Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Transkript

1 Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI

2 Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte utvecklar språk som förväntat jämfört med jämnåriga. Drabbar ofta flera språkliga domäner (cut-offs på språktest > -1,5 el -2 SD) Kan förekomma som enda problem (6-8 % i förskoleåldern) men samförekommer ofta med andra funktionsnedsättningar (ung. 50 % av barn med hns, ADHD, ASD et.c.) Långvarig/livslång påverkan, ändrar karaktär under uppväxten och är starkt kontextberoende Påverkar funktion och delaktighet i dagliga livet

3 Konsekvenser Sociala, emotionella, akademiska Läs- och skrivsvårigheter (problem med avkodning och/ eller förståelse) Läs- och skrivsvårigheter förekom hos 97 % av skolbarnen med språkstörning (Kalnak et al., subm) av dessa hade 64 % åtm. en föräldrar med läs- och skrivsvårigheter

4 Orsaker till språkstörning Multifaktoriell orsaksgrund biologiska, kognitiva och sociala faktorer samverkar Ärftlighet 85 %av skolbarnen med språkstörning hade en eller två föräldrar med språkrelaterade problem (Kalnak et al., 2013)

5 Språkstörning som emergent fenomen Man kan inte förutsäga vilka problem som kvarstår och vilka som försvinner eller dyker upp! the emergent outcome of interactions between cognition, language and sensorimotor systems within and between individuals as motivated by the requirements of interpersonal communication (Perkins, 2007)

6 Utmaningar idag Bristande samsyn vad gäller: benämning (SLI-LD) definition intervention (IJLCD, 2014) leder till till brist på professionell identitet, kommunicerbarhet och genomslagskraft Bishop, D. V. M. (in press). Ten questions about terminology for children with unexplained language problems. Int J Lang Comm Dis. Reilly, S., Tomblin, B., Law, J., McKean, C., Mensah, F. K., Morgan, A., et al. (in press). Specific Language Impairment: a convenient label for whom? Int J Lang Comm Dis. Hansson, K., Sandgren, O., & Sahlén, B. (in press). Changing labels for a concept in change. Int J Lang Comm Dis.

7 Definition Språkliga markörer? Nonordsrepetition Verbmorfologi Meningsrepetition Närvaro/frånvaro av andra störningar? Relativ enighet om att frångå exklusionskriterier, fr.a. IQ Påverkan på funktion och delaktighet? Interaktion med andra i andra kontexter Variation över tid och rum och behov av stöd?

8 Hur skapa samsyn och handling? Medel Möten Modell (Law et al., 2013)

9 Behovspyramiden (Law et al., 2013) Law, J., Reilly, S., & Snow, P. C. (2013). Child speech, language and communication need re-examined in a public health context: a new direction for the speech and language therapy profession. Int J Lang Comm Dis, 48(5),

10 Universell nivå Nationell standard för ökad tillförlitlighet i barnhälsovård Exv. inkludera test av språkliga markörer (Lavesson et al) och enkäter som fångar funktion och delaktighet Grundutbildning av personal i förskola och skola För alla förskole-och skolbarn bättre ljudmiljö och lärare med bra röster och kommunikationsförmåga

11 Risknivå Implementera kunskaper om exv. Skyddande faktorer i familje- och skolkontext (stimulera läsutveckling) Ärftlighet (gener och miljö) och konsekvenser för familjen tex språkliga aktiviteter i familjer där föräldrar själva har språkstörning, hörselskada (rådgivning, föräldrautbildning etc)

12 Risknivå barn med hörselnedsättning Språkresultat inte proportionerliga med grad av hns. Ca 50 % av barn med hns hade språkstörning i förskoleåldern (Hansson et al, 2007) Fonologin drabbad (bearbetning och minne) Sämre lexikon och lexikal variation i tal och skrift Sämre fonologiska avkodningsstrategier påverkar läsning - sämre läsförståelse (LAA) Aktiva i samtal (frågar mycket) och tittar mer på partnern speciellt om fonologiska förmågan är svag (barn över 10 år) (TI, OS) Fonem-grafem träning med dator stärker fonologin (CNvM)

13 Specialistnivå Flytta ut där barnen är Mer logopedi inom förskola och skola och mindre inom sjukvård Titta ut Implementera nya teorier om lärande och använda evidensbaserade interventionsmodeller för barn med typisk utveckling t.ex. i kommunikationsklasser Lärande genom att observera sig själv och andra Lärande genom att lära andra Intervention genom video modelling assistenter, föräldrar, barn (jfr habilitering)

14 Tillförlitlighet i logopedbedömning Språkbedömning bör baseras på standardiserade test men också på dynamisk bedömning (det är inte sak samma!) och enkät/intervjubaserad information( Diagnostisk terapi i nytt fodral?) Testarens icke-verbala kommunikation (talhastighet, röst, blick, gester) påverkar barnets språkliga bearbetning och minne Påverka testförlag - Digitalisering av standardiserade test i högre grad

15 Det är hög tid! Fler populationsstudier och longitudinella studier behövs men förändringsarbetet måste påbörjas redan nu Tätare samarbeten nationellt och internationellt (klinikerkliniker, forskare-forskare, kliniker-forskare) Visa logopedstudenter på nya möjligheter att nå ut och rusta bättre för skarpa lägen (tex genom ledarskapsträning i forumspel)

16