Barn med grav språkstörning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn med grav språkstörning"

Transkript

1 Handikappförvaltningen Rapport 2003 : 3 FoU Barn med grav språkstörning Habiliteringen Norr Barn- och ungdomshabiliteringen Mariedal, Vänersborg Yvonne Svensson Alli-Marie Tuominen-Eriksson

2 Handikappförvaltningen Rapport 2003 : 3 FoU Barn med grav språkstörning Språkstörd eller gravt språkstörd: Förslag till definition av grav språkstörning Barn med grav språkstörning: En nulägesbeskrivning samt förslag till modell för omhändertagande Projektansvarig: Yvonne Svensson Projektansvarig: Alli-Marie Tuominen-Eriksson Habiliteringen Mariedal

3 Sammanfattning Språkstörd eller gravt språkstörd förslag till definition av grav språkstörning. Barn med grav språkstörning en nulägesbeskrivning samt förslag till modell för omhändertagande. Diarienummer: (1 + 8) Bakgrund Del 1. Enligt Policydokumentet från Handikappförvaltningen i Västra Götaland hade barn med grav språkstörning rätt till habiliteringsinsatser. Begreppet grav språkstörning saknar dock entydig definition liksom kännedom om hur avgränsningar görs mellan grav, specifik och generell språkstörning. Del 2. En klar bild saknas av hur barn med grav språkstörning remitteras, utreds och omhändertas vid habiliteringen Mariedal. Syfte Del 1. Att jämföra tolkningar av olika språkstörningsbegrepp och att formulera en definition av grav språkstörning. Del 2. Att sammanställa olika remissvägar till habiliteringen Mariedal för barn med grav språkstörning, att sammanställa och jämföra frågeställning/diagnos på inkommande remiss med habiliteringsläkarens diagnos, att sammanställa insatser barn med språkstörning fått vid habiliteringen Mariedal samt att föreslå en modell för hur barn med grav språkstörning kan remitteras till habiliteringsverksamhet. Metod Del 1. Litteratursökning via databasen PubMed och beställning av artiklar från biblioteket vid NÄL. En enkät utarbetades och skickades till 113 logopeder och 22 talpedagoger. 51 enkätsvar erhölls från Västra Götaland och 45 svar från övriga Sverige. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Del 2. Genomgång av 73 journaler på habiliteringen Mariedal vilka under tids-perioden september 1998 augusti 2001 innehöll frågeställning om språk- och talsvårigheter. Uppgifter inhämtades från journalerna t.o.m. december Resultat Del 1. Enkätsvar och intervjuer visade att samstämmighet kring tolkningen av de olika språkstörningsbegreppen var låg. Grav språkstörning uppgavs vara, av majoriteten av de svarande, att språket jämfört med jämnåriga skiljer sig både kvantitativt och kvalitativt samt att flera språkliga nivåer måste vara påverkade. Del 2. Journalgenomgången visade att vanligaste remissinstans är barnklinik. Barns genomsnittsålder vid remittering till habilitering är lägst från BUK och högst från BUP. Av remissernas frågeställning/diagnos ändrades 41 % av habiliteringsläkare. Den vanligaste ändringen var från språkstörning till utvecklingsstörning (16 %). Begåvningsnivån hos ca hälften var IQ. Barn med språkliga störningar fick i genomsnitt vänta sju månader från remissdatum för att träffa habiliteringslogoped. En grav språkstörning innebär ofta problem med motorik och/eller kognition.

4 Språkstörningsbegreppen Specifik språkstörning: Språkstörning som utesluter andra funktionshinder där språkstörning ingår (t.ex. utvecklingsstörning). Generell språkstörning: Impressiv + expressiv språkstörning. Grav språkstörning: Språkstörningen påverkar språket på flera nivåer (grammatik, språkförståelse, ordförråd, fonologi, pragmatik och/eller prosodi) och blir gravare ju fler nivåer som är drabbade. Konsekvensen blir ett funktionshinder där störningen leder till problem i vardagen. Rekommendation En kunskapshöjning beträffande språkstörningsbegreppens innebörd bedöms som önskvärd. Språkstörningsbegreppens användning bör diskuteras bland logopeder och talpedagoger så att en gemensam terminologi används. Barn med grav språkstörning bör vara berättigade till insatser från habilitering. Om logopeder kan remittera barn med grav språkstörning till habiliteringsverksamhet skulle stödjande insatser i barnets närmiljö kunna påbörjas tidigare. Handledare Lena Hartelius, docent, lektor, leg logoped vid Avd. för logopedi och foniatri, Göteborgs universitet. Projekttid September 2001 december Projektansvariga Del 1. Yvonne Svensson, leg. logoped, MSc. Medarbetare Alli-Marie Tuominen-Eriksson. Del 2. Alli-Marie Tuominen-Eriksson, leg. logoped, MSc. Medarbetare Yvonne Svensson. Barn- och Ungdomshabiliteringen Mariedal, Restadvägen 24, Vänersborg. Tel: , fax: e-post: yvonne.svensson@vgregion.se alli-marie.t-eriksson@vgregion.se

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 2 BAKGRUND... 3 Barns språkutveckling... 3 Språkliga nivåer/områden... 3 Språkstörning... 4 Grav språkstörning... 5 Diagnosklassifikation... 5 Språkstörning som ingår i annat funktionshinder... 6 Barnspråksforskning... 6 Språkstörningens konsekvenser... 7 SYFTE... 7 METOD... 8 Enkät... 8 Intervjuer...8 RESULTAT: ENKÄT OCH INTERVJU Enkät Specifik språkstörning Generell språkstörning Grav språkstörning Intervjuer RESULTATDISKUSSION: ENKÄT OCH INTERVJU RESULTAT: JOURNALGENOMGÅNG Könsfördelning Remissinstans och remitteringsålder Väntetid för habiliteringsinsats Motorik Begåvningsnivå Resultat från medicinska undersökningar Språkstörning och andra diagnoser Hereditet för språkstörning Kontakt med habiliteringsteamet RESULTATDISKUSSION: JOURNALGENOMGÅNG SAMMANFATTNING: ENKÄT OCH INTERVJU SAMMANFATTNING: JOURNALGENOMGÅNG SLUTSATS REKOMMENDATION LITTERATURLISTA

6 FÖRORD Bakgrunden till föreliggande rapport är att de olika språkstörningsbegreppen inte har någon entydig definition utan uppfattas och tolkas olika. Då barn med grav språkstörning hade rätt till habiliteringsinsatser, enligt Policydokumentet från Handikappförvaltningen i Västra Götaland , behövdes en definition av begreppet grav språkstörning liksom kännedom om hur avgränsningar görs mellan grav, specifik och generell språkstörning. Projektets mål blev att undersöka hur olika yrkesgrupper, främst logopeder men också talpedagoger, definierar begreppen språkstörning respektive grav språkstörning. Ambitionen var också att få en bild av varifrån barn med språkstörning remitteras till habiliteringen Mariedal samt vilka insatser barnen fått före och efter ankomsten till Mariedal. Från år 2003 har Policydokumentet omformulerats och målgruppen barn med grav språkstörning har tagits bort och ersatts med barn/ungdom med neurologiska, motoriska eller kognitiva funktionshinder. Enligt information som lämnats till habiliteringens personal innebär inte det omformulerade dokumentet att målgrupperna har förändrats utan att barn som tidigare innefattats i målgrupperna fortfarande har rätt till habiliteringsinsatser. Våren 2001 sökte vi pengar för att genomföra varsitt projekt om barn med grav språkstörning. Vi fick projektmedel under förutsättning att vi genomförde det som ett gemensamt arbete. Projektarbetet, med inhämtande av data från enkätsvar och journaler, har genomförts under tiden september december 2002 och rapporten har skrivits under Vi tackar habiliteringschef Yvonne Tellskog och verksamhetschef Anna Kågeson som trodde på vår projektidé och gav oss stöd i genomförandet. Vi tackar också Handikappförvaltningens FoU-råd som gav oss ekonomiska medel så att vi kunde genomföra projektet. Vi tackar vår handledare docent Lena Hartelius som gav oss goda råd och uppmuntran. Vi tackar även våra arbetskamrater vid habiliteringen Mariedal som gett oss stöd under vårt arbete. Slutligen vill vi också tacka alla de personer som tog sig tid att besvara våra enkätfrågor resp. delta i våra intervjuer så vi fick material till projektets första del. Yvonne Svensson och Alli-Marie Tuominen-Eriksson Habiliteringen Mariedal den 7 januari

7 BAKGRUND Barns språkutveckling Förmåga till kommunikation finns redan hos det nyfödda barnet. Med blicken skapar barnet den första kontakten med modern och det nödvändiga samspelet mellan barnet och dess omgivning har etablerats. Barnets första onyanserade skrik utvecklas i samspel med omgivningen till att få olika innebörd. Till skriket, som ett redskap till kommunikation, läggs vokalisering och joller. Efter bara några månader är det späda barnet väl medvetet om att en av de grundläggande reglerna för kommunikation är turtagning. Personer i det späda barnets omgivning lär barnet att orden på ett speciellt sätt hör samman med det barnet upplever och barnet börjar dela sina upplevelser med den vuxne. I samband med att barnet kan styra sina talorgan börjar det åstadkomma ljudsekvenser som liknar modersmålets ord. Barnets väg till att bli en kompetent språkanvändare innebär också fortsättningsvis en komplex process som förutsätter ett samspel mellan barnets inre förutsättningar och yttre faktorer. Språkliga nivåer/områden Hur olika nivåer i det språkliga systemet hör samman och påverkar varandra kan ses beskrivna i olika modeller. Ett sätt att beskriva språkutvecklingen är en modell (Dockrell & Messer, 1999) med utgångspunkt i det auditiva perceptuella systemet. Barnets förmåga att lokalisera talljud och att kunna skilja mellan olika betydelseskiljande ljud (fonem) återfinns inom denna nivå. Trots att ett barn har normal hörsel kan barnet ha svårigheter att tolka och bearbeta auditiva stimuli. Finns problem inom den auditiva perceptionen påverkas språktillägnandet på den lexikala nivån. Barnet får svårt att både lära sig och att producera nya ord. Takten i ordtillägnandet blir långsam och leder även till begränsad ordförståelse. Barn med ordfinnarproblem återfinns inom den här gruppen. Begreppssystem, d v s innehållet i det som sägs (semantik) och förmågan att vara medveten om och anpassa sig till de regler som finns för kommunikation i sociala situationer (pragmatik), påverkas av lexikal förmåga och det grammatiska systemet. Dessa i sin tur påverkas i ett inbördes samspel med det fonologiska systemet. Grammatiken kan påverkas genom att barnet får svårigheter med bl.a. ordföljd, användning av böjningsformer och/eller problem med vissa ordklasser såsom prepositioner eller pronomen. Vid grammatiska svårigheter är ofta barnets meningslängd kortare än vad som kan förväntas för åldern. Den fonologiska nivån innebär att barnet inte bara skall kunna behärska de enskilda språkljuden (fonemen) i omgivningens talade språk utan också lära sig reglerna för hur de användes. Från modersmålets begränsade antal fonem måste barnet kunna uttala ett stort antal ljudkombinationer. Till den fonologiska nivån räknas också prosodin, d.v.s. intonation, satsmelodi och ordaccent. På artikulatorisk nivå kan barnet ha svårigheter att hitta rätt artikulationsställe i munnen och också ha svårigheter att använda rätt artikulationssätt. Barnet kan mycket väl höra vilket ljud som används men kan själv inte åstadkomma det. För talproduktion krävs också en välfungerande motorik. Denna kan vara påverkad på olika sätt. Vid dysartri är svårigheterna av neuromuskulärt ursprung och rörligheten i talorganen är påverkad liksom koordinationen och kontrollen av munmotoriken. Vid verbal apraxi har 3

8 barnet svårigheter att utföra de munmotoriska rörelser som krävs för tal utan att någon skada kan påvisas. En förklaringsmodell är att svårigheten ligger i att överföra tankeinnehållet (den språkliga idén) till det motoriska program som krävs för talproduktionen (Caruso & Strand, 1999) Ett och samma barn kan ha problem på flera nivåer och inom olika områden, t.ex. såväl fonologiska som dysartriska och dyspraktiska svårigheter samt problem med lexikon, grammatik och/eller pragmatik. Språkstörning För att beskriva barns språksvårigheter används ett flertal olika begrepp såsom talförsening, språkförsening, språkstörning och talskada. Tilläggen avvikande, grav, generell eller specifik framför ordet språkstörning underlättar inte kommunikationen mellan olika yrkesföreträdare. Även i forskningssammanhang uppstår svårigheter. För ca fyrtio år sedan användes på engelska termen childhood dysphasia för barn med stora språkliga svårigheter. Motsvarande term på svenska var talskada. Hällsboskolan, med start 1969, var landets enda skola för barn med stora språkproblem och eleverna bedömdes vara talskadade. Idag kallas skolans målgrupp för elever med grav språkstörning. Under 70-talet användes begreppet talförsening och i början av 80-talet började begreppet språkstörning användas. Beskrivningen avvikande eller störd språkutveckling har använts för att markera att det inte enbart handlar om försening utan att barnets språkutveckling inte följer den vanliga utvecklingen. Man har ansett att språkutvecklingen skiljer sig inte bara kvantitativt utan också kvalitativt. Osäkerhet råder numera bland barnspråksforskare om det faktiskt finns en kvalitativ skillnad i språkutvecklingen. En tänkbar möjlighet är att normal utveckling kan ta sig många olika uttryck samt att det som kvalitativt verkar utgöra en skillnad egentligen också förekommer i normal utveckling men att vissa utvecklingssteg förekommer i så liten grad och passerar så snabbt att de inte alltid noteras (Dockrell & Messer, 1999). Inom forskningen är barns språk- och talutveckling väl dokumenterad och detta gäller även avvikelser från den normala utvecklingsgången. Fortfarande fattas dock kunskap om hur språkstörning skall avgränsas mot andra funktionshinder där språksvårigheter ingår som en del. På engelska används termerna Specific Language Impairment (SLI) respektive Developmental Language Disorder (DLD). Den vanligaste definitionen på SLI är formulerad efter Stark och Tallal (1981). SLI utesluter andra funktionshinder. Begreppet SLI förutsätter att barnet har: normal hörsel en begåvningsnivå från performance test på minst 85 IQ (WISC eller WPPSI) inga tydliga neurologiska fynd och inte skalltrauma eller epilepsi i anamnesen inga svåra beteende- eller känslomässiga problem inga tydliga perifera oralmotoriska svårigheter en språkförsening på minst tolv månader under kronologisk resp. mental ålder uttryckt i performance IQ det expressiva språket skall vara minst tolv månader under mental ålder uttryckt i performance IQ det impressiva språket skall vara minst sex månader under mental ålder uttryckt i performance IQ 4

9 SLI-begreppets definition har ifrågasatts av många forskare då de snäva kriterierna utesluter många barn som kliniskt arbetande logopeder har bedömt ha en språkstörning. (Bishop, 1994; Sahlén, & Nettelbladt, 1995). DLD-begreppet formulerades som en reaktion på SLIbegreppets krav på en lägsta performance IQ (Dunn, Flax, Sliwinski, & Aram, 1996; Rapin, 1996). Enligt DLD-begreppet definieras språkstörning som: en skillnad mellan verbal IQ (VIQ) och performance IQ (PIQ) på minst 15 standardpoäng en avvikande språkproduktion i form av låg MLU (mean length of utterance) och hög procent grammatiska (syntaktiska och morfologiska) fel i barnets spontantal McCauley (2001) talar om en förekomst av SLI mellan 1,5 till 7 %. En betydligt lägre förekomst uppger Lahey (1988) som räknar med att SLI endast drabbar 0,5 1. När uppgiven förekomst är så varierad är det uppenbart att avgränsning görs på olika sätt. Grav språkstörning Språkstörning är en diagnos men diagnoskriterier för gränsdragning mellan måttlig och grav saknas. Ors, & Nettelbladt (2001) uppger att grav språkstörning drabbar ca 1 % av alla barn. 1. En grav språkstörning förekommer när resultatet är två standardavvikelser eller mer under medelvärdet på ett standardiserat språktest (Bishop, & Edmundson, 1987). 2. Ju fler språkliga nivåer (uttal, grammatik, ordförråd, språkförståelse) som är drabbade, desto gravare är störningen (Ors, & Nettelbladt, 2001). 3. En grav språkstörning karakteriseras av svåra fonologiska problem och dysgrammatism. Vissa aspekter av språkförståelsen är drabbad och pragmatiska svårigheter kan ingå. (Sahlén, Reuterskiöld-Wagner, & Wigfors, 1996). 4. En grav språkstörning innebär problem med språkförståelse och/eller språkanvändning (pragmatik) samt problem med fonologi och grammatik (Bruce, & Sahlén, 1996). 5. En grav språkstörning orsakar barnet och dess familj problem i vardagen. Samspel med andra, skolarbete och yrkesliv påverkas (Bishop, 1997). Diagnosklassifikation Under 70-talet bedömdes och behandlades främst barns talutveckling. Retardatio loquendi, försenad talutveckling, var den benämning som användes. Man talade om en idiopatisk talförsening när man inte kunde hitta någon förklaring till förseningen. Från uppgifter ur anamnesen framgick ibland att släktingar uppvisat samma problem och man antog att det rörde sig om en ärftlig senmognad. (Fritzell, 1973). År 1990 infördes DSM-II (Diagnostic & Statistical Manual of Mental Disorders från American Psychiatric Association DSM-II, 1980) som diagnosklassifikationssystem för svenska logopeder (Söderpalm, 1990). Grunddiagnosen Avvikande språkutveckling 315D infördes. Man såg inte längre svårigheterna som enbart en försening av en normal utveckling utan som en avvikelse från det normala. Diagnosen skulle åtföljas av en bokstav resp. två siffror. Bokstaven A skulle ange om det fanns uppgift om hereditet, bokstaven W om annan specificerad orsak fanns till svårigheterna och bokstaven X om orsaken inte var bedömd. Svårighetsgrad skulle anges med en siffra (0 5). En andra siffra (0 9) angav vilken typ av störning det rörde sig om. I det amerikanska DSM-IV ingår som ett kriterium att svårigheterna 5

10 leder till problem i vardagen. Barnet kan få diagnosen även om förståndshandikapp föreligger under förutsättning att språk- och/eller talstörningen är större än vad som förväntats utifrån barnets begåvningsnivå övergick logopeder till det nuvarande ICD-10 (The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) enligt beslut från Socialstyrelsen (Svensk foniatrisk förenings diagnosklassifikation, 1997). Gradangivelser förekommer inte längre utan man anger att specifik språkstörning kan vara expressiv, impressiv eller generell (impressiv + expressiv). Genom att kalla det specifik språkstörning så utesluts funktionshinder där språkstörning ingår. För närvarande pågår arbete för att framställa en barnversion av ICF-systemet (International Classification of Functioning, Disability and Health) där funktionsnivåer beskrivs. Språkstörning som ingår i annat funktionshinder Språkproblem ingår i många diagnoser t.ex. vid begåvningshandikapp, DAMP/ADHD, autism samt vid vissa syndrom. Vid begåvningshandikapp påverkas både språkförståelse och språkanvändning. Forskare anser att språk och kognition står i ett ömsesidigt beroendeförhållande (Rice, & Kemper, 1984). Lingvistisk och mental utvecklingsålder kan hos ett barn befinna sig i olika utvecklingsskeden. Barnets kognition påverkar dess förmåga att förstå språk och att uttrycka sig och samtidigt så innebär språkförmåga att barnet får redskap för tänkande och begreppsbildning. Två barn kan uppvisa liknande språksvårigheter även om det ena barnet har performance IQ över 85 och det andra barnet har en performance IQ under 70. Resultaten från begåvningstest beskriver inte ett barns språkliga nivå. En undersökning av barn vid Stockholms språkförskolor visade att av 23 barn, med måttlig till grav språkstörning, hade 20 barn (87 %) problem inom motorik, kognition och/eller beteende (Fernell, Norrelgren, Bozkurt, Hellberg, & Löwing, 2002). Barnspråksforskning En tillbakablick visar att barnspråksforskningen tog fart på allvar under 60-talet. Inriktningen var lingvistisk och baserades på Roman Jakobsons utvecklingsteorier om språkljudens framväxt. Lite senare inspirerades man av Noam Chomskys generativa teorier. Huvudsyftet under 60-talet och några decennier framåt var att utveckla metoder för noggranna kartläggningar av barns språkproduktion. Den första systematiskt upplagda språkforskningen gällde grammatiken, alltså barns morfologiska-syntaktiska utveckling. Under 70- och 80-talet dominerades forskningen av barnens fonologiska utveckling. Småningom kom en motreaktion på forskning med fokus på den språkliga strukturen och tyngdpunkten lades nu på språkets funktion och man studerade barns språkanvändning i olika sociala situationer, d v s språkets pragmatik. Under senare delen av 90-talet har intresset för grammatik och fonologi åter ökat men nu med utgångspunkt i samarbete mellan olika forskningsområden. Ett relativt nytt område inom forskningen är att studera barn som är flerspråkiga och uppvisar språkstörning. Internationellt görs undersökningar med samarbete över språkgränserna för jämförelser om hur språkstörningar yttrar sig hos barn med olika modersmål (Nettelbladt, 1997). 6

11 Språkstörningens konsekvenser Uppgift om förekomst av språkstörning hos förskolebarn varierar i olika undersökningar. Enighet råder om att det hos en del är av övergående karaktär men hos ca 2 % av barnen kvarstår grava problem i skolåldern (Hansson, 1998). Språkproblemen ser olika ut hos förskolebarn och hos skolbarn. Om barnet har svårt att förstå talat språk verkar det få problem med läs- och skrivinlärning (Sahlén, Reuterskiöld-Wagner, & Wigfors, 1996). Att grammatisk förmåga och fonologisk medvetenhet har betydelse för barns läs- och skrivinlärning styrks av flera undersökningar (Föhrer, & Anker, 2000; Stothard, Snowling, Bishop, Chipchase, & Kaplan, 1998)). Vid försenad läs- och skrivinlärning finns risk för mer allmänna inlärningsproblem eftersom skolundervisningen efter hand blir allt mer beroende av skriftspråket. Misslyckande i skolan påverkar elevens självbild och kan i sin tur påverka elevens sociala kontakter. I ett längre perspektiv påverkar det möjligheterna till utbildning och framtida försörjning och inkomstnivå (Dockrell, & Messer, 1999). En uppföljning har gjorts av elever från Hällsboskolan (Larsson, 2001). Undersökningen visade att eleverna hade kvarvarande svårigheter efter avslutad skolgång trots anpassad undervisning i små grupper med TSS (teckenspråkstecken som stöd till det talade språket). Uppföljningsstudien av barn som gått i språkförskola i Stockholm (Föhrer, & Ancker, 2000) påvisade kvarstående problem i skolåldern. Uppföljningar har visat att elevernas språkproblem inte är övergående även om problemen ändrar karaktär. Eleverna lär sig många gånger behärska språkets fonologi och talet flyter relativt obehindrat. En noggrann analys av meningsbyggnaden påvisar dock ofta mindre avvikelser och förekomst av problem med läsning och skrivning påverkar inlärningen av de flesta skolämnen (Stothard, Snowling, Bishop, Chipchase, & Kaplan, 1998). SYFTE Begreppet grav språkstörning saknar definition samtidigt som barn med grav språkstörning utgjorde en av målgrupperna för habiliteringsinsatser i Västra Götaland fram till årsskiftet 2002/2003. Språkstörningsbegreppen grav, generell och specifik förefaller tolkas olika inom yrkesgruppen logopeder. En klar bild saknas av hur barn med språkstörning remitteras, utreds och omhändertas vid habiliteringen Mariedal. Syftet för föreliggande studie blir 1. att jämföra tolkningarna av olika språkstörningsbegrepp 2. att formulera en definition av grav språkstörning 3. att sammanställa de olika remissvägarna till habiliteringen Mariedal för barn med språkstörning. 4. att sammanställa och jämföra inkommande diagnos med habiliteringsläkarens diagnos för barn med språkstörning vid habiliteringen Mariedal. 5. att sammanställa de insatser som barn med språkstörning erhållit vid habiliteringen Mariedal. 6. att föreslå en modell för hur barn med grav språkstörning kan remitteras till habiliteringsverksamhet i Västra Götaland. Metod för syfte 1 och 2 baseras på enkät och intervjuer. Resterande syften baseras på journalgenomgång. 7

12 METOD Enkät En litteratursökning gjordes via databasen PubMed på begreppen språkstörning, grav språkstörning, SLI (Speech and Language Impairment) och DLD (Developmental Language Impairment). Abstracts lästes och artiklar, som bedömdes som intressanta, beställdes från biblioteket på NÄL (Norra Älvsborgs länssjukhus). En enkät utarbetades för att få information om hur logopeder och talpedagoger ser på begreppet språkstörning och hur avgränsningen görs mellan språkstörning och grav språkstörning. Den första versionen prövades genom att två logopeder, en talpedagog och en specialpedagog fick inkomma med synpunkter på utformningen. Vissa förändringar gjordes för att förtydliga frågorna. Den slutliga utformningen av enkäten skickades våren 2002 till samtliga logopeder och talpedagoger vid Handikappförvaltningen (HKF) i Västra Götaland. Till samtliga talpedagoger i Västra Götaland Norr (= norra Älvsborg och norra Bohuslän) och samtliga logopeder som arbetar med barn i Västra Götaland (ÖVG). Enkät skickades också till ett antal logopeder i övriga delar av landet (ÖL). Urvalet gjordes från Svenska Logopedförbundets Matrikel 1996 och avsikten var att få en geografisk spridning samt att nå logopeder anställda vid språkförskolor, kommunala resursteam och logopeder med lång klinisk erfarenhet av barnlogopedi. Enkät skickades också till kursansvariga (tre talpedagoger och en logoped) för påbyggnadsutbildningen Specialpedagogik med inriktning mot grav språkstörning 20 poäng. 135 enkäter skickades ut varav 113 till logopeder och 22 till talpedagoger. En påminnelse skickades ut senare under våren. Totalt inkom 96 enkätsvar varav 51 kom från Västra Götaland. Från HKF svarade 17 logopeder och 2 talpedagoger. Från ÖVG svarade 22 logopeder och 10 talpedagoger. 45 enkätsvar erhölls från övriga landet varav 43 logopeder och 2 talpedagoger. 5 svar inkom från logopeder som inte erhållit utskickad enkät utan fått kopior av kollegor. Den sammanlagda svarsfrekvensen uppgick till 67 %. Det totala bortfallet var 32 % för logopeder och 36 % för talpedagoger. Bortfallet fördelades enligt följande: Inom HKF 26 % av logopederna och 71 % av talpedagogerna. Inom ÖVG 35 % av logopederna och 17 % av talpedagogerna. Inom ÖL 32 % av logopederna och 33 % av talpedagogerna. Av intresse var om faktorer kunde urskiljas som påverkade svaren i enkäten. Olika variabler var bl.a. utbildningsort, utbildning, arbetsplats, examensår, arbetsplatsens geografiska läge. Av de olika variablerna valdes för jämförelse arbetsplats (habilitering/icke habilitering), geografisk belägen arbetsplats (Västra Götaland resp. övriga landet) samt utbildning (logoped resp. talpedagog). Arbetsplats valdes då arbetssätt på logopedmottagning och habilitering skiljer sig åt, oftast genom habiliteringslogopedens nära samarbete med andra yrkeskategorier. Geografisk arbetsort var av intresse då en medveten policy från HKF i Västra Götaland är ett likartat arbetssätt i regionen. Inom HKF arbetar både logopeder och talpedagoger och av intresse är om de olika utbildningarna påverkar synen på språkstörningsbegreppen. Intervjuer Fem intervjuer genomfördes våren Två läkare, en från barnhälsovård och en från habilitering, en talpedagog från kommunalt resursteam samt fyra logopeder anställda på logopedmottagning intervjuades. De fyra logopederna intervjuades två och två. Intervjuerna 8

13 hade fem förberedda frågor och skedde i samtalsform. Tidsåtgång var beräknad till cirka en timme. Svaren på frågorna antecknades och skrevs ut i efterhand. Samtalen skedde på de intervjuades respektive arbetsplats. Genomgång av journaler aktuella tidsperioden september 1998 augusti 2001 Undersökningsperioden omfattar en treårsperiod. Att september 1998 valdes som starttid berodde på att från detta datum infördes inte bara barns namn och födelsedata utan också inkommande frågeställning och/eller diagnos i habiliteringens remissbok. En blankett utarbetades för att användas vid journalgenomgången. På blanketten registrerades: Barnets kön, barnets ålder i månader när remissen inkom till habiliteringen Mariedal, remissinstans, frågeställning eller diagnos, vilka insatser barnet tidigare fått av logoped och/eller talpedagog samt om barnet blivit utvecklingsbedömd av psykolog. Tiden mellan remissdatum och kontakt med teammedlem registrerades liksom tiden fram till kontakt med logoped. Medicinska undersökningar registrerades samt bedömningar gjorda av psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeut noterades. Hereditet för språkstörning noterades liksom diagnos ställd av habiliteringsläkare resp. logoped. Anteckning gjordes om logopedens kontakter med barnet, beskrivna som direkt kontakt i form av utredning och/eller behandling samt indirekt kontakt i form av insatser i barnets närmiljö. Journaluppgifter inhämtades från 73 journaler t.o.m. december Barnen delades in i tre grupper för jämförelse av könsfördelning, remitteringsålder, remissinstans och väntetid för habiliteringsinsats samt stödjande insatser. Grupp 1: 43 barn (35 pojkar och 8 flickor) hade remitterats under perioden september 1998 augusti Frågeställningen i remissen inkluderade språk- och/eller talproblem. Grupp 2: 20 barn (16 pojkar och 4 flickor) vilka fick insatser av habiliteringslogoped under perioden september 1998 augusti 2001 men resp. remiss inkommit före september Grupp 3: 10 barn (7 pojkar och 3 flickor) hade remitterats under perioden september 1998 augusti Remissen hade inte innehållit frågeställning om tal-/språkproblem men logoped hade träffat barnet under perioden september 1998 augusti 2001 för tal- och/eller språkproblem Ytterligare nio remisser hade under tidsperioden september 1998 augusti 2001 inkommit innehållande frågeställning/diagnos kring språk-/talproblem. Två remitterades vidare till barnklinik och två till NP- (Neuropsykiatriskt) team. Fem av remisserna bedömdes ha otillräckligt underlag och gick i retur till remittent. Av dessa fem remisser var två egenremisser, vilket betyder att föräldrarna själva hade kontaktat habiliteringen för att få insats. Av de övriga fem remisserna kom två från psykolog och en från en pedagog. En av de returnerade remisserna återkom under projekttiden med mer omfattande underlag och ingår i undersökningsgruppen. Ytterligare två avvisade remisser återkom med mer omfattande underlag efter aug och de togs då emot av habiliteringen men ingår inte i denna undersökning. 9

14 RESULTAT: ENKÄT OCH INTERVJU Enkät Den enkät som utarbetats för att belysa logopeders och talpedagogers syn på begreppen språkstörning och grav språkstörning innehöll tolv frågor. Fem av frågorna behandlade begreppet språkstörning och innehöll alternativfrågor där kryssmarkeringar görs för det valda alternativet. Fyra av frågorna handlade om grav språkstörning. En fråga var en alternativfråga. En fråga en fritextfråga och de två övriga efterfrågade antalet barn med grav språkstörning som den svarande mött under 2001 samt vilka yrkespersoner som bör finnas kring ett barn med grav språkstörning. De tre sista frågorna berörde arbetsplats, utbildning och examensår. Svaren i figurerna nedan redovisas från HKF (Handikappförvaltningen i Västra Götaland), ÖVG (övriga Västra Götaland) och ÖL (övriga landet) och anges i procent. Fråga 1. Olika kriterier används i litteraturen för att definiera en språkstörning. Kryssa i de kriterier Du baserar din bedömning på (%) Figur 1. Kriterier som används för att definiera språkstörning Svart stapel representerar HKF, vit anger ÖVG och grå ÖL. I figuren redovisas de kriterier de svarande baserar sin bedömning på. Alternativen var: 1. Resultat från språkliga test. 2. Skillnad mellan barnets språkliga och ickespråkliga förmåga. 3. Språksvårigheter som inte kan förklaras av annan orsak. 4. Barnets spontantal. Alternativ 1 och 4 hade högst svarsfrekvens. Det fanns här stor överensstämmelse om att resultat från språkliga test och barnets spontantal var två kriterier man baserade sin bedömning på. Även för alternativ 2 och 3 var överensstämmelsen mellan HKF, ÖVG samt ÖL relativt stor men betydligt färre personer använda dessa kriterier för att definiera en språkstörning. 10

15 Fråga 2: Genom att fylla i måste ingå eller kan ingå visar Du vad Du innefattar i begreppet språkstörning (%) Figur 2. Kriterier som måste ingå i en språkstörning Svart stapel representerar HKF, vit anger ÖVG och grå ÖL. Alternativen var: 1. Begränsad förståelse av talat språk. 2. Begränsad ord- och begreppsförståelse. 3. Begränsat expressivt ordförråd. 4. Ordmobiliseringssvårigheter. 5. Morfologiska svårigheter. 6. Syntaktiska svårigheter. 7. Begränsad satslängd. 8. Fonologiska svårigheter. 9. Dyspraktiska svårigheter. 10. Artikulatoriska svårigheter. 11. Avvikande prosodi. 12. Pragmatiska svårigheter. Alternativ 1, 2, 3, 5 och även 6 ansåg en knapp tredjedel måste ingå i språkstörning. För alternativ 6 var det cirka 10 % fler från ÖL jämfört med HKF och ÖVG som ansåg detta var viktigt för språkstörning. Att fonologiska svårigheter måste ingå i en språkstörning ansåg 13 % fler i ÖVG än i de två övriga grupperna. Dyspraktiska svårigheter ingår inte i språkstörning ansåg tillfrågade i ÖL medan 16 % resp. 14 % från HKF och ÖVG ansåg detta ingå. Samtliga tillfrågade hade angett svar på alternativen 4, 5, 6, 7 och 8. Högst bortfall hade alternativ 10, där 10 %, 21 % resp. 13 % (HKF, ÖVG, ÖL) inte angett något svar. Lägst bortfall hade alternativen 1, 2 och 3. 11

16 Fråga 3: Gör du en avgränsning mellan språkstörning och språkproblem som ingår i annan diagnos? (%) avgränsar avgränsar ej inget svar Figur 3. Avgränsning mellan språkstörning och språkproblem som ingår i annan diagnos. Svart stapel representerar HKF, vit anger ÖVG och grå ÖL. Fråga 4 Förutsätter språkstörning en viss begåvningsnivå? Om ja, begåvningsnivå IQ 85 eller högre på performancedelen eller lägst total IQ 70 vid psykologiska test. Jämförelse gjord enbart mellan HKF och ÖVG. Siffrorna anger antalet personer. e.s. = ej svar, d.v.s. antal som inte angivit en IQ-nivå Att språkstörning förutsätter en viss begåvningsnivå ansåg 26 % från HKF och 37 % från ÖVG. Tabell 1. Förutsätter språkstörning en viss begåvningsnivå? Arbetsplats Antal PIQ 85 IQ 70 e.s. HKF ja nej 14 e.s. 0 ÖVG ja nej 20 e.s. 0 12

17 Fråga 5. Ingår någon/några av nedanstående problem i språkstörning? Fråga 5. Ingår någon/några av nedanstående problem i språkstörning (%) Figur 4. Problem som kan ingå i språkstörning Svart stapel representerar HKF, vit anger ÖVG och grå ÖL. Alternativen var: 1. Nedsatt hörsel 2. Tydliga neurologiska avvikelser 3. Signifikanta beteendeproblem 4. Signifikanta emotionella problem 5. Tydliga perifera oralmotoriska problem. 6. Svårigheter vid två- eller flerspråkighet. Kriterierna 1-5 utesluts ur definitionen för SLI. Överensstämmelsen var relativt stor bland de tre grupperna att perifera oralmotoriska problem samt svårigheter vid två- eller flerspråkighet kan ingå i en språkstörning. Svarande från ÖVG var mest benägna för att alla sex alternativen kunde ingå i en språkstörning. Inget av alternativen fick under 40 % från ÖVG. Bortfallet för fråga 5 var för de olika alternativen fem, sex, sex, sex, en respektive två personer. 13

18 Fråga 6. Vilka av nedanstående påståenden kan eller måste ingå i begreppet grav språkstörning? (%) Figur 5. Kriterier som måste ingå i grav språkstörning? Svart stapel representerar HKF, vit anger ÖVG och grå ÖL. Alternativen var: 1. Svårförståelig även för sin närmaste omgivning. 2. Påverkan på en språklig nivå. 3. Påverkan på flera språkliga nivåer. 4. Språkliga skillnader jämfört med jämnåriga barn med normal språkutveckling är inte bara kvantitativ utan också kvalitativ. 5. Förenklingar på språkljudsnivå. 6. Förenklingar på ord- stavelsenivå. 7. Uttalade morfologiska svårigheter. 8. Uttalade syntaktiska svårigheter. 9. Avvikande betoning och intonation. 10. Svårigheter att använda språket i socialt samspel. 11. Problemen kvarstår i någon form vid skolstart. 12. Förekomst av inlärningssvårigheter och/eller läs- och skrivsvårigheter. 13. Trots omfattande språkträning sker framsteg långsamt. En påverkan på flera språkliga nivåer (ex. grammatik, fonologi, förståelse) samt att språkstörningen skilde sig både kvalitativt och kvantitativt från jämnåriga var de påståenden (alternativ 3 och 4) de flesta instämde i. Även alternativ 11 och 13 ansåg många krävdes för att vara en grav språkstörning men svarande från HKF var något mindre benägna att instämma i detta. Att prosodin (alternativ 9) måste vara påverkad i en grav språkstörning ansåg få av de svarande och inte heller ansåg särskilt många att inlärningssvårigheter (alternativ 12) krävdes vid en grav språkstörning. Att pragmatiska svårigheter (alternativ 10) måste ingå i grav språkstörning ansågs inte nödvändig från svarande inom HKF till skillnad från ÖVG och ÖL där omkring 40 % angav detta som ett måste. Bortfallet var ojämförligt störst för alternativ 2 där 24 personer ej besvarat frågan. Störst andel av dessa kom från HKF. I övrigt var svarsfrekvensen hög och bortfallet bestod i att mellan en och sex personer ej valde mellan alternativen måste resp. kan ingå. 14

19 Fråga 7: Finns det skillnader, och i så fall vilka, mellan grav språkstörning, specifik språkstörning och generell språkstörning? Tabell 2. Svar som istället för skillnader angav kriterier för grav språkstörning. Antal svar Svar 12 Flera språkliga nivåer påverkade 6 Endast en språklig nivå påverkad 19 Jämställer grav med generell språkstörning 7 Jämställer grav med specifik språkstörning 2 Jämför expressiv språkstörning med grav språkstörning 2 Jämför impressiv språkstörning med grav språkstörning De 48 svaren uppvisar stor variation i definitionen av grav språkstörning. Specifik språkstörning 66 personer besvarade frågan. 52 av svaren passade inte in på vare sig SLI-definitionen, ICD-10 eller definition enl. DLD. Återstående 14 personers svar fördelade sig så att 10 personer anslöt sig till SLI-definitionen, 3 personer till ICD-10 och 1 person till DLDdefinitionen. Generell språkstörning 79 personer besvarade frågan. Svaren från 31 personer kunde inte tolkas. Resterande 48 svarade att en generell språkstörning är en kombination av expressiva och impressiva språkproblem. Grav språkstörning Av de 70 personer som besvarade frågan ansåg 44 att störningens svårighetsgrad utgör skillnaden mellan grav språkstörning och de övriga språkstörningsbegreppen. Fråga 8: Vilka personalkategorier bör ingå i ett team/arbetslag kring ett barn med grav språkstörning? 88 personer besvarade frågan. Alla angav logoped som en yrkeskategori och därefter följde specialpedagog, psykolog, barnneurolog, sjukgymnast, kurator, barnläkare och fritidspedagog. 56 personer ansåg att ett team med minst fyra yrkeskategorier krävs och 23 personer ansåg det räcka med tre yrkeskategorier. Fråga 9: Antal barn med grav språkstörning Du haft kontakt med under år Här varierar svaren mellan barn. Det mest frekventa svaret varierade mellan ett till tio barn. 15

20 Intervjuer De fem intervjuerna hade förberetts med följande frågor: 1. Vad är skillnaden mellan språkstörning och grav språkstörning? 2. Finns det någon IQ-gräns där man inte längre betraktar barnet som språkstört? 3. Finns det diagnoser som utesluter respektive inkluderar språkstörning? 4. Vilka yrkeskategorier bör finnas för ett gravt språkstört barn? 5. Vad orsakar språkstörning? (Denna fråga ställdes endast till läkarna). Sammanställning av svaren: 1. Läkarna talade om konsekvenserna av språkstörning. Habiliteringsläkaren uttryckte att en språkstörning är grav om den leder till att barnet har svårigheter att klara av sin vardag. Två av de övriga intervjuade ansåg att en grav språkstörning gäller störningens svårighetsgrad och tre ansåg att störningen måste drabba mer än en språklig nivå för att få kallas grav. 2. En läkare och en logoped menade att det finns en IQ-gräns. Läkaren talade också om skillnad mellan PIQ och VIQ. En av logopederna angav total IQ 70 som gräns för språkstörning medan de övriga inte förutsatte någon speciell begåvningsnivå eller poängskillnad mellan PIQ och VIQ. 3. Båda läkarna uteslöt autism och emotionella problem som störningar där diagnosen språkstörning ställs. En av läkarna talade om utvecklingsstörning som ett exklusionskriterium och den andra läkaren nämnde epilepsi. Båda läkarna inkluderade diagnosen CP, där en av dem ansåg att språkstörningen är beroende av munmotoriska problem och enbart drabbar barnets expressiva förmåga. 4. Av de sju intervjuade ansåg sex personer att fler än tre yrkeskategorier var önskvärt kring ett barn med grav språkstörning. Exempel på yrkeskategorier var barnläkare, barnneurolog, logoped, psykolog, specialpedagog, sjukgymnast och kurator. En av logopederna ansåg det viktigt att samarbeta med förskolans personal. En av läkarna uppgav att två yrkeskategorier räcker till en början men att psykolog och kurator krävs i ett senare skede. 5. Båda läkarna angav genetiska faktorer som en trolig orsak. En annan orsak uppgavs vara en medfödd utvecklingsstörning och en tredje orsak kunde vara life motor problem. Gemensamt för de intervjuade var, med undantag för läkaren från habiliteringen, att det inte var känt att barn med grav språkstörning har rätt till habiliteringsinsatser. Detta trots att alla sju intervjuade tjänstgör i Västra Götaland. 16

21 RESULTATDISKUSSION: ENKÄT OCH INTERVJU Jämförelse mellan HKF, ÖVG samt ÖL Språkstörning Några stora, avgörande skillnader framkommer inte vid jämförelse av svaren från de tre grupperna vad gäller innebörden i begreppet språkstörning. Störst överensstämmelse fanns för att resultat från språkliga test används för att definiera en språkstörning. Även att barnets spontantal används för att fastställa en språkstörning hade hög överensstämmelse. På frågan om vilka kriterier som måste ingå i en språkstörning ansåg relativt få att fonologiska svårigheter måste ingå. Svarande från ÖVG var dock mer benägna att innefatta problem med fonologi i en språkstörning än de två övriga grupperna. I Bishop och Edmundssons (1987) hierarkiskt uppbyggda modell isberget ingår fonologiska störningar som en del. Lätta fonologiska störningar utesluts dock från SLI-definitionen, där den expressiva språkförmågan ska vara minst 12 månader under performance IQ. Svarande från ÖVG var den grupp som var mest benägen att låta de sex uteslutningskriterierna från SLI-definitionen ingå som en del i en språkstörning (fråga 5). Svarande från HKF skilde sig från ÖVG och ÖL främst vad gällde att emotionella problem kan ingå i en språkstörning, vilket få av svaren från HKF angav. Svarande från ÖL ansåg inte att dyspraktiska svårigheter var ett kriterium som måste ingå i en språkstörning, vilket 16 % respektive 14 % från HKF och ÖVG gjorde. Artikulatoriska svårigheter samt avvikande prosodi ansåg fler från HKF måste ingå i en språkstörning. Att avgränsa mellan språkstörning och språkproblem ingående i annan diagnos gjorde de flesta svarande från de tre grupperna men svarande från HKF avgränsade dock i mindre omfattning. För frågeställningen om språkstörningsdiagnosen fordrar en viss begåvningsnivå har jämförelse gjorts enbart mellan HKF och ÖVG. 11 % fler från ÖVG ansåg att detta krävdes. Något fler från den här gruppen ansåg också att gränsen borde sättas vid PIQ 85 jämfört med total IQ 70. Grav språkstörning Färre svarande från HKF än de övriga grupperna ansåg att påverkan på en språklig nivå räcker för att språkstörningen skall få kallas grav. Även alternativet svårigheter att använda språket i socialt samspel samt långsamma framsteg trots omfattande språkträning var svarande från HKF mindre benägna att instämma i. ÖL skilde sig från de övriga vad gällde svårigheter med språkets syntax, där betydligt fler ansåg att detta måste ingå. De alternativ grupperna var relativt väl överens om måste ingå i en grav språkstörning var: påverkan på flera språkliga nivåer, språkliga skillnader med jämnåriga skall vara både kvalitativa och kvantitativa och att problemen skall kvarstå i någon form vid skolstart. Jämförelse mellan logopeder och talpedagoger i ÖVG Språkstörning När språkliga problem inte kan förklaras av annan orsak, till exempel utvecklingsstörning, definierar 90 % av talpedagogerna jämfört med 40 % av logopederna problemen som en språkstörning. Pragmatiska svårigheter ansåg 40 % av talpedagogerna jämfört med 4 % av 17

22 logopederna måste ingå i en språkstörning. Gruppen talpedagoger visade betydligt större tolerans för varje alternativ som kan ingå i en språkstörning än vad gruppen logopeder gjorde. Gruppen av talpedagoger avgränsar i något lägre grad än gruppen logopeder mellan språkstörning och språkproblem ingående i annan diagnos. Grav språkstörning. För de olika alternativ som måste ingå i en grav språkstörning var talpedagogerna vidare i sin gränssättning. Enda alternativet där omvänt förhållande rådde var alternativet att fler språkliga nivåer måste ingå där 8 % fler logopeder ansåg detta krävdes. Jämförelse Jämförelse har gjorts mellan åtta svarande verksamma inom utbildning eller barnspråksforskning samt från Hällsboskolan. Jämförelse visar att svaren här skiljer sig lika mycket åt som inom de tre övriga grupperna. Den fråga där man var helt överens gällde avgränsning mellan språkstörning och språkproblem ingående i annan diagnos där alla svarade att man gör en avgränsning. Hälften av de svarande tolkade specifik och generell språkstörning med de definitioner som detta projektarbete har utgått från. Jämförelse på individnivå Språkstörning Hög överensstämmelse fanns för vilka av alternativen som används i diagnostiskt syfte. Resultat från språkliga test används av i det närmaste 100 % av de svarande och alternativ fyra, barnets spontantal, används av cirka 90 %. För de två övriga alternativen använde sig drygt hälften respektive knappt hälften av dessa kriterier. För alternativ två, skillnad mellan barnets språkliga och icke språkliga förmåga, kan en förklaring vara att många av de svaranden inte har tillgång till psykologens bedömningar, där skillnaden mellan barnets verbala IQ och performance IQ framgår. Alternativ tre, språksvårigheter som inte kan förklaras med att barnet har annat funktionshinder där språkliga svårigheter ingår, delar respektive grupp i två delar. En förklaring kan vara att det bara fanns ja-svarsalternativ för första frågans fyra alternativ i enkäten och att nej-svar respektive eventuellt bortfall inte kan särskiljas. Tolv alternativ angavs som kan ingå eller måste ingå i en språkstörning. För elva alternativ svarade 70 % eller fler att dessa kan ingå. För varje alternativ fanns dock svarande som ansåg att alternativet måste ingå. För alternativen 1, 2, 3, 5 samt 6 ansåg minst 20 % av de svarande att dessa alternativ måste ingå. Alternativet syntaktiska svårigheter var det alternativ som gav lika många svar måste ingå som kan ingå tätt följt av alternativet begränsad förståelse av talat språk. Relativt hög överensstämmelse fanns på individnivå att avgränsa diagnosen språkstörning mot språkproblem ingående i annan diagnos. Ett antal personer avgränsade dock inte och de flesta svarande som inte avgränsade var anställda inom HKF. Man kan anta att logopeder och talpedagoger anställda inom habiliteringsverksamhet främst möter barn med andra funktionshinder utöver språkliga problem. 18

23 17 av 51 personer (jämförelse enbart mellan svarande från HKF och ÖVG) ansåg att en viss begåvningsnivå krävs för att diagnosen språkstörning skall kunna sättas. Övriga 34 ansåg inte detta krävdes. Nio personer angav PIQ 85 som gräns, fem svarande angav IQ 70 som gräns och resterande angav ingen specifik IQ nivå. För att få kunskap hur språkstörningsbegreppet avgränsas i jämförelse med SLI begreppets avgränsning så gavs sex olika alternativ som kan ingå eller ingår ej i en språkstörning. Alternativet signifikanta beteendeproblem var det alternativ som ungefär lika många angav kan ingå som ingår ej. Samstämmigheten var störst för att två- eller flerspråkighet kan ingå, 65 personer ansåg detta kan ingå mot 29 personer som anser att detta ej ingår. För resterande fyra alternativ var skillnaden 53 svar för att tydliga neurologiska avvikelser kan ingå mot 37 svar att detta inte ingår. Perifera oralmotoriska problem 56 svar för kan ingå mot 39 svar kan ej ingå. Emotionella problem 36 svar för kan ingå och 54 svar ingår ej samt att nedsatt hörsel kan ingå 33 svar för och ingår ej 57 svar. Grav språkstörning Det alternativ de flesta var överens om måste ingå i en grav språkstörning var att språkliga skillnader jämfört med jämnåriga skall vara både kvalitativa och kvantitativa. 75 personer ansåg detta jämfört med 14 personer som ansåg att alternativet kan ingå. 70 svarande ansåg att påverkan måste finnas på flera språkliga nivåer och 24 personer svarade att detta kan ingå. 65 personer svarade att de språkliga problemen måste kvarstå i någon form vid skolstart medan 25 personer ansåg att de kan ingå. 63 ansåg att framsteg sker långsamt trots omfattande språkträning medan 25 personer svarade att problemen kan ingå. Förekomst av uttalade syntaktiska svårigheter ansåg 38 måste ingå medan 49 ansåg att det kan ingå. Förekomst av uttalade morfologiska svårigheter ansåg 34 måste ingå medan 57 ansåg att det kan ingå. Svårförståelig för den närmaste omgivningen ansåg 32 personer måste ingå medan 60 angav att det kan ingå. Förenklingar på ord- och stavelsenivå ansåg 32 personer måste ingå medan 61 ansåg att det kan ingå. Svårigheter att använda språket i socialt samspel ansåg 25 personer måste ingå medan 64 ansåg att det kan ingå. 20 svarade att förekomst av inlärningssvårigheter måste ingå medan 70 ansåg att det kan ingå. Avvikande prosodi ansåg endast 5 måste ingå medan 85 att det kan ingå. Stor samstämmighet fanns att minst tre yrkeskategorier bör finnas kring ett barn med grav språkstörning och att dessa yrkeskategorier främst bör vara logoped, specialpedagog och psykolog. När skillnader efterfrågades mellan grav, specifik och generell språkstörning ansåg 44 av 70 svarande att det är svårighetsgraden som avgör om störningen är grav. Svaren visade på stora svårigheter att särskilja de olika begreppen. 66 personer besvarade frågan om hur specifik språkstörning skall tolkas men stor diskrepans rådde mellan svaren. Enbart 14 svar kunde härledas till definition enligt SLI, DLD eller ICD-10. Av 79 svar gällande generell språkstörning svarade 48 personer att generell språkstörning är en kombination av expressiva och impressiva språkproblem. Att spridningen mellan antalet gravt språkstörda barn de svarande haft kontakt med under 2001 varierade mellan barn visar också på svårigheten med att definiera en grav språkstörning. 19

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Remiss - Utredning av språklig förmåga

Remiss - Utredning av språklig förmåga Remiss - Utredning av språklig förmåga Remiss till: Logopedmottagningen Västmanlands Sjukhus, ing. 27 721 89 VÄSTERÅS 021-17 44 00 Vid misstanke om språkstörning bedöms hörförståelse, ordförråd, grammatik,

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Logopedimottagning barn och ungdom

Logopedimottagning barn och ungdom Logopedimottagning barn och ungdom Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Hedvig Holm och Helene Terner Nilsson Varför skrivs remiss till logopedimottagningen? Frågeställning om tal- språk- och kommunikationsstörningar,

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...

Läs mer

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering

Läs mer

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall barnet är i behov av att dyslexidiagnos

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer

Läs mer

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnlogopedi Diagnos/tillstånd Språkliga svårigheter/språkstörning Språket utvecklas inte alltid som förväntat hos ett barn.

Läs mer

Språksvårigheter och flerspråkighet

Språksvårigheter och flerspråkighet Språksvårigheter och flerspråkighet Språktrappan - språkets uppbyggnad digitala verktyg som stöd för språkutveckling i förskolan Specialpedagogik i förskolan 1 okt 2015 Johanna Kristensson Leg logoped

Läs mer

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från 2011-2012 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING?

SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING? SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING? Malmö 12 november CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI & GILLBERGCENTRUM, GÖTEBORGS

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan INNEHÅLL Vad är språkstörning? Hur märks språkstörning? Vilka konsekvenser kan en språkstörning leda

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Habiliteringsprogram autism

Habiliteringsprogram autism Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet

Läs mer

Verbal dyspraxi i skolan

Verbal dyspraxi i skolan Verbal dyspraxi i skolan Vad är det och vad kan vi göra? Sonia Tota, leg. logoped Grundsärskolans resursteam Centrala elevhälsan Dagens agenda Vad händer när vi talar? När det blir fel på olika nivåer

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Språkstörning 2017-11-23 Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Vad är språk? Kommunikation Tänkande Identitet Kultur Hur ser ditt eget språkhus ut? Skollagen kapitel 3, 5: Om det [...]

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Barbro Bruce, leg.logoped, dr.med.vet. Köpenhamn 3 oktober 2007 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 1 Min vidareutveckling

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Språkstörning handlar det bara om språk?

Språkstörning handlar det bara om språk? Språkstörning handlar det bara om språk? En kvalitativ studie om språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Susanne Olausson-Westermark Specialpedagogiska institutionen

Läs mer

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till

Läs mer

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid. Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och

Läs mer

Att ta på sig rätt glasögon

Att ta på sig rätt glasögon Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch

Läs mer

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall barnet är i behov av att dyslexidiagnos

Läs mer

Remissen skall innehålla OBS! Hänvisa gärna till journalanteckningar i Take Care eller bifoga en journalkopia!

Remissen skall innehålla OBS! Hänvisa gärna till journalanteckningar i Take Care eller bifoga en journalkopia! Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Denna kunskapsbank om talsvårigheter är till för våra barnvakter och kunder som vill ha mer information. Samtlig information är skrivna av experter på området, hämtade

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination

Läs mer

Pedagogisk beskrivning görs av förskolepersonalen och bifogas remissen. Underlagsblanketter finns i slutet av detta dokument.

Pedagogisk beskrivning görs av förskolepersonalen och bifogas remissen. Underlagsblanketter finns i slutet av detta dokument. Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Utvecklingsstörning Farhad Assadi psykolog Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Föreläsningsserie om utvecklingsstörning Föreläsning 1 Vad är utvecklingsstörning? Föreläsning 2 Kommunikation och AKK

Läs mer

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar 1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i

Läs mer

Att läsa och skriva med språkstörning som hinder

Att läsa och skriva med språkstörning som hinder Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Uppsats 15 högskolepoäng Att läsa och skriva med språkstörning som hinder To read and write despite having a language disorder

Läs mer

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta

Läs mer

Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser Gäller för: Logopedenheten. Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser

Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser Gäller för: Logopedenheten. Språkstörning hos förskolebarn - logopedinsatser Vårdprogram 1 (14) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad/reviderad av: Annelie Hedlund, Rebecca Holm, Tove Lönngren-Heinerud, Linda Sundin, Karin Österlind legitimerade logopeder

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i 2012-05-25 reviderat 2012-07-26 Innehåll 1 Inledning 5 2 Definition 5 3 Anvisningar 6 3.1 Viktigt att tänka på vid föräldrakontakter... 6 3.2 Ansökan

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Barn och elever med språkstörning

Barn och elever med språkstörning Bild 1 Barn och elever med språkstörning ABF 2017-01-31 Marika Habbe, leg logoped Annelie Westlund, rådgivare Bild 2 Resurscenter tal och språk Vårt arbete sker genom olika typer av specialpedagogiskt

Läs mer

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Hörselverksamheten, Västra Götaland Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Ugglan Målgruppen är barn med - måttlig till grav generell språkstörning - grav expressiv språkstörning - pragmatisk språkstörning i kombination

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Kommuners hjälp för barn med språkstörning

Kommuners hjälp för barn med språkstörning Kommuners hjälp för barn med språkstörning En intervjustudie om hjälp som finns att få i större respektive mindre kommuner för barn med språkstörning Emelie Isaksson & Sara Nordberg Lindgren 2012 Examensarbete

Läs mer

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall eleven är i behov av att

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Rektor med vetande 15 mars 2017

Rektor med vetande 15 mars 2017 Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg.

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg. Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten, Polaris förskola i Sundbyberg. För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs-, skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs-, skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs-, skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Finspång, Linköping Mjölby, Motala och Norrköping. Till

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år

Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2017-05-19 Giltigt t.o.m.: 2019-05-19 Upprättare: Marléne M Huoman Fastställare: Kristina Lingman Remissmall utredning

Läs mer

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik

Läs mer

2

2 Beskrivning av målgrupper och deras behov Parallellt med översynen har SPSM tagit fram beskrivningar av olika funktionsnedsättningar. Beskrivningarna ger exempel på de pedagogiska konsekvenser en funktionsnedsättning

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Reviderad December 2013 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer