KVALITETSRAPPORT FÖR KÄLLÄNGENS SKOLA LÄSÅRET 2014/2015

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT FÖR KÄLLÄNGENS SKOLA LÄSÅRET 2014/ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE Skolans ledning består av en rektor med övergripande ansvar, en biträdande rektor med ansvar för elevhälsan och en biträdande rektor med ansvar för pedagogisk utveckling. Skolledningen består av rektorsgruppen samt en arbetslagsledare från varje arbetslag samt en samordnare. Skolledningen träffas varje vecka för att lösa praktiska frågor samt under några heldagar varje termin för mer långsiktigt strategiska frågor. Även rektorerna träffas en gång per månad på en s k strategidag för att driva skolans utveckling och det systematiska kvalitetsarbetet framåt. Läsåret 14/15 gick skolan in i en ny organisation med årskursvisa arbetslag. Organisationsändring föranleddes av att ett ökat antal klasser. Antalet klasser kommer att öka ytterligare de kommande åren. Skolan har 671 elever fördelat på 28 klasser. Antalet platser per årskurs beräknas för mellanstadiet på i genomsnitt 25 elever per klass och i genomsnitt 26 på högstadiet. Andelen flickor på skolan är 49 % av eleverna. 84 % av föräldrarna har eftergymnasial utbildning och 7 % av eleverna har utländsk bakgrund. Antal elever per lärare är 13,1. Andel lärare med pedagogisk examen är cirka 75 % vid läsårets slut, vilket är en högre siffra än Skolverkets statistik visar eftersom några lärare har blivit klara med sin lärarutbildning under året. 96 % av lärarna har högskoleutbildning inom sitt ämnesområde eller en nästan avslutad lärarutbildning. Vi har en hög andel manliga lärare (44 %) och en stor spridning av åldrar. Personalomsättningen är låg. Två lärare avslutade sin anställning i samband med läsårets slut. Skolan har 3,4 tjänst som speciallärare. Elevhälsan består av biträdande rektor elevhälsa, en skolsköterska och en skolkurator samt speciallärarna. Skolans syv kan adjungeras i olika ärenden. Vi har även tillgång till skolpsykolog genom Lidingö stad samt handledande specialpedagoger. Skolan har brist på undervisningslokaler. Till 28 klasser har vi 22 klassrum, vilket styr hela schemat. Högstadiebyggnadens korridorer är mycket trånga och inte tänkta för det elevantal vi har. Även toaletternas placering är olycklig i ett elevperspektiv. Vi har dock välutrustade salar för de praktisk-estetiska ämnena liksom för NO- 1

2 undervisningen. Skolan har trådlöst nätverk i alla lokaler samt projektorer i alla klassrum. Alla lärare har en bärbar dator. Skolan ligger nära grönområden och Vallen, som används mycket i idrottsundervisningen. 2. METODER SOM HAR ANVÄNTS FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING De gamla arbetslagen gjorde en skattning i BRUK i samband med utvärderingen av förra läsårets verksamhetsplan. Utifrån arbetslagens utvärderingar och BRUKskattningar fastställde rektorerna skolans mål för läsåret 14/15 som lyder: Skolor och förskolor skapar förutsättningar för att minska diskriminering och kränkande behandling, utifrån våra värdegrundsord. Utöver detta sätter arbetslagen egna mål i verksamhetsplanen. Arbetslagens egna mål var Arbetslag 4 Arbetslag 5 Arbetslag 6 Arbetslag 7 Arbetslag 8 Arbetslag 9 Vara uppmärksamma på elevers kamratrelationer och skapa strategier för elevernas tillhörighet Använda bedömningar som gör eleverna aktiva i sitt eget lärande Eleverna ska bibehålla sin nyfikenhet och lust att lära Öka samarbetet mellan och över ämnesgränserna Öka elevernas känsla av trygghet genom inflytande och delaktighet Skapa ett demokratiskt klimat genom förutsättning för diskussion och inflytande Få bukt med nedskräpning i korridoren och därmed öka trivseln i skolan Få fungerande struktur på alagsrådet och meningsfullt innehåll på alagsrådsmöten och därmed öka elevernas demokratiska inflytande och trivsel I augusti planerade arbetslagen åtgärder för att nå målen. Dessa utvärderades på studiedag i oktober samt en slututvärdering under en studiedag i maj. På studiedagen i maj gjordes också en ny BRUK-skattning av de ny arbetslagen. Vi kan konstatera att BRUK nu använts på ett mer genomtänkt sätt där man reflekterar mer än man har gjort tidigare. Skattningarna blir därför mer varierade. Underlag för kvalitetsrapporten hämtas också från brukarenkäten, medarbetarenkäten samt klassernas arbete med Husmodellen under vår s k Värdegrundsdag och skolans interna trivselenkät samt givetvis statistik kring kunskapsresultat vad gäller betyg och nationella prov. Källängsrådet har under läsåret använts som bollplank kring temaområdena studiero, läxor samt normer och värden. 2

3 Alla klasser har på vårens föräldramöte diskuterat temat smal norm, utifrån Källängsrådets önskemål efter förra läsårets kvalitetsrapport. Biträdande rektor pedagogik har besökt alagsråd för att diskutera eleverans inflytande. 3. MÅLUPPFYLLELSE, RESULTAT OCH ANALYS Normer, värden och inflytande Årets huvudmål i verksamhetsplanen handlar om området normer och värden och ett antal av åtgärderna i förra årets kvalitetsrapport riktade sig mot detta område. Vi kan se att kommentarer har försvunnit om trängsel och knuffar i matkön efter det att vi har förändrat matvaktsschemat. Idrottens omklädningsrum är för de äldre eleverna ett område där man känner sig mindre trygg och där den personliga integriteten är svårare att upprätthålla. Situationen kan förstås upplevas som känslig när man klär om tillsammans med andra. Vi kan konstatera att kommentarerna och inkomna incidentrapporter visar att något allvarligt inte inträffar i omklädningsrummen, även om eleverna har en känsla av att saker skulle kunna hända. Detta är inte något som förvånar oss och något som framkommer varje år i våra undersökningar. Många kommentarer har kommit kring korridorerna. I första hand handlar det även i år om toaletterna som finns i korridorerna, som upplevs som mindre trygga, då andra elever kan rycka i handtaget eller banka på dörren när man är där. Arbetslagen måste fortsätta att prata med eleverna om att respektera varandras toalettbesök. Det hela beror ytterst på att vi har för många elever i förhållande till antalet toaletter samt att dessa till stor del har en placering som är mindre lämplig. Kommentarerna kommer därför inte som någon överraskning, utan vi är väl medvetna om detta problem. Brukarenkäten i åk 5 visar att 96 % av eleverna känner sig trygga, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. 86 % av eleverna uppger att de vuxna arbetar aktivt mot att någon ska behandlas illa, vilket även det är en förbättring. Däremot svarar 24 % att de har blivit kränkta någon gång under året, vilket är en försämring. Siffrorna är motsägelsefulla. Siffrorna på dessa frågor ligger över tid rätt lika, även om det finns variationer mellan åren. I åk 8 uppger 98 % att de känner sig trygga i skolan, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. 78 % anger att de vuxna motverkar att någon behandlas illa, vilket är en markant förbättring jämför med föregående år. 22 % uppger att de har blivit kränkta någon gång under året vilket är ungefär samma som föregående år. När det gäller att känna sig trygg i skolan har siffran över tid långsiktigt förändrats i positiv riktning, liksom siffran att de vuxna motverkar att någon behandlas illa. Motsatsen gäller dock för siffran att bli kränkt. Där svarar över tid fler att de har blivit kränkta under året. Eleverna är uppenbarligen medvetna om att man inte ska behandlas hur som helst och markerar det genom sina svar i enkäten. Över tid får även likabehandlingsgruppen allt färre fall att arbeta med. Vi har väl utarbetade rutiner om något inträffar som vi följer. 3

4 De nya årskursvisa arbetslagen har givit positiva effekter som har skapat samhörighet och trygghet. När det gäller kränkningar på nätet är vi däremot förvånade över att det bara har kommit en kommentar om detta från eleverna. Under året har vi lyft temat smal norm med både elever i klasserna samt med föräldrarna på föräldramöten. Föräldrarna tyckte att problemet är mindre än vad eleverna tycker. Flera föräldragrupper blev överraskade över att barnen upplever det som ett problem. Däremot är både föräldrar och elever väl medvetna om vilka märken och prylar som gäller om man ska vara inne. Källängsrådet konstaterar att föräldrar är intresserade av märken och har ekonomiska resurser vilket överförs till barnen. Skolan har svårt att påverka det, men genom dessa diskussioner har vi medvetandegjort både elever och föräldrar. Även i år har vi kunnat genomföra en föreläsning av överlevare från Förintelsen för våra elever i åk 9. Även en grupp elever har rest med lärare till Auschwitz på en studieresa arrangerad av SKMA. Kunskaper, utveckling och lärande I brukarundersökningen i åk 5 har vi förbättrat de flesta resultaten jämfört med förra året. Resultaten har sjunkit på två frågor, nämligen att skolarbetet gör dem nyfikna att lära sig mer samt att mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Det sistnämnda är förvånande, eftersom arbetslagets egna mål handlade om detta. En teori kan vara att eleverna har haft svårt att ta till sig arbetet med matriser. Frågan behöver analyseras vidare av arbetslaget under nästa läsår. I åk 8 har vi förbättrat samtliga frågor inom området kunskaper, utveckling och lärande. Vi har uppenbarligen höga, men ändå rimliga förväntningar på våra elever. Även föräldrarna har tydliga förväntningar på sina barn. Det är lätt att få ordning och arbetsro, vilket gör att stor del av undervisningstiden ägnas åt det den ska ägnas åt. Vi har detta läsår gjort om elevens val, så att vi har en elevens val-vecka i slutet av vårterminen. Där har vi kunnat erbjuda en mängd olika specialinriktade och kreativa kurser inom samtliga ämnen till eleverna. Detta har inte utvärderats ännu, men det har varit en insats för att skapa större lust för lärande som verkar ha fallit mycket väl ut. 4

5 Meritvärde åk 9 Meritvärde åk 9 Merit Merit totalt flickor pojkar Behöriga till nationellt gymnasieprogram är 100 %. Meritvärdet på Källängen är detta år bland de högsta skolan har haft. Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor har dock ökat igen, efter att förra året ha minskat markant. Men även om killarna på Källängen har presterat sämre än Källängens flickor, presterar de bättre än killarna på övriga kommunala skolor på Lidingö. Vi kan konstatera att resultatmässigt ligger killarna på en historiskt rätt vanlig nivå på Källängen, till och med aningen över. Däremot har flickorna dragit iväg och presterar bättre än någonsin. I statistiken för åk 8 kan vi se att denna trend ser ut att fortsätta även nästa år. Våra lärare har höga förväntningar på att eleverna ska prestera. Lärarna är duktiga på att framhålla att elevernas goda prestationer. På Källängen kan lärarna ägna sin tid åt att vara just lärare. Elever och föräldrar har också höga förväntningar på våra lärare. Fokus ligger på kunskapsresultat. Det genomsyrar hela verksamheten, och kan sannolikt förklara skolans resultat tillsammans med goda socio-ekonomiska förutsättningar. Vi har god tillgång till specialpedagoger/lärare, vilket gör att vi har goda möjligheter att fånga upp elever som har problem att nå kunskapskraven. Detta sker dock huvudsakligen genom enskild undervisning eller i mindre grupp. Vi ser att det finns förutsättningar att inkludera fler elever genom att förbättra arbetet med anpassningar i klassrummet. Antalet elever med annan typ av problematik än det som kan mötas genom enskild specialundervisning. Vi har genom åren fått fler elever, särskilt på högstadiet, som tenderar att falla ur och har stor frånvaro. Vi har under läsåret haft läxstuga för både mellan- och högstadiet. Mellanstadieleverna utnyttjar möjligheten i större utsträckning än högstadiet. 5

6 Betyg åk 9 (124 elever) Ämne - F E D C B A Biologi Bild Språkval fr Språkval sp Språkval ty Engelska Fysik Geografi Historia Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andra språk Teknik Totalt för årskursen Resultat Nationella prov åk 9 Ämne Ej betyg F E D C B A Engelska A Engelska B Engelska C Engelska-provbetyg Matematik-provbetyg Svenska A Svenska B Svenska C Svenska-provbetyg Fy provbetyg Historia Totalt för årskursen Vi kan konstatera att elevernas resultat överensstämmer väl mellan betyg och nationella prov i engelska. I matematik däremot har eleverna fått lägre betyg än resultaten på nationella proven. I svenska finns skillnader åt båda håll, men totalt blir betygen något högre än resultaten på nationella provet. I historieämnet är skillnaden mycket stor mellan resultat i nationella prov och 6

7 betyg. Samma sak gäller för fysikämnet. Ämnesgrupperna i historia och fysik behöver under hösten analysera denna skillnad och förklara den. Ett genomgående problem med de nationella proven är att elever inte har följt provinstruktionen, och därmed kan få sämre resultat än de egentligen borde ha haft. Vi kan dock konstatera att det var andra ämnen som avvek förra året. Det är alltså inte så att det är ett mönster för de olika ämnena, utan det har varierar mellan åren. Uppenbart är att vi har arbete kvar att göra vad gäller likvärdig bedömning. Det har även ämnesgrupperna sedan tidigare konstaterat. Under de två senaste läsåren har vi därför jobbat med samrättning och sambedömning av nationella prov där vi har samarbetat med Rudboda och Bodal. Betyg åk 6 (94 elever) Ämne - F E D C B A Biologi Bild Engelska Fysik ht Kemi SO Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Slöjd Svenska Svenska som andra språk Teknik Totalt för årskursen

8 Resultat Nationella prov åk 6 Ämne Ej betyg F E D C B A Engelska A Engelska B Engelska C Engelska-provbetyg Matematik-provbetyg Svenska A Svenska B Svenska C Svenska-provbetyg Totalt för årskursen Resultaten på de nationella proven ligger rätt lika jämfört med betygsättningen för åk 6. Intressant är dock att resultaten är markant lägre än i åk 9, även om de på en nationell nivå fortfarande ligger mycket högt. Vad gäller betygsättning kan man se att sexorna får höga betyg i de praktisk-estetiska ämnena. I de teoretiska ämnena får ett fåtal elever betyget A. I delprovet svenska C har många elever hamnat på F-nivå. Det beror nästan uteslutande på att eleverna inte har följt instruktionerna vilket gör att de har missat någon del som krävdes för att få ett godkänt provbetyg. Övergång, samverkan och omvärld Källängsrådet är skolledningens främsta organ att samverka med föräldrar. Vi har under året haft olika teman för att inhämta föräldrarnas synpunkter. Källängsrådet är väl besökt. Tyvärr drogs brukarundersökningen för föräldrar in, så vi har inga siffror kring föräldrarnas åsikter vad gäller samverkan med skolan i övrigt. Fritidsklubben drivs inte av skolan, utan av Kultur och Fritidsförvaltningen. Under året har en del föräldrar haft synpunkter på det, eftersom vi därmed inte har en daglig samverkan. Rutinerna kring elevers närvaro har skärpts upp och det har följts upp i samverkan med hemmen. Detta läsår har vi haft färre övergångar än normalt, eftersom skolvalet flyttades från åk 6 till åk 7. Det innebär att vi inte fick några nya elever till högstadiet. Vi har haft samverkan med Bo och Klockargårdens skolor kring de elever som börjat åk 4. Bo och Klockargården har varit mycket delaktiga i klassammansättningarna. Elever från åk 8 har informerat eleverna på Rudboda i åk 6 om språkvalet. Eleverna som börjar till hösten besöker alltid Källängen på vårterminen. 8

9 Vi har haft samverkan med Hersby kring Källängens elever som börjat där. Våra elever i åk 9 har även erbjudits prova-på-lektioner på Hersby. Vår syv ger eleverna ett mycket gott stöd i valet av gymnasieprogram. Även vår PRAO, håller en hög nivå. Skolan har ett antal traditioner med besök i omvärlden. Det handlar om teaterbesök och studiebesök. Källängens årliga musikal har utvecklats sedan vi tog hand om arrangemanget själva. Tidigare köptes tjänsten av Saga-teatern. Fokus är nu att eleverna, med vuxenstöd, ska driva projektet under hela åk 9 själva i och utanför undervisningen. Detta sätt att arbeta på visar vilka resurser och starka drivkrafter många av våra elever besitter. Vår förra skolambassadör för EU lämnade sin tjänst för flytt till Norrland. Men vi lyckades få plats för att utbilda en ny, som genomför utbildningen under läsåret. Vi har ett strategiskt partnerskap inom ramen för Erasmus + med skolor Kroatien, Cypern och Frankrike med inriktning på tonårsliv i olika länder inom EU. Ung företagsamhet har utbildat alla lärare i sina material under hösten. Källängen deltog med två klasser i den internationella TIMSS-undersökningen. Skolan har deltagit i Känguru-tävlingen där en elev kom på nationell tredje plats i åk5. En annan Källängselev kom på en nationell femte plats i åk 9. En klass i åk 9 deltog i Danderyds gymnasiums mattetävling för högstadiet, och gick till final. Skolans mellanstadium har fått stipendium från Teknikspanarna. En elev på mellanstadiet fick Mikael Passares stipendium för utmärkta resultat i Kängurutävlingen. Vi har många utbyten med omvärlden. Fortfarande saknar vi traditioner. Vi kommer att jobba vidare med det under nästa läsår. 4. VART SKA VI? Ledarskap för lärande kommer att våra skolans tema och målområde under nästa läsår. Med det temat vill vi stärka det kollegiala lärandet för att förbättra samarbetet på skolan så att vi kan komma fram till gemensam bedömning och samsyn inom både arbetslag och ämneslag. Om vi lyckas med det så kan vi skapa en bättre helhet för eleverna, vilket i sin tur kan minska stressen för eleverna och mer lustfyllt lärande och bibehålla våra goda kunskapsresultat. Som mål kommer vi att ha: Lärande ska vara i fokus för arbetslagens arbete, såväl organisatoriskt, pedagogiskt som elevhälsomässigt 9

10 Rektorsgruppen ska arbeta på samma sätt med skolledningen. En åtgärd är att alla som jobbar på skolan ska ha gjort ett lektionsbesök under läsåret. En slutsats av årets resultat är att vi måste fortsätta att jobba med likvärdig bedömning. Det ska också kopplas till det kollegiala lärandet. Skolan kan utveckla fler traditioner, vilket vi ska göra under nästa läsår. Vi kommer att jobba vidare med extra anpassningar i klassrummet för en inkluderande undervisning. Förstelärarna har fått ett särskilt ansvar för att driva detta. Lidingö Patrik Nimmerstam, rektor Susanne Tistad, bitr rektor Jannica Andreasson, bitr rektor 10