Svenska blandstadsprojekt blir tillgängligheten bättre och reser man på annat sätt i Hammarby Sjöstad, Västra Hamnen, Dockan m fl?

Transkript

1 Svenska blandstadsprojekt blir tillgängligheten bättre och reser man på annat sätt i Hammarby Sjöstad, Västra Hamnen, Dockan m fl? Hållbar tillgänglighet i planeringen Vad innebär det och hur når vi dit? 10 februari 2011 Anders Hagson Svenska blandstadsprojektet

2 Bebyggelseutvecklingen hittills = Transporttekniska eror : ny transportteknik ny tillgänglighet ny stadsform I II III IV I - Gångtrafik, hästdragen spårväg(-1890) II Spårväg, förortsbanor, cykel ( ) III Bil på gator ( ) IV Stadsmotorvägar (1960-) Spårväg, förortsbanor Stadsmotorväg

3 Trafikutvecklingen hittills Miljarder personkilometer + 24 % (gods + ca 35 %) 4,3 miljoner personbilar (+ 11 % på 10 år) lastbilar (+ 45 % på 10 år) 8500 lokalbussar = 8 miljarder liter bensin och diesel Prognos: 2 % ökade CO2 utsläpp per år Till ,5 milj. pers bilar x mil = 6,5 miljarder mil = tor resor till månen Anders Hagson, Arkitektur, Stad & Trafik

4 Myt eller fakta? Sant eller falskt?

5 Starka samband mellan å ena sidan stadens täthet och struktur å andra sidan resavstånd, transportmedelsval och trafikarbetet (km/capita) i makrostudier Anspelar på ett fysisk strukturellt tvång i det dagliga livet Bilberoende 75% 50% Bil (Los Angeles 97%) Högt Medel Lågt 110 Invånare per hektar 20 Ej bil (Tokyo 88 %) Anders Hagson, Arkitektur, Stad & Trafik

6 Markanvändnin gsfaktor Täthet Blandning Regional tillgänglighet Centralitet Genhet i trafiknätet Utformning av gator och vägar. Utformning av GC vägar. Tillgänglighet till och med Kollektivtrafik. Parkeringsutbud och p policy. Gestaltning Mobility management Definition Antal boende (nattbefolkning) per hektar. Antal arbetsplatser (dagbefolkning) per hektar. Grad av samlokalisering av boende och olika typer av verksamheter (balansen dag/nattbefolkning). Effekter på resbeteende Ökad täthet minskar per fordonsresandet per capita. 10 % ökad täthet = minus 1 3 % fordonskilometer. Områden med hög funktionsblandning har 5 15 % lägre resandet (fordonskm) per capita och högre användning av GC och kollektivtrafik. Lokalisering av bebyggelse relativt Ju närmare man bor ett regionalt centra desto regionala urbana centra lägre resande (fordonskm). Boende i centralt (tillgängligheten till koncentrationer av belägna områden reser % färre fordonskm arbetsplatser inom viss restid). än boende i perifera områden. Andel arbetsplatser (särskilt i besöksnäringar) inom i stadskärnan och andra stora aktivitetscentra. Grad av genhet mellan start och målpunkter i gatunät och GC nät. Skala och utformning (geometrisk standard) samt trafikrummets kontext; prioriteringen av olika färdsätt. Kvantitet, kvalitet, säkerhet och trygghet på GC banor, trottoarer, korsningar, broar och i tunnlar. Kvaliteten på vägen till och från hållplats. Tillgängligheten till målpunkter (restid, frekvens). Antalet p platser per byggnad, hektar eller per boende, anställd. Skönhet och trevnad i byggd miljö och offentliga rum. Policies som underlättar mer energi och miljöeffektiva resvanor % av resandet till stadskärnor och andra stora centra använder andra färdsätt än bil. Motsvarande till perifera lokaliseringar är 5 15 %. Gena förbindelser (resavståndet) minskar bilresandet och ökar andelen resor till fots och med cykel. Blandtrafikgator ökar användningen av andra färdsätt än bil. Traffic Calming minskar bilanvändningen och ökar resor till fots och med cykel. Boende i gångtrafikvänliga områden (med närhet till målpunkter genom täthet och blandning) går 2 4 gånger oftare och kör 5 15 % mindre bil än boende i ensidiga bostadsområden. Boende i områden med bra kollektivtrafikstandard äger % färre bilar, kör % färre kilometrar och använder andra färdsätt än bil 2 10 gånger oftare än boende i bilanpassade områden. Minskad utbud av parkeringsplatser och högre p avgifter minskar bilresandet. Direktbetalning av p avgift minskar antalet bilresor med %. Väl utformad byggd miljö främjar andra färdsätt än bil % reducerat resande (av de påverkade resorna) är vanligt. Travel and the Built Environment - A Meta-Analysis Reid Ewing & Robert Cervero, 2010 Consistent with prior work, we find that vehicle miles traveled (VMT) is most strongly related to 1. Centralitet 2. Trafiknätets uppbyggnad Walking is most strongly related to measures of land use diversity, intersection density, and the number of destinations within walking distance. Bus and train use are equally related to proximity to transit and street network design variables, with land use diversity a secondary factor. Surprisingly, we find population and job densities to be only weakly associated with travel behavior once these other variables are controlled. Anders Hagson

7 De verksammaste åtgärderna är 1. Koncentration av arbetsplatser och besöksnäringar till centrala staden + bostäder på kort radiellt pendlingsavstånd Organiserad Oorganiserad Enkärnig Flerkärnig Anders Hagson, Arkitektur, Stad & Trafik

8 2. Gatunät många alternativa rutter Inte träd få alternativa rutter Anders Hagson, Arkitektur, Stad & Trafik

9 Talar för t ex Nyurbanism, Waterfront

10 Bebyggelsetypen har stor betydelse för hur de boende reser RVU Stockholm på bebyggelsetyp Anders Hagson

11 RVU Stockholm på bebyggelsetyp Anders Hagson

14 Ämnet har hög relevans Problem Betydelsen av självselektion är inte utredd!!!!!! Stora variationer i färdsätt God bebyggd miljö fysisk planering och samhällsbyggande skall senast år 2010 grundas på program och strategier för hur den byggda miljön kan utvecklas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras Stora variationer i självständig resa Tillgänglighet för alla barn, äldre, handikappade dimensionerande grupper Hela resan perspektivet dörr till dörr vid planering och utformning

15 Självselektion = individer och hushåll väljer typ av byggd miljö efter livsstilspreferenser Vissa väljer ett urbant boende p g a preferens att ha en stor variation av stadens utbud inom räckhåll till fots Andra väljer ett perifert villaboende p g a preferens för trädgård och regionens utbud tillgänglighet genom flerbilsinnehav och många får ta de bostäder och arbetstillfällen som blir över när alla andra valt Den här typen av preferenser och tvingande situationer är svåra att ändra med fysisk planering och utformning! Likaså vissa typer av beteenden. Är det ett rimligt och verksamt medel att ändra hållplatsutformningen, när det uppkommer ett fenomen som t ex att unga skolbarn rånar andra skolbarn på mobiltelefoner därför att det i hög omfattning sker på och kring hållplatser? Anders Hagson

16 BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

17 Bebyggelseplaneringens betydelse för utsläpp (CO2) och tillgänglighet Finansieras av Vägverkets SNE RPD Anders Hagson, Chalmers Arkitektur, är projektansvarig. Projektet har en regional och en lokal del. I den lokala delen studeras Svenska blandstadsprojekt : Stockholm; HAMMARBY SJÖSTAD och SKARPNÄCK Malmö: BO 01 & FLAGGHUSEN Staffanstorp: STAFFANSTORPS CENTRUM Göteborg: ERIKSBERG på Norra Älvstranden Helsingborg: NORRA HAMNEN Örebro: LADUGÅRDSÄNGEN Västerås: ÖSTRA HAMNEN Blandstadsprojektens egenskaper jämförs med ett referensområde ett innerstadsområde respektive stad. Det som studeras i blandstadsprojekten är Exploateringsgrad Grad av funktionsblandning bo/arbete Bebyggelsestruktur Trafiksystemuppbyggnad Kvaliteten i den offentliga rummen Integration med övriga staden Socioekonomiska karaktäristika Tillgänglighet (Befolkningens resvanor + omräknat i CO2 ej färdigt) Svenska blandstadsprojektet

18 Bebyggelseplaneringens betydelse för utsläpp (CO2) och tillgänglighet Finansieras av Vägverkets SNE RPD Anders Hagson, är projektansvarig. Generella slutsatser: Exploateringsgrad: Låg minst hälften så låg som referensområdena. Grad av Funktionsblandning: låg minst hälften så låg som referensområdena. Bebyggelsestruktur: Inga slutna kvarter allt ifrån lamellhus till öppna kvarter och amorf morfologi. Trafiksystemuppbyggnad: Inte rutnät allt ifrån ren utifrånmatning till inifrånmatning. Olika grad av blandtrafik. Kvaliteten i den offentliga rummen: markbehandling hög; fasadmaterial och detaljer medel; låg transparens i sockelvåning, låg aktivitet i sockelvåning i form olika former av publik verksamhet. Sällan bostadsentréer från gata. Oattraktiv väg till hållplats. Integration med övriga staden med Space Syntax. Låg, d v s liten sannolikhet för stora flöden av människor som inte bor eller arbetar i områdena och därmed också lågt underlag för handel, service etc. Socioekonomiska karaktäristika. Högre utbildning och högre inkomst än referensområdena, staden som helhet och FA regionen. Tillgänglighet. Ej färdigt i referensområdena. Befolkningens resvanor + omräknat i CO2 ej färdigt. Svenska blandstadsprojektet

19 Studerade områden i Malmö FA region Svenska blandstadsprojektet

20 MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

21 BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

27 MALMÖ 1= Jord o skog, 2=tillv, 3=energi, 4= bygg, 5= handel, 6= transp, 7=hot o rest, 8=info o kom, 9=finans o förs, 10=Fastighetsv, 11=företagstjänst, 12= Off förv, 13= utb, 14=vård o oms, 15=kult o rekr Svenska blandstadsprojektet

28 BO 01 MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

29 BO 01 OCH DOCKAN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

30 DOCKAN, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

31 BO 01 MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

34 BO 01, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

37 MALMÖ Antal invånare Förvärvs arb. nattbef. Förvärvs arb. dagbef. Nattbef/ dagbef Invånare/ dagbef Förvärvsfrekvens Antal personer som arbetar och bor i området Andel av anställda som bor i området Malmö FA-region ,1 2,6 42, ,7 Malmö stad ,8 2,1 38, ,1 BO ,5 5,3 46, ,1 Dockan ,1 0,4 36,2 27 7,9 Referensområde ,5 1,1 46, ,3 Blandstad? Svenska blandstadsprojektet

38 BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ BOSTADENS OCH ARBETSPLATSENS LÄGE Här arbetar de personer som bor i Malmö referensområde och här bor de personer som arbetar i i Malmö referensområde varav 342 bor i området Svenska blandstadsprojektet

39 BO 01 & FLAGGHUSEN, MALMÖ Här arbetar de personer som bor i BO 01 och här bor de 636 personer som arbetar i BO 011 varav 112 bor i området Svenska blandstadsprojektet

40 DOCKAN, MALMÖ BOSTADENS OCH ARBETSPLATSENS LÄGE Här arbetar de 341 personer som bor i Dockan.. och här bor de personerna som arbetar i Dockan varav 27 bor i området Svenska blandstadsprojektet

41 CENTRALA MALMÖ Inom markeringen bor 2790 förvärvsarbetande och i röda punkterna arbetar de 342 arbetar här Svenska blandstadsprojektet

42 CENTRALA MALMÖ Inom markeringen arbetar 5329 personer och i de bruna punkterna arbetar de 342 bor i området Svenska blandstadsprojektet

43 BO 01, MALMÖ Avstånd bostad arbete Ref omr centrum 70 % kortare än 5 km, Öviga omr 55 % Svenska blandstadsprojektet

44 BO 01, MALMÖ Restidskvoter_BussBil_Bo01.pdf Svenska blandstadsprojektet

45 BO 01, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

47 REFERENSOMRÅDE, MALMÖ Svenska blandstadsprojektet

48 HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM STOCKHOLM Svenska blandstadsprojektet

49 HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM 14,0 Vasastaden 12,0 10,0 Vasastaden resp Hammarby Sjöstad 8,0 6,0 Hammarby Sjöstad 4,0 2,0 0,0 Skarpnäck Stockholm FA region Stockholm stad Hammarby Sjöstad Skarpnäck Vasastaden Svenska blandstadsprojektet

50 STOCKHOLM Antal invånare Förvärvsa rb. nattbef. Förvärvsa rb. dagbef. Nattbef/ dagbef Invånare/ dagbef Förvärvsfrekvens Personer som bor och arbetar i området Andel av anställda som som bor i Stockholms FA-region ,0 2,1 46,8 Stockholm stad ,7 1,5 48, ,5 Hammarby Sjöstad ,6 2,9 57, ,8 Skarpnäck ,2 2,9 43, ,2 Vasastaden ,4 2,4 57, ,0 Blandstad? Svenska blandstadsprojektet

51 HAMMARBY SJÖSTAD, STOCKHOLM 1= Jord o skog, 2=tillv, 3=energi, 4= bygg, 5= handel, 6= transp, 7=hot o rest, 8=info o kom, 9=finans o förs, 10=Fastighetsv, 11=företagstjänst, 12= Off förv, 13= utb, 14=vård o oms, 15=kult o rekr Svenska blandstadsprojektet

52 HAMMARBY SJÖSTAD, STOCKHOLM Svenska blandstadsprojektet

53 VSASTADEN STOCKHOLM Här arbetar de förvärvsarbetande som bor i Vasastaden. och här bor de personer som arbetar.. i Vasastaden Svenska blandstadsprojektet

54 HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM Här arbetar de 9826 personer som bor i Hammarby Sjöstad och här bor de 5963 personer som arbetar i Hammarby Sjöstad Svenska blandstadsprojektet

55 SKARPNÄCK STOCKHOLM Här arbetar de 3145 personer som bor i Skarpnäck. och här bor de 2537 personer som arbetar I Skarpnäck varav 259 bor i området Svenska blandstadsprojektet

56 HAMMARBY SJÖSTAD STOCKHOLM Svenska blandstadsprojektet

62 ERIKSBERG, GÖTEBORG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

63 ERIKSBERG GÖTEBORG Eriksberg Linnéstaden Högsbo Svenska blandstadsprojektet

64 ERIKSBERG GÖTEBORG Blandstad? Svenska blandstadsprojektet

65 ERIKSBERG GÖTEBORG Svenska blandstadsprojektet

66 ERIKSBERG GÖTEBORG 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Forgymn Gymnasial Eftergymn2 Eftergymn3 Uppgsakn Svenska blandstadsprojektet

67 ERIKSBERG GÖTEBORG Här arbetar de 1299 personer som bor i varav 58 bor i området och här bor de 959 personer som Eriksberg Svenska blandstadsprojektet

68 ERIKSBERG GÖTEBORG Här arbetar de 6763 personer som bor i Linnéområdet och här bor de 5590 som arbetar i Linnéområdet varav 634 bor i området Svenska blandstadsprojektet

69 ERIKSBERG GÖTEBORG Här arbetar de 2281 personer som bor I Högsbo och här bor de 782 personer som arbetar varav 110 bor i området i Högsbo Svenska blandstadsprojektet

74 ERIKSBERG GÖTEBORG Gbg_sid1.pdf Svenska blandstadsprojektet

80 Samtliga studerade områden Tabellen visar andelen personer som har mindre än angivet avstånd till arbetet, dvs. att 25 % av invånarna i BO 01 har mindre än 2,0 km mellan bostad och arbete, 50 % mindre än 3,9, 75 % mindre än 17,5 osv. samt att invånarnas medelavstånd är 38,6 km. Svenska blandstadsprojektet

81 BO 01, MALMÖ Antal invånare Förvärvsarb. nattbef. Förvärvsarb. Nattbef/ dagbef dagbef Invånare/ dagbef Förvärvs Personer frekvens som bor och arbetar i området Andel av anställda som bor I området Örebro FA-region ,0 2,3 44, ,0 Örebro kn ,9 2,0 44, ,3 Ladugårdsängen ,2 4,7 47,0 45 4,7 Örebro city ,6 1,1 53, ,3 Västerås FA-region ,0 2,3 44, ,9 Västerås_kn ,0 2,2 44, ,0 Ö Hamnen ,5 1,0 53,2 14 4,0 Västerås_ref_ ,2 1,9 60, ,0 Malmö FA-region ,1 2,6 42, ,7 Malmö stad ,8 2,1 38, ,8 BO ,5 5,3 46, ,1 Dockan ,15 0,41 36, ,9 Malmö ref.omr ,5 1,1 46, ,3 Malmö FA-region ,1 2,6 42, ,7 Staffanstors kn ,0 4,3 47, ,2 Staffanstorp ,4 1,5 27,0 13 6,2 Staffanstorp ref ,7 19,5 49,6 62 4,5 Malmö FA-region ,1 2,6 42, ,7 Helsingborg_kn ,9 2,2 42, ,2 Helsingborg N Hamnen ,3 3,3 39,2 7 3,4 Helsingborg_ref ,4 0,9 37, ,1 Göteborg FA-region ,1 2,3 46, ,2 Göteborg-stad ,8 1,8 46, ,6 Eriksberg ,5 2,6 56,0 58 4,1 Högsbo ,9 6,4 45, ,8 Linné ,2 2,1 56, ,4 Stockholm-FA-region ,0 2,1 46,8 Stockholm-stad ,7 1,5 48, ,5 Hammarby Sjöstad ,6 2,9 57, ,8 Skarpnäck ,2 2,9 43, ,2 Vasastaden ,4 2,4 57, ,0 Svenska blandstadsprojektet