KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2012/2013. Källängens skola år 4-9

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2012/2013 Källängens skola år 4-9

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Tillvägagångssätt Året som gått Året som kommer Rektors ansvar Framåtblick

3 1. Sammanfattning Källängens skola är en 4-9-skola med mycket goda kunskapsresultat. Detta läsår är antalet elever med gymnasiebehörighet 100% och andelen fullständiga betyg är 98,2%. Meritvärdet för 2012 ligger i våra preliminära beräkningar på cirka 254,5 vilket även detta år är det bästa resultatet bland de kommunala skolorna på Lidingö och även torde göra Källängens skola till en av Sveriges resultatmässigt bästa skolor. Skolans 6-9-del är kommunens elevmässigt största. Skolan har under flera års tid arbetat med Värdegrunden, där trygghet, kunskap, respekt, livsglädje och social kompetens står för vår värdegrund. Värdegrundsarbetet har under läsårets vidareutvecklats genom att Skolans val har införts på schemat där arbetslagen har haft i uppdrag att göra en gemensam planering. 2. Inledning Källängens skola är en kommunal skola på norra Lidingö med knappt 680 elever under läsåret 2012/2013 varav 190 i skolåren 4-5 och 490 i skolåren 6-9. I varje skolår 4-5 finns 100 platser och i varje skolår 6-9 finns 125 platser. Det ger ett genomsnittligt elevantal per klass på 25 om årskursens alla platser är fyllda. Skolan är en röd tegelskola huvudsakligen byggd 1953 och består av sju huskroppar som ligger vid Norra Kungsvägen, en av kommunens huvudleder. Till detta läsår ställdes en paviljong upp på vår fotbollsplan, för att möta det ökade elevantalet. Det pedagogiska uterummet är varierat och ger möjligheter till olika aktiviteter. På skolgården ligger en inskriven fritidsverksamhet (fritidsklubb) för åk 4 och öppen verksamhet för åk 5 som drivs av Kultur- och Fritidsnämnden och i egen lokal i paviljongen. Hemkunskapslokalen är inrymd i Kultur och Fritids lokaler. Enligt Skolverkets statistik finns 50,5 lärare/skolledare anställda på skolan läsåret 2012/ % har full behörighet. Av dem som inte har full behörighet har alla högskoleutbildning. Flertalet kombinerar arbetet med lärarutbildning. Enligt Skolverkets statistik har skolan 13,9 elever per lärare per 100 elever. Som stödfunktioner finns 1,05-tjänst som skolsköterska, 0,7-tjänst som kurator, 0,8-tjänst som studie- och yrkesvägledare samt 3,6 tjänst som speciallärare/pedagog. Tillsammans utgör dessa tjänster elevhälsan. Skolpsykologen tillhör skolområdet, men tjänsten var under läsåret vakant. För att genomföra nödvändiga diagnostiseringar har externa psykologer anlitats. Elevhälsan jobbar främjande, förebyggande och enligt likabehandlingsplanen. På skolan finns ett välutrustat skolbibliotek som bemannas med 0,5 skolbibliotekarie. Elevcafeterian bemannas med en 0,75 fritidsledare. 3

4 Andel som läser ett modernt språk (franska, spanska eller tyska) är 96,1 %. 17 elever hade modersmål, där engelska är största språk. Modersmålsundervisningen organiseras och genomförs av Modersmålsenheten på förvaltningen. En elev läser Svenska som andraspråk. Cirka 16 % av skolans elever har haft stöd av speciallärare/pedagog. För de äldre åren är stödet inriktat mot svenska, engelska och matematik. Speciallärarna/pedagogerna är också ett handledande stöd till arbetslagen. De fungerar också som stöd för elever vid vissa provtillfällen. Vi anlitar också Stadens specialpedagog och skolpsykolog för handledning. En rektor, Patrik Nimmerstam, och en elevhälsochef, Ann Krantz ansvarade för skolans ledning under höstterminen. Under våren kompletterades skolledningen med en biträdande rektor, Susanne Tistad. Elever och personal är indelade i fem arbetslag som leds av varsin arbetslagsledare (totalt 0,5 tjänst). Dessutom finns ett arbetslag för specialundervisningen som leds av rektor. På skolan finns också en pedagogisk samordnare med 0,2-tjänst. Arbetslagsledare och samordnare ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med rektorerna. Skolan har två IT-samordnare med totalt 0,7-tjänst. Årsomsättningen budgetåret 2012 var 41,8 miljoner och baseras på en elevpeng. Hyreskostnaden uppgick under 2012 till 10,1 miljoner, d v s 24,2 % av omslutningen. Till skolan finns även tio VFU-studenter knutna. I skolans lokaler finns också områdeskontoret som är hela skolområdets administrativa stöd. Fram till höstlovet har även områdeschefen haft sitt kontor där. Därefter gjordes skolområdets administrativa stöd om, vilket inneburit att områdeskontoret upphört och ersatts med en för Källängens skola, egen skolexpedition med 1,5 tjänst. Skolans vision är Lust för lärande med hjärna och hjärta och vår verksamhetsidé är att vara en skola utan särskild profilering med kunskap i fokus. 3. Tillvägagångssätt Arbetsgången och strategi för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av skolområdets ledningsgrupp som har lagt upp en långsiktig plan. Förskolechefer och rektorer inom Källängens skolområde har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under det kommande läsåret. Varje enskild skola och arbetslag har utöver dessa av skolledningen prioriterade mål, själva fastställt utvecklingsområden Underlag för redovisning och lägesbedömning tas fram under läsåret med olika metoder utifrån en given mall som är gemensam för hela skolområdet. Underlag för redovisning av elevernas framsteg och utveckling tas fram dels genom de under läsåret regelbundna samtalen mellan elev och mentor i form av enskilda och kontinuerliga 4

5 samtal dels utvecklingssamtal en gång per termin där ett skriftligt omdöme lämnas och IUP (individuell utvecklingsplan) formuleras. Varje termins betygsresultat följs upp och diskuteras. Vi använder oss av It-verktyget Infomentor. Olika tester och diagnoser görs regelbundet för att läraren ska få en uppfattning om var den enskilda eleven befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till de uppsatta målen. I år 4, 5 och 6 genomförs DLS-test i svenska med samtliga elever utförd av specialpedagog. Testningar i övriga skolår genomförs vid behov med enskilda elever eller undervisningsgrupper för att säkerställa att alla elever får det stöd som de är i behov av. Elever som flyttar in till skolan under läsåret diagnostiseras. Arbetet med att utarbeta målen för läsåret påbörjas av skolområdets ledningsgrupp i maj. Arbetslagen planerade sedan i augusti sina handlingar för läsåret. Som underlag för det gjorde arbetslagen en skattning utifrån BRUK. Utvärdering och revidering av skolledningens och arbetslagens prioriterade mål för läsåret sker fortlöpande under året vid fastlagda tidpunkter i den mall som området har fastställt. I kalendariet läggs tre utvärderingstillfällen in under läsåret. Föräldrar och elever i skolår 5 och 8 har möjlighet att årligen besvara en enkät, som genomförs av ett oberoende marknadsundersökningsföretag, om deras inställning till och åsikter om skolan. Den genomförs i hela Lidingö stad i samarbete med andra kommuner. Särskilda frågeställningar i skolans kvalitetsarbete har lyfts i elevråd och Källängsråd, där bl a skillnaden i resultat pojkar-flickor samt den nya skollagens syn på elever i behov av särskilt stöd har diskuterats och analyserats. En elevenkät kring elevernas trygghet genomfördes som grund för analysen inför nästa läsårs årliga plan i likabehandlingsarbetet. Utifrån förra årets kvalitetsredovisning beslutade vi om följande övergripande prioriterade mål för enheten: - Skolor och förskolor skapar förutsättningar för att minska diskriminering och kränkande behandling utifrån vår vision och våra värdegrundsord. - Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap, utifrån dokumentet Förväntningar på medarbetare i Källängens skolområde Utifrån stadens målkedja valdes följande prioriterade mål ut för läsåret 2012/ I förskolor och skolor råder trygghet, trivsel och arbetsro - Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap Vi har detta år valt att minska antalet mål, för att åstadkomma ett bättre fokus på de mål vi sätter upp. 5

6 Utöver detta har varje arbetslag haft möjlighet att ta fram ett eget prioriterat mål utifrån sin utvärdering av föregående läsår som varje arbetslag planerar kring i sin verksamhetsplan. I skolans likabehandlingsplan har följande mål lyfts fram utifrån den analys som gjordes i slutet av förra läsåret: - Att fortsätta arbetet med att göra likabehandlingsplanen känd för eleverna - Att eleverna ska uppleva högre vuxennärvaro utanför klassrummen - Att minska de verbala kränkningarna mellan eleverna på skolan - Att skolan arbetar med samtliga elever med nya läroplanens värdegrundsuppdrag på ett planerat och strukturerat sätt - Att genomföra diskrimineringsombudsmannens granskningsmetod Husmodellen med samtliga elever och personal i skolan 4. Året som gått Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Årets brukarundersökning har inte redovisats på samma sätt som tidigare år, då vi inte har fått någon sammanfattning per temaområde. Föräldrarnas svarsfrekvens i både åk 5 och 8 var cirka 30 procent, vilket gör att vi av statistiska skäl inte kan dra några slutsatser av resultaten där. 1. I årets verksamhetsplan var vårt ena mål: Skolor och förskolor skapar förutsättningar för att minska diskriminering och kränkande behandling utifrån vår vision och våra värdegrundsord. Analys: Arbetslagen skattar sig högt i BRUK-modellen både när man definierade sitt nuläge i augusti och i samband med slututvärdering i maj. Det framkommer dock att det förekommer att lärare inte ingriper när man ser något som inträffar i korridoren då man inte anser sig ha tid. Samtidigt verkar det finnas en föreställning att ett ingripande är något större än att bara markera sitt ogillande i de vardagliga situationer som strider mot värdegrunden. Vi behöver också lyfta frågan om rastvakter och diskutera med personalen om bl a användningen av de s k tillsynskupongerna. Ett utvecklingsområde kan också vara att lyfta allt positivt som inträffar istället för att fokusera på det negativa. Atmosfären och miljön på skolan är i grunden mycket god med ett tryggt klimat. Arbetslagen visar en relativt stor samsyn kring att vi fångar upp mycket och löser det som händer, men är sämre på att alltid i varje läge reagera på oacceptabelt agerande. 6

7 2. Skolans val har funnits på schemat för att skapa förutsättningar för att aktivt kunna arbeta kring skolans värdegrundsord samt Lgr 11:s kapitel 1 och 2. Även i år är resultaten i Stadens brukarundersökning tvetydiga. I åk 5 anser en högre andel av eleverna än genomsnittligt i Staden att de utsatts för mobbning/kränkningar (34% jmf Staden 18% av annan elev, 6% jmf Staden 4 % av personal, medan eleverna i åk 8 ligger klart under Stadens genomsnitt (3% jmf 12 % jmf Staden av annan elev, 1% jmf 4% Staden av personal). Samtidigt svarar eleverna i åk 8 97% jmf 95% i Staden att de känner sig trygga i skolan. I åk 5 är motsvarande siffra 93% jmf 94% i Staden. Analys: I åk 8 stämmer resultaten relativt bra mellan dessa båda frågor. Däremot är det en anmärkningsvärt hög andel som anser sig kränkt/mobbad jämfört med andelen som känner sig otrygg i åk 5. Det innebär att vi måste definiera vad mobbning/kränkning egentligen innebär för eleverna i åk Husmodellen har använts som verktyg för att kartlägga situationen på skolan. Analys: Elevernas och lärarnas medvetenhet kring de fem diskrimineringsgrunderna har ökat, visar den utvärdering som har gjorts. Arbetet blir dock ojämnt. Eleverna har svårt att skilja på det som de facto händer och vad som teoretiskt skulle kunna hända på någon skola i Sverige. Inte heller frågan om kränkningar på nätet kommer man åt genom Husmodellen. På Källängen är frågan om diskriminering och trakasserier inget stort problem, däremot det mer subtila som ett trångt norm. Verktyget är fortfarande relativt nytt, vilket gör att vi behöver utveckla lärarnas motivation och kompetens att arbete med modellen. Vi behöver också fundera på om vi ska ändra genomförandet, så att det inte blir slentrian. Kanske ska olika frågeställningar lyftas i olika årskurser. 4. Normkritiskt tänkande förläsning med all personal med Pamela von Sabljar följt av en föreläsning med Annlie Arffman samt ett tillfälle med en work-shop med Annelie Arffman. Pojkarna i årskurs 8 har deltagit i ett projekt arrangerat av Sagateatern kring manlighet och deras reflektioner utmynnade i en teaterpjäs, Bland bögar och blodiga knogar, som sattes upp i maj. Projektet tog upp frågor om vad som gör en pojke till man, vad är manlighet och finns det flera olika sorters manlighet samt vad händer när man bryter normerna kring maskulinitet. Klasser i åk 6 har sett pjäsen Klass 6d Sverige världen om normer. Klasser har sett föreställningen Marisol på Klarateatern om att stå upp för civilkurage och förtryck. Åk 8 har varit på Spela roll på Forum för Levande historia om civilkurage. Analys: Föreläsningarna hade olika inriktning kring samma tema och föll också olika ut. Annelie Arffmans upplevdes som mer konkret och visade tydligt att vi har en rådande smal norm som vi måste jobba vidare med. Personalen visade stort engagemang för innehållet och vilja att jobba vidare. 7

8 Kunskaper Källängens skola har fokus på läroplanens kunskapsuppdrag. Samma sak gäller för både våra elever och föräldrar. Förväntningarna är höga på våra elever från både lärare och föräldrar. I Elevens val erbjuds möjligheter till fördjupning i de olika ämnena. Rutiner finns för elever i behov av särskilt stöd. Skolan har en hög andel elever med någon form av diagnos, samtidigt inte ger någon påvisbar effekt på elevernas betygsresultat. En förhållandevis mycket hög andel har stöd av speciallärare/pedagog. Skolans IT-utrustning ger tillgång till aktuella underlag och möjligheter till kunskapssökande och kommunikation. Våra elever visar också en god kunskapsnivå i de uppföljningar som gymnasieskolorna gör. Eleverna har möjlighet att påverka hur de ska visa upp sina kunskaper och förmågor. Vårt andra mål i verksamhetsplanen under läsåret var: Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap, utifrån dokumentet Förväntningar på medarbetare i Källängens skolområde I Stadens brukarundersökning i åk 5 anger 60% att skolarbetet gör dem nyfikna och de får lust att lära sig mer med jmf 43% i Staden. Flickorna siffrorna är 26% jmf 43% i Staden totalt. I åk 8 anger 62% av eleverna, både pojkar och flickor jmf 65% i Staden. Samtidigt svarar av eleverna i åk 8 så mycket som 85% att de går i en bra skola och 82% kan rekommendera skolan. I åk 5 svarar 96% att de går i en bra skola och 86% kan rekommendera skolan. Skolan har deltagit i Kängurutävlingen i matematik, och en Källängselev kom på 15:e plats i Sverige. Analys: Vi kan ställa frågan om arbetslagen i sin planering har formulerat åtgärder utifrån dokumentet Förväntningar på medarbetare i Källängens skolområde. Vi kan konstatera att målet måste kvarstå och tillsammans definiera begreppet ledarskap. En utökad skolledning, som skolan har fått från vårterminen, ger ökade möjligheter till klassrumsbesök och individuella diskussioner om ledarskapet i klassrummet. Brukarundersökningens något motsägelsefulla siffror kring sina studier kan antyda att undervisningen på skolan är traditionell och inte stimulerar dagens mer lustfyllda elever som är vana vid en snabb värld. Kan det vara så att elevernas mycket starka fokus på resultat ger ett mindre lustfyllt lärande? Elevernas ansvar och inflytande Organ för elevernas formella inflytande är klassråd, arbetslagsråd, elevråd och matråd. Efter utvärdering av förra årets kvalitetsredovisning, bestämde vi att inte lägga särskilt fokus på detta område. 8

9 I Stadens brukarenkät svarar 85% av eleverna i åk 5 att de kan välja olika sätt arbeta och 86% svarar att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. I åk 8 svarar däremot 77% att de kan välja olika sätt att arbeta och 72% svarar att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Detta resultat är för båda årskurserna bättre än Staden i stort, särskilt i åk 8. Att vi valde att inte lägga särskilt fokus vid detta område har alltså inte inneburit att våra resultat har fallit tillbaka, utan vi har fortfarande ett gott resultat jämfört med Staden i stort. Analys: Våra elever har en rätt realistisk bild över vad som de kan påverka och säger också i de formella organen att de är nöjda med verksamheten samt att de blir lyssnade till. Elevrådsrepresentanterna upplever att de vid intervjuer tillsammans med utomstående känner sig misstrodda när de förmedlar att de är nöjda och att de förutsätts ha punkter de är missnöjda med. Därför upplevs detta inte som ett prioriterat område att arbeta med under nästa läsår. De yngre eleverna visar större engagemang än de äldre i frågor vad gäller skolan. Skola och hem Varje termin genomförs ett föräldramöte i varje klass samt självklart utvecklingssamtal. Alla mentorer har i uppdrag att skriva veckobrev, för att hålla den fortlöpande kontakten. Våra föräldrar är aktiva och hör ofta av sig på eget initiativ när de har frågor eller funderingar. De enskilda direktkontakterna har ökat markant både till lärare och skolledare, i huvudsak via mejl. I många klasser har man också olika trivselaktiviteter med skolpersonal, elever och föräldrar. Källängsrådet är skolans organ för samverkan med föräldrarna. Föräldrarna i varje klass väljer representanter. Syftet med dessa möten är dels att förmedla information till föräldrarna, dels att fånga upp föräldrarnas åsikter. Källängsrådet träffas 2-3 gånger/termin. Mötena är mindre välbesökta i år än tidigare men har även i år haft olika teman, som elevinflytande, elever i behov av särskilt stöd, likabehandling. Elevrådet har besökt Källängsrådet för att skapa samverkan. Källängens skola har haft ett stort söktryck under läsåret. Alla årskurser har i princip varit fulla. Därför har vi i skolvalet inte kunna tillgodose alla föräldrars önskemål om skolplacering på Källängen. Analys: Den nya Skollagen och läroplanen i kombination med det nya betygssystemet och betyg fr o m åk 6 har skapat stor oro. Särskilt föräldrar i åk 6 har haft mycket kontakter kring betygsättning, i betydligt större utsträckning än föräldrar i åk 8 och 9. Till och med föräldrar i åk 5 visar oro inför betygen i åk 6. De föräldrar som deltar på Källängsrådet visar stort engagemang och ger oss värdefulla synpunkter. 9

10 Skolan och omvärlden Skolan har fått en EU-skolambassadör, Erika Larsson, som har utvecklat internationella kontakter. I maj besökte en grupp elever och lärare från Lyon skolan. Flera lärare har varit på olika utbildningar med EU-projektmedel, som har gett ett pedagogiskt uppsving. Ett Comenius-projekt har sökts. PRAO genomförs med två veckor vardera i åk 8 och 9. Studiebesök görs inom flera ämnen till olika religiösa samfund, riksdagen, Naturhistoriska riksmuséet m m. Flera klasser har varit på teaterbesök, bl a baletten Romeo och Julia på Operan. Världsbokdagen uppmärksammas med författarbesök i samtliga klasser. Flera klasser deltar i Renaturen Sioma Zubicky har planerats in till våra nior för att föreläsa om förintelsen, men besöken har tvingats utgå på grund av hälsoskäl. Skolans föräldrar blir inbjudna till Aktiv förälder. Sagateatern sätter årligen upp en musikal tillsammans med våra elever i åk 9. Elever i åk 8 har deltagit i en EU-debatt på Europahuset i samarbete med andra skolor i Stockholm. Skolan har varje år ett tema kring dans tillsammans med Dansinspiratörerna. Vi deltar årligen i DN:s nutidsorientering. Gymnasieelever har varit på besök i olika klasser kring olika teman. Analys: Skolan har öppnat upp sig mer mot omvärlden, i huvudsak kopplat till skolambassadörskapet. Samtidigt finns det hinder i vår skolas komplicerade organisation som helt utgår från de lokaliteter vi har till vårt förfogande. I åk 4-5 har man hemklassrum, medan man i åk 6-9 är 20 klasser som delar på 14 klassrum. Det styr hela schemat, som gör att vi delvis går i skift. Det motverkar flexibilitet och aktiviteter som går utanför det vanliga schemat och det ger också mycket små möjligheterna för arbetslagen att träffas och planera. Även om det är en fördel att eleverna är studiemotiverade, kan det också vara ett hinder för andra aktiviteter om de inte känns helt och fullt kopplad till skolarbete. Eleverna vill inte gå miste om lektioner. 10

11 Bedömning och betyg Resultat på Nationella proven årskurs 6 (130 elever) Ämne Ej betyg F E D C B A S:a Fysik-provbetyg Geografi-provbetyg Engelska A Engelska B Engelska C Engelska-provbetyg Matematik-provbetyg Svenska A Svenska B Svenska C Svenska-provbetyg Totalt för årskursen Betyg årskurs 6 Ämne - F E D C B A S:a Biologi ht Bild Engelska Fysik vt Kemi vt SO Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Slöjd Svenska Svenska som andra språk Teknik ht Totalt för årskursen

12 Resultat på Nationella proven årskurs 9 (111 elever) Ämne Ej betyg F E D C B A S:a Biologi-provbetyg Engelska A Engelska B Engelska C Engelska-provbetyg Matematik-provbetyg Religion-provbetyg Svenska A Svenska B Svenska C Svenska-provbetyg Totalt för årskursen Betyg årskurs 9 Ämne - F E D C B A S:a Biologi Bild Språkval fr Språkval sp Språkval ty Engelska Fysik Geografi Historia Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andra språk Teknik Totalt för årskursen

13 Betyg årskurs 9 pojkar (59 st.) Ämne - F E D C B A S:a Biologi Bild Språkval fr Språkval sp Språkval ty Engelska Fysik Geografi Historia Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Totalt för årskursen Totalt antal betyg årskurs 9 flickor (52 st.) Ämne - F E D C B A S:a Biologi Bild Språkval fr Språkval sp Språkval ty Engelska Fysik Geografi Historia Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Totalt för årskursen

14 Analys Våra resultat ligger på en stabilt hög nivå. Den nya betygsskalan har inte påverkat meritvärdet som ligger i nivå med tidigare år. Det antyder att våra lärare har använt den nya skalan fullt ut och inte heller blivit snålare med den nya skalan. Skillnaden i betyg mellan pojkar och flickor har ökat ytterligare, från att för några år sedan ha varit obefintlig. Teknikutvecklingen med bl a smarta telefoner har lett till att tillgången till roliga och lättillgängliga spel har ökat. Särskilt pojkar lockas av detta. Vi behöver ha diskussioner och strategier för att nå pojkarna att förstå hur det påverkar resultaten. En attitydförändring har också skett. Flickor tycker fortfarande att det är mycket viktigt att plugga och nå goda skolresultat, medan vikten av detta har minskat bland killarna. Även brukarundersökningen antyder att det finns en större nyfikenhet att lära sig det skolan har att erbjuda. Föräldrarepresentanterna i Källängsrådet har gjort samma analys. Vi behöver under nästa år utreda närmare hur eleverna själva ser på dessa resultat för att komma till verkningsfulla strategier. Vi har under året skickat in 94 av förra årets nationella prov för central omrättning. När resultatet av den omrättningen kommer får vi ett underlag för hur våra bedömningar av nationella prov förhåller sig till hur Skolverket har tänkt sig. 5. Året som kommer Skolområdet har efter analys av våra samlade verksamheter valt att prioritera följande mål nästa läsår: Skolor och förskolor skapar förutsättningar för att minska diskriminering och kränkande behandling, utifrån våra värdegrundsord. Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap, utifrån dokumentet Förväntningar på medarbetare. Mot bakgrund av de analyser vi har gjort kommer våra fokusområden att vara följande: Normer och värden Fokus kommer att vara att bredda normalitets begreppet på Källängen. Kunskaper Under året kommer vi att arbeta med ledarskapet i klassrummet. Studiebesök i andra skolor för att se andra verksamheter är en metod samt att arbeta för ett ökat kollegialt lärande inom skolan. Elevernas ansvar och inflytande 14

15 Under året kommer vi inte att ha särskilt fokus på detta målområde utan de pågående processerna får fortsätta som föregående år. Skola och hem Fokus kommer att vara att ta fram en skolreseplan Skolan och omvärlden Fokus kommer att vara Källängens vision för att vidga perspektiven från skola till vår omvärld. 6. Rektors ansvar Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs inom en fast struktur. Grundstrukturen är denna: Arbetslagen upprättar verksamhetsplan (Augusti) Skolledningen och arbetslagsledare följer upp/återkopplar lagens verksamhetsplaner (September/oktober) Arbetslagen gör en första utvärdering av verksamhetsplanen (November) Arbetslagen gör en andra utvärdering av verksamhetsplanen (Januari) Skolledningen och arbetslagsledare följer upp/återkopplar lagens verksamhetsplaner (Februari/mars) Arbetslagen gör en slututvärdering av verksamhetsplanen samt analyserar brukarenkäten (Maj) Kvalitetsredovisning upprättas där mål sätts inför kommande år (Juni) Som definition används Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap. Rektors pedagogiska ledarskap bedrivs genom insamlande av statistik och andra underlag, analyser kring utvecklings- och förbättringsområden. Forum för rektors pedagogiska ledarskap är olika mötesformer, genom konkreta uppdrag till arbetslag eller ämnesgrupper, utvecklingsgrupper inom olika för skolan prioriterade processer, genom Veckonytt, de individuella medarbetarsamtalen, enskilda samtal som handledning, vägledning eller liknande, studiedagar, APT, skapande av strukturer och förutsättningar för deliberativa samtal i olika grupperingar för att åstadkomma ett kollektivt lärande. 15

16 7. Framåtblick Källängens skola står inför stora utmaningar i det att vi de kommande åren kommer att behöva förändra en organisation när skolvalet flyttar till åk 7 samt att möta nya konkurrenter i Lidingö. Lärarlegitimationerna är fortfarande en osäkerhetsfaktor, de kan skapa svårigheter med tjänster, betygsättning och besvikna föräldrar, elever och medarbetare som tvingas byta sammanhang även om staten signalerar förändringar i reformen. Även de förändrade bestämmelserna kring utvecklingssamtal, IUP och skriftliga omdömen är en osäkerhetsfaktor. Staden har också bestämt att vi inte längre ska vara timplanelösa, vilket gör att vi inte längre har möjlighet att möta elevernas behov utifrån deras resultat. Föräldrarna är också missnöjda med att exempelvis ämnet Idrott och hälsa minskar på Källängens skola med den nya timplanen. De genomförda skolreformerna har också inneburit ett ökat missnöje bland lärarna både vad gäller arbetssituation och löner. Våra lokaler är gamla och slitna. Infrastrukturen (ledningssystem m m) måste snart åtgärdas, då de aldrig har renoverats sedan skolan byggdes. Det finns inga planer hos Fastighetskontoret i kommande budget för sådana åtgärder, vilket då istället riskerar att sluta i akutåtgärder. Vi firar för övrigt 60 år Trots att skolan har blivit mycket stor elevmässigt hör vi av de flesta föräldrar att vi har ett stort förtroende för vår verksamhet samt ett gott rykte. Det finns inget som tyder på att förutsättningarna för våra kunskapsresultat i huvudsak kommer att förändras, även om allt fler barn i behov av särskilt stöd kommer att börja hos oss. Målet är att Källängen även fortsättningsvis ska vara bland landets bästa skolor. Det innefattar både kunskapsresultat, trivsel och trygghet. Alla lärare kan förklara vad de förväntar sig av oss. Men en bra lärare väcker våra förväntningar på oss själva. Okänd Patrik Nimmerstam Rektor Ann Krantz Elevhälsochef Susanne Tistad Biträdande rektor Bilaga Källängens Likabehandlingsplan för läsåret 12/13 16