om kränkande tilltal. 3 ärenden handlade om fysisk kränkning (slag). Vid 2 ärenden ingick två typer av kränkningar. Kränkningarna har i: 5 ärenden skett på skolgården 1 ärende skett i kapprum/trapphus 1 ärende skett i klassrum/grupprum

10 10 (15) Personalenkäten Svarsfrekvens lärare/spec. fritidsped/barnsk. elevassistenter totalt 92% (36/39) 65% (11/17) 61% (11/18) 78% (58/74) Främjande insatser Totalt Svarat ja 1. Mina elever har en fast placering i matsalen 96% vid lunch och mellanmål. 2. Trivselregler ur ett likabehandlingsperspektiv 96% har utarbetats tillsammans med eleverna för klassrummet och/eller fritidsverksamheten. 3. Bildspel om normkritiskt tänkande och 85% diskrimineringsgrunder har visats för den elevgrupp som jag jobbar med. 4. Jag har en rastvärdsjacka eller väst på mig när 97% jag är ute på rast. (1) 5. Jag kan skolans ordningsregler. 98% 6. Jag lyssnade på Barnombudsmannens 82% föreläsning i höstas. (2) Förebyggande insatser 7. Jag använder begreppet likabehandling när jag 86% pratar med elever. (3) 8. Jag avsätter tid för likabehandlingsfrågor på 79% klassrådet och/eller på fritidstid. Kommentarer: (1) Bland lärar- och fritidspersonal har 100% svarat ja på frågan. Bland assistenter är det 2/10 som svarat ja. 80% av de svarande har svarat nej. (2) Tre svarande var inte i tjänst när föreläsningen gavs (5%). (3) 3 personer (9%) som svarat ja kommenterar att de ibland/sällan använder ordet likabehandling. Bland dem som svart nej, är det 5% som uppger att de använder andra ord, framför allt HÄJ.

11 11 (15) Analys I årskurs 2 och 3 på Domarringens fritidshem uppger 96 % av eleverna att de mår bra på fritids. Bland de yngre eleverna har upplevelsen av delaktighet i likabehandlingsarbetet stadigt ökat. Här behövs dock fortsatta insatser. Andelen elever som uppger att elever kan göra elaka saker mot varandra utan att vuxna ingriper har återigen ökat från 20,8% till 24,7%. Vid en fördjupad undersökning intervjuades 25 slumpvis utvalda elever i årskurs 2-3. Då framkom att alla utom två elever tyckte att frågeställningen var svår att förstå. Målet bör dock stå kvar och åtgärderna intensifieras inför nästa läsår. Eleverna i årskurs 5 på Domarringens skola uppger att de känner sig trygga och mår bra i skolan och på fritidshemmen. 98,8% av eleverna uppger att de känner sig trygga. Upplevelsen av delaktighet i likabehandlingsarbetet har gått tillbaka från 92,9% till 78,2%. Resultatet visar att arbetet med att förankra likabehandlingsfrågor ständigt måste finnas i fokus. Vid trygghetsvandringen framkom att omklädningsrummen till idrotten är en miljö som behöver ständig vuxennärvaro. Inför förra läsåret upplevde elever att omklädningsrummen var en trygg plats. Nu nämns återigen omklädningsrummen som en otrygg plats. Skolan behöver se över organisationen av vuxennärvaro i omklädningsrummen. De inkomna likabehandlingsärendena är i år knappt hälften så många som förra läsåret. Det tyder på att det främjande och förebyggande arbetet som sker dagligen ute i klasser och på fritidshem har en god effekt. De händelser som lett till anmälan av kränkande behandling är kränkande tilltal och slag. Alla de ärenden som kommit till likabehandlingsteamet för utredning har avslutats, och kränkningarna har upphört. En slutsats är att personal alltid behöver reagera snabbt på negativa handlingar och sedan reda ut dessa. När det gäller uppkomna likabehandlingsärenden, är det bara pojkar som utsätter andra elever och de flesta av de som blir utsatta är också pojkar. Ärendena är i huvudsak från årskurs 1 och 2. De flesta kränkningar har skett utomhus på skolgården. Ärendena handlar i de flesta fall om kränkande tilltal. Inför utvärderingen av det förebyggande och främjande arbetet i Planen mot diskriminering och kränkande behandling förändrades utformning och genomförande av personalenkäten. Enkäten blev anonym. Den svarande skulle endast kryssa för sin yrkesgrupp. All personal uppmanades att fylla i enkäten manuellt under studiedagen den 18 maj. De ombads även att kryssa för sitt namn på en lista när de lämnat in enkäten. Dessa förändringar bidrog sannolikt till att svarsfrekvensen ökade betydligt jämfört med föregående läsår. En otydlighet tycks finnas kring frågan huruvida elevassistenter ska bära rastvärdsjacka/väst eller inte.

12 12 (15) 5. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Insatserna nedan utgår från den kartläggning och utvärderingen som gjordes vårterminen Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Prata med hela klassen/gruppen att de Fritidshem Alla elever ska uppleva att direkt ska söka upp en vuxen om en elev Skola de vuxna ingriper direkt gör elaka saker. Återkoppla till berörda när elever gör elaka saker elever efter att konflikten är utredd. mot varandra. Idrottslärarna ansvarar för att iordningställa ett schema över vilken personal som är i omklädningsrummen vid ombyte till och från idrotten. Skola Alla elever ska känna sig trygga i omklädningsrummen till idrotten. Ansvar/person Tidplan Uppföljning när och hur Arbetslagsledare Idrottslärarna Läsåret Läsåret Personalenkät (maj 2016) Trygghetsenkät (april 2016) Personalenkät (maj 2016) Trygghetsvandring (april-maj 2016) Vuxennärvaro i kapprummen vid in- och utgång. Släppa ut en grupp elever i taget vid utgång. Se till att eleverna går ut på skolgården på en gång. Skola Fritidshem Alla elever uppleva att trapphus och kapprum/utgångar är trygga. Arbetslagsledare Läsåret Trygghetsvandring (april-maj 2016) Trygghetsenkät (april 2016)

13 6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Elevens sociala situation i skolan och på fritidshemmet tas upp på utvecklingssamtal varje termin. Skolsköterskan har hälsosamtal kring elevens skolsituation med elever och eventuellt vårdnadshavare i förskoleklass, årskurs 2 och Rutiner information till elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Elev anmäler till skolpersonal eller fritidspersonal som vidarebefordrar informationen till rektor. Vårdnadshavare anmäler direkt till rektor via mejl eller telefon. 13 (15) 6.2. Rutiner för personalens respektive rektorns skyldighet att anmäla All personal ska så fort de fått kännedom om diskriminering och kränkande behandling, anmäla detta skriftligt till rektor. Blanketten Anmälan om kränkande behandling finns på intranätet i mapp märkt Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rektor anmäler ärendet till huvudman och en utredning påbörjas. När arbetet är slutfört avslutas ärendet hos huvudman och diarieförs.

14 14 (15) 6.3. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering, trakasserier och kränkande behandling När en anmälan inkommit, utser rektor skyndsamt vilka personer som ska utreda händelsen. Alla samtal, slutsatser och åtgärder dokumenteras. Vi arbetar efter modellen Rationell konfliktlösning (Anatol Pikas). Det är alltid två vuxna, varav minst en från likabehandlingsteamet, som håller i uppdraget och genomför samtalen. 1. Samtal med den utsatte som får ge sin bild. 2. Individuellt samtal med varje elev som varit inblandad genomförs under en och samma lektion. När samtal sker med yngre elever (förskoleklass), ska en för eleven känd personal delta. Samtalen sker utan vårdnadshavare. 3. Analys görs av samtalen och slutsatsen ligger till grund för lämpliga åtgärder. 4. Vårdnadshavare till de elever som man samtalat med kontaktas samma dag. 5. Återkoppling sker så snart som möjligt till personal som arbetar med inblandade elever. 6. Uppföljningssamtal sker med alla inblandade inom en vecka och fortsätter till dess situationen är löst. Återkoppling sker till vårdnadshavare. 7. Om kränkning fortsätter trots samtal kallas vårdnadshavare till den elev som kränkt till skolan för vidare åtgärder. Rektor kallar. 8. Rektor beslutar om eventuell anmälan till andra myndigheter som polis, socialtjänst och arbetsmiljöverket. Likabehandlingsteamet anger aldrig sina informationskällor. 6.4 Rutin när personal har kränkt elever När en anmälan inkommit utreder alltid rektor skyndsamt händelsen. Alla samtal, slutsatser och åtgärder dokumenteras. 1. Samtal med den utsatte eleven som får ge sin bild. 2. Samtal med den personal som är inblandad. 3. Vårdnadshavare kontaktas samma dag. 4. Om rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit, ska denne kontakta HR-center. Beroende på ärendets art vidtas eventuella arbetsrättsliga åtgärder. 6.5 Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan Utvärdering av likabehandlingsplan för samt kartläggning och analys sker i april maj Ny likabehandlingsplan färdigställs gemensamt av elever och personal under augusti och september 2016.

15 15 (15) 6.6 Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Vid skolstart anordnar personal ur likabehandlingsteamet övningar för all personal med syfte att öka det normkritiska perspektivet. All personal (skola och fritidshem) ska delta i arbetet och planeringen av förebyggande åtgärder. Varje arbetslag ska utforma konkreta insatser. En representant från varje arbetslag ingår i likabehandlingsteamet och har ett ansvar för att främjande och förebyggande insatser genomförs. 7 ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING Elever Ett bildspel används som stöd när man presenterar Planen mot diskriminering och kränkande behandling i klassen. Personal ur likabehandlingsteamet leder elevrådet. Elevrådet ges en viktig roll i likabehandlingsarbetet bl.a. genom att vid varje möte få med sig uppgifter att genomföra i klassen. Vårdnadshavare Den reviderade Planen mot diskriminering och kränkande behandling läggs ut inför varje nytt läsår på skolans hemsida. Vid höstterminens start informeras vårdnadshavare i åk 1 och 4 på föräldramöten av representanter ur likabehandlingsteamet och/eller klasslärare. Personal i skola och på fritidshem Vid terminsstarten presenteras årets kartläggning och de nya främjande och förebyggande målen. Arbetslagets representant i likabehandlingsteamet går igenom Planen mot diskriminering och kränkande behandling vid ett arbetslagsmöte. Arbetslagen arbetar därefter med att konkretisera insatser för att nå de mål som utarbetats efter den årliga kartläggningen. Länkar: 1. Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 2. Barnombudsmannen i Uppsala 3. Domarringens hälsoplan 4. Domarringens elevhälsoplan