Språka och leka för lärande och gemenskap

Transkript

1 Vem jag är Språka och leka för lärande och gemenskap 23 april 2009 Föreningen för lekarbetspedagogik Barbro Bruce, logoped, universitetslektor Malmö högskola Leg. logoped 1976 Logopedmottagning, barnhabilitering, barnhälsovård, barnpsykiatri, språkförskola, logopedutbildning Med.dr. 2007: Problems of language and communication in children, identification and intervention. Lunds universitet Lektor i utbildningsvetenskap, specialpedagogik, Malmö högskola Fortsatt forskning: barn och vuxna i samtal med barn med språkstörning Vidarutbildning: LEKARBETSPEDAGOGIK Vad vi ska prata om samband mellan lek- och språkutveckling varför vi leker - lekens funktioner observation av lek olika slags lek hinder för lek hur leken kan hjälpa barn med språkproblem forskning om lek och språk - min avhandling Språkutvecklingstrappan Bruce, B. Språkutveckling på olika villkor. I: A. Sandberg (2008). Med sikte på förskolan barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. Form: uttal, grammatik Innehåll: begrepp, ord Skriftspråk Språklig medvetenhet Funktion: samspel, joller Lekens möjligheter Leka för gemenskap Att göra det man gillar att hålla på med ger tillfredsställelse, säkerhet m.m. Intresse smittar av sig på och lockar andra Delad glädje är dubbel glädje Delad sorg är halverad sorg Leken är gränslös fantasi allt är möjligt i leken och kanske fönstret för det omedvetna precis som när man drömmer (dagdrömmer?) ta andras perspektiv, mentalisera (ToM) uppleva gemenskap få bekräftelse lära sig bekräfta andra bli delaktig lära sig släppa in andra i leken öva turtagning, växelspel dvs. social träning 1

2 Lek för lekens egen skull Leken som ventil motsats till allvar: bara på lek lek är glädje och lust lek är något man gör för att det är kul man mår bra av att leka lek som skapande, kreativitet (hobby, intresse) lek som flow när vi glömmer tid och rum (jmf. Winnicott s mellanområde el. Lars H. Gustavssons inre teaterscen ) jämför lek - kärlek för att få utlopp för svåra upplevelser och känslor bearbeta frustrationer komma vidare rensa, lätta på trycket dvs. emotionell träning Leken som sysselsättning Leken som rörelseträning många upprepningar, dvs. man gör mycket och ofta leder till: känsla av förutsägbarhet, trygghet men också kontroll, dvs. känsla av att kunna påverka, förändra inte vara utlämnad övning ger färdighet bemästrande automatisering behövs för att ha plats över till nya kunskaper och färdigheter springa hoppa klättra uppleva från olika lägen perception uppleva kroppens dynamik, rörelse, koordination, hastighet - motoriken Leka för att förstå Leka för att utvecklas att föreställa sig det man inte har inom synhåll bortom här och nu som representation symbolförmåga utforska, plocka itu sätta ihop igen minnas vad någon berättat förstå vad man hört, samband bearbeta vad man varit med om dvs. kognitiv träning inordna sig i relationer: både själv ta plats, visa sig, hävda sig och ge plats åt andra, lyssna för att lära sig av de som är äldre arena för att bemästra sådant som är mer avancerat, t.ex. skämt, humor, ironi, sarkasm 2

3 Leka för att frigöra sig Leka för att utveckla språkförmågan leken är övningsmatch för att testa och se konsekvenserna av vad man säger och gör leka ut fantasier, föreställningar om framtiden förberedelse leder till beredskap som träningsarena att frigöra sig från föräldrarna Barn lär sig språket genom att leka För att komma in i andra barn pågående lek behövs språkförmåga, dvs. att förstå och göra sig förstådd dilemma: moment 22! LEKARBETSPEDAGOGIK kan vara ett sätt att stimulera barnets egen lekutveckling Observation av lek Visar nyfikenhet/intresse av andra? Visar intresse/förmåga att kommunicera? Ger tydliga leksignaler? Förstår andra barns leksignaler? Kan föreställa sig bortom här och nu? Förstår lekens regler? Vilja/förmåga till anpassning? Uthållighet? Lekutvecklingstrappa Jämför: Bruce, B. Språkutveckling på olika villkor. I: A. Sandberg (2008). Med sikte på förskolan barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. Rollek Kurragömmalek, låtsaslek Regellek, spel Språklek: skämt, gåtor Turtagningslek, ljudlek Turtagningslek Utforskande lek själva samspelet är huvudsaken inte innehållet vem speglar vem? Imitationens roll? tydlighet i signaler, turöverlämnande vikten av att lyssna, stanna upp, iaktta viktigt med bekräftelse följsamhet, anknyta till varandras inlägg återkommande mönster, upprepningar nyfikenhet upptäcka med alla sinnen lära sig begrepp ta itu och sätta ihop 3

4 Kurragömmalek Låtsaslek som om försvinnande och återkomst Piaget: från out of sight till out of sight still in mind förutsägbarhet, känsla av kontroll trygghet, jmf. Winnicott s övergångsobjekt, t.ex. snuttefilt med lukt av mamma, foto, namn, prat med trygg röst etc. representerar eller symboliserar det som är viktigt för barnet och ger en känsla av att det de representerar inte försvinner, förloras och kommer tillbaka för att komma ur egocentricitet Intressera sig för andra, få nya perspektiv för att komma ur det närvarande och samtida, dvs. här och nu och kunna avhandla det som har hänt el. ska hända på annan plats: där och då objekt som representation: en pinne blir en bössa, två stolar i rad blir ett tåg etc. Studier av låtsaslek Regellek och rollek Att vid 18 månaders ålder leka föreställandelek (låtsasleka), t.ex. bjuda på kaffe med tomma plastmuggar, torka upp låtsasutspillt kaffe tycks ha ett samband med goda resultat på språktest tre år senare (Bruce, 2007) mer om den studien mot slutet av presentationen Mikael Jensen (2008). Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier. Göteborgs universitet Läsa av vad som gäller Anpassa sig till det Olika perspektiv olika roller Mentaliseringsförmåga Byta roller Hinder för lek inre faktorer Hinder för lek yttre faktorer Utvecklingsstörning? Autismspektrumstörning? Allvarlig nedsättning av syn, hörsel, känsel? Motorisk störning? Språkstörning? Socioemotionella problem? Bristande social stimulans Kvalitet oförmåga hos vårdnadsgivarna Kvantitet tidsbrist, tv, tv-spel tar över Överstimulans för mycket stimulans, barnet kan inte ta till sig och reagerar genom att skärma av Bristande överensstämmelse mellan det man säger och menar (dubbla budskap) 4

5 Genetik och miljöfaktorer Stor respekt för barns olika förutsättningar och villkor Jmf. metaforen dragkedja Synen på barnet som subjekt i sin utveckling Barnet leder vi följer barnet, har vetskap om nästa utvecklingssteg Den medierande rollen, dvs. hur vi bekräftar, stimulerar och stödjer barn utan att ta över Jmf. engelskans scaffolding, facilitering, prompting, elicitering Vad är språkstörning? Sen/långsam/annorlunda språkutveckling Ljud/uttal: vanligt med försening Ordförråd: försening, begränsning Grammatik: sms, telegramstil, tappar småord och undviker böjningsändelser Språkanvändning: problem hos vissa, inte alla Normal hörsel, begåvning, motorik, emotionell utveckling Biologisk grund: hög grad av ärftlighet förekomst ca 7 %, fler pojkar än flickor Varför språkscreening? Föranleder föräldraoro risker: lyssnar mer på uttal än innehåll inte vet hur man hjälper barnet, kanske bara ber upprepa barnets kommunikationslust minskar mindre av språklig träning och stimulans Möjliggör tidiga, ev. förebyggande insatser när barn är som mest mottagliga för stimulans Språkproblem får ofta sekundära följder: beteende, uppmärksamhet, koncentration kamratkontakt Inlärning Språkproblem Problem med språkanvändning (pragmatik) Ger svaga kommunikativa signaler, ofta både språkligt (joller, ord, fraser) icke-språkligt (t.ex. gester, ögon) Samspel & samtal Svårt att uppfatta och läsa av andras signaler Problem med samspel, ömsesidighet Leka för att öva samspel Turtagning: reagera/agera, lyssna/tala Bjuda in andra själv ta plats Titta på vad andra vill visa själv visa Bekräfta andra invänta återkoppling från andra Kunna ta båda rollerna på ett avvägt sätt Språkproblem Innehåll; förståelse Att inte lyssna vid högläsning, att inte kunna skapa bilder i sitt eget huvud av det man hör (visualisera) Svårt att förstå instruktioner (missuppfattar) Ordförrådet magert med dålig struktur Kan vara svårt att hitta ord i löpande tal Upptäcks vid 2½ el. 3 års ålder på BVC 5

6 Leka för att lära sig begrepp, ord Undersöka Upptäcka Laborera Jämföra Olika sinnen olika intryck ALLA saker är leksaker! Tidig språkstimulans Bemötande följa barnets intressefokus närhet, ögonkontakt tydlig återkoppling medveten anpassning till barnets språkliga utvecklingsnivå avlasta kommunikativ frustration Miljö & aktivitet sänkt ljudvolym små barngrupper ökad personaltäthet thet mer tid för f r varje aktivitet eftertanke bearbetning Språkproblem Brister i språkets form: Uttal och grammatik a) ljudsystemet: ett, tå, te, pya, pem b) grammatiken (böjningsändelser, småord, meningsbyggnad): Mia åka hem nä Berättar inte sammanhängande, svårt att återberätta, svarar ofta fåordigt Vanligt: >10% av en årskull 4-åringar Leka för att öva uttal och grammatik Rollek där en roll är en vuxen och pratar vuxenspråk och en är ett barn som pratar som barn gör och medvetet gå i och ur de rollerna Visa vilka konsekvenser olika former för betydelsen, innehållet Mer riktad lek vid stora fonologiska problem: t.ex. handdockor som ännu inte vet var i munnen ljuden bildas, att lyssna och uppmärksamma små ljudskillnader Att fylla förrådet och slipa verktyget Förrådet Stimulans och träning av alla språkliga aspekter ljud, bokstav ord, ordkunskap Meningsbyggnad språklig medvetenhet Verktyget Hur språket används i socialt samspel och effekter i självkänslan: att förstå och göra sig förstådd: i kontakt med vuxna i kamratkontakt för att lära sig komma ihåg ställa frågor, få svar, förstå samband Problems of language and communication in children identification and intervention Barbro Bruce Doktorsavhandling Lunds universitet order@kunskapsutveckling.se 6

7 A.Kommunikationsbedömning (1½ år) B.Föräldrafrågeformulär (1½ år) Expressiv förmåga Pekar barnet på saker? Uttrycker han/hon sin vilja, protest el. önskan att bli tröstad? Saglar barnet (Är barnet blött runt munnen)? Låter barnet som andra barn? Pratar barnet i ord och satser? Impressiv förmåga Reagerar barnet på ljud? Tittar barnet på det ngn annan pekar på? Förstår barnet ord- och satser, t.ex. instruktioner? Interaktion/samspel Kan barnet turtagningsmönster i lek? Upprätthåller barnet ögonkontakt under lek? Lekbeteende Kan barnet koncentrera sig på leken el. störs han/hon av annat? Hanterar barnet leksaker adekvat? Kan barnet symbolleka/låtsasleka? Språktest vid 4½ år Pragmatik "NELLI" (Holmberg & Sahlén, 1986), "Språklig snabbscreening" (Bruce & Wigforss, 1998) Semantik Fonologi Grammatik "Språklig snabbscreening" (kategorisering och ordmobilisering) "Stora fonemtestet", kortversionen, PCC (Shriberg & Kwiatkowski, 1982) "Grammatiktestet" (Hansson & Nettelbladt, in press) Förståelse T.R.O.G. (Bishop, 1983) Samband: kommunikationsbedömning vid 1½ år & språktest vid 4½ år Kommunikationsbedömning (A): r = -.33, (p =.0312) Signifikant medelstark korrelation Föräldrafrågeformulär (B): r = -.07 Ingen signifikant korrelation Samband mellan kommunikationsbedömning A vid 1½ år och språktest vid 4½ år Expressiv förmåga Pekar barnet på saker? # (Ingen variation el. korrelation) Uttrycker han/hon sin vilja, protest el. önskan att bli tröstad? -.17 Saglar barnet (Är barnet blött runt munnen)?? -.10 Låter barnet som andra barn?.18 Pratar barnet i ord och satser?.02 Impressiv förmåga Reagerar barnet på ljud? -.03 Tittar barnet på det ngn annan pekar på? # (Ingen variation el. korrelation) Förstår barnet ord- och satser, t.ex. instruktioner? (p <.0001) -.58 Interaktion/samspel Kan barnet turtagningsmönster i lek?.10 Upprätthåller barnet ögonkontakt under lek?.10 Lekbeteende Kan barnet koncentrera sig på leken el. störs han/hon av annat? -.21 Hanterar barnet leksaker adekvat? -.1 Kan barnet symbolleka/låtsasleka? (p=.0053) -.42 Tidig kommunikationsförmåga Bruce, B. & Hansson, K. (2008). Communication skills important in screening for language impairment and neuropsychiatric disorders. Current Pediatric Reviews, 2008, 4, Möjligheter: kan bedömas tidigt, dvs. innan den språkliga strukturen är fullt utvecklad mer robust än talspråksutvecklingen, där det är stor variation har prognostiskt värde Risker: språkförståelse och lek är tysta språkprocesser, som inte är lika påtagliga fastnar inte på trumhinnan svårare att bedöma och värdera för icke professionella Leksamtal barn emellan Bruce, Hansson & Nettelbladt (in press). Assertiveness, responsiveness and reciprocity in verbal interaction. Dialogues between children with SLI and peers with typical language development. First Language. Barn med språkstörning i samtal med jämnårig kamrat med typisk språkutveckling: barnen lyssnar och anknyter mer till varandras inlägg, dvs. högre responsivitet responsiviteten smittar av sig, dvs. barn med språkproblem lär sig att lyssna och anknyta Barn med språkstörning i samtal med yngre kamrat på samma språkutvecklingsnivå: barnet med språkstörning tar fler samtalsinitiativ samtalen blir korta och mindre sammanhållna Fler ämnesbyten Fler minimala svar Fler yttranden riktas till någon utanför dialogen 7

8 Samtal mellan logoped och barn* Fritt samtal Logopeden anknyter mer till vad barnet säger och ger mer återkoppling Barnet pratar mer och i längre satser Språkträning Logopeden har grammatisk mer utvecklat språk och ger barnet fler uppmaningar, samt omformulerar oftare vad barnet säger * Bruce, Hansson & Nettelbladt (2007). Interactional style, elicitation strategies and language production in professional language intervention. Child Language Teaching and Therapy, 23(3): Barn med språkproblem behöver: dialogiska samtal med vuxna, som anpassar sitt språk och sätt att samtala till barnets språkutvecklingsnivå samtidigt som de är medvetna om nästa utvecklingssteg, följer barnets intressefokus och lyssnar aktivt, anknyter till barnet och ger positiv återkoppling med barn som kommit olika långt i sin språkutveckling språkstimulans: i vardagsaktiviteter inte utanför, i meningsskapande på barnens villkor, när de visar intresse LEKEN ÄR EN NATURLIG ARENA FÖR DETTA! Mer av mina tankar Bruce, B. (2003). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I: L. Bjar & C. Liberg. Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Bruce, B. (2006). Språkliga problem hos skolbarn. I: L. Bjar. Det hänger på språket. Om lärande och utveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Bruce, B. (2007). Problems of language and communication in children. Identification and intervention. Doktorsavhandling, Lunds universitet. Beställs via order@kunskapsutveckling.se Bruce, B. & Thernlund, G. (2007). Språkstörning vid neuropsykiatriska funktionshinder. I: Hartelius, Nettelbladt & Hammarberg. Logopedi. Lund: Studentlitteratur. Bruce, B. (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: A. Sandberg. (red.) Med sikte på förskolan barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. Bruce, B, Lavesson, A. & Wigforss, E. (2006). Språksnabben. Lund: Kunskapsutveckling. Bruce, B. Språk och tal. Om språkproblem och språkkontroller hos förskolebarn finns mer att läsa på Korta artiklar och svar på frågor i Förskoleforum: 8