Kallelse till Socialnämnden

Transkript

1 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Socialnämnden Tid Onsdag den 18 februari 2015, klockan 18:00 Plats Plenum, Gymnasietorget 1, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Individ- och familjeomsorg (20 min) Yvonne Kokkola, verksamhetschef, informerar om verksamheten Arbete och försörjning (20 min) Maria Berglund, verksamhetschef, informerar om verksamheten Lex Sarah - ett viktigt verktyg i socialtjänstens kvalitetsarbete (10 min) Gabriel William Olsson, utvecklingsledare, informerar om bestämmelserna i Lex Sarah Ekonomisk rapport Elisabeth Gawelin, tillförordnad ekonomichef 4 Verksamhetsberättelse 2014 för socialnämnden SN-2014/ Ansökan om att utföra Daglig verksamhet - Nytida AB SN-2014/

2 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (3) 6 Ansökan om att utföra daglig verksamhet - Resursteamet i Stockholm AB SN-2014/ Ansökan om att utföra daglig verksamhet - Spakafé Happy, en daglig verksamhet Aktiebolag SN-2014/ Ansökan om att utföra hemtjänst - Arthur Vård & Omsorg AB SN-2014/ Ansökan att utföra hemtjänst - Assistans & Hemtjänst i Stockholm AB SN-2014/ Ansökan om att utföra hemtjänst - Assistans Runt Hörnan AB SN-2014/ Yttrande över Folkhälsomyndighetens förslag på föreskrifter och allmänna råd om kontrollköp av folköl och tobak SN-2015/ Icke verkställda beslut 31 december 2014 SN-2015/ Granskningen av verkställighet av vissa av socialnämndens beslut och besvarande av remisser 2014 SN-2015/ Anmälan om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande SN-2015/ Nedläggning av faderskapsutredning 16 Nedläggning av faderskapsutredning 17 Delgivningar 18 Anmälan om delegationsbeslut 19 Övriga frågor

3 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 3 (3) Huddinge den 2 februari 2015 Gunilla Helmerson Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

4 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2 februari 2015 SN-2014/ (4) HANDLÄGGARE Christina Löfberg christina.lofberg@huddinge.se Socialnämnden Verksamhetsberättelse 2014 för socialnämnden Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsberättelse 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Socialnämnden hemställer hos kommunstyrelsen att 2014 års överskott på 2,5 miljoner kronor överförs till nämndens tidigare balanserade överskott. 3. Socialnämnden begär hos kommunstyrelsen att 5,1 miljoner kronor av investeringsbudgeten 2014 får överföras till nämndens investeringsbudget Sammanfattning Verksamhetsberättelsen innehåller en redovisning av socialnämndens resultat för 2014 års verksamhet. Den sammanvägda bedömningen är att måluppfyllelsen för året är god. Bedömningen baseras på resultat inom målen Nöjda invånare, Hållbar samhällsutveckling, Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi samt generella uppdrag och strategiska utvecklingsområden. För samtliga mål bedöms måluppfyllelsen som god, utom Sund ekonomi där måluppfyllelsen bedöms vara mycket god. Socialnämnden redovisar ett positivt resultat på 2,5 miljoner kronor. I resultatet finns en justering på 7,5 miljoner kronor som har överförts till socialnämnden från äldreomsorgsnämnden för personer 65 år och äldre med LSS-insatser. Förvaltningen föreslår att hela överskottet för året, 2,5 miljoner kronor överförs till det balanserade överskottet samt att 5,1 miljoner kronor av 2014 års investeringsbudget överförs till inversteringsbudgeten POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

5 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2 februari 2015 SN-2014/ (4) Beskrivning av ärendet Socialnämndens verksamhetsberättelse 2014 Under 2014 har social- och äldreomsorgsförvaltningen arbetat utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål om Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling samt de två strategiska målen Attraktiv arbetsgivare och Sund ekonomi. Dessutom har förvaltningen arbetat med de av kommunfullmäktige beslutade generella uppdragen. Förvaltningen har också arbetat med kommunens strategiska utvecklingsområden. Nämnden har på de fyra fullmäktigemålen med tillhörande nämndmål bedömt graden av måluppfyllelse med hjälp av de kommungemensamma bedömningsnivåerna Mycket god, God, Godtagbar och Ej godtagbar. Även en sammanvägd bedömning av måluppfyllelsen för nämndens resultat gällande 2014 har gjorts. Nämnden bedömer att måluppfyllelsen är god på de två övergripande målen och det strategiska målet Attraktiv arbetsgivare. På det andra strategiska målet, Sund ekonomi bedöms måluppfyllelsen som mycket god. Den sammanvägda måluppfyllelsen för samtliga mål inklusive arbetet med de generella uppdragen 2014 och de strategiska utvecklingsområdena bedöms som god. Av de sex generella uppdragen bedöms fem stycken vara klara. För uppdraget om förbättrade livschanser för barn och unga kommer arbetet att fortsätta nästa år. Vad gäller arbetet med de identifierade riskerna i nämndens plan för intern kontroll 2014 så har hälften av riskerna åtgärdats under året. Resterande risker flyttas över till 2015 och det riskreducerande arbetet kommer att fortsätta. Flera av 2014 års risker var av omfattande karaktär och inte rimliga att genomföra på ett år. Förvaltningens process för arbetet med risker i verksamheten har under året stärkts. Bland annat har vikten av och ansvaret för egenkontrollen förtydligats i hela organisationen. Framtagna mallar för riskbedömningar används på förvaltningens olika nivåer både vid planering och vid uppföljning av internkontrollplanen. Bedömningen är att arbetet med den interna kontrollen är betryggande. Under året har förvaltningen gjort ett ambitiöst och framgångsrikt arbete med att implementera kommunens nya målbild för 2015 hos alla chefer. Socialnämndens ekonomiska bokslut 2014 Socialnämnden har för perioden redovisat ett överskott på 2,5 miljoner kronor, vilket är en förbättring i jämförelse med prognosen för helåret. Prognosen för helåret i delår 2 visade ett underskott på 16,1 miljoner kronor. Nämndens olika verksamhetsområden har arbetat intensivt med att få en budget i balans. Många faktorer har sammantaget bidragit till att förbättra

6 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2 februari 2015 SN-2014/ (4) förvaltningens resultat. Hit hör bland annat minskade försörjningsstödskostnader med 9,2 miljoner kronor och en överföring av medel till socialnämnden från äldreomsorgsnämnden avseende personer 65 år och äldre med LSS-insatser. Dessutom har fördelning av balanserade flyktingmedel samt en redovisningsteknisk förändring gällande intäkter för ensamkommande flyktingbarn, där Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) i november 2014 kom med förtydligande riktlinjer, påverkat resultatet positivt. Resultatöverföring mellan åren Enligt ekonomistyrningsprinciperna för Huddinge kommun, för nämnd med sig hela balansresultatet (över- och eller underskott) till nästa år. Nämndens egna kapital får enligt de nya reglerna maximalt uppgå till tre procent av nämndens budgetomslutning. Nämndens förslag till kommunstyrelsen är att överskottet på 2,5 miljoner kronor överförs i sin helhet till tidigare års balanserade underskott. Det innebär att socialnämndens balanserade överskott uppgår till 1,9 miljoner kronor, under förutsättning att kommunstyrelsens prövning av nämndens överföring blir som förslaget. Ingående balans 2013 Överfört från 2013 Ingående balans 2014 Förslag till överföring 2014 Totalt balanserat överskott -0,6 mnkr 0 mnkr -0,6 mnkr 2,5 mnkr 1,9 mnkr Förvaltningens synpunkter I bilagd verksamhetsberättelse lämnar förvaltningen sin redogörelse kring mål och uppdrag, ekonomi och investeringar för verksamhetsåret Förvaltningen anser att måluppfyllelsen är god på den sammanvägda bedömningen för resultatet på alla mål, mått, generella uppdrag och strategiska utvecklingsområden. Alla fullmäktigemålen når måluppfyllelsen god, utom målet Sund ekonomi som bedöms som mycket god. Förvaltningens process för arbetet med intern kontroll bedöms som betryggande. Kommunens nya målbild för 2015 har implementerats i hela förvaltningen.

7 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2 februari 2015 SN-2014/ (4) Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Bilagor Verksamhetsberättelse 2014 för socialnämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen Christina Löfberg Utvecklingsledare

8 SN 2014/4277 Verksamhetsberättelse 2014 för socialnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen/kvalitetsenheten FEBRUARI 2015

9 Innehåll Huddinges styrmodell... 3 Måluppfyllelse... 4 Förbättringsområden... 5 Årets händelser... 5 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 7 Socialnämndens mål och resultat... 8 Förvaltningens hörnstenar... 8 Nöjda invånare... 8 Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Uppdrag från kommunfullmäktige... 43

10 Huddinges styrmodell Huddinges styrmodell är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra (Förbättringshjulet/PUFF). Arbetsprocessen tillsammans med den levande dialogen leder till ständiga förbättringar. I verksamhetsberättelsen för 2014 följer nämnden upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan I verksamhetsberättelsen beskrivs och bedöms måluppfyllelse för året. Utifrån resultat och bedömning föreslås vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Verksamhetsberättelsen med bedömning av måluppfyllelse blir då ett viktigt underlag för dialog och prioritering av förbättringsområden. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. Det som utvärderas är hur väl nämnden har lyckats nå de mål för året som sattes i verksamhetsplanen. Underlag för bedömning är både resultat, utvecklingsåtaganden och uppdrag från kommunfullmäktige. Kriterier för bedömning av måluppfyllelse Dessa kriterier används för att bedöma måluppfyllelsen inom socialnämndens verksamheter: Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen Som grund för bedömning används Resultat i förhållande till etappmål Mycket god över den nivå som är planerad God i nivå med vad som är planerat Godtagbar under den nivå som är planerad, annat kan ha skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Ej godtagbar under den nivå som är planerad Resultat o Jämfört med etappmål o Förändring över tid o Jämfört med andra Kommunfullmäktiges generella uppdrag Analyser i verksamhetsberättelsen, inkluderar att ta hänsyn till annat som har skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Annat som förvaltningen eller nämnden väljer som viktigt för bedömning av måluppfyllelsen Mycket god Mer än en procentenhet över etappmålet. God Mellan en procentenhet över och två procentenheter under etappmålet. Godtagbar Tre till sju procentenheter under etappmålet. Ej godtagbar Åtta eller fler procentenheter under etappmålet. SOCIALNÄMNDEN 3

11 Måluppfyllelse Nöjda invånare Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är god. Resultatet i årets brukarundersökning ligger under etappmålen på samtliga fyra nämndmål, vilket talar för bedömningen ej godtagbar. Etappmålen är dock satta utifrån tidigare års undersökningar med resultat från både utförare och myndighetsutövning. Årets undersökning omfattar i stort sett enbart myndighetsutövning. Det är en känd företeelse att nöjdheten är lägre inom myndighetutövning än inom utförarverksamheten, vilket kan vara en förklaring till årets låga resultat i förhållande till etappmålen. Förvaltningens arbete med nämndmål, generella uppdrag, politiska prioriteringar och strategiska utvecklingsområden har i stort följt planeringen för året, och på några områden går det redan att se positiva resultat. Förvaltningens personal har med stort engagemang arbetat med mångfaldshandboken Blandat är bäst, som bland annat har frågor kring bemötande. Sammantaget gör detta att nämnden bedömer att måluppfyllelsen är god. I bedömningen ingår även arbetet med generella uppdrag och strategiska områden. Hållbar samhällsutveckling Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är god. Målet består av sju olika nämndmål, vilket gör bedömning för hela målet svår. Resultaten på nämndmålens olika mått är dessutom utspridda på samtliga bedömningsnivåer. Av de totalt sju nämndmålen får två, jämlikhet och positivt näringslivsklimat bedömningen mycket god, utifrån mycket goda resultat på etappmålen. Nämndmålen ekosystem i balans, demokrati och folkhälsa når bedömningen god. Övriga två, internationellt arbete samt väl fungerande styrnings- och uppföljningsprocesser, ges bedömningen godtagbar. I det sistnämnda målet finns bland annat bedömningen ej godtagbar för resultatet på uppföljningen av antalet åtgärdade risker i nämndens plan för intern kontroll. Den sammantagna bedömningen av måluppfyllelse blir därmed god. I bedömningen ingår även arbetet med generella uppdrag och strategiska områden. Attraktiv arbetsgivare Måluppfyllelsen på det strategiska målet attraktiv arbetsgivare bedöms som god. Socialnämnden har ett övergripande gott resultat i medarbetarenkäten med en hög svarsfrekvens. Samtliga mått i medarbetarenkäten överstiger de satta riktvärdena. Den totala sjukfrånvaron har ökat jämfört med samma period föregående år, och når inte upp till nämndens etappmål. Den totala korttidsfrånvaron har minskat något och når etappmålet. Korttidsfrånvaron för kvinnor har däremot ökat det senaste året och når inte etappmålet. Arbetet med det generella uppdraget att utveckla kommunen som en attraktiv arbetsgivare har genomförts inom ramen för ett kommunövergripande projekt och samordnats med kommunens visions- och varumärkesarbete. Åtagandena för året har genomförts enligt plan. Sund ekonomi Socialnämndens resultat för 2014 är 2,5 miljoner kronor. Förutsättningarna att hålla budget har varit svåra, vilket signalerades redan i nämndens verksamhetsplan för I delår två visade helårprognosen på ett underskott med 16,1 miljoner kronor. Många faktorer har sammantaget bidragit till att förbättra förvaltningens resultat. Hit hör bland annat minskade försörjningsstödskostnader med 9,2 miljoner kronor och en justering från äldreomsorgsnämnden av medel avseende personer 65 år och äldre som har LSSinsatser. Dessutom har fördelning av balanserade flyktingmedel samt en redovisningsteknisk förändring gällande intäkter för ensamkommande flyktingbarn påverkat resultatet positivt. Årets resultat innebär att nämndens balanserade resultat blir 1,9 miljoner kronor mot -0,6 miljoner kronor förra året. Sammantaget innebär detta att nämnden bedömer måluppfyllelsen som mycket god. Sammanvägd bedömning Socialnämndens sammanvägda bedömning är att måluppfyllelsen är god. Bedömningen grundar sig på att måluppfyllelsen för tre av nämndens fyra mål är god. För det fjärde målet om sund ekonomi bedöms måluppfyllelsen vara mycket god. I bedömningen ingår också arbetet med generella uppdrag och strategiska utvecklingsområden. För samtliga mål är bedömningen gjord utifrån resultat på mått i förhållande till etappmål, jämförelse mot tidigare resultat och i vissa fall även jämförelser med resultat i länet samt övrigt arbete som skett under året. 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

12 Förbättringsområden Utifrån bedömningen av årets måluppfyllelse redovisas här förbättringsområden som har identifierats för ökad måluppfyllelse för kommande planeringsperioder. Inom biståndskansliet är ett förbättringsområde under nästa år att öka andelen upprättade samordnade individuella planer, SIP:ar, för personer med behov av samordnade insatser mellan kommunen och landstinget. Det är ett sätt att dels stärka den enskildes delaktighet i planeringen när det krävs insatser från både kommun och landsting, dels att säkra att insatserna samordnas på bästa sätt. Inom funktionshinderområdet i egen regi gäller fortsatt kompetensutveckling inom området bemötande samt fortsatt utveckling av metoder och evidensbaserad praktik inom hela verksamheten i syfte att stärka god kvalitet på tjänsterna. Verksamheten kommer också att ta fram strategier som ska stärka delaktigheten för brukarna. Som stöd i det arbetet kommer Socialstyrelsens kunskapsstöd till verksamheter för personer med funktionsnedsättning att användas. Inom individ- och familjeomsorgen kommer arbetet utifrån de nya föreskrifterna gällande våld i nära relationer att fortsätta. Utmaning och ambition är att anpassa bemanning och insatser efter barns, ungdomars och vuxnas behov. I syfte att stärka det uppsökande och förebyggande arbetet riktat till barn i åldern 0 12 år och deras föräldrar har beslut tagits att skapa en ny enhet. I enheten ingår förutom det uppsökande och förebyggande arbetet även fyra familjecentraler för barn 0 5 år och gruppverksamheter för barn 4 12 år. Arbete och försörjning fokuserar på att fortsätta utveckla arbetssätt och metoder som syftar till att stödja långvariga försörjningsstödstagare till att bli självförsörjande. Verksamhetens insatser ska vara individuellt anpassade och flexibla utifrån brukarnas behov samt förändringar på arbetsmarknaden. Inför nästkommande brukarundersökning 2016 är ambitionen att i samarbete med verksamheterna fortsätta att utveckla metoder för att mäta brukarnas nöjdhet med verksamheten utifrån kvalitetsområdena i nästa års verksamhetsplan. Årets händelser Biståndskansliet har under året haft svårigheter att rekrytera biståndshandläggare med erfarenhet av myndighetsutövning. Det är ett problem som fler myndighetsutövande verksamheter har. För att klara arbetet vid biståndskansliet har verksamheten anlitat konsulter. Samtidigt som det har varit svårt att rekrytera biståndshandläggare har volymerna av nya ärenden inom områdena LSS 1 och socialpsykiatri fortsatt att öka. Detta beskrivs närmare under ekonomi- och statistikavsnittet. Kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i egen regi har genomförts dels i egen regi, dels via Forum Carpe inom bland annat dokumentation, metoder, lågaffektivt bemötande och specialpedagogik. Runt 90 procent av medarbetarna inom funktionshinderområdet har tagit del av kompetensutvecklingsinsatser, varav en del har deltagit i flera insatser. 1 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Inom funktionshinderområdet i egen regi har ett utvecklingsarbete påbörjats vid daglig verksamhet. Det är ett resultat av seminarier som har genomförts under året med brukare, företrädare och medarbetare. Arbetet syftar till förbättringar inom området bemötande samt att utveckla och förändra de aktiviteter som verksamheterna erbjuder brukarna. Detta är också en förberedelse inför att verksamheten under 2015 kommer att bli konkurrensutsatt, när daglig verksamhet blir en kundvalsverksamhet. Huddinge kommun har under 2014 fått ta emot ett stort antal ensamkommande barn och unga. Verksamheten har planerat och anpassat bemanning och insatser för ett gott mottagande. I samband med det framgångsrika arbetet med sociala insatsgrupper uppmärksammades ett stort antal ungdomar med omfattande behov av vård, vilket innebar flera kostnadskrävande institutionsplaceringar. Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har blivit färre under 2014 och kostnaderna för försörjningsstöd har mins- SOCIALNÄMNDEN 5

13 kat med 9,2 miljoner kronor. Flertalet av de brukare som fått Huddingejobb har varit fortsatt självförsörjande efter avslutad insats. Under 2014 startade förvaltningen ett projekt med uppdraget att optimera och förnya förvaltningens verksamhetssystem. Projektet omfattar förvaltningens alla verksamheter. Under året har en projektorganisation etablerats och arbetat med behovskartläggning och framtagning av verksamhetens krav. Detta kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet med att prioritera och införa IT-funktionalitet som syftar till mer effektiva processer, ökad rättssäkerhet och transparens för invånarna samt ökade möjligheter till verksamhetsutveckling. 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

14 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Arbetet med kommunens varumärke har löpt på enligt plan under året. Under 2014 har socialnämndens verksamheter prioriterat kärnvärdet mångfald. Under 2014 har alla enheter i förvaltningen arbetat med den handbok om mångfald och diskriminering som förvaltningen har tagit fram. Materialet omfattar alla diskrimineringsgrunder och används för att öka medvetenheten om mångfaldsfrågor och jämlikhet bland medarbetarna. I såväl den interna som externa kommunikationen har kärnvärdet mångfald lyfts fram. Det fokuserade arbetet kring mångfald har varit framgångsrikt på flera sätt. Under 2014 genomförde RFSL en kommunundersökning där de redovisar och utvärderar kommunernas arbete med HBT-frågor. Huddinge kom på plats två i länet och på plats tolv i landet. Även arbetet med att skapa en förståelse för varumärket hos alla medarbetare har löpt på enligt plan. SOCIALNÄMNDEN 7

15 Socialnämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget Målen är sammanställda i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt nämndens bedömning av måluppfyllelsen för året. Efter tabellerna följer text där nämnden beskriver måluppfyllelse och vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras. Förvaltningens hörnstenar För att kunna leverera bästa möjliga tjänster till Huddinge kommuns invånare, utifrån nämndens uppdrag och mål, har social- och äldreomsorgsförvaltningens ledningsgrupp formulerat fyra hörnstenar i det strategiska arbetet. Hörnstenarna anger viljeinriktningen i det strategiska arbetet, och beskriver det önskade läget. För varje hörnsten finns det ett antal framgångsfaktorer med tillhörande åtgärder och aktiviteter. Inför varje nytt verksamhetsår prioriterar ledningsgruppen ett antal åtgärder som ska bidra till att det önskade läget uppnås. Åtgärderna och aktiviteterna ska bidra till att nämnden når etappmålen för året. De fyra identifierade hörnstenarna är ledarskap, kund- och brukarorienterat synsätt, mångfald samt e-förvaltning. Nöjda invånare Socialnämndens mål och resultat Nämnden har fyra nämndmål för det övergripande målet nöjda invånare. Dessa är hög tillgänglighet, gott bemötande, hög delaktighet och individuella tjänster av god kvalitet. Målen följs upp med stöd av en brukarundersökning där brukarna tillfrågas om sin upplevelse av hur väl kommunen uppfyller målen. Brukarundersökningar inom socialnämndens område genomförs vartannat år sedan Det innebär att det senaste resultatet är från Undersökning genomfördes under en månad och 519 brukare fick möjligheten att delta. Totalt 190 personer besvarade enkäten, varav 90 kvinnor och 80 män samt 20 personer som inte uppgivit kön. Det ger en svarsfrekvens på 37 procent. Inom Arbete och försörjning och individ- och familjeomsorgen har enkäter delats ut av handläggare inom myndighetsutövning. För funktionshinderområdets myndighetsutövning har enkäter skickats hem till de brukare som har haft kontakt med biståndskansliet. Inom funktionshinderområdet i egen regi har en mindre omfattande enkät genomförts vid två utförarenheter. Resultaten analyseras på detaljnivå inom respektive verksamhet, och i verksamhetsberättelsen redovisas endast det övergripande nämndresultatet. Svarsfrekvensen i årets undersökning var i likhet med tidigare år låg, och därför bör resultatet tolkas med försiktighet. Att svarsfrekvensen sjunker är inte unikt för socialnämndens verksamheter, utan det är en allmän trend i sam- 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

16 hället, som även Statistiska centralbyrån har lyft som ett stort problem. Hänsyn bör också tas till att nämndens etappmål för 2014 är satta utifrån resultat från tidigare års undersökningar där utförarverksamheten inom både Arbete och försörjning och individ- och familjeomsorgen ingick. Oftast får utförarna ett högre resultaten av brukarna i nöjdhetsundersökningar Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Hög tillgänglighet (1.2, 1.3) än myndighetsutövningen. Eftersom undersökningarna 2012 och 2014 skiljer sig åt så pass mycket är det inte möjligt att göra detaljerade jämförelser av resultaten över tid, varför endast resultat från 2014 redovisas i tabellen nedan. I den övergripande analysen görs dock i texten viss jämförelse mellan åren. Etappmål 2014 Bedömning Brukare som är nöjda med tillgängligheten 2, procent Mått om tillgänglighet, procent: - e-postsvar inom två dagar 3 - missade telefonsamtal 4 - information på kommunens webbplats 5 Totalt: 65 - Kvinnor: 58 - Män: (60) 62 (-) IFO, AoF: 100 (100) FO: 77 (77) Gott bemötande (1.2, 1.5) Brukare som är nöjda med bemötandet 2, procent Brukare som upplever sig diskriminerade i kontakten med verksamheten, procent Enheter som har arbetat med mångfaldshandboken, procent Totalt: 74 - Kvinnor: 73 - Män: 75 Finns inget resultat Hög delaktighet (1.2, 1.3, 1.4) Brukare som är nöjda med möjligheten till delaktighet 2, procent Mått om delaktighet: - aktuella genomförandeplaner, andel Totalt: 71 - Kvinnor: 73 - Män: 70 Går ej att redovisa 78 - Individuella tjänster av god kvalitet (1.1, 1.2, 1.4) Brukare som är nöjda med kvaliteten på tjänsterna 2, procent Brukare som är nöjda med verksamheten, index Totalt: 73 - Kvinnor: 73 - Män: 77 Finns inget resultat 80 80,0 Mått om rättssäkerhet, handläggning, dokumentation, procent: - utredningar med förlängningsbeslut inom barn och ungdom, procent 2014 (2013) - avslutade dygnet-runt-placeringar där uppföljningsstödet UBU 6 har använts, procent (18) 22 (-) Brukarundersökning genomförd Årligen återkommande mätning i kommunen som genomförs av JSM Telefoni. 4 Statistik från kommunens växel över kommande telefonsamtal. 5 Undersökning av kvaliteten på kommunens hemsidor. Genomförs årligen av Sveriges kommuner och landsting. 6 Uppföljning av insatser för barn och unga SOCIALNÄMNDEN 9

17 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Bedömning - andel uppföljda beslut i pågående insats som är tidsbestämda Försörjningsstödstagare som har - deltagit i arbetsmarknadsinsats, procent 2014 (2013) varav - gått till arbete eller studier efter arbetsmarknadsinsats, procent (2014 och 2013) 100 Huddingejobb blir 150 varav andel självförsörjande efter avslutad insats, procent, 2014 Går inte att redovisa 35 (-) 75 (53) Genomsnittlig tid som brukare erhåller försörjningsstöd, månader 2014 (2013) 21,7 (20,2) <23,5 Brukare som gått från daglig verksamhet till arbete eller studier, antal, 2014 HSL-index (2013) Läkemedelsavvikelser, antal, 2014 (2013) Läkemedelsavvikelser som har hanterats enligt rutin, andel, 2014 (2013) 3 91,8 (60,8) 131 (155) 82 (90) Andel läkemedelsavvikelser som följer rutin, andel personal som under året har gått utbildning i hygienrutiner samt personalens självskattning om hygienarbetet på arbetsplatsen. 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

18 Måluppfyllelse nöjda invånare Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är god. Resultatet i årets brukarundersökning ligger under etappmålen på samtliga fyra nämndmål, vilket talar för bedömningen ej godtagbar. Etappmålen är dock satta utifrån tidigare års undersökningar med resultat från både utförare och myndighetsutövning. Årets undersökning omfattar i stort sett enbart myndighetsutövning. Det är en känd företeelse att nöjdheten är lägre inom myndighetutövning än inom utförarverksamheten, vilket kan vara en förklaring till årets låga resultat i förhållande till etappmålen. Förvaltningens arbete med nämndmål, generella uppdrag, politiska prioriteringar och strategiska utvecklingsområden har i stort följt planeringen för året, och på några områden går det att redan se positiva resultat. Förvaltningens personal har med stort engagemang arbetat med mångfaldshandboken Blandat är bäst, som bland annat tar upp frågor kring bemötande. Sammantaget gör detta att nämnden bedömer att måluppfyllelsen är god. I bedömningen ingår även arbetet med generella uppdrag och strategiska områden. Hög tillgänglighet Information är en viktig kvalitetsfaktor för att verksamheten ska upplevas som tillgänglig. Vid behov ska det också vara lätt att komma i kontakt med verksamheten. Det kan till exempel handla om att snabbt få svar på frågor via telefon, brev, e-post eller snabbt få tid för ett personligt möte. Det handlar också om informationen i trycksaker samt på kommunens webbplats och i sociala medier. Även den fysiska tillgängligheten till verksamhetens olika lokaler ingår i nämndmålet. Undersökningen 2014 visar att 65 procent av brukarna är nöjda med tillgängligheten, vilket ska jämföras med etappmålet på 75 procent. Männen är betydligt mer nöjda än kvinnorna, 73 procent mot 58 procent. Skillnaden är tydligast inom funktionshinderområdet och vid biståndskansliet. Tidigare års undersökningar har resultatmässigt legat runt 70 procent vad gäller tillgänglighet, och har i likhet med årets resultat inte nått etappmålet. Att det i år skiljer tio procentenheter mellan resultat och etappmål behöver inte tyda på en allvarlig försämring, eftersom årets undersökning nästan enbart omfattar myndighetsutövning. Tidigare år har både myndighetsutövning och utförande verksamhet ingått i undersökningen. Inom myndighetsutövning brukar resultaten bli lite lägre än för utförarna. Skillnaden mellan hur kvinnor respektive män har svarat är stor vad gäller hur man upplever tillgängligheten. Så stor har skillnaden mellan könen aldrig varit på något av nämndmålen i undersökningarna 2012 eller tidigare. Det finns all anledning för verksamheterna att här göra en djupare analys för att finna orsaker och kunna vidta åtgärder. Bland annat bör det utredas om det handlar om skillnader i den faktiska tillgängligheten eller om kvinnorna och männen har olika förväntningar på hur tillgänglig socialtjänsten ska vara. Förvaltningens arbete med att skapa god tillgänglighet Samverkan med servicecenter Biståndskansliets samverkan med kommunens servicecenter har under året löpt enligt plan genom regelbundna möten. Ett resultat av samverkan är att servicecenter numera gör tidsbokningen i färdtjänsthandläggarnas kalendrar för brukare som vill ansöka om färdtjänst. På detta sätt behöver den sökande bara ta en kontakt med kommunen för att få tid för ett möte. Under året inrättade biståndskansliet tillsammans med servicecenter en e-postlåda dit kommunens växel och servicecenter skickar frågor från invånare när handläggaren inte är tillgänglig. E-postlådan har sedan inrättandet använts regelbundet och bidragit till att underlätta kontakter mellan invånare och biståndkansliet. Familjecentralen i Vårby påbörjade ett samarbete med servicecenter under hösten 2013 för att öka servicen till invånarna i området. Det har handlat om samhällsinformation och att svara på frågor från besökarna på familjecentralen, till exempel frågor om försörjningsstöd, om Försäkringskassan med mera. Samarbetet föll väl ut och under hösten 2014 har Flemingsbergs familjecentral följt det goda exemplet med nära service till invånarna. Barnsektionen erbjuder invånarna i kommunen service i form av telefonrådgivning. En tillgänglighetsmätning har genomförts utifrån SKL:s modell (tillgänglighet i första linjen). Mätningen gjordes våren 2014 gällande tillgängligheten från första kontakt till besök hos socialtjänsten. Resultaten av mätningen visar att majoriteten erbjöds råd och stöd direkt i telefonen eller erbjöds tid för personligt möte inom 1 15 dagar. Tillgänglighet inom Arbete och försörjning Arbete och försörjnings nya teambaserade organisation har ökat tillgängligheten genom att flera yrkesfunktioner träffar brukaren i gemensamma besök istället för att brukaren måste komma till flera möten. Socialsekreterarna använder sig av ett bokningssystem där brukaren själv kan boka in besök, vilket även det bör ha ökat tillgängligheten för brukarna. Åtgärderna för att förbättra tillgängligheten har under året löpt enligt plan. SOCIALNÄMNDEN 11

19 E-post Förvaltningens policy för hantering av e-post har reviderats, en handbok har tagits fram och en intern informationssatsning har genomförts under året. Syftet är att förbättra svarstiderna, bemötandet och kvaliteten på e- postmeddelandena. Informationssatsningen har slagit väl ut och förbättrade resultat syns i kommunens e-postmätning gällande svarstider, bemötande och kvaliteten på e- postmeddelanden. Telefonservice Inom individ- och familjeomsorgen, funktionshinderområdet samt Arbete och försörjning besvarades 39 procent av det totala antalet inkomna telefonsamtal under Därutöver mottogs 38 procent av telefonsamtalen i röstbrevlåda med möjlighet att tala in ett meddelande och tolv procent av telefonsamtalen fick inget svar alls. Siffrorna för Arbete och försörjning är inte säkerställda då samtal inom det callbacksystem som enheten använder inte ingår i statistiken. Callbacksystemet innebär att den uppringande får besked om en tidpunkt då handläggaren ringer upp. Vid biståndskansliet besvarades 20 procent av de inkomna telefonsamtalen 2014 och i 60 procent av samtalen möttes den uppringande av telefonsvarare. Fem procent av telefonsamtalen fick inget svar alls. Varje verksamhet har fått del av sitt eget resultat för analys och förbättringsåtgärder. Inom biståndskansliet har ett arbete gjorts för att förbättra svarsfrekvensen. Förbättringsåtgärderna innebär att den uppringande kan tala in ett meddelande om berörd medarbetare inte har möjlighet att svara. En förklaring till att förhållandevis många inkommande telefonsamtal vid biståndskansliet möts av en telefonsvarare, är att arbetet som biståndshandläggare i hög utsträckning innebär personlig kontakt med brukaren i form av hembesök och kontorsbesök. Biståndshandläggare är därför under delar av dagen inte på plats och kan inte ta emot telefonsamtal. Däremot återkopplar biståndshandläggaren alltid inom 24 timmar och inga klagomål har inkommit gällande bristfällig återkoppling. Förvaltningen har under året även haft återkommande problem av teknisk natur när det gäller telefonin. Förvaltningen har gjort felanmälan och felsökningsarbete pågår i kommunen tillsammans med leverantören. Förvaltningen följer och analyserar telefonstatistiken med regelbundenhet. Årsresultatet visar att det i förvaltningen finns behov av åtgärder för att förbättra telefonservicen vad gäller inkommande telefonsamtal. Kvaliteten på kommunens webbplats Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför årligen en granskning av samtliga kommuners webbplatser. Granskningen omfattar ett antal frågor där svaret ska gå att finna på kommunens webbplats. Resultatet för Huddinge kommun inom området individoch familjeomsorg inklusive försörjningsstöd var 100 procent. I jämförelse med övriga kommuner i Stockholms län befinner sig Huddinge i topp tillsammans med tio andra kommuner. Resultatet för Huddinge kommun inom funktionshinderområdet var liksom föregående år 77 procent. I Stockholms län har två andra kommuner ett bättre resultat. Inom funktionshinderområdet har det varit svårt att förbättra resultatet, bland annat på grund av att två av frågorna i mätningen inte ligger inom socialnämndens ansvarsområde 8. Ett par av frågorna rör dessutom service som Huddinge inte tillhandahåller. Det handlar om möjligheten att ansöka om färdtjänst och parkeringstillstånd via kommunens webbplats. Inför 2015 har därför etappmålet ändrats till 77 procent. E-tjänster Förvaltningens arbete med e-tjänster har under året främst varit kopplat till det pågående projektet med att förnya verksamhetssystemet. Under projektets arbete med behovsinventering och framtagning av krav har utvecklingsområden identifierats för fortsatt arbete med bland annat e- tjänster. Sociala medier Arbetet med informationstillgänglighet och sociala medier har löpt enligt plan under året. Socialnämndens verksamheter har ytterligare ökat antalet inlägg på Huddinge kommuns officiella Facebooksida. Flera verksamheter har en egen Facebooksida, till exempel ungdomsmottagningen, Mobila teamet, Jourhem Syd och familjecentralen i Flemingsberg. Under året har Stödcentrum för unga brottsutsatta startat egen Facebooksida. Ett annat exempel på användningen av sociala medier är att kommunens alkoholhandläggare via kommunens Facebooksida rekryterade fem ungdomar för att arbeta med provköp av tobak. Tillgänglighet i lokaler Flera verksamheter genomförde under våren en inventering för att upptäcka enkelt avhjälpta hinder i lokalerna. Barnoch ungdomssektionerna inom individ- och familjeomsorgen har ökat tillgängligheten till lokalerna på Röntgenvägen genom ett nytt passersystem anpassat till personer med funktionsnedsättning. Måluppfyllelse tillgänglighet Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är godtagbar. Resultatet i årets brukarundersökning ligger under etapp- 8 Ansökan om parkeringstillstånd ligger på natur- och byggnadsnämnden. Den andra frågan avser fysisk tillgänglighet i kommunens allmänna lokaler. 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

20 målet, vilket skulle tala för bedömningen ej godtagbar. Resultatet vägs dock upp av att flera åtgärder har vidtagit under året för att förbättra tillgängligheten, där till exempel revidering av e-posthantering redan haft positiv effekt. Vad gäller telefonservice finns anledning till fortsatta förbättringsåtgärder. Gott bemötande Bemötandet är ytterligare en viktig kvalitetsfaktor för hur brukarna upplever kontakten med verksamheten. Det handlar i hög grad om samspelet i det direkta mötet mellan personal och brukare. I ett gott bemötande ingår också likabehandling, det vill säga att alla har likhet inför lagen och bemöts utifrån sina förutsättningar. Undersökningen i år innehåller ingen särskild fråga om eventuell upplevd diskriminering i kontakt med förvaltningen, varför inget resultat finns att redovisa på det måttet. Undersökningen 2014 visar att 74 procent av brukarna är nöjda med bemötandet, vilket ska jämföras med etappmålet på 85 procent. Männen är något mer nöjda än kvinnorna, 75 procent jämfört med 73 procent. Bemötandet är det område som brukarna i undersökningen har lyft fram som det viktigaste av de fyra nämndmålen. I tidigare, dock ej helt jämförbara undersökningar, har resultatet på nämndmålet om bemötande legat runt 80 procent. Med tanke på att årets undersökning är riktad enbart till myndighetsutövning, och tidigare års undersökningar har omfattat både myndighetsutövning och utförarverksamhet, behöver inte årets resultat tyda på en försämring. Förvaltningens arbete med gott bemötande Mångfald, diskriminering och värdegrund Arbetet med förvaltningens handbok Blandat är bäst har löpt på enligt plan under året. Alla enheter har arbetat med handboken. Barnperspektiv Individ- och familjeomsorgen har under 2014 påbörjat arbetet med brukarmedverkan ur barnens perspektiv, bland annat genom att delta på Allmänna barnhusets konferens. Där diskuterades brukarmedverkan i barn- och ungdomsvården i syfte att hitta nya perspektiv på hur barn och ungas synpunkter kan tas tillvara. Arbetet fortsätter 2015 genom kompetensutveckling på barnenheten i form av högskoleutbildningen Samtal med barn. Workshop kring bemötande vid hot- och våldssituationer Under året har samtliga medarbetare inom funktionshinderområdet i egen regi erbjudits att delta i en workshop kring lågaffektivt bemötande och förebyggande åtgärder. I samband med workshopen har kurs om hot- och våldssituationer erbjudits medarbetare på de enheter som haft flest rapporteringar kring hot och våld. Utbildningen omfattade mental förberedelse, självförsvar, lagstöd och debriefing. Totalt har 71 medarbetare gått utbildningen kring hot- och våldssituationer och 102 medarbetare har deltagit i workshopen kring lågaffektivt bemötande. Måluppfyllelse bemötande Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är god. Resultatet i årets brukarundersökning ligger under etappmålet, på nivån ej godtagbar. Etappmålet är troligen väl högt med tanke på att årets undersökning i hög grad omfattar myndighetsutövande verksamheter. Vissa aktiviteter och utbildningar har också genomförts under året i syfte att öka personalens medvetenhet i frågor kring jämlikhet, barnperspektiv och hur man med bemötande kan undvika att en hotfull situation eskalerar. All personal i förvaltningen har under året med stort engagemang arbetat med mångfaldshandboken Blandat är bäst, som är framtagen i syfte att höja kunskap och medvetenhet hos personalen i bland annat bemötandefrågor. Sammantaget är bedömningen att måluppfyllelsen är god. Hög delaktighet Delaktighet är en viktig kvalitetsfaktor som i hög grad påverkar brukarnas nöjdhet. Verksamheten ska ta hänsyn till brukarnas önskemål och åsikter samt värna om deras personliga integritet när hjälpen utformas och ges. Det ska finnas möjlighet för brukaren att påverka hjälpen i vardagen. Undersökningen 2014 visar att 71 procent av brukarna är nöjda med möjligheten till delaktighet, vilket ska jämföras med etappmålet på 78 procent. Kvinnorna är något mer nöjda än männen, 73 procent mot 70 procent. I likhet med de övriga nämndmålens resultat är även resultatet för delaktighet något lägre än vid tidigare undersökningar. Med tanke på att målgruppen är brukare vid socialtjänstens myndighetsutövning är ett resultat på 71 procent nöjda vad gäller delaktighet inte att anses som dåligt, även om det är sju procentenheter under etappmålet. Förvaltningens arbete för att förbättra delaktigheten Delaktighet genom individuella planer I mål- och resultattabellen finns mått för delaktighet som baseras på andel aktuella genomförandeplaner. I genomförandeplanerna ges brukarna möjlighet att påverka hur den faktiska hjälpen ska utformas. Trots idoga försök för att ta få fram siffror angående andelen upprättade genomförandeplaner är det inte möjligt i nuvarande verksamhetssystem. Under våren fick 92 personliga assistenter utbildning i social dokumentation. Totalt inom funktionshinderområdet SOCIALNÄMNDEN 13

21 i egen regi har 289 medarbetare fått utbildning i social dokumentation. Genomförandeplaner är en del som ingår i social dokumentation. 18 medarbetare har genomgått utbildning i vårdsvenska och dokumentation. Under året har individ- och familjeomsorgen arbetat för att öka antalet samordnade individuella planer (SIP) och kunskapen om dessa. En utbildningssatsning kring samordnade individuella planer för barn och unga planeras till Arbete och försörjning har arbetat aktivt med att utveckla de individuella förändringsplanerna där brukaren är delaktig i att formulera sin egen planering för att bli självförsörjande. Aktiviteter för att öka delaktigheten Inom sektionen för missbruk och socialpsykiatri har ett flertal aktiviteter kring brukarmedverkan genomförts, exempelvis regelbundna husmöten med brukarna inom sysselsättning, boende och öppenvård. I april genomfördes en gemensam planeringsdag för brukare och personal på boendet Falken. Inom boendestödet har man på försök börjat dokumentera tillsammans med brukaren vid besök med hjälp av bärbara datorer, i syfte att öka delaktigheten. Tre medarbetare inom socialpsykiatrin har deltagit i en cirkelledararutbildning genom NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa). Utbildningen syftar till att praktisera och utveckla brukarinflytande för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Under första halvår 2014 har ett stort delaktighetsarbete skett inom daglig verksamhet. Arbetssättet har varit seminarier med medarbetare och enhetschefer, samt fokussamtal med brukare, gode män, intresseföreningar och biståndskansliet. Arbetet har visat på flera förbättringsområden. En av de starkaste signalerna från samtliga grupper är att det allra viktigaste för brukaren är personalens lyhördhet och bemötande. Det finns också önskemål om ökad valfrihet i aktiviteter för brukarna. Ett tydligt önskemål från samtliga grupper var även fler nischade verksamheter, exempelvis hunddagis och konstverksamhet. Ett utvecklingsarbete utifrån det som framkom i seminarierna har påbörjats. Brukarnas delaktighet i samband med handläggning Biståndskansliets arbete med att tydligt visa när, hur och i vad brukaren kan vara delaktig utifrån sina förutsättningar har fortlöpt under året. I utredningar som rör barn ska det tydligt framgå att barnet har getts möjlighet att framföra åsikter och önskemål. Regelbundna kollegiegranskningar används för att säkra brukarens röst i alla utredningar. Måluppfyllelse delaktighet Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är god. Resultatet i årets brukarundersökning ligger på gränsen mellan godtagbar och ej godtagbar vid jämförelse mot tidigare satta etappmål. Att bedömningen av måluppfyllelsen ändå blir god beror på att samtliga verksamheter på flera olika sätt har arbetat målinriktat i syfte att förbättra möjligheten till delaktighet för brukarna, dels när det gäller innehållet i planeringen för brukarna och dels i planeringen av förbättringar av verksamheterna. Här återstår att se om dessa aktiviteter får avsedd effekt på brukarnas nöjdhet vad gäller delaktigheten. Individuella tjänster av god kvalititet Innehållet i och utformningen av tjänsterna är grundläggande för verksamhetens kvalitet. Tjänsterna ska utgå från varje brukares individuella livssituation, bygga på en helhetssyn, vara samordnade och präglas av kontinuitet. Beslut om insatser ska givetvis följa gällande lagstiftning. Resultat för måttet om brukare är nöjda med verksamheten saknas i och med att undersökningen 2014 delvis har gjorts om mot tidigare år. Undersökningen 2014 visar att 73 procent av brukarna är nöjda med kvaliteten på tjänsterna, vilket ska jämföras med etappmålet på 80 procent. Männen är mer nöjda än kvinnorna, 77 procent jämfört med 73 procent. Resultatet i tidigare års undersökningar har legat på etappmålsnivån och strax under, så årets resultat är något lägre, vilket inte är underligt med tanke på att undersökningen främst avser myndighetsutövning. Förvaltningens arbete för att hålla god kvalitet på tjänsterna Kvalitetsarbete på biståndskansliet Biståndskansliets handläggare informerar både muntligt och skriftligt om kundvalet vid varje nybesök. Barn-, ungdoms- och vuxenhandläggarna har under året haft regelbundna informationsmöten för brukare och anhöriga om LSS. Förvaltningen har i samarbetet med landstingets psykiatri sydväst upprättat en handlingsplan för målgruppen inom socialpsykiatri. Biståndskansliets arbete i handlingsplanen har fortlöpt under året. Arbetet med att få till stånd en utbildning i hur man undviker hot- och våldssituationer vid hembesök och kontorsbesök har fortlöpt och utbildningstillfällen är inbokade. Biståndskansliet har under året fortsatt arbetet med grundliga och kvalitativa uppföljningar av alla insatser med speciellt fokus på målet med insatsen. Kvalitetsarbete inom individ- och familjeomsorg Av de barnavårdsutredningar som överstiger fyra månader finns det förlängningsbeslut i 30 procent av fallen under mätperioden 1 oktober 2013 till 31 mars 2014 (mätperioden följer 2012 års Södertörns nyckeltal). Det är en förbättring sedan förra mätperioden. Arbetet med att säkerställa rättssäkerheten har analyserats och verksamheterna kommer att återuppta metoden med 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

22 kollegiegranskning gällande utredningsplaner och genomförandeplaner. Inom socialpsykiatrins sysselsättning pågår arbetet enligt plan i det nya Aktivitetshuset med att utforma arbetet med IPS (Individual Placement and Support) utifrån Huddinges förutsättningar. Redan nu erbjuder Aktivitetshuset brukarna prova-på-aktiviteter som kan leda till ett beslut om sysselsättning. En utbildning i metoden case manegement (CM) har genomförts under hösten för sju medarbetare som arbetar med unga vuxna med missbruk och psykiska funktionshinder, i syfte att förbättra och utveckla arbetet med målgruppen. Samtlig personal på sektionen har under året erbjudits ABC i första hjälpen. Verksamheten har under 2014 börjat arbetet med fördjupad och strukturerad samverkan kring barn som lever i familjer med missbruk. Implementeringen av förhållningssättet Föra barnen på tal pågår vid individ- och familjeomsorgens samtliga verksamheter. I familjer där det förekommer missbruk genomförs utredningarna i samverkan mellan barnenheten, ungdomsenheten och missbruksenheten. Familjehemsdagarna för året har genomförts i syfte att kompetensutveckla familjehemsarbetet enligt Socialstyrelsens riktlinjer. En utvärdering av dagarna visade på mycket stor nöjdhet. En kompetensinventering har genomförts bland myndighetsutövande personal inom individ- och familjeomsorgen. Inventeringen visade på ett behov av att stärka kunskapen inom vissa områden, bland annat gällande evidensbaserad praktik. I samarbete med FOU-Södertörn genomförde ungdomssektionen en halvdag med seminarier om evidensbaserad praktik. Under året har medarbetare inom barn och ungdom påbörjat kompetenshöjande utbildningar utifrån de behov som framkom i inventeringen. Kvalitetsarbete inom Arbete och försörjning Fram till sista december 2014 har 35 procent av de som har haft försörjningsstöd deltagit i en arbetsmarknadsinsats. Det finns ingen motsvarande siffra att jämföra med för helåret 2013, men i verksamhetsstatistiken som presenteras på sidan 37, framgår tydligt att andelen försörjningsstödstagare som deltar i arbetsmarknadsinsatser ökat kontinuerligt under 2014, i enlighet med verksamhetens målsättning. Av de individer som avslutat arbetsmarknadsinsats, har 75 procent gått vidare till arbete eller studier. Under 2014 har 151 personer erbjudits anställning inom satsningen 150 Huddingejobb. Av dem var 74 kvinnor och 77 män. De förvaltningar som tagit emot personer inom 150 Huddingejobb är barn- och utbildningsförvaltningen med 90 platser, social- och äldreomsorgsförvaltningen med 53 platser och övriga förvaltningar med 8 platser. Av de som har avslutat insatsen Huddingejobb under 2014 är 73 procent självförsörjande. De Huddingejobbare som påbörjade insatsen under 2014 kommer följas upp efter avslutad insats, i delår , då samtliga hunnit avsluta sina Huddingejobb. Samarbetet med Vux Huddinge med korta yrkesutbildningar har löpt enligt plan. Under 2014 har 32 personer deltagit i insatsen och av dem var 17 kvinnor och 15 män. Utbildningarna har varit inom områdena hygien och livsmedel samt truckkort och bussmekaniker. Totalt har 26 personer fått arbete efter att de genomgått en yrkesutbildning. Bidragstidens längd har ökat i jämförelse med motsvarande period föregående år. Ligger dock under etappmålet för året. Att bidragstiderna ökar är en utveckling som Huddinge delar med andra kommuner, vilket också framgår tydligt i Socialstyrelsens öppna jämförelser. Detta kan ha sin orsak i att de som står nära arbetsmarknaden snabbare kommer ut i självförsörjning, medan individer som under lång tid haft försörjningsstöd behöver mer stöd för att bli självförsörjande. Hälso- och sjukvård Under 2014 har verksamheterna haft som mål att arbeta aktivt med förbättringsarbete för att öka patientsäkerheten. I det systematiska patientsäkerhetsarbetet ligger fokus på områdena läkemedelsavvikelser, dokumentation och hygien. Avvikelser ska rapporteras och åtgärdas. Under året inrapporterades 131 läkemedelsavvikelser, och av dem hanterades 108 enligt rutin, vilket motsvarar 82 procent. Det är lägre än i fjol (90 procent) vilket var förväntat, och något lägre än etappmålet 84 procent. För att hantera läkemedelsavvikelserna enligt rutin krävs god samverkan mellan kommunen och primärvården när det gäller daglig verksamhet inom LSS, vilket ibland kan vara svårt att få till. Orsaken kan också vara personalbyten där det tar lite tid innan ny personal kommer in i alla rutiner. Årets resultat för antalet läkemedelsavvikelser ger en indikation på att ha minskat jämfört med förra året, 131 stycken mot 155 stycken Orsaken till detta beror bland annat på att den socialpsykiatriska verksamheten aktivt har arbetat fram metoder för att undvika avvikelser och använt rapporterade avvikelser för att dra lärdom och förbättra rutinerna. Funktionshinderområdet har också arbetat med att förbättra rutiner, och läkemedelsavvikelserna minskar något även här. Minskningen inom funktionshinderområdet beror troligen också på brister i den lokala samverkan mellan boendeenheterna och distriktssköterskan inom primärvården. Årets resultat på HSL-index har förbättrats starkt från 60,8 till 91,8 och hamnade strax under etappmålet på 93. I indexet ingår hygienskattning och egenkontroll av hygienru- SOCIALNÄMNDEN 15