KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013/2014. Källängens skola år 4-9

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013/2014 Källängens skola år 4-9

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Tillvägagångssätt Året som gått Året som kommer Rektors ansvar Framåtblick

3 1. Sammanfattning Källängens skola är en 4-9-skola med mycket goda kunskapsresultat. Detta läsår är antalet elever med gymnasiebehörighet 100% och andelen fullständiga betyg är 98,2%. Meritvärdet för 2012 ligger i våra preliminära beräkningar på cirka 254,5 vilket även detta år är det bästa resultatet bland de kommunala skolorna på Lidingö och även torde göra Källängens skola till en av Sveriges resultatmässigt bästa skolor. Skolans 6-9-del är kommunens elevmässigt största. Skolan har under flera års tid arbetat med Värdegrunden, där trygghet, kunskap, respekt, livsglädje och social kompetens står för vår värdegrund. Värdegrundsarbetet har under läsårets vidareutvecklats genom att Skolans val har införts på schemat där arbetslagen har haft i uppdrag att göra en gemensam planering. 2. Inledning Källängens skola är en kommunal skola på norra Lidingö med 693 elever under läsåret 2013/2014 varav 182 i skolåren 4-5 och 511 i skolåren 6-9. I varje skolår 4-5 finns 100 platser och i varje skolår 6-9 finns 130 platser. Det ger ett genomsnittligt elevantal per klass på 25 på mellanstadiet och 26 på högstadiet om årskursens alla platser är fyllda. Fem elever är placerade i särskilda undervisningsgrupper på annan plats. Skolan är en röd tegelskola huvudsakligen byggd 1953 och består av sju huskroppar som ligger vid Norra Kungsvägen, en av kommunens huvudleder. Till detta läsår ställdes en paviljong upp på vår fotbollsplan, för att möta det ökade elevantalet. Det pedagogiska uterummet är varierat och ger möjligheter till olika aktiviteter. På skolgården ligger en inskriven fritidsverksamhet (fritidsklubb) för åk 4 och öppen verksamhet för åk 5 som drivs av Kultur- och Fritidsnämnden och i egen lokal i paviljongen. Hemkunskapslokalen är inrymd i Kultur och Fritids lokaler. Enligt Skolverkets statistik finns 49,5 lärare/skolledare anställda på skolan läsåret 2013/ % har full behörighet. Av dem som inte har full behörighet har alla högskoleutbildning. Flertalet kombinerar arbetet med lärarutbildning. Enligt Skolverkets statistik har skolan 14,2 elever per lärare per 100 elever. Som stödfunktioner finns 1,05-tjänst som skolsköterska, 0,8-tjänst som kurator, 0,8-tjänst som studie- och yrkesvägledare samt 3,6 tjänst som speciallärare/pedagog. Tillsammans utgör dessa tjänster elevhälsan. För att genomföra nödvändiga diagnostiseringar har externa psykologer anlitats. Elevhälsan jobbar främjande, förebyggande och enligt likabehandlingsplanen. På skolan finns ett välutrustat skolbibliotek som bemannas med 0,5 skolbibliotekarie. Elevcafeterian bemannas med en 0,75 fritidsledare. 3

4 Andel som läser ett modernt språk (franska, spanska eller tyska) är 96,2 %. 20 elever hade modersmål. Modersmålsundervisningen organiseras och genomförs av Modersmålsenheten på förvaltningen. Åtta elever läste Svenska som andraspråk. Cirka 10 % av skolans elever har haft stöd av speciallärare/pedagog. För de äldre åren är stödet inriktat mot svenska, engelska och matematik. Speciallärarna/pedagogerna är också ett handledande stöd till arbetslagen. De fungerar också som stöd för elever vid vissa provtillfällen. Vi anlitar också Stadens specialpedagog och skolpsykolog för handledning. En rektor, Patrik Nimmerstam, en biträdande rektor, Susanne Tistad med inriktning pedagogisk utveckling, och en biträdande rektor Jannica Andreasson, med inriktning elevhälsa. Jannica var föräldraledig under vårterminen. Elever och personal är indelade i fem arbetslag som leds av varsin arbetslagsledare (totalt 0,5 tjänst). På skolan finns också en pedagogisk samordnare med 0,2-tjänst. Arbetslagsledare och samordnare ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med rektorerna. Skolan har två IT-samordnare med totalt 0,8- tjänst. Årsomsättningen budgetåret 2013 var 47,9 miljoner och baseras på en elevpeng. Hyreskostnaden uppgick under 2013 till 11,8 miljoner, d v s 24,6 % av omslutningen. Till skolan finns även fem VFU-studenter knutna. I skolans lokaler finns också områdeskontoret som är hela skolområdets administrativa stöd. Fram till höstlovet har även områdeschefen haft sitt kontor där. Därefter gjordes skolområdets administrativa stöd om, vilket inneburit att områdeskontoret upphört och ersatts med en för Källängens skola, egen skolexpedition med 1,5 tjänst fr o m höstterminsstarten. Fr o m februari förstärktes expeditionen med ytterligare 0,5 tjänst, så att det nu utgör 2,0 tjänst. Dessa tjänster är centralt tillsatta av Utbildningsförvaltningen men placerade på Källängens skola. Skolans vision är Lust för lärande med hjärna och hjärta och vår verksamhetsidé är att vara en skola utan särskild profilering med kunskap i fokus. 3. Tillvägagångssätt Arbetsgången och strategi för kvalitetsarbetet som har tagits fram i samarbete med Rudboda, Bo och Klockargårdens skolor. Rektorerna har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under det kommande läsåret på den egne enheten. Varje enskild skola och arbetslag har utöver dessa av skolledningen prioriterade mål, haft möjlighet att själva fastställa utvecklingsområden Underlag för redovisning och lägesbedömning tas fram under läsåret med olika metoder utifrån en given mall som är gemensam för skolan. 4

5 Varje termins betygsresultat följs upp och diskuteras. Olika tester och diagnoser görs regelbundet för att läraren ska få en uppfattning om var den enskilda eleven befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till de uppsatta målen. I år 4, 5 och 6 genomförs DLS-test i svenska med samtliga elever utförd av specialpedagog. Testningar i övriga skolår genomförs vid behov med enskilda elever eller undervisningsgrupper för att säkerställa att alla elever får det stöd som de är i behov av. Elever som flyttar in till skolan under läsåret diagnostiseras. Arbetet med att utarbeta målen för läsåret påbörjas av skolans rektorer i maj. Arbetslagen planerade sedan i augusti sina handlingar för läsåret i den s k verksamhetsplanen. Som underlag för det gjorde arbetslagen en skattning utifrån gamla BRUK. Nya BRUK användes vid vår slututvärdering i maj och då i fliken Normer, värden och inflytande. Utvärdering och revidering av skolledningens och arbetslagens prioriterade mål för läsåret sker fortlöpande under året vid fastlagda tidpunkter i vår mall. I kalendariet läggs tre utvärderingstillfällen in under läsåret. Föräldrar och elever i skolår 5 och 8 har möjlighet att årligen besvara en enkät, som genomförs av ett oberoende marknadsundersökningsföretag, om deras inställning till och åsikter om skolan. Den genomförs i hela Lidingö stad i samarbete med andra kommuner. Årets brukarundersökning sammanföll i tiden med oro som fanns efter ett polisingripande mot några av skolans elever i åk 8 kring droganvändning. Detta ingripande väckte starka känslor hos såväl elever som föräldrar. Särskilda frågeställningar i skolans kvalitetsarbete har lyfts i Källängsrådet. Vi har där diskuterat hur vårt särskilda stöd på skolan uppfattas i ett föräldraperspektiv, hur de nya bestämmelserna kring skriftliga omdömen kommer att tillämpas, det nya betygssystemet, likabehandlingsplanen, ungdomars droganvändning på Lidingö samt hur samverkan mellan skola och föräldrar ska fungera. En elevenkät kring elevernas trygghet genomfördes i årskurser där inte brukarenkäten genomförs. Detta som en grund för analysen inför nästa läsårs årliga plan i likabehandlingsarbetet. Utifrån förra årets kvalitetsredovisning beslutade vi om följande övergripande prioriterade mål för enheten: - Skolor och förskolor skapar förutsättningar för att minska diskriminering och kränkande behandling utifrån vår vision och våra värdegrundsord. - Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap, utifrån dokumentet Förväntningar på medarbetare i Källängens skolområde Utöver detta har varje arbetslag haft möjlighet att ta fram ett eget prioriterat mål utifrån sin utvärdering av föregående läsår som varje arbetslag planerar kring i sin verksamhetsplan. I skolans likabehandlingsplan har följande mål lyfts fram utifrån den analys som gjordes i slutet av förra läsåret: 5

6 - Att personalen ska tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i all undervisning - Att alla elever och skolans personal ska ha kännedom om vad digitala kränkningar är - Att motverka all form av diskriminering, kränkningar och trakasserier - Att skolan ska ha strukturer för elev-, föräldra- och personalinflytande - Att eleverna har valt ett ombud som bevakar den fysiska miljön i skolan - Att alla elever har kännedom om att skolan har en likabehandlingsplan - Att DO:s husmodell ska användas på ett likvärdigt sätt i samtliga klasser och visa på risker som finns på Källängens skola - Att alla kränkningar som sker på skolan ska dokumenteras enligt våra riktlinjer och dokumentationen ska samlas hos biträdande rektor elevhälsa - Att alla elever känner sig trygga på skolan och att inga kränkningar förekommer på skolan - Att inga verbala trakasserier och kränkningar förekommer på skolan 4. Året som gått Under året har vi haft arbetsgrupper inom följande områden: - Kultur och internationalisering - Lärplattform - Organisation och timplan - Värdegrund - Miljö och trivsel - Ämnesövergripande projekt Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Mål: Skolor och förskolor skapar förutsättningar för att minska diskriminering och kränkande behandling utifrån vår vision och våra värdegrundsord. Vi har förändrat arbetet med Husmodellen för att på ett bättre sätt fånga upp vad som händer på Källängens skola. Alla lärare har haft utbildning med Sagateatern kring normkritiskt tänkande. Upplevelsen är att det finns en mycket smal norm bland eleverna för hur man får klä sig, vilken typ av mobil och liknande man ska ha. Vi har använt Stadens specialpedagog samt skolpsykolog har kopplats in för att stödja handleda personal. Husmodellen genomfördes på en Värdgrundsdag. Resultatet blev att vi fick beskrivningar av vad som händer på skolan och var det händer. Omklädningsrummen och kön till matsalen 6

7 förekommer mest frekvent. Även våra trånga korridorer nämns. Källängsgårdens ramp nämns även av eleverna på mellanstadiet. Arbetslag lyfter i sin utvärdering att denna dag är viktig, och måste fredas av alla på skolan så att man inte kombinerar dagen med andra aktiviteter. Det nya sättet att genomföra Husmodellen blev positivt för både elever och lärare, och diskussionerna kom att mer knyta an till det som faktiskt händer istället för att samla exempel på sådant som möjligtvis skulle kunna hända någon gång. Totalt kom 41 kommentarer från våra sammanlagt 28 klasser. Matsalen kan upplevas som en otrygg plats när det är trångt i kön. Äldre elever tränger sig före i kön. Man kan också känna sig orolig för att behöva sitta ensam eller att andra elever ska banka i bordet om man tappar tallriken. Det handlar totalt om kommentarer från sex klasser som berör detta. Omklädningsrummen i idrotten kan upplevas som otrygga när yngre elever möter äldre i lokalerna, i duscharna samt kommentarer om utseende och underklädesbedömning. Det handlar om blickar och allmänt obehag vid duschning. Sammanlagt handlar det om kommentarer från sex klasser. När det gäller korridorerna finns kommentarer om blickar, trängsel och knuffar. Sammanlagt handlar det om kommentarer från åtta klasser. I årets brukarundersökning bland eleverna har siffrorna för upplevd mobbning ökat i åk 8, men minskat i åk 5. Samtidigt är elevernas upplevelse av trygghet på ungefär samma nivå som i förra årets brukarundersökning. 92% av eleverna i åk 5 och 90% av eleverna i åk 8 svarar att de känner sig trygga. Våra resultat ligger nära Stadens genomsnitt. Även Källängsrådet har genomfört en vandring i skolan efter Husmodellen. Den vandringen tillförde oss dock inget nytt till själva likabehandlingsarbetet. Föräldrarnas svarsfrekvens i brukarenkäten har ökat från 30% till 57%. Fortfarande är svarsfrekvensen dock för låg för att kunna dra några bestämda slutsatser. Antalet fritextkommentarer bland föräldrar i åk 8 har ökat markant, men de drar åt olika håll. I BRUK uppger nuvarande arbetslag att det är viktigt att reagera på kränkningar, men att alla inte gör det. Detta blir motsägelsefullt och måste analyseras. Vilka är det som inte reagerar om nu alla tycker att det är viktigt att alla gör det? I arbetslagens BRUK-skattning framgår att diskussioner pågår i arbetslagen och undervisar om demokrati, normer och värden och grundläggande demokratiska värderingar. Där har vi kommit relativt långt, men vi behöver jobba vidare med att få elever och vuxna att översätta det till arbetsformer. Analys: Trots återkommande utbildningstillfällen där vikten av att alla reagerar har lyfts, upplever fortfarande inte alla elever att vuxna alltid reagerar. Samtidigt upplever lärarna att de själva reagerar. Vid samtal med elever säger elever ofta att det som händer är subtilt och händer när lärare inte är i närheten. Antalet anmälningar om kränkningar till likabehandlingsgruppen har minskat under året. Även antalet föräldrar som kontaktat 7

8 skolledning och kurator i denna typ av ärenden har minskat. Skolans likabehandlingsgrupp, som består av representanter från alla arbetslag samt kurator och fritidsledare, uppmärksammar elever som verkar ensamma. Brukarundersökningens resultat stämmer inte överens med antalet konstaterade ärenden och den upplevelse de vuxna har på skolan över situationen. Skillnaden i resultat kan bero på att svarar att man har blivit utsatt för en kränkning, men man har inte upplevt den som så allvarlig att man har gått vidare med saken eller att man inte vågar eller vill gå vidare med den. Det skulle då kunna bero på att man inte tror att skolan kan hjälpa till. I skolans egen enkät framgår att eleverna vet vem de ska vända sig till om det känner sig utsatta. I brukarundersökningen svarar eleverna också att de känner sig trygga i skolan. Åtgärd matsal: Fortsätta med organiserade matvärdar. Mentorer hjälper eleverna med att hitta vägar så att ingen i klassen blir lämnad ensam. Åtgärd omklädningsrum: Undersöka om det går att sätta handdukskrokar på duschbåsen. Idrottslärarna uppdaterar alla klasser om vad som gäller kring ombytesschemat. Väcka frågan om klädnormer, som ska uppmärksammas vid föräldramöten utifrån diskussionsfrågor som är lika för alla klasser. Åtgärd korridorer: Toaletterna byggs om och ljudsisoleras. Lärare ska även fortsättningsvis röra sig i korridoren. Vår nya organisation med horisontella arbetslag innebär att elever från olika årskurser inte träffar varandra lika ofta i våra gemensamma utrymmen. Åtgärd smal norm: Ta fram ett diskussionsunderlag och plan till mentorerna att använda vid ett av årets föräldramöten för att engagera föräldrarna i problematiken. Åtgärd mobbning: Förtydliga vikten av och fortsätta diskussionen inom kollegiet om ett gemensamt förhållningssätt kring kränkningar och mobbning. I och med vår nya arbetslagsorganisation får frågan förnyad aktualitet. Kunskaper Källängens skola har fokus på läroplanens kunskapsuppdrag. Samma sak gäller för både våra elever och föräldrar. Förväntningarna är höga på våra elever från både lärare och föräldrar. I Elevens val erbjuds möjligheter till fördjupning i de olika ämnena. Rutinerna har utvecklas för elever i behov av särskilt stöd. Skolan har en hög andel elever med någon form av diagnos, som samtidigt inte ger någon påvisbar effekt på elevernas betygsresultat. En förhållandevis mycket hög andel har stöd av speciallärare/pedagog. Eleverna i åk 8 säger i brukarenkäten att de i mindre utsträckning än övriga Lidingöelever kan välja olika sätt att arbeta i skolan. Eleverna i åk 5 anger dock att de i högre mån än övriga Lidingöelever kan välja olika sätt att arbeta. I brukarenkäten framgår också att eleverna i åk 8 anser en mindre andel än Lidingösnittet att undervisningen gör dem nyfikna på att lära sig mer. I åk 5 är förhållandet det omvända. 8

9 När det gäller om pojkar och flickor får samma förutsättningar, har vi bättre resultat än Staden i stort för åk 5. I åk 8 har vi ett sämre resultat än Stadens genomsnitt. Eleverna i åk 8 är uppenbarligen mer missnöjda än eleverna i åk 5. Generellt gäller att yngre elever är mer nöjda än äldre. Frågorna kan också vara svåra att förstå för åk 5. Fokus på resultat och kunskap ökar med stigande ålder, vilket gör att skolan också upplevs som mer allvarstyngd med stigande ålder. På mellanstadiet upplevs att det finns mer utrymme för gemensamma aktiviteter. Alla nationella prov som numera ska genomföras låser upp hela vårterminen och hindrar effektivt gemensamma aktiviteter, även för årskurser som själva inte genomför proven. Den nya arbetslagsorganisationen som införs fr o m ht -14 med årskursvisa arbetslag har som ett av syftena att ge bättre förutsättningar för gemensamma schemabrytande aktiviteter. Även möjligheten att jobba i projekt ökas med den nya organisationen. Vår lokalbrist motverkar i sin tur detta, då vi inte har klassrum för att parallellägga hela arbetslaget i olika ämnen. Mål: Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap, utifrån dokumentet Förväntningar på medarbetare Analys: I brukarenkäten ligger vi under Stadens genomsnitt vad gäller studiero i åk 8, medan vi i åk 5 över Stadens genomsnitt. Även på Källängsråd och i samtal med föräldrar kommer ofta frågan om bristande studiero upp. Externa besökare har däremot en helt annan upplevelse, utan upplever att studieron är mycket god på skolan. Vikarier som vikarierar på flera skolor lyfter ofta fram att studieron på Källängen är mycket god i jämförelse med andra skolor. I den LJUS-utvärdering som gjorts under läsåret 12/13, men vars rapport kom först hösten -13 konstaterar utvärderingsgruppen att Källängen ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar nödvändiga kunskaper samt erbjuder en strukturerad undervisning. Arbetslagens efterfrågar i sina verksamhetsplaner mer utrymme för pedagogiska diskussioner, vilket även LJUS-utvärderarna påpekade. Åtgärd studiero: Ta upp frågan på Källängsrådet och tillsammans med föräldrarna vad studiero innebär. Ta upp frågan i arbetslagsråd och även där diskutera vad studiero innebär för att skaffa oss ett underlag för att kunna bestämma vilka åtgärder vi ska vidta Åtgärd pedagogiska diskussioner: Inom ämnena skapas ett ökat utrymme för ämnesdiskussioner genom att ämneskonferenser förläggs i kalendariet till varje vecka. 9

10 Elevernas ansvar och inflytande Organ för elevernas formella inflytande är klassråd, arbetslagsråd, elevråd och matråd. I Stadens brukarenkät svarar 85% av eleverna i åk 5 att de kan välja olika sätt arbeta och 85% svarar att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, vilket ligger i nivå med förra året resultat men något över Stadens genomsnittliga resultat. I åk 8 svarar däremot 49% att de kan välja olika sätt att arbeta och 50% svarar att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Här har resultaten försämrats markant och de ligger också under Stadens genomsnittliga resultat. Arbetslagens BRUK-skattning visar att lärarna är medvetna om att eleverna kan involveras mer. Analys: Våra elever har en rätt realistisk bild över vad som de kan påverka och säger också i de formella organen att de är nöjda med verksamheten samt att de blir lyssnade till. Elevrådsrepresentanterna upplever att de vid intervjuer tillsammans med utomstående känner sig misstrodda när de förmedlar att de är nöjda och att de förutsätts ha punkter de är missnöjda med. De yngre eleverna visar större engagemang än de äldre i frågor vad gäller skolan. Vi kan inte se några tydliga faktorer som skulle förklara varför resultaten i åk 8 har sjunkit. Eleverna säger samtidigt i brukarundersökningen att de tycker att de går i en bra skola, vilket gör resultaten svårtolkade. Kan det vara så att eleverna i åk 8 inte tycker att det är en viktig faktor att kunna påverka arbetssätten? Vad vill elever ha inflytande över? Vad är det viktiga i skolans verksamhet för elevernas uppfattning om kvalitet? Åtgärd: Diskutera med arbetslagsråden om deras syn på deras inflytande och kartlägga vilket inflytande man vill ha och hur det ska gå till. Skola och hem Varje termin genomförs ett föräldramöte i varje klass samt självklart utvecklingssamtal. De nya bestämmelserna kring utvecklingssamtal har lett till att vi gör ett digitalt underlag inför samtalen, där alla undervisande lärare får förmedla information efter Skolverkets mall till mentorn. Alla mentorer har i uppdrag att skriva veckobrev, för att hålla den fortlöpande kontakten. Våra föräldrar är aktiva och hör ofta av sig på eget initiativ när de har frågor eller funderingar och efterfrågar mycket information. De enskilda direktkontakterna har ökat markant både till lärare och skolledare, i huvudsak via mejl. I många klasser har man också olika trivselaktiviteter med skolpersonal, elever och föräldrar. 10

11 Föräldrarna har mycket synpunkter på kontakten med skolan och efterlyser en lärplattform. Vi ser fram emot att Lidingö stad äntligen bestämmer vilket system vi ska ha. Källängsrådet är skolans organ för samverkan med föräldrarna. Föräldrarna i varje klass väljer representanter. Syftet med dessa möten är dels att förmedla information till föräldrarna, dels att fånga upp föräldrarnas åsikter. Källängsrådet träffas 2-3 gånger/termin. Mötena har varit mycket välbesökta under året. Vi har där diskuterat hur vårt särskilda stöd på skolan uppfattas i ett föräldraperspektiv, hur de nya bestämmelserna kring skriftliga omdömen kommer att tillämpas, det nya betygssystemet, likabehandlingsplanen, ungdomars droganvändning på Lidingö samt hur samverkan mellan skola och föräldrar ska fungera. Källängens skola har haft ett stort söktryck under läsåret. Inget skolval har ägt rum detta läsår, eftersom gränsen mellan- och högstadium har flyttats från åk 6 till åk 7. Analys: De föräldrar som deltar på Källängsrådet visar stort engagemang och ger oss värdefulla synpunkter och representanteran för uppenbarligen rådets diskussioner vidare ut till klasserna. Avsaknaden på en gemensam lärplattform i Staden börjar bli besvärande. Föräldrar jämför med andra kommuner och skolor och det är svårt att år efter år svara att vi håller på med ett arbete för att landa i ett beslut. Detta förhindrar en effektiv och modern kommunikation med föräldrarna. Det finns också en tendens till att föräldrarna i större utsträckning vänder sig till skolan för att få information istället för att fråga det egna barnet. Föräldramötena på skolan håller ojämn kvalitet. Vi kan bli bättre på att använda föräldramötena som tillfällen att samverka med föräldrarna och inte bara förmedla information. Åtgärd: Skolledningen tar fram en plan för föräldramötesteman för olika årskurser för att underlätta för mentorerna. Skolan och omvärlden Skolan har haft en EU-skolambassadör, Erika Larsson, som har utvecklat internationella kontakter. Flera lärare har varit på olika utbildningar med EU-projektmedel, som har gett ett pedagogiskt uppsving. Ett Erasmus +-projekt har sökts. Elever och lärare från skolan har deltagit i Euromath på Cypern. Skolan har också deltagit i Kängurutävlingen i matematik, och en Källängselev i åk 4 kom på delad förstaplats, i åk 5 kom en Källängselev på plats 11 och en på plats 13. I åk 8 kom en Källängselev på plats 7. PRAO genomförs med två veckor vardera i åk 8 och 9. Studiebesök görs inom flera ämnen till olika religiösa samfund, riksdagen, Naturhistoriska riksmuséet m m. Flera klasser har varit på teaterbesök, bl a Jag ringer mina bröder. Världsbokdagen uppmärksammades med författarbesök i några årskurser. 11

12 Flera klasser deltar i Skräpplockardagarna. Vi kunde för åk 9 återigen genomföra en föreläsning om förintelsen, denna gånga med Iovan och Dina Rajs. Säker cykel har varit i klasserna på mellanstadiet. Biträdande rektor har varit i Frankrike och EU-skolambassadör i Österrike på studiebesök för att studera språkinlärning. Rektor har vari i Warszawa på studiebesök för att se hur man jobbat för att förbättre PISAresultat. Lärare har varit på Atlas-utbyte i USA för att studera läsförståelse. Klasser har varit på studiebesök i Riksdagen samt närvarat vid rättegångar. Skolans föräldrar blir inbjudna till Aktiv förälder. Den traditionella Källängsmusikalen genomförs i år med interna krafter tillsammans med elever i åk 9. Elever har deltagit i en EU-debatt på Europahuset i samarbete med andra skolor i Stockholm. Skolan har varje år ett tema kring dans tillsammans med Dansinspiratörerna. DN:s nutidsorientering genomfördes inte i år, då för få skolor hade anmält sig. På mellanstadiet genomförs kontinuerligt nyhetstävlingar. Analys: Skolan har öppnat upp sig mer mot omvärlden, i huvudsak kopplat till skolambassadörskapet. Samtidigt finns det hinder i vår skolas komplicerade organisation som helt utgår från de lokaliteter vi har till vårt förfogande. I åk 4-5 har man hemklassrum, medan man i åk 6-9 är 20 klasser som delar på 14 klassrum. Det styr hela schemat, som gör att vi delvis går i skift. Det motverkar flexibilitet och aktiviteter som går utanför det vanliga schemat och det ger också mycket små möjligheterna för arbetslagen att träffas och planera. Även om det är en fördel att eleverna är studiemotiverade, kan det också vara ett hinder för andra aktiviteter om de inte känns helt och fullt kopplad till skolarbete. Eleverna vill inte gå miste om lektioner. Åtgärd: Organisationsändringen fr o m hösten med årskursvisa arbetslag görs bl a med syfte att underlätta för schemabrytande aktiviteter. Vi ska återknyta till vår vision, Lust för lärande med hjärna och hjärta. Den nya arbetslagsorganisationen gör det naturligt att anknyta till den. Eftersom vår EU-skolambassadör lämnar skolan måste vi hitta en ny organisation för det internationella samarbetet. 12

13 Bedömning och betyg Resultat på Nationella proven årskurs 6 (128 elever) Ämne delprov Ej betyg F E D C B A S:a Engelska A Engelska B Engelska C Svenska A Svenska B Svenska C Ämne Ej betyg F E D C B A S:a Biologi-provbetyg Historia-provbetyg Engelska-provbetyg Matematik-provbetyg Svenska-provbetyg Betyg årskurs 6 (128 elever) Ämne - F E D C B A S:a Biologi ht Bild Engelska Fysik vt Kemi vt SO Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Slöjd Svenska Svenska som andra språk Teknik ht Totalt för årskursen

14 Resultat på Nationella proven årskurs 9 (126 elever) Ämne delprov Ej betyg F E D C B A S:a Engelska A Engelska B Engelska C Svenska A Svenska B Svenska C Ämne Ej betyg F E D C B A S:a Engelska-provbetyg Matematik-provbetyg Svenska-provbetyg Kemi provbetyg Samhällskunskap Betyg årskurs 9 (126 elever) Ämne - F E D C B A S:a Biologi Bild Språkval fr Språkval sp Språkval ty Engelska Fysik Geografi Historia Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andra språk Teknik Totalt för årskursen

15 Betyg årskurs 9 pojkar (56 st.) Ämne - F E D C B A S:a Biologi Bild Språkval fr Språkval sp Språkval ty Engelska Fysik Geografi Historia Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Totalt för årskursen Totalt antal betyg årskurs 9 flickor (70 st.) Ämne - F E D C B A S:a Biologi Bild Språkval fr Språkval sp Språkval ty Engelska Fysik Geografi Historia Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Totalt för årskursen

16 Analys Det sammanlagda resultatet är det bästa vi hittills har haft på Källängen för åk 9. En delförklaring kan vara att årskullen i åk 9 dominerades av flickor. Skillnaden i genomsnittligt betyg mellan pojkar och flickor har också minskat markant detta år jämfört med föregående år. I engelska åk 9 avviker betygen markant mot övriga ämnen, med 51 A. Samtidigt stämmer det väl med resultatet på nationella provet. Matematik avviker mot andra ämnen åt andra hållet, där 24 fick betyget E. Även religion har markant fler E än övriga ämnen, vilket blir särskilt intressant i jämförelse med övriga SO-ämnen. Även på A-nivån har SO-ämnena och musik markant färre betyg än övriga ämnen. Detta behöver vi analysera mer under kommande år. Flickorna har en större spridning över betygsskalan, medan pojkarna tenderar att klumpa ihop sig runt betyget C. Få pojkar når de riktigt höga betygen. Betygen följer vanligtvis de stereotyper som finns kring vad tjejer och killar ska klara bra respektive mindre bra. Ett ämne som dock avviker positivt i det sammanhanget är teknik, där tjejerna klarar sig betydligt bättre än killarna. Tjejerna tycks generellt vara mer ambitiösa och strävar mot att ta sig in på innerstadsgymnasieskolorna. Killarna verkar hellre söka gymnasieplats på ön, och nöjer sig med betyg som räcker för att komma in där. Det är tydligt att flickorna undersöker gymnasiemarknaden mycket mer aktivt. En slutsats blir då att flickorna vill ha fler dörrar öppna och kunna ta sig in där de vill. Det leder till att deras ambitionsnivå är högre. Samtidigt leder det till en tydligare stress bland flickorna. När det gäller resultat av nationella prov är överensstämmelsen i svenska och engelska mycket god med betygen i både åk 6 och 9. I de andra ämnena tenderar betygen att bli något högre än resultatet på de nationella proven. Skillnaden i dessa ämnen återfinns i första hand i i betygen D B, men endast i mindre omfattning i betygen E och A. Rättning av nationella prov har detta år skett i samarbete med Rudboda och Bodal. 5. Året som kommer Efter beslut i Staden kommer vårt prioriterade mål för nästa läsår att vara: Skolor och förskolor skapar förutsättningar för att minska diskriminering och kränkande behandling, utifrån våra värdegrundsord. Mot bakgrund av de analyser vi har gjort kommer våra fokusområden att vara följande: Normer och värden Vi har under flera år jobbat med i princip samma metoder kring normer och värden. Inför nästa läsår ändrar vi metod, och ska jobba mer med att skapa gemensamma traditioner, vikänsla i klasser, arbetslag och skola. Den nya arbetslagsorganisationen fr o m höstterminen ger bättre förutsättningar för detta. 16

17 Kunskaper Vi kommer att definiera begreppet studiero tillsammans med Källängsråd och alagsråd. Vi kommer att ägna mer tid åt ämneskonferenser. Elevernas ansvar och inflytande Vi tar reda på mer om vad eleverna vill ha inflytande över. När blir det meningsfullt att vara med i elevrådet? Skola och hem Vi ska utveckla föräldramötenas innehåll Skolan och omvärlden Vi ska hitta en ny organisation för det internationella samarbetet och aktualisera vår vision. 6. Rektors ansvar Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs inom en fast struktur. Grundstrukturen är denna: Arbetslagen upprättar verksamhetsplan utifrån det mål rektorerna har satt (Augusti) Skolledningen och arbetslagsledare följer upp/återkopplar lagens verksamhetsplaner (September/oktober) Arbetslagen gör en första utvärdering av verksamhetsplanen (vecka 44) Arbetslagen gör en andra utvärdering av verksamhetsplanen (runt sportlovet) Skolledningen och arbetslagsledare följer upp/återkopplar lagens verksamhetsplaner (Februari/mars) Arbetslagen gör en slututvärdering av verksamhetsplanen samt analyserar brukarenkäten (Maj) Kvalitetsredovisning upprättas där mål sätts inför kommande år (Juni) Som definition används Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap. Rektors pedagogiska ledarskap bedrivs genom insamlande av statistik och andra underlag, analyser kring utvecklings- och förbättringsområden. En biträdande rektor har delegerat ansvar från rektor att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan. Forum för det pedagogiska ledarskap är olika mötesformer, genom konkreta uppdrag till arbetslag eller ämnesgrupper, utvecklingsgrupper inom olika för skolan prioriterade processer, genom Veckonytt, de individuella medarbetarsamtalen, enskilda samtal som handledning, 17

18 vägledning eller liknande, studiedagar, APT, skapande av strukturer och förutsättningar för deliberativa samtal i olika grupperingar för att åstadkomma ett kollektivt lärande. 7. Framåtblick Nästa läsår går vi in i en ny organisation, men årskursvisa arbetslag. Vi hoppas att detta innebär höjd energinivå samt nya idéer när kolleger sätts samma i nya arbetslag som kan leda till en positiv utveckling. Källängens skola står i övrigt inför stora utmaningar i det att vi de kommande åren eftersom antalet klasser kommer att variera mellan staderna år från år. Svårigheterna att rekrytera nya lärare har också ökat markant de senaste åren, vilket leder till problem när vi ska ersätta många kolleger som går i pension. Föräldrarna är också missnöjda med att exempelvis ämnet Idrott och hälsa minskar på Källängens skola med den nya gemensamma Lidingö-timplanen. Våra lokaler är gamla och slitna. Infrastrukturen (ledningssystem m m) måste snart åtgärdas, då de aldrig har renoverats sedan skolan byggdes. Det finns inga planer hos Fastighetskontoret i kommande budget för sådana åtgärder, vilket då istället riskerar att sluta i akutåtgärder. Trots att skolan har blivit mycket stor elevmässigt hör vi av de flesta föräldrar att vi har ett stort förtroende för vår verksamhet samt ett gott rykte. Det finns inget som tyder på att förutsättningarna för våra kunskapsresultat i huvudsak kommer att förändras. Kommunens nya organisation för nyanlända ställer nya krav på vår verksamhet. Genomförandet fungerar inte i enlighet med nämndens beslut i UN 2012:328 om den nya organisationen. Även nu när Stadens organisation för särskilda undervisningsgrupper längre styrs av elevernas behov utav diagnoser skapas nya utmaningar för oss. Målet är att Källängen även fortsättningsvis ska vara bland landets bästa skolor. Det innefattar både kunskapsresultat, trivsel och trygghet. Hjärnan är inte ett skepp som ska fyllas, utan en eld som ska tändas. Plutarkos Patrik Nimmerstam Rektor Susanne Tistad Biträdande rektor Bilaga Källängens Likabehandlingsplan för läsåret 13/14 18