Edenryds skolans plan mot kränkande behandling

Transkript

1 1(9) Edenryds skolans plan mot kränkande behandling Planen omfattar grundskolan årskurs F tom år 6 samt fritidshemsverksamheten vid skolan. Ytterst ansvarig för planen: rektor Inga-Lill Cervin Bromölla kommun Postadress Utbildning Box Bromölla Besöksadress Storgatan 43 Telefon vx Fax E-post kommunstyrelsen@bromolla.se Webbplats Orgnr

2 2(9) Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Främjande och förebyggande insatser 3. Kartläggning 4. Utvärdering 5. Rutiner för skuta situationer 6. Kontaktpersoner 7. Definitioner

3 3(9) 1. Inledning Vår vision Daglig dos av kunskap, vänskap och social träning sprider förståelse för alla. Smarta elever vet vikten av: Kamratskap, och behandlar alla andralikadant som man själv vill bli behandlad. All personal på skolan skall ta aktivt avstånd från alla former av mobbing, rasism, trakasserier, diskriminering och kränkande behandling mellan elever och mellan personal och elever Planen gäller läsåret Förankring av planen Elevens delaktighet: klassråd och elevråd Vårdnadshavarens delaktighet: samrådsmöten och distribution. Personalens delaktighet: antaget på APT Ytters ansvariga för planen: Rektor Inga-Lill Cervin Verksamhetsformer som omfattas av planen: obligatoriska grundskolan samt fritidshemsverksamheten vid Hasselvikens fritids. 2. Främjande och förebyggande insatser Områden som berörs av insatserna: Diskriminering och/eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder samt kränkande behandling Mål och uppföljning För att främja ett hälsosamt klimat på skolan så strävar vi efter en trygg och trivsam miljö där hög vuxennärvaro, ett gott språkbruk och att föregå med goda exempel är en självklarhet. Detta gynnas av ett gott samarbete mellan elever, personal, klasser och föräldrar. Det är viktigt att alla vet vilka förväntningar vi som elever, föräldrar och personal har på varandra. Insats Det förebyggande arbetet börjar med struktur och med gemensamma klassregler som elever och personal tar fram, och vi främjar kamratskap med bl.a. klassöverskridande familjegrupper. Vår värdegrund bygger vi med hjälp av en KRAM dvs. Kamratskap, Respekt, Ansvar och Motivation. Att vår värdegrund är viktig visar vi genom att vi arbetar både spontant och planerat med denna i bl.a. diskussioner med eleverna. Var klass skapar ett Vi, där varje medlem är unik och bidrar till den gemensamma trivseln. Vi pedagoger berömmer, sätter gränser och kan framföra både positiv och negativ kritik. Vi pedagoger arbetar även nära er föräldrar och för en öppen dialog om vad som händer. Mindre konflikter klarar vi i första hans upp inom klassen.

4 4(9) Alla vuxna som har Edenryds skola som sin arbetsplats 3. Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi upprättar gemensamma trivselregler på skolan och kartlägger med jämna mellanrum den fysiska och psykiska miljön. Vi intervjuar eleverna och/eller låter dem svara på en enkät som blir underlag för kommande handlingsplan. Föräldrar erbjuds att delta i arbetet via samrådsmöten, föräldramöten och vid utvecklingssamtalen. Eleverna är delaktiga i det dagliga arbetet och efter ålder, och frågors art kan de påverka de beslut som fattas. Vi tar tempen på vår verksamhet: Genom enkäter, intervjuer, sociogram och observationer. Vi har rastvakter, klassråd, elevråd och utvecklingssamtal. Vi undervisar i livskunskap, har värderingsövningar och vid behov kill- och tjejgrupper. Genom hälsosamtal Resultat och analys Resultaten av kartläggningen analyseras av olika personal och elevgrupper Samt elevhälsoteamet. 4. Utvärdering Sker i klasserna och kollegiet samt genom hälsosamtal i årskurs 1 och 4 Årets plan ska upprättas senast oktober 2018 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering sker i elevgruppen och personalgruppen augusti- september 2018 Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor, personal, elvhälsoteam och elever och deras vårdnadshavare 5. Rutiner för akuta situationer Policy Vi accepterar aldrig någon form av diskriminering, mobbing eller annan kränkande behandling. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi att med all kraft se till att det upphör. Vi har olika samtalsmodeller (beroende på elevernas ålder och vad som framkommit), föräldranätverk och elevhälsoteamet till stöd och hjälp. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I en trygg miljö där eleverna och de vuxna har en god relation lyssnar vi alla på varandra. Spanar för att få en aning om vad som händer i och runt skoldagen/ skolmiljön.

5 5(9) Personal och elever samt föräldrar kan vända sig till Personalen på skolan, elevhälsoteamet, rektor samt huvudman för verksamheten Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Att välja ett visst sorts beteende får konsekvenser. Ibland kan en tillrättavisning vara tillräcklig men ibland måste det ske strukturerad träning individuellt eller i grupp. Elevernas beteende är vårt bedömningsinstrument. Man får alltid en andra chans att bete sig bättre, för alla kan bättre. Vi utgår från den enskildes känslor. Det som inträffat avgör vilka aktörer som behöver medverka för att det oönskade beteendet skall upphöra, och dessa kan vara skolledning, elevhälsoteam, polis, barn- och ungdomspsykiatrin, skolhuvudman m.fl. Vi följer den kommunövergripande arbetsgången vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa handlingar rapporteras och diarieförs hos huvudman. Arbetsgången finns på kommunens hemsida. barn och utbildning Vid enstaka situationer Första åtgärden är dock alltid samtal med de inblandade: elever, pedagoger och föräldrar. Vi pedagoger arbetar även nära föräldrar och för en öppen dialog om vad som händer. Mindre konflikter klarar vi i första hand upp inom klassen. Kontroll, uppföljning och rehabilitering är viktigt även om trakasserierna eller kränkningarna upphört. Vid upprepade situationer Se kommunövergripande rutiner barn och utbildning/mobbing-trygghet-sakerhet/ vuxen, klasslärare, elevhälsoteam, rektor Rutiner för uppföljning Se kommunövergripande rutiner barn och utbildning/mobbing-trygghet-sakerhet/ Klasslärare, mentor, elevhälsoteam, rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en vuxen på skolan diskriminerar eller kränker en elev skall rektor omedelbart kontaktas. Rektor ansvarar för att händelsen utreds och upphör. Rektor eller huvudman

6 6(9) Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av elev Anmäla kränkningen till rektor och/eller elevhälsoteamet samt anmäla i flexite. Rektor eller annan mottagare utser ansvarig utredare. Utsedd utredare ansvarar för dokumenterar. Förslag till åtgärd redovisas för berörda och skyddsombud Åtgärd genomförs och följs upp efter utsatt tid. Vid behov anlitas företagshälsovården Utvärdering Rektor eller huvudman 6. Kontaktpersoner Rektor Inga-Lill Cervin Kurator Lisa Rubin Specialpedagog Viktoria Persson Skolsköterska Elisabeth Lindgren 7. Definitioner Sju diskrimineringsgrunder Diskriminering är förbjudet om det beror på 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionsnedsättning 6. Sexuell läggning 7. Ålder. Dessa sju saker är våra diskrimineringsgrunder. Nu ska vi förklara vad de betyder. 1. Kön Kvinnor, män och transsexuella kan bli diskriminerade på grund av kön. En person som är transsexuell kan vara någon som vill ändra kön eller som har ändrat kön. Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av kön.

7 7(9) 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck Min identitet är min bild av mig själv. Jag som skriver den här texten är kvinna. Den som inte känner sig som kvinna och inte heller känner sig som en man har en identitet som är könsöverskridande. DO använder ordet könsidentitet. En transperson har en könsidentitet som överbryggar de vanliga gränserna. Det är förbjudet att diskriminera en transperson. En man som klär sig som en kvinna ska inte behandlas annorlunda. En kvinna som klär sig som en man ska inte heller behandlas annorlunda. Det kan vara diskriminering. 3. Etnisk tillhörighet Jordklotet är fullt av människor. Vi kommer från olika länder, olika nationer. Vi har olika nationaliteter till exempel finländare, svenskar och polacker. Alla människor har olika hudfärg. Vi kommer från olika kulturer. Vi kan tillhöra olika folk och bo i samma land. Det kan kallas att vi har olika etniska bakgrunder. I lagen kallas det för etnisk tillhörighet. Till exempel har samer sin etniska tillhörighet och romer har sin etniska tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. En människa kan till exempel vara både same och svensk. En annan människa har sin etniska bakgrund i Afrika, men är född i Sverige. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla människor kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering.

8 8(9) Om du behandlar en människa annorlunda för att du tycker att hon är annorlunda kan det vara diskriminering. Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av etnisk tillhörighet. 4. Religion eller annan trosuppfattning Det är förbjudet att diskriminera på grund av religion eller tro. Kristendom och islam är exempel på religioner. En annan trosuppfattning kan vara ateism. Den som är ateist tror inte på någon Gud alls. 5. Funktionsnedsättning En människa kan ha en funktionsnedsättning. Nedsatt syn eller nedsatt hörsel är exempel på det. Den som har en allergi mot jordnötter eller har svårt att gå har också en funktionsnedsättning. Ibland gör det saker krångligare. Ibland spelar det ingen roll om man är allergisk mot jordnötter eller inte. Det beror på var man är och hur miljön där ser ut. Det går inte att se alla funktionsnedsättningar. Några är osynliga. Du kan inte se att en person har problem inne i magen. Det kan till exempel vara problem med mage och tarmar eller oro och ångest. Du kan heller inte se om någon behöver extra hjälp för att kunna förstå, koncentrera sig eller sitta still. En lättläst text är nödvändig för några, men kan vara bra för alla. Om du bryter benet och därför åker rullstol en månad räknas inte det som funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. Lagen kräver längre tid för funktionsnedsättningen.

9 9(9) 6. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas om en människa blir kär i män, kvinnor eller både män och kvinnor. Den som blir kär i en person av samma kön kallas homosexuell. Den som blir kär i en person av motsatt kön kallas heterosexuell. Den som blir kär i både män och kvinnor kallas bisexuell. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av vem hon blir kär i. Det är diskriminering. 7. Ålder Ålder berättar hur gammal en människa är, hur många födelsedagar man haft. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av hennes ålder. Det kan vara diskriminering.