Kallelse till Socialnämnden

Transkript

1 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Socialnämnden Tid Onsdag den 20 februari 2013, klockan 18:00 Plats Plenum, Gymnasietorget 1, pl 5 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem. (15 min) Alin Asplund, verkställande tjänsteman och Janna Hörnqvist, processtödjare. Ekonomisk rapport. Anne-Charlotte Hallgren, ekonomichef 4 Verksamhetsberättelse 2012 för socialnämnden SN-2012/ Ge social- och äldreomsorgsförvaltningen i uppdrag att införa en barntjänst - svar på motion ställd av Lisbeth Krogh (HP) SN-2012/ Remissvar: Detaljplan för Ripan 6 m.fl. - Mötesplats Stuvsta, plansamråd SN-2012/ Ramavtalsuppföljning - HVB barn och unga SN-2012/

2 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (3) 8 Granskningen av verkställighet av vissa av socialnämndens beslut och besvarande av remisser 2012 SN-2013/ Redovisning av verksamhet med personligt ombud 2012 SN-2012/ Socialnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut som ej verkställts till och med 30 december 2012 SN-2013/ Ansökan om utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare, Dnr /2012 SN-2012/ Ändring av egenavgiften för familjerådgivning SN-2012/ Upphandling av driftentreprenad - Visättra särskilda boende SN-2013/ Rapport om missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden vid Mangårdsvägens boendeenhet 22 SN-2012/ Begäran om yttrande med anledning av ej verkställt beslut - Dnr /2012 SN-2013/ Begäran om yttrande med anledning av ej verkställt beslut - Dnr /2012 SN-2013/ Begäran om yttrande med anledning av ej verkställt beslut - Dnr /2012 SN-2013/83.726

3 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 3 (3) 18 Begäran om yttrande med anledning av ej verkställt beslut - Dnr /2012 SN-2013/ Nedläggning av faderskapsutredning 20 Nedläggning av faderskapsutredning 21 Yttrande till Södertörns tingsrätt ang adoption enligt 4 kap 10 föräldrabalken 22 Yttrande till Södertörns tingsrätt att anta adoptivbarn enligt 4 kap 10 föräldrabalken 23 Delgivningar 24 Anmälan om delegationsbeslut 25 Övriga frågor Huddinge den 1 februari 2013 Gunilla Helmerson Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

4 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2012/ (3) HANDLÄGGARE Christina Löfberg christina.lofberg@huddinge.se Socialnämnden Verksamhetsberättelse 2012 för socialnämnden Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsberättelse 2012 och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Socialnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om att hela 2012 års underskott på 23,7 miljoner kronor överförs till nämndens tidigare års balanserade överskott. 3. Socialnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om att 2,0 miljoner kronor av investeringsbudgeten för år 2012 får överföras till investeringsbudgeten Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Verksamhetsberättelsen innehåller en redovisning av socialnämndens resultat för 2012 års verksamhet. Den sammanvägda måluppfyllelsen bedöms som god. Bedömningen baseras på resultat inom målen Nöjda invånare, Hållbar samhällsutveckling, Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer samt generella och riktade uppdrag. Socialnämnden har för perioden ett redovisat negativt resultat på 23,7 miljoner kronor. Under året har kostnaderna ökat bland annat för placeringar till barn och unga, för försörjningsstöd och ett nytt ersättningssystem för funktionshinderområdets verksamheter med kundval som inneburit svårigheter för kommunens verksamhet i egen regi att klara sin budget. Förvaltningen föreslår att hela underskottet för år 2012 på 23,7 miljoner kronor överförs till det balanserade överskottet. Det innebär att socialnämndens balanserade överskott uppgår till 2,3 miljoner kronor, under förutsättning att kommunstyrelsens prövning av nämndens överföring blir som förslaget. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB social@huddinge.se

5 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2012/ (3) Beskrivning av ärendet Nämndens verksamhetsberättelse 2012 Under 2012 har social- och äldreomsorgsförvaltningen arbetat utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål om Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling samt de tre strategiska målen Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer. Dessutom har förvaltningen arbetat med ett antal av kommunfullmäktige beslutade generella och riktade uppdrag. Nämnden har på de fem fullmäktigemålen, med tillhörande nämndmål, angett graden av måluppfyllelse med hjälp av de kommungemensamma bedömningsnivåerna Mycket god, God, Godtagbar och Ej godtagbar. Även en sammanvägd bedömning av måluppfyllelsen för nämnden gällande 2012 har gjorts. Nämnden bedömer att måluppfyllelsen är godtagbar på det övergripande målet Nöjda invånare och god på det andra övergripande målet Hållbar samhällsutveckling. På de tre strategiska målområdena är bedömningen; mycket god vad gäller Attraktiv arbetsgivare, god på Effektiva processer samt ej godtagbar på Sund ekonomi. Den sammanvägda måluppfyllelsen för samtliga mål 2012, inklusive arbetet med de generella och riktade uppdragen, bedöms som god. Av nämndens sex generella och tre riktade uppdrag bedöms fem vara klara medan resten föreslås flyttas över till De uppdrag som föreslås flyttas över är uppdragen om attraktiv arbetsgivare, om att effektivisera verksamheten med IT som stöd, fortsätta jämställdhetsarbetet samt fritt val av sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Arbete har bedrivits under 2012 inom dessa uppdrag, men uppdragen är mer omfattande än vad som har varit möjligt att planera och genomföra under året. Nämndens ekonomiska bokslut 2012 Socialnämnden har för perioden ett redovisat negativt resultat på 23,7 miljoner kronor. Försörjningsstödet har under året fortsatt att vara på en högre nivå än vad som budgeterats. Kostnaderna har också ökat för barn och unga. Inom funktionshinderområdet har verksamheterna med kundval i egen regi haft svårigheter att klara sin budget, även volymökningar har skett då antalet invånare med funktionshinder har ökat.

6 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2012/ (3) Resultatöverföring mellan åren Ingående skuld från år tkr Överfört från tkr Överfört från tkr Överfört från tkr Överfört från tkr Överfört från tkr Överfört från tkr Förslag till överföring tkr Förslag till överföring tkr Totalt balanserat överskott tkr Enligt ekonomistyrningsprinciperna i Huddinge kommun ska samtliga nämnder föra med sig över- respektive underskott till nästkommande år. Kommunstyrelsen ska pröva respektive nämnds överföring och kan begränsa storleken på nämndens egna kapital. De nämnder som idag har ett balanserat belopp överstigande tre procent föreslås få sina egna kapital nedjusterade till tre procent. Denna justering bör dock inte påverka resultatstyrda enheter inom utbildning och omsorg. Det råder en oklarhet i hur socialnämndens underskott för året 2012 ska hanteras. Nämndens förslag till kommunstyrelsen är att underskottet om 23,7 miljoner kronor får överföras i sin helhet till tidigare års balanserade överskott. Det innebär att socialnämndens balanserade överskott uppgår till 2,3 miljoner kronor, under förutsättning att kommunstyrelsens prövning av nämndens överföring blir som förslaget. Investeringar Förvaltningen har under år 2012 outnyttjade investeringsmedel, vilka uppgår till 7,0 miljoner kronor. Vissa av projekten har under året inte hunnit bli klara, och därför föreslår förvaltningen en överföring med 2,0 miljoner kronor av investeringsmedlen till år Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Christina Löfberg Utvecklingsledare Bilagor Verksamhetsberättelse 2012 för socialnämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen

7 SN-2012/4485 Verksamhetsberättelse 2012 för socialnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen/kvalitetsenheten FEBRUARI 2013

8 Innehåll Huddinges styrmodell... 3 Måluppfyllelse... 4 Förbättringsområden... 5 Årets händelser... 6 Kommunens vision... 8 Kommunens profil... 8 Socialnämndens mål och resultat Nöjda invånare Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Effektiva processer Ekonomi Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Södertörns nyckeltal Uppdrag från kommunfullmäktige... 48

9 Huddinges styrmodell Huddinges styrmodell är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra (Förbättringshjulet/PUFF). Arbetsprocessen tillsammans med den levande dialogen leder till ständiga förbättringar. I verksamhetsberättelsen för 2012 följer nämnden upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan I verksamhetsberättelsen beskrivs och bedöms måluppfyllelse för året. Utifrån resultat och bedömning föreslås vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Verksamhetsberättelsen med bedömning av måluppfyllelse blir då ett viktigt underlag för dialog och prioritering av förbättringsområden. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. Det som utvärderas är hur väl nämnden har lyckats nå de mål för året som sattes i verksamhetsplanen. Underlag för bedömning är både resultat, utvecklingsåtaganden och uppdrag från kommunfullmäktige Kriterier för bedömning av måluppfyllelse Dessa kriterier används för att bedöma måluppfyllelsen Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen Mycket god över den nivå som är planerad God i nivå med vad som är planerat Godtagbar under den nivå som är planerad, annat kan ha skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Ej godtagbar under den nivå som är planerad Som grund för bedömning används Resultat o o o Jämfört med etappmål Förändring över tid Jämfört med andra Kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag Analyser i verksamhetsberättelsen, inkluderar att ta hänsyn till annat som har skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Annat som förvaltningen/nämnden väljer som viktigt för bedömning av måluppfyllelsen SOCIALNÄMNDEN 3

10 Måluppfyllelse Nöjda invånare Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är godtagbar. Resultatet från årets brukarundersökning har en låg svarsfrekvens. För att få in svar från fler brukare har ytterligare undersökningar gjorts med olika metoder där frågor och svarsalternativ skiljer sig något från varandra. Detta gör att ett samlat resultat på årets undersökningar inte finns. Tillgänglighet och bemötande får i år resultat långt under etappmålen, i likhet med förra året. Delaktighet, som brukarna anser vara det viktigaste, ligger strax under etappmålet och målet om att tjänsterna har god kvalitet når etappmålet. Brukarnas helhetsbedömning av verksamheten som visas med Nöjd kund index ligger över etappmålet. Samtliga etappmål är satta utifrån resultat där vissa målgrupper saknas. De två senaste åren finns svar från både insatser och myndighetsutövning, vilket delvis kan förklara att resultatet har sjunkit senaste åren. Sammantaget är bedömningen med viss reservation för låg svarsfrekvens, att en majoritet av brukarna ändå är nöjda, även det finns områden som behöver förbättras. Hållbar samhällsutveckling Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är god. Mått i målet är till stor del indikatorer inom områden i samhället där nämnden har ett delansvar tillsammans med andra aktörer för att stärka en positiv utveckling. Med hänsyn tagen till utvecklingen över tid på flertalet av indikatorerna samt att verksamheterna till stor del har eller påbörjat planerade aktiviteter som fortsätter 2013, så är bedömningen att måluppfyllelsen sammantaget är god, även om det finns utvecklingsområden. Merparten av de generella och riktade uppdragen inom detta målområde bedöms som klara. Attraktiv arbetsgivare Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är mycket god. Samtliga mål har överträffats och ligger över medarbetarundersökningens riktvärden vilket gör att bedömningen blir mycket god i måluppfyllelsen. Sjukfrånvaron har ökat något i jämförelse med motsvarande period föregående år, och etappmålen uppnås inte, vilket gör att bedömningen av måluppfyllelsen för sjukfrånvaron blir godtagbar. Åtgärder mot den ökade sjukfrånvaron finns i verksamheternas handlingsplaner för medarbetarenkäten. Då svarsfrekvensen i enkäten är hög, är också enkätresultatet tillförlitligt. Sund ekonomi Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är ej godtagbar eftersom målen ej är uppnådda. Effektiva processer Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är god. Målområdet är omfattande och inbegriper nästan all verksamhetsutveckling som har skett under året. I mål- och resultattabellen har mått och resultat tagits fram på målen i betydligt högre grad än förra året. Även om arbetet att ta fram mått och resultat inom alla målområden inte är helt klart, så har verksamheternas förbättringsarbete s med gott resultat. Två uppdrag behöver flyttas över till nästa år eftersom uppdragen är mer omfattande än vad som är möjligt att planera och genomför under ett verksamhetsår. För det som återstår finns en fortsatt planering. Sammanvägd bedömning Socialnämndens sammanvägda bedömning av måluppfyllelsen 2012 är god. Bedömningen av måluppfyllelsen på de två övergripande målen är godtagbar samt god, vilket baseras på att brukarna i stort är nöjda med verksamheten och att årets planerade åtgärder för en hållbar utveckling är genomförda. Inom de tre strategiska målområden varierar bedömningen; mycket god för Attraktiv arbetsgivare, god för Effektiva processer och ej godtagbar vad gäller Sund ekonomi. Redan i verksamhetsplanen 2012 signalerade nämnden att det skulle bli mycket svårt att klara budgeten. Under året har kostnaderna ökat bland annat för barn och unga, för försörjningsstöd och nytt ersättningssystem för funktionshinderområdets verksamheter med kundval innebar svårigheter för egen regi att klara budget. Samtliga verksamheter har regelbundet och noggrant följt den ekonomiska utvecklingen och vidtagit omfattande åtgärder så långt som möjligt för att sänka kostnaderna och anpassa verksamheten utifrån budget. Trots bedömningen ej godtagbar på Sund ekonomi, så bedömer socialnämnden att den sammanvägda måluppfyllelsen för året är god. 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

11 Förbättringsområden Utifrån bedömningen av årets måluppfyllelse samt gjord uppföljning av 2012 års verksamhet, redovisas här förbättringsområden som identifierats för ökad måluppfyllelse Varje avsnitt börjar med uppföljning av förbättringsområden Biståndskansliet Under 2012 har biståndskansliet i huvudsak arbetat med tre förbättringsområden: att kontinuerligt göra uppföljningar av biståndsbeslut och godkänna ersättningar till både externa och interna utförare, att förbättra registervården och slutligen att öka det juridiska stödet till medarbetare och chefer genom att anställa en jurist. Arbetet med uppföljningar av beslut inom LSS och socialpsykiatri har inte nått de mål som var önskvärda. Detta beror bland annat på ett ökat antal aktualiseringar inom socialpsykiatrin och komplexa utredningar inom personlig assistans enligt LSS. Registervården är bra men kan bli bättre dels genom uppföljningar av beslut och metodutveckling. Utökning med en juristtjänst har tydligt ökat kompetensen inom biståndskansliet och har möjliggjort nära sakkunskap i juridiska frågor. Inför 2013 har biståndskansliet identifierat följande förbättringsområden; Fortsätta arbetet med kontinuerlig uppföljning av biståndsbeslut och metodutveckling. Utökning av ekonomistödet samt att utveckla och prissätta ersättningar i samarbete med ekonomienheten. Fortsätta att utreda resultatet av den externa analysen av LSS-utjämningen gällande insatser enligt LSS inom socialpsykiatrins målgrupp. Arbete och försörjning Arbete och försörjning identifierade fyra förbättringsområden inför 2012: att utveckla boendeteamets arbete, att förbättra internkontrollen, att höja kvaliteten på brukarnas individuella handlingsplaner samt att utveckla och effektivisera nybesöksprocessen. Boendeteamet har vidareutvecklat det vräkningsförebyggande arbetet, främst vad gäller barnfamiljer samt stödet till bostadslösa. Ett nytt boende med 15 jourlägenheter startade under hösten. Internkontrollplanen är uppdaterad medan den nya modellen för nybesök endast har påbörjats. Arbetet med att förbättra kvaliteten på handlingsplanerna kvarstår. Förbättringsområden inför 2013 är att: Den uppdaterade internkontrollplanen ska följas systematiskt. Kvaliteten på brukarnas handlingsplaner med individuella mål och delmål ska förbättras. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen identifierade tre förbättringsområden inför 2012; förbereda mottagandet av ensamkommande flyktingbarn, följa utvecklingen och utveckla metoder för att möta ökade inflödet av nya ärenden på barnenheten samt uppmärksamma komplexa vårdbehov hos vuxna missbrukare. Öppenvården inom missbrukssektionen har sett över sina arbetsformer och förändrat bland annat informationen till brukaren vid intagningen till gruppinformation med ett kortare program för att öka brukarens motivation. Det stora inflödet av nya ärenden till barnenheten har ökat behovet av samordning mellan barnsektionens och ungdomssektionens resurser. Från 1 januari 2013 slår barnoch ungdomssektionerna samman mottagningsteamen till ett gemensamt team. Det innebär att medborgarna såväl som samarbetspartners har en ingång till socialtjänsten. Det ges också större möjligheter till att effektivisera bland annat akuta skyddsbedömningar gällande barn och unga samt få mer likvärdiga bedömningar. Inför 2013 har individ- och familjeomsorgen identifierat följande förbättringsområden; Fortsätta arbetet kring mottagande och integrering av ensamkommande flyktingbarn. Stärkt stöd till barn och unga enligt lagändringarna Insatser för att nå kvinnliga missbrukare. Funktionshinderområdet egen regi Funktionshinderområdet identifierade följande förbättringsområden inför 2012; bygga om Lavspinnarvägens boendeenhet till fullvärdiga bostäder, fortsatt kompetensoch metodutveckling, ökad valfrihet vid aktivitetscenter, utveckla egenkontroll, samt utveckla IT-stöd för medarbetare som arbetar i enskilda hem. 1 Från och med 1 januari 2013 träder ändringar i socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga i kraft. Ändringarna syftar till att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att vara illa. SOCIALNÄMNDEN 5

12 Förstudien gällande boendeenheten på Lavspinnarvägen visade att nybyggnation är ett bättre alternativ än ombyggnation. Arbetet för nybyggnationen pågår. Fortbildning och metodutveckling har s under året. Valfrihet för brukare vid aktivitetscenter har ökat genom att två nya enheter har startat. Verksamhetsprocesser har kartlagts där intern kontroll ingår och rutin för att hantera brister uppmärksammade vid verksamhetsuppföljningar har utarbetats. Projekt med bärbara datorer inom personlig assistans pågår. Inför 2013 finns följande förbättringsområden; Fortsätta arbetet med att ta fram, utveckla och implementera system för ledning och egenkontroll av verksamheten. Fortsätta arbetet med att planera, kartlägga och säkerställa kompetens- och metodutveckling inom verksamheten. Implementera rutiner och riktlinjer för social dokumentation. Förvaltningsövergripande Förvaltningens staber hade också ett antal förbättringsområden inför 2012 såsom ökad informationstillgänglighet, höjd svarsfrekvens i brukarundersökningar, start av tidoch insatsmätning hos utförare och ersättningsmodul i verksamhetssystemet, stöd för god registerkvalitet, utveckling av mått och mätning av effektiva processer, granskning av tilläggstjänster hos externa utförare, mångfaldsfrågor samt stärkt intern chefsförsörjning. Inom samtliga områden har insatser gjorts enligt plan för året och för flertalet av frågorna ska arbetet fortsätta Förbättringsområdena 2013 är: Öka förvaltningens närvaro i social medier för att på så sätt bredda invånarnas möjligheter att komma i kontakt med Huddinge kommun. I större utsträckning använda film, foton och illustrationer för att göra informationen mer tillgänglig och lättare att förstå. Kartläggning av socialpsykiatrins målgrupp för att kunna bedöma målgruppens behov Stärka förvaltningens hantering av klagomål genom att revidera befintliga rutiner. Kvalitetssäkra annonser med informativ beskrivning av arbetsplatser och tydliga kompetensprofiler. Nyckeltal och statistik behöver föras över till LIS (ledningsinformationssystem) med automatik från ersättningsmodulen för att enklare kunna analyseras och föras över till delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Utbildningsinsatser speciellt inriktade till olika verksamheter behöver göras för att kunna införa Proceedo beställningsstöd fullt ut. Årets händelser Befolkningsutvecklingen är av betydelse för planeringen av nämndens verksamheter. Invånarantalet ökade under 2012 med totalt personer. Åldersgruppen 0 12 år ökade med 475 personer medan år minskade med 230 personer. Åldersgruppen år ökade med personer, år ökade med 427 personer och personer 80 år äldre ökade med 126 personer under Mot befolkningsprognosen för 2012 är det en differens på totalt 308 fler personer vilket motsvarar 0,31 procent. För åldersgrupperna 65 år och äldre är prognosavvikelsen 0,24 procent respektive 2,21 procent. Biståndskansliet Biståndskansliet sammanfattar tre stora saker som har påverkat arbetet under året; stort inflöde av ärenden, samverkan med andra aktörer samt ekonomifrågor. Aktualiseringarna har ökat inom målgrupperna neuropsykiatri och socialpsykiatri och utredningar inom personlig assistans LSS är omfattande och kräver större tidsåtgång i både beslut och överklaganden än tidigare. I och med fler utredningar har det krävts fler samverkansmöten med olika aktörer för att ge en samordnad omsorg. Verksamhetens budget föranleder ett stort behov av ekonomistöd. Cheferna och verksamhetscontrollern har arbetat intensivt under året för att ha god ekonomisk kontroll på kostnader och budget. Frågor från utförarna om ersättningen har ökat. Frågorna har under året ställts direkt till biståndshandläggarna som egentligen endast ska besvara frågor om den enskildes behov och inte ekonomiska konsekvenser. Arbete och försörjning Arbete och försörjning lyfter fram tre åtgärder som har påverkat resultatet för 2012: 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

13 Under hösten påbörjades inflyttningen till det nya jourboendet Klinten med 15 lägenheter vilket direkt kunde avläsas i sjunkande kostnader för tillfälliga boenden. Ett projekt för arbetslösa utan ersättning har startat som innebär att två socialsekreterare ska utveckla metoder för målgruppen i nära samarbete med Jobbforum Kompassen och Arbetsförmedlingen. 100 Huddingejobb kunde påbörjas redan i slutet av våren. Individ- och familjeomsorg Inom individ- och familjeomsorg har följande händelser har haft stor påverkan på arbetet under året: Fler platser för ensamkommande flyktingbarn Kommunalt övertagande av ungdomsmottagningen i Huddinge. Ett boende för äldre missbrukare har öppnats under Skola med behandling har startat för barn i åldrarna sju till elva år. Kommunens fjärde familjecentral har öppnat i centrala Huddinge. Från 1 augusti 2012 utökade kommunen antalet platser för ensamkommande barn från fem till 17 platser. Det innebar att arbetet med att utveckla mottagandet och integreringen av ensamkommande barn har intensifierats under hösten 2012 och kommer att fortsätta under Under hösten 2012 påbörjades arbetet med att ungdomsmottagningen, som hittills har bedrivits gemensamt av kommunen och landstinget, övergår helt i kommunal regi. Detta arbete kommer att slutföras i april Funktionshinderområdet i egen regi Följande aktiviteter har präglat verksamheten under året inom funktionshinderområdet i egen regi: kompetensutveckling översyn av ledningsorganisationen anpassning av verksamhet till ersättningsnivåerna Under 2012 utkom Socialstyrelsen med en vägledning för arbetsgivare - Rätt kompetens för personal i verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Det arbetet som har påbörjats med kompetensutveckling via Carpe 2 samt kartläggning av kompetens genom Kravmärkt yrkesrolls modell bidrar i hög grad till att säkerställa kvaliteten av insatserna i enlighet med Socialstyrelsens vägledning. För att säkerställa verksamhetens kvalitet inom boendeenheterna påbörjades en översyn av ledningsorganisationen Översynen färdigställdes 2012 och utifrån denna har en omorganisation gjorts för att möjliggöra ett nära ledarskap. Under 2013 kommer arbetet fortsätta med en översyn av arbetsledarrollen. Inom funktionshinderområdets kundvalsverksamheter i egen regi, har arbetet fokuserats på att säkerställa kvalitet i tjänsterna, brukarnas delaktighet samt anpassning av kostnaderna till ersättningen. En särskilt prioriterad insats i detta arbete är boendestöd. Förvaltningsövergripande Den 25 april startade den digitala tjänsten Jämför service för socialnämndens verksamheter med kundval. I oktober kompletterades tjänsten med familjerådgivning. Syftet med jämförelseverktyget är att på ett enkelt och överskådligt sätt presentera fakta om aktuella utförare, så att det blir lättare för brukaren att välja utförare av de insatser som man fått biståndsbeslut för. Under hösten påbörjades förberedelserna för att under 2013 kompletta tjänsten med korttidsvistelse. Nämnden har antagit en uppföljningsplan som syftar till att tydliggöra den systematiska verksamhetsuppföljningen. Formerna för uppföljning i egen och extern regi har utvecklats. Ett system för tid- och insatsmätning gällande insatser inom kundval har införts. Inom funktionshinderområdet är införandet klart hos den kommunala utföraren verksam inom insatserna boendestöd och hjälp i hemmet. Medarbetarna är utbildade och har börjat rapportera i systemet. Under våren 2013 beräknas även alla privata utförare inom dessa insatser börja rapportera i systemet. 2 En kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling i Stockholms län som delfinansieras via EU-medel. SOCIALNÄMNDEN 7

14 Kommunens vision Huddinges vision har fram till nu varit Delaktighet. Vi ser delaktighet som en framgångsfaktor och vi vill att delaktighet skall vara vägledande när vi väljer arbetssätt och planerar för framtidens behov. Under 2011 och 2012 har ett omfattande arbete s kring Huddinge kommuns varumärke och vision. Den nya visionen och nya varumärket antogs av kommunfullmäktige i juni 2012 och kommer att implementeras under Den tidigare visionen om delaktighet kommer att leva kvar som en del av organisationskulturen i Huddinge. Här redovisar nämnden arbetet med mål/åtaganden i verksamhetsplanen för Förvaltningens kommunikationsenhet har under 2012 fokuserat på att ytterligare öka informationstillgängligheten för att öka möjligheten för alla att ta till sig information om våra verksamheter och skapa delaktighet och engagemang för brukare och deras anhöriga i frågor som rör dem. Arbetet har gått enligt plan, och satsningen fortsätter även under I början av året publicerade förvaltningen informationssidor om socialtjänsten på lättläst svenska på huddinge.se. Samtidigt kompletterades de engelska och finska informationssidorna. Sedan mitten av augusti innehåller alla trycksaker information om hur man kan få text och bild i anpassat format, till exempel på annat språk, på lättläst svenska eller i punktskrift. Den 1 januari införde socialnämnden kundval inom familjerådgivningen enlig lagen om valfrihetssystem (LOV). Fem ansökningar har inkommit och samtliga har godkänts av nämnden. Syftet med nämndens olika kundval är att öka brukarnas möjlighet till delaktighet och inflytande. Arbetet med jämförelseverktyget Jämför service har löpt på enligt plan under året. Den 25 april lanserade förvaltningen sina första fyra tjänster i jämförelseverktyget, där den ena tjänsten rör de delar av funktionshinderområdet som har kundval. I oktober kompletterades tjänsten med familjerådgivning. Syftet med jämförelseverktyget är att på ett enkelt och överskådligt sätt presentera fakta om aktuella utförare, så att det blir lättare för brukaren att välja utförare av de insatser som man fått biståndsbeslut för. Kommunens profil Profilarbetet påverkas också av den nya varumärkesplattformen för Huddinge. En bärande del i denna plattform är de fyra kärnvärden som vi vill att kommunen skall kännetecknas av. Kunskapsdelen, som är den befintliga profilen, kommer att byggas in i den nya varumärkesplattformen. Den nya varumärkesplattformen processas just nu inom ramen för verksamhetsplaneringen i kommunens olika förvaltningar. Här redovisar nämnden arbetet med kommunens profil utifrån mål/åtaganden i verksamhetsplanen för I verksamhetsplanen för 2012 var kommunens och nämndens profil Kunskap berikar Huddinge. Social- och äldreomsorgsförvaltningen strävar efter att vara en lärande organisation som sätter erfarenhet, kunskap och kompetens i centrum. Målet är att alla medarbetare ska få rätt kompetensutveckling vilket leder till en ökad professionalism och stärkt yrkesidentitet och därmed en ökad kvalitet i verksamheten. Det långsiktiga arbetet med att stärka bilden av social- och äldreomsorgsförvaltningen som en attraktiv arbetsgivare har påbörjats. Under 2012 har förvaltningen satsat på att öka kunskapen om mångfaldsfrågor bland medarbetare och chefer, bland annat genom utbildningssatsningar. Arbetet med att ta fram en handledning och ett stödmaterial kring diskriminering och mångfald är i det närmaste klart och materialet kommer att tryckas och distribueras tidigt våren En framgångsrik satsning för att få rätt kompetens till förvaltningen är traineeprogrammet för socionomer där målsättningen är att förbereda och rusta socionomstudenter för det väntande arbetslivet. Under våren 2012 deltog åtta praktikanter och tio traineer i programmet. Under hösten var det sju praktikanter och nio traineer som deltog. Förvaltningen har under året medverkat i det kommunövergripande arbetet med att utveckla en komplett varumärkesplattform för Huddinge kommun. Plattformen ska fungera som inspiration och vägledning i allt arbete som kommunen utför och även utgöra en strategisk plattform för kommunikation. Ytterst handlar varumärkesarbetet om att skapa stolthet och framtidstro som ska ge ringar på 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

15 vattnet för att skapa en positiv utveckling för Huddinge som ort. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att ta fram en plan för nämndens arbete med varumärket, och under 2013 kommer förvaltningen att ta fram en kommunikationsplattform och en handlingsplan. SOCIALNÄMNDEN 9

16 Socialnämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2012 samt nämndens verksamhetsidé. De två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling gäller för samtlig verksamhet i Huddinge kommun, såväl verksamhet i egen regi som extern verksamhet. De tre strategiska målen Attraktiv arbetsgivare, Effektiva processer och Sund ekonomi är mål som leder fram till de övergripande målen. Då de strategiska målen formulerar på vilket sätt, det vill säga hur, de övergripande målen ska uppnås berör dessa mål endast verksamhet i egen regi. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där nämnden beskriver måluppfyllelse och vilka åtgärder som vidtagits eller planeras. Områdesperspektiv och jämställdhetsperspektiv Arbetet med områdesperspektiv och jämställdhetsintegrering ska vara en del av ordinarie styrning och uppföljning. Socialnämnden har de senaste åren utökat informationen i styrdokumenten med redovisningar på både kön och geografiska områden på flera av måtten. Inom samtliga mål utom Sund ekonomi använder förvaltningen kunskap om skillnader mellan geografiska områden i prioriteringar och val av insatser. I tre av kommunens mål redovisas sifferresultat ur dessa båda aspekter i styrdokumenten. Vid resultatredovisningar och analyser måste alltid hänsyn tas till rätten för enskilda personer att inte bli igenkända samt att med stor försiktighet dra slutsatser och starta insatser utifrån små underlag från enstaka mättillfällen. Det är också en balansgång mellan behovet att redovisa resultat ur flera perspektiv och risken att det blir för mycket siffror. I styrdokumenten finns förutom siffror även beskrivande texter om satsningar som görs inom vissa geografiska områden, där insatserna bygger på kunskap i förvaltningen om behov för grupper boende i områdena. 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

17 Nöjda invånare Socialnämndens mål och resultat Redovisningen i mål- och resultattabellen nedan avser resultat från årets brukarundersökning som genomfördes i form av en pappersenkät. Undersökningen pågick under perioden maj till juli. Totalt skickades drygt 1000 enkäter ut via post eller delades ut i verksamheten. Till skillnad mot tidigare år innehöll årets enkät frågor avseende både myndighetsutövning och insatser. I undersökningen ingår svar från brukare inom myndighetsutövning och svar från brukare i insats inom Arbete och försörjning och individ- och familjeomsorg. Från funktionshinderområdet ingår svar från brukare gällande myndighetsutövningen och insatsen stöd i hemmet. Av misstag i urvalet är det väldigt få svar från boende och daglig sysselsättning inom socialpsykiatrin. Svarsfrekvensen i undersökningen blev 41 procent. Av de inkomna svaren från pappersenkäten är 45 procent från kvinnor och 52 procent från män. Resterande 3 procent svarade inte på frågan om kön. Som ett försök att nå fler brukare har fler undersökningsmetoder används under året. Brukare inom funktionshinderområdets boende och daglig verksamhet har en undersökning med enkätstödet Pict-o-stat 3. Under hösten genomfördes telefonintervjuer med brukare vid myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorg. Resultat från dessa är undersökningar är inte inräknat i redovisningen i mål- och resultattabellen, utan beskrivs närmare under rubriken Fler nöjdhetsundersökningar. Anledningen är bland annat att olika undersökningsmetoder har inneburit att frågor och svarsalternativ inte kan likställas med varandra. Redovisningen i nedanstående tabell avser resultat som gäller för både utförare inom egenregi och extern utförare inom funktionshinderområdet. Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2012 Bedömning Hög tillgänglighet (1.2) Brukare som är nöjda med tillgängligheten, procent Totalt: 69 (72) Kvinnor: 67 (74) Män: 71 (70) 78 Gott bemötande (1.2, 1.5) Brukare som är nöjda med bemötandet, procent Totalt: 82 (80) Kvinnor: 78 (83) Män: 85 (78) 90 Brukare som upplever sig diskriminerade i kontakten med verksamheten, procent Kvinnor: 9 (3) Män: 4 (5) 0-4 Hög delaktighet (1.2, 1.3) Brukare som är nöjda med möjligheten till delaktighet, procent Totalt: 75 (76) Kvinnor: 72 (81) Män: 77 (72) 78 Individuella tjänster av god kvalitet (1.1, 1.2) Brukare som är nöjda med kvaliteten på tjänsterna, procent Totalt: 80 (78) Kvinnor: 77 (81) Män: 81 (76) 80 Brukare som är nöjda med verksamheten, NKI index Totalt: 83,5 (78,0) Kvinnor: 82,8 (81,7) Män: 83,4 (76,6) 80,0 3 Digitalt enkätstöd med illustrationer som stöd i frågor och svarsalternativ. Frågor och svarsalternativ går också att få upplästa. SOCIALNÄMNDEN 11

18 Måluppfyllelse nöjda invånare Socialnämnden bedömer att måluppfyllelsen är godtagbar. Resultatet från årets brukarundersökning har en låg svarsfrekvens. För att få in svar från fler brukare har ytterligare undersökningar gjorts med olika metoder där frågor och svarsalternativ skiljer sig något från varandra. Detta gör att ett samlat resultat på årets undersökningar inte finns. Tillgänglighet och bemötande får i år resultat långt under etappmålen, i likhet med förra året. Delaktighet, som brukarna anser vara det viktigaste, ligger strax under etappmålet och målet om att tjänsterna har god kvalitet når etappmålet. Brukarnas helhetsbedömning av verksamheten som visas med Nöjd kund index ligger över etappmålet. Samtliga etappmålen är satta utifrån resultat där vissa målgrupper saknas. De två senaste åren finns svar från både insatser och myndighetsutövning, vilket delvis kan förklara att resultatet har sjunkit senaste åren. Sammantaget är bedömningen med viss reservation för låg svarsfrekvens, att en majoritet av brukarna ändå är nöjda, även om det finns områden som behöver förbättras. Hög tillgänglighet I likhet med tidigare år är det nämndmålet om tillgänglighet som får lägst resultat under Nöjda invånare i brukarundersökningen. Resultatet är lägre än i fjol och har sjunkit från 72 procent till 69 procent. Förvaltningen når inte upp till etappmålet som är 78 procent. Det är främst kvinnorna som är mindre nöjda i år än förra året. När brukarna uppger vad de tycker är viktigast så är det få som har lyft fram frågorna kring tillgänglighet. Sett över tid har hög tillgänglighet varit det nämndmål som har prioriterats lägst sedan mätningarna började. Även i telefonintervjuerna inom myndighetsutövning individ- och familjeomsorg, är det relativt låga värden på tillgänglighet. Pict-o-stat-undersökningen inom funktionshinderområdet gav bra värden men där avser tillgänglighet den fysiska miljön. Resultatet visar på skillnader i hur tillgängligheten upplevs av brukare som svarat på utförd insats respektive brukare inom myndighetsutövning. Brukare som är i en insats upplever i högre grad att personalen är tillgänglig, än brukare där utredning pågår. Lägst betyg fick frågor om det gick snabbt att få en tid för ett personligt möte under utredningsprocessen. Endast 54 procent upplevde att det gick snabbt. Telefonintervjuerna inom individ- och familjeomsorgen gav samma bild. Den tidigare så tydliga skillnaden mellan hur man upplevde utförandet av insatser jämfört med myndighetsutövningen har minskat. Myndighetsutövande enheter har ett något bättre resultat i år samtidigt som resultatet avseende utförda insatser har fått ett något lägre resultat. Det sistnämnda har delvis sin förklaring i att familjerådgivningen inte är med i årets mätning. Familjerådgivningen övergick 2012 till kundval enligt lagen om valfrihetssystem, och kommer att följas upp på samma sätt som övriga utförare av den tjänsten. Tidigare har just familjerådgivningen genererat många och genomgående mycket positiva svar, vilket har haft stor påverkan på totalresultatet. Diagram som visar förändringen av resultat och etappmål över tid, från 2007 till 2012: Diagrammet visar att gapet mellan resultat och etappmål kvarstår. I verksamhetsplanen för 2013 har nämnden sänkt etappmålet med tre procentenheter som en anpassning till att undersökningen sedan två år tillbaka når ut till brukare inom både insatser och myndighetsutövning. Gott bemötande Målet om bemötande har i likhet med tidigare år fått det högsta resultatet av nämndmålen, 82 procent. Det är en höjning med två procentenheter mot förra året. Trots höjningen når inte förvaltningen upp till etappmålet som är 90 procent. Männen är betydligt mer nöjda i år jämfört med 2011, 85 procent mot 78 procent. Kvinnorna är däremot mindre nöjda än i fjol, 78 procent mot 83 procent Männen anser också att ett gott bemötande är viktigare i mötet än vad kvinnorna anser. 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

19 Det finns inga större skillnader i hur bemötandet upplevs vare sig det är i en pågående insats eller sett utifrån myndighetskontakten. I telefonintervjuerna med brukare som varit i kontakt med myndighetsutövande enheter inom individ- och familjeomsorgen anser hela 87 procent att de fått vänligt och respektfullt bemötande. Här föreligger inte heller någon direkt skillnad mellan män och kvinnor. Knappt tio procent av de svarande kvinnorna anger bemötande som det viktigaste, att jämföra med över 25 procent bland männen. Resultatet från boende och daglig verksamhet inom funktionshinderområdet visar att brukarna i stort trivs med personalen och att man blir bemött på ett respektfullt sätt. Det finns en tydlig ökning i andelen som upplever att de blivit diskriminerade i kontakten med förvaltningen. Ökningen förklaras uteslutande av att kvinnorna i betydligt högre grad upplever sig diskriminerade jämfört med tidigare mätningar. Vidare är det relativt få brukare som känner till hur man ska gå tillväga om man upplever sig diskriminerad. Det samma gäller för hur man lämnar klagomål eller synpunkter. Färre än hälften av de svarande vet vart man ska vända sig. Förvaltningen har följt upp detta i brukarundersökningar under ett antal år och resultatet ligger alltjämt lågt. Detta är något som nämnden har lyft i verksamhetsplanen Diagram som visar förändringen av resultat och etappmål över tid, från 2007 till 2012: Hög delaktighet Resultatet på målet om hög delaktighet blev 75 procent mot fjolårets 76 procent. Resultatet innebär att etappmålet på 78 procent inte uppnås. Männen är mer nöjda än kvinnorna, 77 procent mot 72 procent. Andelen nöjda kvinnor har sjunkit med nio procentenheter i förhållande till förra året samtidigt som andelen nöjda män har ökat med fem procentenheter. Delaktighet är det som brukarna lyfter fram som det viktigaste i kontakten med verksamheten. Av de som har svarat att delaktighet är det viktigaste är 88 procent nöjda med delaktigheten. I telefonintervjun inom myndighetsutövning individ- och familjeomsorg är 76 procent av de svarande nöjda med delaktigheten, vilket är i nivå med resultatet i pappersenkäten. Telefonintervjuerna visar inte på någon skillnad mellan män och kvinnor vad gäller delaktighet. I Pict-o-stat undersökningen handlar delaktighetsfrågorna om i vilken utsträckning brukarna själva kan vara med och påverka sitt boende och vad som händer på dagligverksamhet. Genomgående var resultaten goda. Diagram som visar förändringen av resultat och etappmål över tid, från 2007 till 2012: Diagrammet visar att gapet mellan etappmål och resultat har minskat i år. Eftersom brukare inom myndighetsutövning ingår i resultatet ingår sedan 2011 i undersökningen och det påverkar resultatbilden, så har nämnden även på detta mål sänkt etappmålet i verksamhetsplanen för 2013 med fem procentenheter till 85 procent. Diagrammet visar att resultatet de senaste två åren ligger strax under etappmålet. Genom att brukarna så tydligt visar i årets undersökning att delaktighet är det man tycker är viktigast, så behöver åtgärder för att öka möjligheten till delaktighet fortsätta. SOCIALNÄMNDEN 13

20 Individuella tjänster av god kvalitet Resultatet på nämndmålet Individuella tjänster av god kvalitet har ökat från 78 procent förra året till 80 procent och når därmed etappmålet. Det är männen som har höjt resultatet med fem procentenheter medan kvinnorna är mindre nöjda än förra året. Efter delaktighet är det detta målområde som brukarna tycker är det viktigaste. 81 procent av de brukare som svarat att det viktigaste är att de får det bättre, är också nöjda. Enkäten om myndighetsutövningen hade även med frågor kring rättssäkerhet och hur de upplevde att handläggaren hanterade ärendet eller ansökan. Genomgående får dessa frågor höga värden, och även här är männen något mer nöjda än kvinnorna. Frågorna kring detta nämndmål fick något lägre omdömen i telefonintervjuerna inom individ- och familjeomsorgen. Högst resultat fick frågor om man blev lyssnad på och om fick beskriva sin situation och vad man ville få ut. Diagram som visar förändringen av resultat och etappmål över tid, från 2007 till 2012: Diagrammet visar att etappmål och resultat de senaste två åren ligger i nivå med varandra, mot att tidigare år haft tydliga avstånd. Nöjd kund index Förvaltningen har under flera år haft tre frågor i brukarundersökningen som ska belysa hur man upplever insatsen som helhet. Dessa frågor kallas för nöjd kund index (NKI). Efter att ha följt resultatet under flera år, blir det tydligt att NKI håller sig mer konstant än vad de enskilda nämndmålen gör. I årets undersökning blev resultatet 83,4 sett mot etappmålet som är 80, vilket är en liten ökning jämfört med i fjol. Detta visar att även om man kan vara missnöjd med vissa delar i sin insats så är merparten av de svarande ändå nöjda med insatsen i stort. Diagram som visar förändringen av resultat och etappmål över tid, från 2008 till 2012: Fler brukarundersökningar Telefonintervjuer inom myndighetsutövning En intervjuundersökning via telefon har gjorts med 135 genomförda intervjuer och en svarsfrekvens på 86 procent. Majoriteten, 102 respondenterna avser myndighetsutövning inom missbruk. Resterande avser myndighet vid barnoch ungdomssektionerna. Att denna grupp svarade i så stor utsträckning är glädjande då förvaltningen har haft svårt att få in svar som rör denna myndighetsutövning tidigare. Precis som ifjol var män överrepresenterade bland de brukare som intervjuades via telefon. Endast en tredjedel av de svarande var kvinnor. Resultatet i telefonintervjun inom individ- och familjeomsorgens myndighetsutövning ligger i linje med resultatet i pappersenkäten, höga värden på frågor om vänligt och respektfullt bemötande och lägre värden på frågor som rör tillgängligheten. Kvinnor är mer nöjda med tillgängligheten medan männen är mer nöjda med bemötandet. Pict-o-stat-undersökning inom funktionshinder Det har även s en datorstödd enkät inom funktionshinderområdets boenden och dagliga verksamheter. Detta görs med ett program som heter Pict-o-stat, vilket möjliggör att respondenten kan svara på frågor utifrån sin egen förmåga. Totalt inkom 161 svar från boenden och dagliga verksamheter inom funktionshinderområdet, och resultatet visar att brukarna i stort är mycket nöjda med verksamheterna. De områden som får de högsta omdömena är frågor kring hur man trivs i sitt boende och på daglig verksamhet samt frågor kring självbestämmande och delaktighet. Även frågan om personkontinuitet får ett högt resultat. 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

21 Enkät till god man En enkät har skickats till godemän till brukare som har insatsen boende eller daglig verksamhet inom funktionshinderområdet. Syftet är att få in denna grupps synpunkter på verksamheten och kunna ställa den i relation till vad deras huvudmän tycker. Enkäterna skickades ut i början av december och svaren kommer att sammanställas under Sammanlagt har 721 svar inkommit under 2012 från brukare inom socialnämndens ansvarsområde via pappersenkät, telefonintervjuer samt Pict-o-stat. Hållbar samhällsutveckling Socialnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2012 Bedömning Folkhälsa (2.7) Anmälan/ansökan barn/ungdomar som far illa, antal år Totalt:1 420 (1 356) 9 Flickor: 601 (587) Pojkar: 819 (769) Indikator år Totalt: (1 319) 6 Flickor: 540 (512) Pojkar: 637 (819) Tonårsaborter 4, antal per invånare 24 (23,2, 27) Indikator Droganvändning bland ungdomar årskurs nio, 2012 och 2010: - storkonsumtion alkohol 1 g/m 5, procent, flicka/pojke Flickor: 18 (19) Pojkar: 15 (18) Flemingsberg: 18/0 (7/25) Centrala Huddinge: 26/16 Skogås Trångsund: 9/22 Vårby: 0/13 (5/22) Indikator - provat narkotika 2, procent, flicka/pojke Flickor: 6 (5) Pojkar: 9 (10) Flemingsberg: 18/6 (7/10) Centrala Huddinge: 3/8 Skogås Trångsund: 8/14 Vårby: 0/15 (0/19) Indikator Polisanmälningar grovt kvinnofridsbrott, antal Prel 41 (33) Indikator Våldsutsatta kvinnor som har haft kontakt med kvinnofridsteamet, antal 170 (150) Indikator Våldsutövare som har haft kontakt med kvinnofridsteamet, antal 38 (31) Indikator Arbetslösa i Huddinge, obalansen 6, oktober 2012 jämfört med oktober 2011, procent Kvinnor: 5,8 (5,8) Män: 5,7 (5,3) år: 6,3 (4,8) Vårby: 11,7 (12,5) Stuvsta: 2,6 (2,6) Indikator 4 Källa: (landstinget mot aids). Uppgifter för 2011 och Stockholm stads enkätundersökning bland länets elever i årskurs 9. Genomförs vartannat år. Uppgifter från 2012 och Geografiskt område högst respektive lägst värde. 6 SCB, arbetslösa (18-64 år) inklusive inskrivna i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd. Geografiskt område högst och lägst värde. SOCIALNÄMNDEN 15

22 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2012 Bedömning Upplevd ohälsa, procent, 2012 och Upplevd otrygghet, procent, 2012 oh Kvinnor: 6 (8) Män: 5 (14) Funktionshindrade: 53 (47) Segeltorp: 2 (2) Vårby: 12 (14) Kvinnor: 20 (23) Män: 12 (13) Funktionshindrade: 30 (31) Sjödalen-Fullersta: 11 (14 10 ) Vårby: 29 (28) Indikator Indikator God representativ demokrati (2.1) Nämndledamöternas helhetsbedömning om hur det är att arbeta politiskt i Huddinge kommun, medelvärde 11 4,2 - Mångfald och jämställdhet (2.4) Antal konstaterade och åtgärdade omotiverade könsskillnader Antal kartläggningar: 2 Konstaterade skillnader: 1 Åtgärdade: 1 Öka antalen Ekosystem i balans (2.5) Andel planerade miljöåtgärder som s, procent Internationellt arbete (2.8) Initierade projekt, antal Måttet gäller från och med Uppgiften för 2010 är reviderad och kvalitetssäkrad under 2011, därför går den inte att jämföra med tidigare redovisningar. 7 Andel av befolkningen som i befolkningsundersökningen har svarat Mycket dålig eller Dålig på fråga om självskattad hälsa, åldersgrupp år. Funktionshindrade = personer som i undersökningen uppgivit att de har en funktionsnedsättning. Geografiska områden med högst och lägst värde. 8 Andel av befolkningen som i befolkningsundersökningen har svarat att de inte upplever sig trygga, kvot av tre standardfrågor om trygghet. Funktionshindrade = personer som i undersökningen uppgivit att de har en funktionsnedsättning. Geografiska områden med högst och lägst värde. 10 Denna siffra avser Trångsund som tidigare hade det lägsta resultatet. 11 Måttet har ändrats under 2012 i och med att nämnden inte längre gör en egen undersökning. Mått och resultat kommer från kommungemensam undersökning och avser socialnämnden. Medelvärdet är ett beräknat genomsnittligt värde av de angivna svaren och kan variera från 1 till 5 där 1 motsvaras av svaret instämmer inte alls och 5 instämmer helt. 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012