Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Gustavsbergs förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Grunduppgifter Ansvarig för planen Förskolechef Förskolans vision På Gustavsbergs förskola ska alla barn och vuxna känna trygghet. Ingen ska behöva bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. I vår förskola bemöter alla varandra väl och ser olikheter som en tillgång. Barnens delaktighet Pedagogerna pratar dagligen med barnen och läser av stämningen i barngruppen, deras trivsel delaktighet och inflytande. Pedagogerna samtalar med barnen om deras syn på kamratskap. Det har bland annat resulterat i kompissolar på avdelningarna. Barnen har deltagit i trivselintervjuer som de har gjort hemma med sina vårdnadshavare samt en intervju med en pedagog på förskolan. Vårdnadshavares delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga om planen genom skolråd, föräldramöte, vid inskolningssamtal av nya barn och planen finns att läsa på förskolans webbsida. Föräldrarna har fått info om kartläggning inför arbetet med planen och att de via trivselintervjuerna som genomfördes i september, på så vis deltar i planens kartläggning. Resultatet har sedan följts upp genom dialog mellan pedagog och vårdnadshavare om resultatet av intervjuerna. Personalens delaktighet Vi arbetar med Likabehandlingsplanen systematiskt enligt förskolans årsplan. Alla pedagoger har deltagit i kartläggningen genom att genomföra trivselintervjuer, följa upp resultaten av dem med vårdnadshavare, samt diskuterat resultaten i arbetslagen. En fokusgrupp ( vi kallar den barnutvecklingsgruppen) med pedagoger från förskolan, samt förskolechef har arbetat med att sammanställa planen och formulerat årets mål som sedan gått på remiss till övriga pedagoger på förskolan. Utvärdering Utvärdering av föregående års plan Vi har under det gånga året inte följt upp och utvärderat planen så systematiskt. Vi håller fortfarande på att skapa en systematik kring uppföljning och utvärderingav planen så att vi regelbundet arbetar med den. Nytt för årets arbete ( ) är att vi skapat en Årsplan där vi systematiskt jobbar med planen. Vi kommer att skapa en Barnutvecklingsgrupp som har huvudansvaret att tillsammans med förskolechef följa upp planen och arbetet med målen. Vi inför från hösten 2014 trivselintervjuer för barn och vårdnadshavare som är tydligt kopplade till arbetet med planen. Allt detta för att säkerställa att vi arbetar med den och håller den levande hela tiden. Årets plan ska utvärderas i sin helhet senast Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef När/ hur sker utvärdering Enligt förskolans Årsplan 2

3 Främjande insatser Främjande handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas. ( DO) Det främjande arbetet sker bäst i det dagliga värdegrundsarbetet, i samtal, lek, vardagssysslor och andra aktiviteter på förskolan där vuxna har barnfokus, är inlyssnande och goda förebilder. Förskolan arbetar utifrån LpFö 98/10 s kapitel om normer och värden samt barns inflytande. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Könsidenditet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan Funktionsnedsättning trosuppfattning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Alla vuxna ska arbeta enligt läroplanens värdegrund och agera när de ser en kränkande behandling. Insatser (utan inbördes ordning) Vi är närvarande pedagoger som är lyhörda och observanta på barnens signaler, vi bekräftar och ser dem, hjälper dem att sätta ord på sina känslor, tankar och reaktioner. Alla barn är inkluderade. Alla barn är allas barn. Vi skapar en miljö där vi aktivt och målinriktat arbetar för att främja ett positivt klimat i barngrupperna. Vi pedagoger observerar och samtalar med barnen så att de upplever delaktighet och inflytande. Vi skapar goda möten mellan barn/barn och mellan vuxen/barn genom att vi är med i barnens aktiviteter. Vi vuxna säger ifrån om vi uppfattar att någon kränkning sker. Pedagogerna stödjer barnen vid konflikter Pedagogerna tänker på hur de uttrycker sig och tilltalar barnen och varandra. Vi fångar tidigt upp de barn som behöver extra stöd. Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen. Vi har en god föräldrasamverkan och ett professionellt vardagligt bemötande. Vi bjuder in till utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldraråd och till att delta i trivselintervjuer. Ansvarig Förskolechef och alla i arbetslaget Datum när det ska vara klart Arbetet pågår kontinuerligt och följs upp enligt förskolans årsplan och utvärderas senast

4 Kartläggning Skedde under september Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidenditet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan Funktionsnedsättning trosuppfattning Sexuell läggning Ålder Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Förskolans pedagoger har intervjuat (barnen som fyllt 3 år i år) och i övrigt observerat barnen och barngruppen. Pedagogerna har intervjuat ett barn i taget. Trivselintervjuer har delats ut till vårdnadshavare och har genomförts hemmavid av dem tillsammans med deras barn. De yngsta barnen som pga ålder inte kunnats intervjuas, där har enbart föräldrarna svarat på frågor. Vårdnadshavare och pedagoger har gått igenom pedagogernas intervjuer samt föräldrarnas intervjuer. Vårdnadshavare och pedagoger har kort stämt av intervjuerna och vårdnadshavaren har skrivit på pedagogintervjuen så att de har sett den. I de fall att det finns kommentarer så har de kommunicerats/ förklarats/ retts ut mellan pedagog och vårdnadshavare. Hur personalen har involverats i kartläggningen Alla pedagoger har deltagit i kartläggningen. Den här gången har inte Do-s husmodell använts som dokument men pedagogerna har tänkt rummen och diskuterat och observerat kring dem utifrån diskrimineringsgrunderna. Rummen och miljöerna och var barnen befinner sig har man tänkt kring under kartläggningen. Pedagogerna har intervjuat/observerat barnen i gruppen (lite olika beroende på barnens ålder). Pedagogerna har pratat på PUT tid eller reflekterat i vardagen kring sina intervjuer pedagogerna sinsemellan. Resultat och analys av kartläggningen Intervjuerna- intervjufrågor (se bilagor) har gjorts med alla barn som under 2014 fyllt tre år, samt de barn som är äldre. För de barn som är 1-2 år har vi haft ett intervjumaterial som är baserat mer på vårdnadshavarnas/ pedagogernas tolkningar/ observationer av barnen och dess situation. Vid skrivandets stund har vi fått in från Ru: 15 (av 20) svar från vårdnadshavare och från Tiger 14 (av 23). Utifrån våra underlag ser vi att bland de yngre barnen förekommer knuffar, puffar emellan barnen då och då- det har barnen påtalat själva i sina intervjuer. Tolkning- pedagogerna ser inte det som ett problem eller något stort, känner ingen oro- det är barns sätt att i denna ålder de är mer fysiska och markerar vad som är ok/ inte ok. Alla har inte ett utvecklat språk och då kan det vara lätt att knuffa bort en kompis som är för närgången etc. Det finns något barn som i intervjun berättat om en kompis som knuffat/ slagits. Flera barn vittnar om att de vuxna finns med i förlåtprocesser. Barnen har också sagt:- om nån puttar mig får du ( pedagogen)prata med honom. Pedagogerna har upplevt att det förekommit nypningar i kinderna att det är något barn som gör så. De äldre barnen där känns det som att det inte finns något oroväckande utifrån intervjuerna som genomförts med barn/vårdnadshavare. Barnen namnger att de har kompisar och att de har vuxna att gå till, de är inte rädda för någonting. Vi tolkar det som att det just nu är en lugn och trygg barngrupp. Något barn nämnt att det kan bli rädd om andra barn eller vuxna höjer rösten. (Ett barn pratar ofta spontant om hur roligt det är på förskolan) Under augusti var det vårdnadshavare från två olika familjer som upplevde att det var ett barn i gruppen som det talades mycket om hemma. Men under kartläggningen/intervjuer har det inte tagits upp alls av varken vårdnadshavare eller barn vilket vi nu( i okt) tar som tecken på att pedagogerna har arbetat på ett bra sätt kring situationen. Ett barn nämnde namn på kompisar som hen upplever är bråkiga, framkom under intervjun som föräldern gjorde själv med sitt barn. 4

5 Vi ser att det under hösten är det alltid en period av testa gränser gentemot personal jag lyssnar inte på dig. Där är det viktigt att pedagogerna kommunicerar väl med de barnen och vårdnadshavarna så att det finns stöttning hemifrån i detta arbete. Mkt knuff och buff vid vinkningar till föräldrarna med de små Tiger röd du får inte komma hem till mig Alla barn på Ru- kan gå till alla vuxna upplever de. Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i vår verksamhet. Det förebyggande arbetet utvecklas ständigt. Varje år kartläggs nuläget i förskolan och fjolårets insatser utvärderas. Analysen ligger sedan till grund för det förebyggande arbetet under kommande år. Förebyggande åtgärder sätts in för att kartläggningen visat på risker och problem i verksamheten. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Könsidenditet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan Funktionsnedsättning trosuppfattning Sexuell läggning Ålder Mål På vår förskola ska alla barn och vuxna känna trygghet i förskolans miljöer och med kamrater och vuxna på förskolan. Att barn inte får pekas ut av gruppen och bli ett svart får. Uppmuntra barnen att ta ansvar att hjälpa andra och varandra. Uppföljning Kontinuerligt ske i barnutvecklingsgruppen enligt förskolans årsplan eller oftare om behov finns. Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda Kontinuerliga observationer sker av arbetslagets pedagoger. Om de upptäcker något avvikande tas det upp till Barnutvecklingsgruppen. Förskolechef samt en pedagog per avdelning träffas en gång/ i månaden i förskolans Barnutvecklingsgrupp och diskuterar situationen i barngruppen och hur barnen mår, och om det finns något barn man känner oro för. Personalens insatser Personalen ska dagligen, kontinuerligt observera var det finns risk för kränkningar och var det är extra viktigt med vuxennärvaro. Pedagogerna ska vara placerade på strategiska platser för att förekomma och finnas till hands för barnen. Pedagogerna går in direkt och aktivt och agerar om det förekommer verbala kränkningar, blickar, utfrysningar, knuffar, nyp i kinderna. Personalen för kontinuerliga samtal med vårdnadshavarna om barnens trivsel på förskolan. Personalen dokumenterar händelser som har att göra med diskrimineringsgrunder eller annan kränkande behandling. Personalen uppmuntrar barnen att ta ansvar och hjälpa kompisarna Ansvarig All personal går in aktivt och avbryter om de ser eller hör något av kränkande karaktär. Datum och när det ska vara klart Uppföljning sker kontinuerligt i Barnutvecklingsgruppen en gång/ månad eller oftare om behov finns. 5

6 Barnens delaktighet Förskolans personal gör Trygghetsvandring på förskolan minst en gång/ år. Personalen och barnen fotograferar olika miljöer inne och ute på förskolan och samtalar med barnen kring dem och hur det känns att vistas i förskolans olika miljöer. Barnen intervjuas. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får ta del av resultatet från Trivselintervjun i anslutning till den på hösten. Rutiner för akuta situationer Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för kränkande behandling. Förskolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. På Gustavsbergs förskola tar vi starkt och tydligt avstånd från alla typer av kränkande behandling och diskriminering. När kränkningar och diskrimineringar sker tar vi det på största allvar och agerar enligt vår plan. Utredning ska ske skyndsamt och anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vi strävar efter att ha god uppsikt över de utrymmen barnen befinner sig i. Vi finns där barnen befinner sig. Vi är lyhörda och observanta på barns signaler. Vi observerar och samtalar kontinuerligt med barnen om hur vi har det tillsammans i förskolan. Vi arbetar för en bra föräldrasamverkan med rak och öppen kommunikation. Vi uppmanar föräldrarna att snabbt signalera till förskolan vid minsta misstanke om diskriminering trakasserier eller kränkande behandling. Arbetslagen för regelbundna samtal om barnens utveckling, trygghet och trivsel. Vi stämmer av läget i barngrupperna vid Barnhälsogruppens möten en gång/ månad. Alla pedagoger på förskolan blir informerade om någon akut situation uppstår så att vi kan arbeta främjande och förebyggande. Ansvariga som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och vårdnadshavare vänder sig till respektive avdelnings pedagoger, alternativt till förskolechef. 6

7 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Enskilda samtal förs med de inblandade barnen. I förskolan leds samtalet av den pedagog som funnits i, eller i närheten av händelsen. Hur samtalet går till anpassas efter barnets ålder och mognad. Pedagogen ansvarar för dokumentation kring samtalet. Information om det inträffade ges direkt till förskolechef. Vårdnadshavare kontaktas samma dag, skyndsamt i anslutning till händelsen via telefon. Arbetslaget ansvarar för att handlingsplan skrivs som stöd för det utsatta barnet och de barn som varit inblandade. Barn och vårdnadshavare ges möjlighet att delta vid utarbetandet av planen. Rutiner för uppföljning Arbetslaget ansvarar för uppföljningen. Samtal förs på nytt med de inblandade barnen, om hur det känns nu och vad som hänt sen förra samtalet. Samtal förs även med föräldrarna till de berörda barnen om hur situationen är nu och vilka resultat våra insatser fått. Förskolechefen får alltid en skriftlig dokumentation av samtalen och deltar vid behov i samtal med berörda föräldrar. Rutiner för dokumentation I samråd med förskolechef upprättar pedagogerna en dokumentation och vid behov en anmälan om den inträffade händelsen. Vi dokumenterar då i vår Incidentrapport (se bilaga) som tydligt visar att förskolan utrett ärendet, vilka insatser som gjorts och hur ärendet följs upp. Blanketten förvaras hos förskolechef. Dokumentationen visar om det krävs stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Vid en eventuell rättslig process kan dokumentationen vara ett underlag avseende det inträffade. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Personal som upptäcker eller misstänker att en kollega kränker ett barn, reagerar på bästa möjliga sätt i situationen och informerar direkt förskolechefen om det inträffade. Förskolechefen ansvarar för utredning kring det inträffade. Det görs genom samtal med de inblandade och med kollegor som kan ha information om det inträffade. Information till vårdnadshavare ska lämnas så fort som möjligt. Om ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är förskolan skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Om en händelse som innebär allvarlig fara för liv och hälsa inträffar ska Arbetsmiljöverket kontaktas. 7

8 Incidentrapport Datum: Förskola: Personer som deltar i samtalet: Händelseförlopp: (när, var, hur, vilka var närvarande, det här hade hänt tidigare under dagen osv) Insatser och handlingsplan: (vad har vi gjort, hur går vi vidare) Kontakt med förälder: vem ringde och vilken förälder svarade, tid: Datum för uppföljningssamtal: Ärendet avslutat, datum: Underskrift: vårdnadshavare pedagog förskolechef.. 8