Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser Gäller för: Logopedenheten. Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser
|
|
- Per-Olof Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdprogram 1 (14) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad/reviderad av: Annelie Hedlund, Rebecca Holm, Tove Lönngren-Heinerud, Linda Sundin, Karin Österlind legitimerade logopeder Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk forskning Ev D-nr:
2 Vårdprogram 2 (14) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 För vilken patientgrupp programmet gäller 4 Arbetsgrupp och hur programmet kommit till 4 Syfte och mål med framtagande av programmet 4 Framtagande av vårdprogram 4 Bakgrund 4 Orsaker 5 Symptom och kliniska fynd 5 Differentialdiagnoser 6 Prioriteringar 6 Åtgärder 6 Utredande åtgärder 7 Bedömningsinstrument 7 Klassifikation 8 Förebyggande åtgärder 9 Behandlande åtgärder 9 Uppföljning 11 Prognos 11 Utvärdering 12 Utvärderingsinstrument 12 Referenser 13
3 Vårdprogram 3 (14) Sammanfattning Vårdprogrammet gäller för förskolebarn med misstanke om språkstörning. Målet med vårdprogrammet är att alla patienter inom den avsedda gruppen ska få likvärdig vård oavsett vilken logopedmottagning de besöker i Värmland. Språkstörning kan definieras som en störning av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Prevalensen för språkstörningar hos barn varierar mellan olika studier. Man beräknar att ca 6 % av alla barn har tal- och språksvårigheter, där majoriteten inte har någon annan signifikant störning av utvecklingen. Barn remitteras till logoped vid olika åldrar och från olika instanser men vanligast är att remisser kommer från Barnhälsovården vid 2½ och 4 år. Patientgruppen omfattas av vårdgarantin vilket innebär att de ska ha träffat logoped för ett förstabesök inom tre månader från remissdatum. Den yngre gruppen prioriteras. Forskning visar att utfall på språklig testning vid 2½ års ålder är en riskfaktor för bestående svårigheter. I skolåldern kan detta inverka på läs- och skrivinlärning, samspel och beteende. Med tanke på att det finns en tydlig koppling mellan språkstörning i förskoleåldern och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i vuxen ålder är det viktigt att i ett tidigt skede skapa så bra förutsättningar som möjligt för språkutvecklingen.
4 Vårdprogram 4 (14) Inledning För vilken patientgrupp programmet gäller Vårdprogrammet gäller för förskolebarn där misstanke om språkstörning föreligger. Definitioner av språkstörning har varierat genom tiderna. 1 Termen specifik språkstörning används framför allt i forskningssammanhang medan diagnosen språkstörning används i de fall där barnets språkutveckling är påtagligt sen i jämförelse med jämnåriga barns. Den diagnosklassifikation som används i svensk klinisk praxis är International Classification of Diseases, ICD-10 (2007) 2 och definierar språkstörning på ett övergripande plan som: Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer. Arbetsgrupp och hur programmet kommit till Arbetsgruppen som utarbetat vårdprogrammet har bestått av fem logopeder som arbetar med aktuell patientgrupp inom, Landstinget i Värmland (LiV). Arbetet har pågått under 2009 och har presenterats för kollegor inom enheten. Syfte och mål med framtagande av programmet Målet med vårdprogrammet är att alla patienter inom den avsedda gruppen ska få likvärdig vård oavsett vilken logopedmottagning de besöker i Värmland. Klinisk erfarenhet, aktuella forskningsresultat och ekonomiska ramar inom hälso- och sjukvården ligger till grund för valet av insats. Framtagande av vårdprogram Sökning efter relevanta artiklar har skett i Medline, EBM Guidelines, Cochrain och Google scholar. Sökorden har varit; språk/language, tal/speech, barn/children, språkstörning/language disorder, terapi/therapy, behandling/treatment, intervention. I arbetet med vårdprogrammet har även stor vikt lagts vid boken Logopedi (Hartelius, Nettelbladt & Hammarberg, 2008). 1 Bakgrund i LiV bedriver en länsövergripande verksamhet med mottagningar i Karlstad, Kristinehamn, Säffle, Arvika och Sunne. I viss mån bemannas också Torsby, Filipstad och Hagfors. Antalet invånare i upptagningsområdet är enligt Statistiska centralbyrån ( ) och fördelat på antalet logopeder i innebär detta 3,4
5 Vårdprogram 5 (14) logopeder/ inv. Dessa resurser ska fördelas på samtliga diagnosgrupper inom logopedin, t ex afasi, dysartri, röst och läs- och skrivutredningar. Barn remitteras till logoped för bedömning av språkliga förmågor vid olika åldrar och från olika instanser. Vanligast är att barn remitteras från Barnhälsovårdens screeningprogram vid 2 ½ och 4 år. Prevalensen för språkstörningar hos barn varierar mellan olika studier, bland annat beroende på inklusionskriterier. 1 Ungefär 6 % av alla barn har tal- och språksvårigheter, där majoriteten inte har någon annan signifikant störning av utvecklingen. 3 I olika internationella undersökningar framgår att 5-8 % av barn i förskoleåldern har någon grad av språkstörning. 1 Prevalensen för grav språkstörning ligger relativt konstant mellan 1-2 % för barn i olika åldersgrupper, i olika länder och även över tid. I en svensk studie som baserades på uppgifter från Barnhälsovårdens 4-årskontroll (Westerlund, 1994) fann man att 12 % hade någon form av språkproblem och av dessa hade cirka 2 % grava problem. 4 Det finns tydliga könsskillnader hos barn med språkstörning. 1 I förskoleåldern är språkstörning två till tre gånger så vanligt hos pojkar som hos flickor. Gruppen barn med språkstörning är mycket heterogen vad gäller graden av språkstörning. De språkliga problemen uppvisar en stor variation både inom individen och mellan individer. Orsaker Ett flertal faktorer har visat sig vara associerade med en negativ inverkan på språkutvecklingen hos barn. Några direkta orsakssamband har man dock ännu inte kunnat påvisa. Snarare är det så att det oftast inte finns en enskild orsak bakom en språkstörning utan flera faktorer som på olika sätt bidrar till de språkliga svårigheterna. Möjliga orsaker kan vara ärftlighet, nedsatt hörsel, en allmänt försenad utveckling eller bristande stimulans. Komplikationer under graviditeten eller vid förlossningen, samt att barnet är för tidigt fött, kan vara bidragande orsaker. De mest rapporterade riskfaktorerna sett till aktuell forskning är; ärftlighet för försenad tal- och språkutveckling, manligt kön och perinatala faktorer 5. Symptom och kliniska fynd Karakteristiska drag vid språkstörning kan vara: 1 sen debut av första orden långsam språkutveckling jämfört med jämnåriga barn svårförståelig, även för närstående att barnet inte tar så många kommunikativa initiativ begränsad språkanvändning ofta nedsatt språkförståelse
6 Vårdprogram 6 (14) Barnen kan ha problem med ett eller flera av följande områden: 1 fonologi grammatik semantik pragmatik språkförståelse Ett flerspråkigt barn som har en språkstörning, har det både på modersmålet och på andraspråket. Differentialdiagnoser Språkstörning kan vara svårt att särskilja då det även kan förekomma i kombination med neurologisk sjukdom, neuropsykiatrisk problematik, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, utvecklingsstörning, hörselnedsättning och diverse syndrom. Prioriteringar Patientgruppen omfattas av vårdgarantin vilket innebär att de ska ha träffat logoped för ett första besök inom tre månader från remissdatum. Barn som remitterats från Barnhälsovårdens 2½-screening prioriteras på grundval av att tidig insats anses vara av största vikt. Behandlingsinsatser ska verkställas inom ytterligare tre månader. Åtgärder Följande åtgärder kan bli aktuella efter första besöket: råd och stöd fortsatt utredning indirekt behandling direkt behandling uppföljande kontroll föräldrasamtal information till förskola och andra vuxna i barnens omgivning annan åtgärd (intyg, remiss till annan instans)
7 Vårdprogram 7 (14) Utredande åtgärder Idag sker bedömning och utvärdering av barns språk- och talutveckling med hjälp av diverse test (se nedan) i kombination med analys av spontantal samt anamnesupptagning med föräldrarna. Resultaten av den språkliga utvärderingen bedöms i relation till barnets övriga utveckling. I vissa fall behövs kompletterande information från andra yrkeskategorier som till exempel barnhälsovårdspsykolog och öronläkare. Språklig intervention bör baseras på en noggrann analys av barnets språkliga och kommunikativa förmåga. 6 Det kan också vara av värde att inkludera analys av hur barnet interagerar med andra i olika situationer. Syftet med analysen bör vara att både ta fram barnets specifika problemområden men också analysera sådant som fungerar bra. Bedömningsinstrument För att kartlägga ett barns språkförmåga finns en rad bedömningsinstrument att välja bland. Vilket material som väljs baseras på en rad faktorer, till exempel vilken språklig aspekt som man avser att testa och barnets ålder. Ofta nöjer man sig inte med ett bedömningsinstrument utan kompletterar med fler, som testar andra språkliga aspekter, för att få en så heltäckande bild som möjligt. Logopederna i Värmland använder till exempel följande bedömningsinstrument; The Illinois Test of Psycholinguistic Abilities, ITPA 7, 8 Mäter tre psykologiska faktorer; generell språkfaktor, intelligensfaktor och personlighetsfaktor. ITPA är ett tidskrävande, men lättadministrerat test. En stor fördel är att materialet mäter flera språkliga aspekter. Att det dessutom ger en bra fingervisning om uppmärksamhetsfunktioner såsom koncentration och uthållighet, gör att man får en bred bild av barnets förmågor. Nya Lundamaterialet 9 Nya Lundamaterialet är det första svenska testet som omfattar såväl fonologi som grammatik. Testet ger också information om vilka språkliga konstruktioner hos barnet som behöver bearbetas. Testet är lättadministrerat och ofta uppskattat av dem som testas. Fonemtestet 10 Testet ger en överskådlig bild av barnets fonemutveckling och -förråd. Det kartlägger också hur fonemen produceras i olika positioner. Testet består av enkla bilder i svartvitt och innehåller en kort och en lång version. Till skillnad från många andra test mäts inte resultatet i poäng utan analyseras kvalitativt. Peabody Picture Vocabulary Test, PPVT 11 Används för att bedöma barnets passiva ordförråd och fungerar bra som komplement till test där språkförståelse och expressiva förmågor mäts. Resultatet kan lätt åskåd-
8 Vårdprogram 8 (14) liggöras för barnets omgivning. Testet är normerat för personer från 2½ år upp till 40 år. Buss-sagan: Ett språktest för bedömning av berättarförmåga 12 Med testet kan man göra en bedömning av barnets språkförståelse, grammatiska förmåga samt också få viss information om barnets fonologiska kompetens. Testet ställer krav på verbalt minne, samt förmåga till sekvensering, ordmobilisering och formulering. I testsituationen prövas barnets förmåga att återberätta en sammanhängande berättelse. Buss-sagan är avsett för barn i åldrarna 3:9-8:5 år. Språkligt Impressivt Test för barn, SIT 13 SIT är ett grammatiskt test som bedömer barnets språkförståelse. Testet har provats ut på barn i åldrarna 3-7 år. Testet används snarast som screeningmaterial och kräver andra test att jämföras med. Test of Reception of Grammar, TROG 14 Testet är avsett att mäta receptiv grammatisk förståelse hos barn och ungdomar. Testet är konstruerat så att det begränsar andra språkliga faktorers inverkan på testresultatet, såsom auditiv diskriminering, bristande ordförråd eller begränsat arbetsminne. Ordracet 15 Ett bedömningsmaterial för snabb automatisk benämningsförmåga. Kan med fördel också användas för fonologisk bedömning av äldre barn. Testet består av 80 st svartvita illustrationer av vanligt förekommande substantiv. Children s Communication Checklist, CCC 16 CCC är utformad som en enkät och innehåller 70 påståenden som täcker olika kommunikativa och språkliga områden. Enkäten besvaras av personer i barnets omgivning, oftast både föräldrar och förskolepersonal. Syftet med enkäten är att identifiera pragmatiska svårigheter genom att få en bred bild av barnets språkliga och kommunikativa beteende. CCC är det test som lämpligast används för att fånga upp aktivitets- och delaktighetsinskränkningar. Klassifikation De diagnoser som sätts baseras på klassifikationssystemet ICD-10 som har ett sjukdoms- och skadeperspektiv. 2 Språkstörning i ICD-10 delas in i kategorierna: specifik störning av artikulationsförmåga, expressiv språkstörning och impressiv språkstörning. Som komplement till ICD-10 finns International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF (2001) 17, som är en begreppsstruktur och klassifikation som kan ge en mer fullständig beskrivning av kommunikationsstörningar och deras effekter. Det är World Health Organization, WHO, som ger ut båda klassifikationerna och
9 Vårdprogram 9 (14) de överlappar varandra till viss del. I huvudsak är skillnaden att ICD-10 har ett sjukdoms- och skadeperspektiv och ICF ett funktions- aktivitets- och delaktighetsperspektiv. De båda synsätten sammantagna ger en bred och meningsfull bild av en individs hälsa. Förebyggande åtgärder Rådgivning till föräldrar och andra vuxna i barnets omgivning ger bättre förutsättning för fortsatt gynnsam språklig utveckling. 5 Behandlande åtgärder Interventionens utformning varierar utifrån barnets behov och uppföljning sker via kontrollbesök och/eller begränsade behandlingsperioder. Information om normal taloch språkutveckling relaterad till barnets problematik samt föräldrakontakt ingår i samtliga behandlingsplaner. En huvudindelning kan göras mellan direkt och indirekt intervention. Vissa språkliga områden är bättre lämpade för direkt, individuell intervention. 18 Detta gäller särskilt fonologisk och grammatisk förmåga. Indirekt intervention består av rådgivning och ibland träningsmaterial till föräldrar och förskolepersonal. Indirekt behandling har visat sig ha mer effekt vid språkförståelsesvårigheter. Direkt intervention Fonologisk behandling Fonologiska brister är den vanligaste orsaken till att barn kommer till logoped för behandling. 19 En del barn har svårigheter att producera enstaka språkljud, medan andra har mer generella fonologiska svårigheter som till exempel nedsatt fonologisk förståelse. Fonologisk behandling syftar till att öka barnets säkerhet beträffande fonologisk förståelse, auditiv diskrimination och fonologisk produktion. I terapin utgår man ofta från auditiv diskrimination av fonologiskt minimala par så som /bil/ och /pil/. Man arbetar med kontraster för att göra barnet mer fonologiskt medveten och på så vis bryta förenklingsprocesser i barnets uttal. Ofta fokuserar man således på övningar i fonologisk medvetenhet för att i senare led förbättra talproduktionen hos barn med expressiva fonologiska svårigheter. I en studie från 2009 undersöktes effekten av träning i fonologisk medvetenhet under de förutsättningar som oftast råder på logopedmottagningar, med hänseende till tidsaspekt och upplägg. 20 Detta innebar en mindre intensiv behandlingsinsats jämfört med tidigare forskning. Barnen delades in i två grupper, en som fick behandling i totalt 12 timmar och en grupp som inte fick behandling. Jämförelse mellan grupperna visar på att den gruppen som fick behandling har signifikant bättre språklig medvetenhet. Resultaten gällande förbättrad talproduktion var dock mindre tydliga och ej signifikanta. För att få resultat även på produktionen krävs mer insatser än vad som oftast är möjligt.
10 Vårdprogram 10 (14) Vid arbete med ljudproduktion förekommer även en mer artikulatorisk inriktad intervention, till exempel med Praxismaterialet 21. Materialet bygger på att medvetandegöra barnet på artikulation, där bilder representerar olika språkljud. I en studie från 2008 tillfrågades personal vid tal- och språkkliniker i England om vad de använder för behandlingsmetoder vid fonologiska svårigheter. 19 Det framkommer att de använder en rad olika terapier men att de populäraste är en kombination av övningar i auditiv diskrimination, minimala par och fonologisk medvetenhet. Utformande av behandling bygger mer på barnets språkliga och kognitiva förmågor samt på motivation hos barn och föräldrar än på grad och typ av språkstörning. Detta överensstämmer väl med arbetssättet på logopedmottagningarna i Värmland. Grammatisk behandling Vid grammatisk intervention används flera olika tekniker att locka fram språk hos barnet. Tekniker som används för att underlätta inlärningen är imitation, meningskomplettering och modellstrategi. Vid imitation uppmuntras barnet att direkt upprepa en speciell grammatisk form. Meningskomplettering innebär att barnet får avsluta den meningen som logopeden börjat på. Vid modellstrategi introducerar logopeden en bestämd grammatisk form och försöker sedan få barnet att använda samma struktur men med andra ord understött av bilder. Lexikal intervention Lexikal intervention tränas mycket sällan via direkt intervention. En del av lexikal intervention är att underlätta för barnet att organisera sitt ordförråd. Detta kan göras genom olika former av kategoriseringsövningar och samtal kring hur ord är relaterade till varandra. Pragmatisk intervention Pragmatisk intervention kan med fördel bedrivas i grupp. Huvudmålet med interventionen är att medvetandegöra barnet om turtagningsregler för samtal. Gruppverksamhet genomförs i nuläget mycket sällan inom logopedverksamheten i Värmland men blir kanske mer vanlig i framtiden. Indirekt intervention Indirekt intervention består främst av rådgivning och ibland träningsmaterial till föräldrar och förskolepersonal. Sådant material kan bestå av dataprogram så som Lexia 22. Aktuell forskning Cochrain har gjort en sammanställning av 25 studier angående tal- och språkintervention hos barn med språkstörning. 3 Syftet är att bedöma vilken effekt behandlingen har hos barn med språkstörning. Slutsatsen är att det överlag finns en signifikant positiv effekt av tal- och språkinterventioner för barn med expressiva fonologiska och
11 Vårdprogram 11 (14) semantiska svårigheter. Behandling av impressiva svårigheter har dock inte uppvisat lika goda resultat. Det råder skilda åsikter om hur effektiv träning av syntax är. Annat som framkommit är att språklig träning ihop med andra barn har en positiv inverkan. Man kunde inte finna några signifikanta skillnader mellan interventioner av tränade föräldrar jämför med intervention hos behörig kliniker. Gallagher och Chiat (2009) har i sin tur gjort jämförelser mellan interventioner utförda av behörig personal, såsom logopeder, kontra förskolepersonal samt ingen behandling alls. 23 Författarna tar upp att logopeder i allt större utsträckning har en tendens att ägna sig åt konsultation framför direkt, intensiv behandling för barn med språkstörning. De tar också upp att det ännu finns mycket lite systematisk forskning som visar vilken interventionsmodell som ger bäst resultat. Deras småskaliga studie får signifikanta resultat för att barnens tal och språk utvecklas mer genom regelbunden behandling hos logoped i åtta månader jämfört med ingen behandling eller behandling på förskola under samma period. Förbättring märks på alla språkliga parametrar förutom expressiv grammatisk förmåga. Heidi et al menar att i allmänhet är studier av interventioner små och heterogena och rapporterar endast kortsiktiga resultat. 5 Man kan därför ifrågasätta generaliserbarheten. Uppföljning Uppföljning sker vid behov. Ansvaret för förnyad kontakt överlämnas i de flesta fall till föräldrarna. Prognos I den svenska studien av Westerlund (1994) framkom att 12 % av fyraåringar har någon form av språkstörning. 4 Vid sju års ålder har 3,5 % fortfarande måttliga problem och 2,5 % stora svårigheter. Detta skulle innebära att cirka två barn i varje skolklass har någon form av språkstörning. Studier visar att språkstörning kan ha en negativ inverkan upp i skolåldern. Barn i förskoleåldern med tal- och språkförsening kan löpa ökad risk för inlärningssvårigheter när de når skolåldern. 5 De kan få långtgående problem med läsning och skrivning, samspel, beteende och skolnärvaro. I en studie från 2009 framkommer att personer som tidigare haft fonologiska brister presterar sämre på test av fonologisk medvetenhet än andra även senare i livet trots att de fått behandling. 24 I en studie av Miniscalco (2007) framkommer att 62 % av alla barn med utfall på språkparametern vid 2½ årsscreening hade en neuropsykiatrisk diagnos och ytterligare 10 % vid 7-8 års ålder bedömdes ha en svag begåvningsnivå. 25 Således måste man se allvarligt på språkstörningen som identifieras mellan två och tre års ålder. Man kan också dra slutsatsen att språkstörning sällan är isolerad. I studien indikeras
12 Vårdprogram 12 (14) också att de barn som fångas upp vid 2½-årsscreening löper hög risk för bestående språksvårigheter och framtida problem inom läs- och skrivfärdigheter. Utvärdering I samband med kontrollbesök eller avslutande av behandlingsperiod utvärderas uppsatta mål och eventuellt formuleras nya. Utvärderingsinstrument För att utvärdera behandlingsresultat kan omtestning med tidigare använda test göras. De språkområden som barnet uppvisat svårigheter inom testas då igen och eventuella förändringar kan fångas upp genom att analysera och jämföra med tidigare resultat. Till exempel kan ny bedömning med Fonemtestet visa i vilken grad barnet nu behärskar de fonem som tränats. Utvärderingen av behandlingsresultat baseras även till stor del på samtal med personer i barnets omgivning, detta ger en bredare bild av den språkliga utvecklingen och i vilken utsträckning satta mål uppnåtts.
13 Vårdprogram 13 (14) Referenser 1 Hartelius L, Nettelbladt U, Hammarberg B. Logopedi. Lund: Studentlitteratur; International Classification of Diseases (ICD) [Internet]. ICD-10 online [2009]. World Health Organisation. Available from: 3 Law J, Garrett Z, Nye C. Speech and language therapy interventions for children with primary speech and language delay or disorder (review). Cochrane Database of Systematic Reviews. 2003l; (3). 4 Westerlund M. Barn med talavvikelser. En prospektiv longitudinell epidemiologisk studie av en årskull Uppsalabarn vid 4, 7, 9 års ålder. Stockholm: Almqvist och Wiksell International; Nelson HD, Nygren P, Walker M, Panoscha R. Screening for speech and language delay in preschool children: Systematic evidence review for the US Preventive Services Task Force. Pediatrics. 2006; 117; Taylor-Goh S. Clinical Guidelines. Royal College of Speech & Language Therapists; Kirk SA, McCarthy JJ, Kirk WD. Itpa Illinois Test Of Psycholinguistic Abilities. Översättning och bearbetning av Bengt Holmgren. Psykologiförlaget; Clark FA. The Illinois Test of Psycholinguistic Abilities: Considerations of Its Use in Occupational and Physical Therapy Practice. Physical & Occupational Therapy in Pediatrics. 1982; 2(4): Holmberg E, Stenkvist H. Nya Lunda Materialet. Utbildningsproduktion AB; Hellquist B. Fonemtestet. Pedagogisk design; Dunn LM, Dunn LM. Peabody Picture Vocabulary Test. AGS American Guidance Service Inc; Renfrew. Bus Story Test Översättning och bearbetning Svensson Y, Tuominen-Eriksson A-M. Buss-Sagan BST. Specialpedagogiska Institutet; 2002.
14 Vårdprogram 14 (14) 13 Hellquist B. Nya SIT Språkligt Impressivt Test för barn. Lund: Lunds Universitet; Bishop D. Test for the Reception of Grammar. TROG. Oxford: University of Oxford; Eklund H, Rode E. Ordracet. Linköping: Hargdata AB; Bishop D. Children's Communication Checklist CCC. Oxford: University of Oxford; International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) [Internet]. ICF Online [2009]. World Health Organization. Available from: 18 Law J, Boyle J, Harris F, Harkness A, Nye C. Screening for speech and language delay: a systematic review of the literature. Health Technology Assessment. 1998;2: Joffe V, Pring T. Children with phonological problems: a survey of clinical practise. Int J Lang Commun Disord. 2008;43(2): Lancester G, Keusch S, Levin A, Pring T, Martin S. Treating children with phonological problems: does an eclectic approach to therapy work?. Int J Lang Commun Disord. 2009; 29:1-12. [epub ahead of print]. 21 Hellquist B. Praxis träningsmaterial för dyspraktiska barn. Skivarp: Pedagogisk design; Gunnilstam O. Lexia 4. Sköndal: Stiftelsen Stora Sköndal; Gallagher AL, Chiat S. Evaluation of speech and language therapy interventions for pre-school children with specific language impairment: a comparison of outcomes following specialist intensive, nursery-based and no interventions. Int J Lang Commun Disord. 2009;44(5): Mota HB, Melo Filha MG. Phonological awareness abilities of individuals after speech therapy. Pro Fono. 2009;21(2): Miniscalco C. Language problems at 2½ years of age and their relationship with early school-age language impairment and neuropsychiatric disorders. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs Universitet
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i
Läs merSpråkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari
Läs merSPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Läs merVårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning
Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...
Läs merRemiss - Utredning av språklig förmåga
Remiss - Utredning av språklig förmåga Remiss till: Logopedmottagningen Västmanlands Sjukhus, ing. 27 721 89 VÄSTERÅS 021-17 44 00 Vid misstanke om språkstörning bedöms hörförståelse, ordförråd, grammatik,
Läs merKompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal
Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merSpråkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest
Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merSekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk
www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merAtt följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se
Läs mer2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll
Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering
Läs merBarn med avvikande tal- och språkutveckling
Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt
Läs merBarn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?
Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte
Läs merSPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING?
SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING? Malmö 12 november CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI & GILLBERGCENTRUM, GÖTEBORGS
Läs merOM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna
Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,
Läs merOM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna
Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.
Läs merHur förklaras språkstörning?
Språkstörning Hur förklaras språkstörning? Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska hos personer med språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta
Läs merAuditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merGrav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merTill dig som vill remittera till Vårängens språkförskola
Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka
Läs mer2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10
Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från 2011-2012 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret
Läs merFlerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson
Flerspråkighet och dyslexi IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson Inledning Lite drygt 20% av grundskolans elever har idag ett annat modersmål
Läs merVarför fattar dom inte vad vi gör?
Varför fattar dom inte vad vi gör? Om logopedins kommunicerbarhet och genomslagskraft SAHLÉN, B. HANSSON. K. SANDGREN,O., HOLMSTRÖM,K. AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Utmaningar idag för barnlogopedin
Läs merSpråk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?
Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Barbro Bruce, leg.logoped, dr.med.vet. Köpenhamn 3 oktober 2007 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 1 Min vidareutveckling
Läs merSPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.
Läs merESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn
ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn 26 augusti 2014 Carmela Miniscalco Leg logoped, Docent, Gillbergcentrum & Enheten för Logopedi, Göteborgs universitet Logopedens arbetsuppgifter Utreda Diagnostisera
Läs merSPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan
SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan INNEHÅLL Vad är språkstörning? Hur märks språkstörning? Vilka konsekvenser kan en språkstörning leda
Läs merPsykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merHälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merPerception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):
Läs merSamtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter
Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Kommunikationskarnvalen 2012 pernille.holck@med.lu.se Pragmatik Användandet av språklig och ickespråklig förmåga i kommunikativt
Läs merDigitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet
Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merPedagogisk beskrivning görs av förskolepersonalen och bifogas remissen. Underlagsblanketter finns i slutet av detta dokument.
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merTillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar
1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg.
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg. För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget
Läs merRiktlinjer fo r va rdval logopedi
Riktlinjer fo r va rdval logopedi Dokument framtaget 2016-12-16 Revideringshistorik finns på dokumentets sista sida. Medicinska prioriteringar Medicinska prioriteringar görs inom all hälso- och sjukvård
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merBarn med grav språkstörning
Handikappförvaltningen Rapport 2003 : 3 FoU Barn med grav språkstörning Habiliteringen Norr Barn- och ungdomshabiliteringen Mariedal, Vänersborg Yvonne Svensson Alli-Marie Tuominen-Eriksson Handikappförvaltningen
Läs merJollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merLogopedimottagning barn och ungdom
Logopedimottagning barn och ungdom Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Hedvig Holm och Helene Terner Nilsson Varför skrivs remiss till logopedimottagningen? Frågeställning om tal- språk- och kommunikationsstörningar,
Läs merSpråkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin
Språkstörning 2017-11-23 Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Vad är språk? Kommunikation Tänkande Identitet Kultur Hur ser ditt eget språkhus ut? Skollagen kapitel 3, 5: Om det [...]
Läs merRemissen skall innehålla OBS! Hänvisa gärna till journalanteckningar i Take Care eller bifoga en journalkopia!
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
Läs merAutism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Läs merVarför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet
Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning
Läs merAtt hantera två eller flera språk
www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal
Läs mer15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4
Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik
Läs mer3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR
3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merÖverenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1
Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merUpprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merFÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. www.stockholm.se/sodermalm
FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/sodermalm Förskolans stödenhet Inom Förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov
Läs merStamning och stamningsproblematik logopediska insatser Gäller för: Logopedenheten. Stamning och stamningsproblematik logopediska insatser
Vårdprogram 1 (8) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad av: Agneta Englund Inger Gustavsson Jenny Sterner Leg logopeder Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare
Läs merRapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.
Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI LP2210 Språkstörningar hos barn och ungdomar, 10 högskolepoäng Language Disorders in Children and Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merTalstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter
! Jubileumssymposium 14 juni 2014 Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter Anette Lohmander Erik G Svensson
Läs merLäs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten
Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merNannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter
Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Denna kunskapsbank om talsvårigheter är till för våra barnvakter och kunder som vill ha mer information. Samtlig information är skrivna av experter på området, hämtade
Läs merSpråkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped
Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta
Läs merTidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN
Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN Hur kan vi tidigt fånga upp barnen med CI som är i riskzonen för sämre språkutveckling?
Läs merTal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits
1(5) 8LOA63 Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2018 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merSpråkstörningar hos vuxna
Språkstörningar hos vuxna Per Östberg Enheten för logopedi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik 2014-06-23 Namn Efternamn 1 Språkets sociala funktion (Clark, 1992) Deltagare Alltid
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merAtt ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Läs merTidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
Läs merVerbal dyspraxi i skolan
Verbal dyspraxi i skolan Vad är det och vad kan vi göra? Sonia Tota, leg. logoped Grundsärskolans resursteam Centrala elevhälsan Dagens agenda Vad händer när vi talar? När det blir fel på olika nivåer
Läs merNär språkförskolan har mottagit ansökan och bokat in tider får inremittenten en remissbekräftelse.
Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas
Läs merTemagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att Barn och unga ska lyckas i skolan Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi www.samverkanstorget.se Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet
Läs merBarn och elever med språkstörning
Bild 1 Barn och elever med språkstörning ABF 2017-01-31 Marika Habbe, leg logoped Annelie Westlund, rådgivare Bild 2 Resurscenter tal och språk Vårt arbete sker genom olika typer av specialpedagogiskt
Läs merPraktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015
Konsult logopedi Förlag och information PRAKTISK PRAGMATIK Föreläsning i Uppsala den 15 september 2015 Astrid Frylmark, leg logoped Undervisning Logopedmottagning IALP International Association of Logopedics
Läs mer3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs merSpråka och leka för lärande och gemenskap
Vem jag är Språka och leka för lärande och gemenskap 23 april 2009 Föreningen för lekarbetspedagogik Barbro Bruce, logoped, universitetslektor Malmö högskola Leg. logoped 1976 Logopedmottagning, barnhabilitering,
Läs merSpråkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped
Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är
Läs merBerätta tillsammans. Astrid Frylmark
Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merTill dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan
Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination
Läs merVårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Läs merHälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf
Läs merNär datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Läs merVad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik
Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson
Läs merNär det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)
Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning
Läs merUlrika Ferm fil dr, logoped
Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merSammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010
Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merRiktlinjer fö r vå rdvål lögöpedi
Riktlinjer fö r vå rdvål lögöpedi Dokument reviderat 2017-12-08. Revideringshistorik finns på dokumentets sista sida. Medicinska prioriteringar Medicinska prioriteringar görs inom all hälso- och sjukvård
Läs merMANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum
MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Läs merSpråkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning
Central barnhälsovård Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning Eva Sandberg*, AnnaKarin Larsson* och Carmela Miniscalco** *Central barnhälsovård Göteborg och Södra Bohuslän,
Läs mer