Rörligt och roligt, men inte rörigt!

Transkript

1 Rörligt och roligt, men inte rörigt! Om att skapa möjligheter till ökad fysisk aktivitet på ett AST-gymnasium. Ett projekt med bidrag från SPSM. Varför är vi här? Vi genomför ett rörelseprojekt, delvis finansierat av SPSM! Vi skapar förutsättningar för ökad fysisk aktivitet under och i samband med skoldagen! Syfte: Om vi rör på oss mår vi bra! Om vi mår bra, lär vi oss! Om vi lär oss, mår vi bra! Vilka är vi? Ett arbetslag på Stagneliusskolans AST-enhet i Kalmar. Verksamheten startade Vi gillar utmaningar! Morgonmöte

2 Vilka är eleverna? 60-tal elever i tre olika lokaler Program: Samhälle-media, Handels & Introduktion Funktionsbeskrivning inom AST Små klassrum med 2-6 elever, egen arbetsplats, egen dator, hög personaltäthet, utbildningen på 4 år Vår presentation Varför? Bakgrunden till projektet Vad gör vi och hur? Genomförandet Vilka förutsättningar möjliggör deltagande för målgruppen? Anpassningar Hur funkar det? Resultat Hur ska vi fortsätta? Framtid Vad säger eleverna? Elevinflytande Frågor Varför gör vi detta? Bakgrund till projektet

3 Larmrapporter & debatt Forskning om hur motion stärker hjärnan Koncentration Minne Kreativitet Stresstålighet Arbetslaget träffar Anders Hansen Forskning om målgruppen - NPF Motoriska svårigheter = sämre fysisk självkänsla Mindre fysiskt aktiva Sämre kondition Ökad risk för övervikt Sämre sömn Ökad stresskänslighet Ökad risk för psykisk ohälsa 16 års förkortad medellivslängd 10 gånger högre risk för självmord Psykisk hälsa

4 Inspiration Kalle Zackari Wahlström i SVT-programmet Arbetslaget träffar Gympaläraren Rörelseprojekt på andra skolor - Studieresultat Bunkefloprojektet start Störst var skillnaden för pojkar, där 96 procent i idrottsgruppen blev behöriga till gymnasieskolan, jämfört med 83 procent i den vanliga gruppen. Totalt blev resultatet 96 respektive 89 procent. Vammarskolan, Valdemarsvik, start Hjärna rörelse om hur de fört in pulsträning i skolvardagen. Från fem F i Ma samt fem F i Eng (år6) till att efter tre terminer fick alla elever godkänt Naperville, Illinois, pulsträning gav upp till 40 procent bättre resultat hos eleverna i både matematik och språkundervisning. Rörelseprojekt på annan AST-enhet? Reflektion - vi måste göra något! Typisk rast 2016 Typisk lektion 2016

5 Hur gjorde vi/gör vi? Genomförandet Vi slängde ut soffan och satte in ett pingisbord och... Och vi fortsatte på ett enkelt och lekfullt sätt Antik runda n!

6 Sedan blev det mer seriöst! Vi anställde en rörelsecoach/projektledare som: 1. Kartlade elevers behov och önskemål gällande rörelse 2. Inrättade ett rörelserum i skolans lokaler 3. Bevakade forskning på området inom NPF och fysisk aktivitet 4. Utformade en struktur för rörelse i samband med skoldagen Checklista idrott Det är jobbigt att byta om tillsammans med andra Det är svårt att göra saker tillsammans med andra Det är svårt att vänta på min tur Det är svårt att förstå vilka regler som gäller Det är jobbigt när något ändras Jag vill veta precis vad som ska hända Det är jobbigt när det är rörigt omkring mig Jag har svårt att uppfatta muntliga instruktioner Jag har svårt med röriga lokaler Jag har svårt med ljud Jag har svårt med lukter Jag känner mig klumpig Jag tappar räkningen när jag ska springa flera varv i idrottshallen Jag blir helt slut av att ha idrott Det jobbigt att duscha tillsammans med andra Rörelsecoachen i rörelserummet Det här tycker jag är viktigt att jag får hjälp att träna: Exempel på kartläggningsmaterial vi använder i samband med idrotten. Från Skolkompassen. Struktur för när vi kan röra på oss Ramar/förutsättningar: Arbetslaget är på plats: Skoldagen med lektioner: Alla pedagoger i arbetslaget är engagerade i projektet! Möjlighet till rörelse: På lektioner På raster Före och efter skoldagen

7 I klassrummet under lektioner Ståbord Genomgång vid ett fönster = förflyttning i klassrummet Pilatesbollar I början på lektioner - startgympa AST-enhetens röris Lektioner utanför klassrummet, t ex... Guidningar Lyssna till ljudbok eller titta på film i rörelserummet Walk and talk Filosofi-pingis genomgång under match Arkeologisk utgrävning Sandbyborg, Öland Filmvisning i rörelserummet

8 Idrottslektionerna en gång i veckan under två år tbildbil Pulshöjande cirkelträning i rörelserummet Enskild träning med rörelsecoach Individuell anpassning Utmana motoriska förmågor på ett lekfullt sätt

9 Rastaktiviteter, förutom pingis... Förlängd skoldag på torsdagar - valbara aktiviteter Simma/vattenlekar i simhallen Cykla (Turfa) Promenera (Pokemon Go, Geocaching, Stegräknare, Fågelskådning) Jogga (Pulsklocka) Tennis Bollekar Enskild träning i rörelserummet på skolan Appar och andra hjälpmedel tydliggör syfte och ramar = bra för målgruppen Block om sex veckor, därefter belöningsaktivitet t ex lasergame eller bowling. Möjlighet att gymma efter skolan måndag & onsdag

10 Aktivitetsdagar & friluftsdagar Losers (lärarna) Winners (eleverna) Film om olika aktiviteter 5 min Målsättning Att röra på sig varje dag. All rörelse räknas! Minst 3 x 20 minuters pulshöjande aktivitet varje vecka Regelbunden pulshöjande träning ger bäst effekt på hjärnan, inlärning

11 Utmaningar Att lyckas motivera ALLA elever att delta Att få de elever som deltar att hålla fast vid rörelserutinerna Hur ska vi lyckas med detta? Gemensamma teoripass om hur rörelse kan stärka våra hjärnor Kunskap meningsfullhet motivation Vad kan jag tjäna på att röra på mig? Flyttat fokus: Lek & lust rutin & vana! Just do it! Rörelse är en naturlig del av varje dag. Följa individuellt rörelseschema Exempel på individuella rörelsescheman Elev som trivs med träning i grupp Elev som mår bäst av enskild träning Måndag: Promenad på em-rasten i grupp Måndag: Tisdag: Idrottslektion med klassen Enskild träning i rörelserummet, med coach Tisdag: Onsdag: Cykling på fm-rasten med rörelsecoachen Idrottslektion med alternativ och extra vuxenstöd, beroende på innehåll Onsdag: Jogga med coach på em-rasten Torsdag: Simhallen i grupp efter skolan Fredag: Cirkelträning i grupp i rörelserummet på lunchrasten Torsdag: Gå på gåbandet i rörelserummet Fredag: Gå på gåbandet i rörelserummet Obs! Förenklade scheman, de riktiga är mer detaljerade!

12 Film om teori ca 5 min Vilka förutsättningar möjliggör deltagande? Hur vi har anpassat aktiviteterna Generell autismpedagogik även när det gäller rörelse Erbjudande, inget krav! Balans mellan trygghet och utmaning (anpassa och kompensera) Träning på rätt nivå (enkla övningar, gym, crosstrainer, gåband, raska promenader, ej krav på att socialisera) = meningsfullhet och självförtroende Små avskalade lättillgängliga miljöer, hög personaltäthet, ej krav på ombyte, låna ombyte, duscha hemma/på skolan, vi tvättar = anpassning av yttre krav Tydlighet: vad ska jag göra, med vem, var, hur länge etc. = förutsägbarhet Möjlighet att välja mellan olika aktiviteter, och mellan att träna i grupp eller enskilt = inflytande Mellanmål = energi för att orka röra på sig

13 Hur blev det? Resultat so far... Positiva effekter - elever Öppnare elever med mer energi för både skolarbete och socialisering Hög närvaro hos de elever som deltar Ökad gemenskap i klasserna och över klassgränserna - färre konflikter Bättre koncentrationsförmåga (särskilt ADHD) Ökad medvetenhet om sambandet mellan fysisk aktivitet och mående Egna initiativ till rörelse Positiva effekter - lärarna Träning tillsammans blir en relationsskapande aktivitet Utvecklade pedagogiska verktyg Lättare att arbeta med gruppen i undervisningen Stärkt samarbete i arbetslaget

14 Fortsatta utmaningar Fortsatt stort behov av struktur, stöd och pepp Svårt att motivera eleverna som lider av psykisk ohälsa att delta i rörelseaktiviteterna (Stor skolfrånvaro) Hur ska vi fortsätta? Framtiden Nu har vi ett koncept! Det tar tid att förändra invanda mönster och beteenden och skapa nya goda vanor. Liknande projekt visar att det tar minst 1,5 år hos neurotypiska elever innan man ser resultat i skolarbetet. Projektpengar i ytterligare ett år. Rektor positiv till att permanenta projektet därefter.

15 Vår rektor hälsar Mari Bredman Frågor? Först lite rörelseglädje från skolan, sedan frågor!

16 Några elevröster Jag cyklar på träningscykeln innan tyskaprovet för att kunna prestera bättre! (Elev i årskurs 2) Jag är så trött på mattelektionerna, jag provar att använda roddmaskinen på rasten för att få lite mer energi! (Daniel, årskurs 2) Så kreativ som Jonatan var på den här lektionen har jag aldrig sett honom! (Lärare om Jonatan, årskurs 4, efter hans träningspass i rörelserummet) Jag behöver mycket rörelse hela tiden, det är bra för min ADHD! (Gustav, årskurs 1) Källor er-ohalsa-och-daliga-resultat/?utm_content=buffer 167e0&utm_medium=social&utm_source=faceboo k.com&utm_campaign=buffer ldren-autism-jump-social-skills/ Hjärnstark (20016). Anders Hansen (Överläkare i psykiatri) Perceptions of physical activity Participation among adolescents with autism spectrum disorders (2017). Susann Arnell, Kajsa Jerlinder och Lars-Olov Lundqvist Högre risk för förtida död vid autism (2017). Tatia Hirvikoski (Forskare vid KIND - En registerstudie) Vammarskolan - föreläsning(2017) Bunkefloprojektet: tat/ (2012) Spark! (2010) av Dr. John J. Ratey Den lärande hjärnan (2011) Torkel Klingberg