Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie"

Transkript

1 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie Andrea Dahlman Elizabeth Hultby Examensarbete i logopedi, 30 högskolepoäng Vårterminen 2011 Handledare Fritjof Norrelgen Elisabeth Fernell

2 Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie Andrea Dahlman Elizabeth Hultby Sammanfattning. Syftet med studien var att kartlägga språklig förmåga och läs- och skrivförmåga hos ungdomar som i förskoleåldern bedömts ha en måttlig till grav språkstörning. Eftersom andra utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar är vanligt förkommande hos ungdomar som har språkstörning gjordes också en kartläggning av nedsättningar inom autismspektrumområdet, uppmärksamhet och begåvning, samt avseende förekomst av dyslexi. I studien ingick 15 försökspersoner, 9 pojkar och 6 flickor i åldrarna år. Normerade tester användes för att testa språk- och läs- och skrivförmåga. Psykologbedömning och föräldraintervju användes för att kartlägga andra funktionsnedsättningar. Resultaten visade att 87 % hade språkliga avvikelser och läs- och skrivsvårigheter av olika grad. Andra funktionsnedsättningar sågs inom flera områden såsom nedsatt begåvningsnivå och diagnoser inom autismspektrumområdet, ADHD och dyslexi. Slutsatsen var att de flesta ungdomar som i förskoleåldern haft en måttlig till grav språkstörning har kvarstående språkliga avvikelser, läs- och skrivsvårigheter samt andra funktionsnedsättningar. A follow-up of adolescents who as preschoolers had a moderate to severe language impairment - A descriptive study Andrea Dahlman Elizabeth Hultby Abstract. The aim of this study was to record language abilities and literacy skills of adolescents who at preschool ages had a moderate to severe language impairment. A recording of disorders within Autism Spectrum, attention deficits, learning disability and dyslexia were also presented as the occurrence of other developmental disorders are not unusual for children who have had a language impairment. 15 subjects were tested, 9 males and 6 females between years. Standardized tests were used to test language and literacy skills. A cognitive examination and interviews with parents were used for information about other developmental disorders. The results showed that 87 % of the subjects had language impairments and difficulties with literacy skills. Varying results were seen in level of learning disability, Autism Spectrum Disorders, ADHD and dyslexia. The conclusion is that adolescents who at preschool age had a moderate to severe language impairment have remaining language impairments, difficulties with literacy skills and even other developmental disorders.

3 Språkstörning Språkstörning är ett relativt vanligt tillstånd hos barn. Internationellt räknar man med att 5-8% av barn i förskoleåldern har någon grad av språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007). Prevalensen för grav språkstörning är ca 1-2 % (Leonard 1998). I allmän praktik ger logopeder barn diagnosen språkstörning om deras språkutveckling är påtagligt försenad i jämförelse med jämnåriga barn, medan övriga utvecklingsområden är relativt opåverkade hos barnet (Nettelbladt & Salameh, 2007). I forskningssammanhang används internationellt termen specifik språkstörning (Specifik Language Impairment, SLI). Vid användning av den termen används mer strikta diagnostiska kriterier än i klinisk praxis. Specifik språkstörning (SLI) innebär att ett barn inte utvecklar normalt språk, trots normal hörsel och intelligens samt att svårigheterna inte kan förklaras av en ogynnsam språklig miljö (Bishop & Adams, 1992; Bishop, 2008; Leonard, 1998; Nettelbladt & Salameh, 2007; Nettelbladt, Samuelsson, Sahlen & Ors, 2008). SLI är egentligen ett svårt begrepp att använda, eftersom symptombilden hos barn med språkstörning ofta är komplicerad (Nettelbladt & Salameh, 2007). Orsakerna till språkstörning är relativt okända, och förutom ärftlighet har man inte kunnat påvisa några direkta, etiologiska faktorer (Nettelbladt & Salameh, 2007). Man har kunnat se vissa riskfaktorer, det vill säga faktorer som inte ensamma kan orsaka en språkstörning, men som kan ha en negativ inverkan på språkutvecklingen och därför bidra till svårigheterna. Sådana riskfaktorer är tillväxthämning i moderlivet, alkoholkonsumtion, rökning eller infektioner hos modern, prematuritet, hörselproblem, miljö och kön (Nettelbladt & Salameh, 2007). Språkliga förmågor senare i livet Tidigare studier har visat att barn som haft en språkstörning som kvarstått efter 5,5 års ålder har en högre risk för språkliga avvikelser senare i livet (Bishop & Adams, 1990; Stothard, Snowling, Bishop, Chipchase & Kaplan, 1998). Bishop och Adams (1990) studerade 8,5 år gamla barn med en historia av språkstörning. Deras studie visade att de barn vars språkstörning kvarstått vid 5,5 års ålder ofta hade kvarstående avvikelser i talat språk, samt att deras läsförmåga, främst läsförståelseförmågan, var svag. De barn vars språkstörning inte kvarstått vid 5,5 års ålder, hade en normal läs- och skrivutveckling och inga kvarstående brister i talat språk. Stothard et. al (1998) studerade år gamla ungdomar med en historia av språkstörning. Den studien visade att de ungdomar vars språkstörning kvarstått vid 5,5 års ålder, ofta hade svagt ordförråd och språkförståelseförmåga, samt svag läs- och skrivförmåga. De ungdomar vars språk hade normaliserats vid 5,5 års ålder hade inga avvikelser i talat språk, men hade signifikanta brister i fonologisk medvetenhet och läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivsvårigheter Läs- och skrivförmåga bygger i hög grad på språklig förmåga, och kan sägas vara språkliga förmågor (Catts & Kamhi, 2005, Nauclér & Magnusson 2000, 2002). För att 2

4 göra denna presentation mer överskådlig, presenteras ändå läs- och skrivförmågor under en egen rubrik genom hela uppsatsen, skilt från övriga språkliga förmågor. Svag läsförmåga kan sägas föreligga när ett barn inte utvecklar läsandet, trots normal hörsel, syn och kognitiv förmåga, och adekvat undervisning (Supple M de M, 1998). Lässvårigheter är en heterogen störning med många undergrupper (Catts & Kamhi, 2005; Supple M de M, 1998). Catts och Kamhi (2005) gör en indelning av svaga läsare i grupper utifrån förmåga till ordavkodning och hörförståelse, enligt följande: Vid dyslexi är ordavkodningsförmågan svag, men hörförståelsen god. Hos de personer med läs- och skrivsvårigheter som både har en svag ordavkodningsförmåga och en svag förmåga till hörförståelse, kan läs- och skrivsvårigheter bero på språkstörning med problem inom flera språkliga områden. Om avkodningsförmågan är god men hörförståelseförmågan svag kallar Catts och Kamhi (2005) läs- och skrivsvårigheter för specifika förståelsebrister (specific comprehension deficit). Catts och Kamhi (2005) tar upp flera olika faktorer som kan bidra till läs- och skrivsvårigheter. Bland dessa faktorer kan nämnas problem med visuell eller auditiv bearbetning, problem med uppmärksamhet och koncentration samt språkligt baserade avvikelse i läs- och skrivförmågan. Även om många olika faktorer kan bidra till läs- och skrivproblem, är språkliga avvikelser ett centralt problem vid de flesta typer av lässvårigheter. Det är viktigt att poängtera att läsförmåga och språklig förmåga är ömsesidigt beroende av varandra, och språkliga avvikelsert kan vara både en orsak till svag läsförmåga, och en följd av svag läsförmåga (Catts & Kamhi, 2005). Dyslexi är en typ av läs- och skrivsvårigheter som man i senare definitioner är överens om är en språkligt baserad störning där de språkliga avvikelserna begränsar sig till fonologisk bearbetningsförmåga (Nauclér & Magnusson, 2000). Avvikelser i den fonologiska bearbetningsförmågan leder till problem med ordavkodning och stavning. Problem med ordavkodningsförmågan kan leda till problem med läsförståelsen, även om språkförståelseproblem hos dyslektiker inte är det primära problemet (Nauclér & Magnusson, 2000). Läs- och skrivsvårigheter hos ungdomar som i förskoleåldern haft en språkstörning Flera studier har visat att det finns ett samband mellan språkstörning i förskoleåldern och senare läs- och skrivsvårigheter (Bishop & Adams, 1990; Catts, 2002; Catts & Tomblin, 2008; Nauclér & Magnusson, 2000, 2002; Snowling, Bishop, Stothard, Chipchase & Kaplan, 2000; Stothard et al., 1998). De kvarstående språkliga avvikelser som barn kan ha efter 5,5 års ålder, innefattar också brister i läs- och skrivförmågan (Bishop & Adams, 1990; Stothard et al., 1998). Även de barn som haft en språkstörning som inte kvarstått vid 5,5 års ålder, har visat sig ha en förhöjd risk för läs- och skrivsvårigheter senare i livet (Stothard et al., 1998). Att barn som normaliserat sitt språk vid 5,5 års ålder har en förhöjd risk för senare läs- och skrivsvårigheter, är ett antagande som inte stöds i alla studier. Enligt Bishop och Adams studie (1990) hade barn som haft en språkstörning som inte kvarstått vid 5,5 års ålder en normal läs- och skrivförmåga. Detta behöver inte vara motsägelsefullt, eftersom det kan bero på att barnen bara följdes upp fram till 8,5 års ålder. Snowling et al. (2000) testade dessa barn igen vid 15 års ålder. Enligt deras resultat ökade andelen barn med läs- och skrivsvårigheter mellan 8,5 och 15 år. Enligt författarna beror detta på att fonologiska 3

5 svårigheter utgör en risk för läs- och skrivsvårigheter i början av läs- och skrivutvecklingen, medan avvikelser i andra språkliga förmågor har en större inverkan på läsförmågan senare under läs- och skrivutvecklingen. Vid 15 års ålder hade 35 % av barnen en normal läs- och skrivförmåga. Bäst hade de barn klarat sig, som i förskoleåldern endast haft fonologiska svårigheter. Även bland de barn som hade en normal begåvning, hade barnen med en IQ under 100 en särskilt svag läsförmåga. Liknande slutsatser drog också Magnusson & Nauclér utifrån sin longitudinella studie (2000, 2002). Författarna följde upp barn med språkstörning i förskolan, i årskurs 1, 3 och 4 samt vid ca 18 års ålder. Dessa barn hade signifikant lägre språklig förmåga avseende hörförståelse, berättarförmåga, ordmobilisering och fonologi, jämfört med en kontrollgrupp. Detsamma gällde läs- och skrivförmåga, avseende avkodning, läsförståelse, stavning samt skriftligt berättande. I årskurs 3 hade gruppen med språkstörning kommit ikapp kontrollgruppen vad gäller stavning och avkodning. Den fonologiska medvetenheten och läsförståelsen var däremot signifikant sämre fortfarande i årskurs 4. Vid 18 års ålder var skillnaden i fonologisk medvetenhet borta, men skillnaden i läsförståelse kvarstod. Förståelseproblemen begränsade sig inte bara till skrivet språk, utan gjorde sig ännu mer påminda vid test av hörförståelse. Av allt detta drog författarna slutsatsen att fonologisk bearbetningsförmåga är viktig vid den tidiga läsinlärningen, medan andra språkliga förmågor spelar en viktig roll för att uppnå den grad av läskunnighet som förväntas av en vuxen. Även Catts et al. (2000) konstaterade utifrån sin studie att den fonologiska bearbetningsförmågan spelar en viktig roll under hela läsutvecklingen, men att även andra språkliga förmågor, såsom ordförråd, grammatisk förmåga och narrativ förmåga spelar en allt större roll för läsförmågan ju längre barnen kommer i sin läsutveckling. Utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar används här som en paraplyterm, för att likt engelskans developmental disorders beskriva nedsättningar inom områdena uppmärksamhet, aktivitetsreglering, begåvning och autismspektrat. När det gäller nedsättningar inom nämnda områden som inte uppfyller kriterierna för diagnos, såsom ADHD, utvecklingsstörning eller en diagnos inom autismspektrat, används ibland termen utvecklingsneurologiska problem. Flera studier har visat att språkstörning oftast inte förekommer som en enskild utvecklingsavvikelse, utan att man i de flesta fall kan se nedsättningar inom andra områden, såsom begåvningsnivå, autismspektrumområdet och avseende uppmärksamhetsförmåga (Fernell, Norrelgen, Bozkurt, Hellberg & Löwling 2002; Miniscalco, Nygren, Hagberg & Kadesjö, 2006; Snowling, Bishop, Stothard, Chipchase & Kaplan, 2006). Exempel på vanliga utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar som förekommer i samband med språkstörning är ADHD, autismspektrumstörning och utvecklingsstörning (Bruce & Thernlund, 2008). Fernell et al. (2002) visade att i en grupp förskolebarn med måttlig till grav språkstörning hade 90% samtidiga utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Den longitudinella studien av Snowling et al. (2006) visade att barn med en språkstörning som kvarstått efter 5,5 års ålder har en förhöjd risk för problem med uppmärksamhet och social förmåga vid års ålder. Störst var risken för de barn som förutom en språkstörning även hade en låg icke-verbal begåvning. 4

6 Gillberg (2010) skriver att det är mer regel än undantag att barn med språkstörning har andra utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Enligt Gillberg finns en stor överlappning eller komorbiditet mellan utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar såsom autismspektrumstörning, ADHD, språkstörning och dyslexi. Han beskriver att det är problematiskt att beskriva detta som komorbiditet, eftersom man då antyder att det rör sig om olika tillstånd eller funktionsnedsättningar som skulle kunna ha olika etiologi. Han skriver att det tvärtemot är troligt att dessa funktionsnedsättningar har samma ursprung och visar sig på olika sätt hos olika individer i olika skeden av livet. Enligt Gillberg tyder mycket på att problem inom dessa områden kan vara symptom på samma underliggande nedsättning, och om dessa förkommer innan 5 års ålder, finns ofta svårigheter inom samma område eller i överlappande områden senare i livet. ADHD. Beteckningen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) omfattar problem inom områdena uppmärksamhet, aktivitetsreglering och impulsivitet. Nedsättningar inom dessa områden kan påverka språkliga förmågor negativt. De kan till exempel göra att man talar impulsivt, berättar osammanhängande och svårförståeligt och att ordförrådet kan vara outvecklat (Bruce & Thernlund, 2008). Autism. Autismspektrumstörning kännetecknas av svårigheter med social interaktion, kommunikation och begränsningar i fantasiliv och intressen (Trillingsgaard, Dalby & Østergaard, 1999). Språkligt kan autismspektrumstörning kännetecknas av försenad eller utebliven språkutveckling. Svårigheter med språkförståelse vid autismspektrumtillstånd är vanligt, särskilt att förstå information som inte uttrycks bokstavligt, såsom idiom och metaforer. Tal- och språkproblem vid autismspektrumsstörning varierar med begåvningsnivån (Bruce & Thernlund, 2008). Begåvningsnivå. Utvecklingsavvikelse med påtaglig nedsättning av den intellektuella förmågan kallas utvecklingsstörning. Kriterier för diagnos utvecklingsstörning är en IQ under 70 och att det finns påtagliga nedsättningar i barnets inlärningsförmåga och adaptiva fungerande. Vid utvecklingsstörning är språkförmågan i nivå med andra icke språkliga förmågor (Bruce & Thernlund, 2008). Tidigare studier har visat att en låg begåvning hos ungdomar med språkstörning har en negativ prognos för läs- och skrivutveckling (Snowling et al., 2000). Denna studie visade också att även normalbegåvade barn har en särskilt svag läs- och skrivförmåga om deras IQ var under 100. Barn med språkstörning är alltså en grupp som enligt många studier löper stor risk att ha svaga språkliga förmågor senare i livet. De har också en förhöjd risk för läs- och skrivsvårigheter och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Därför kan det vara intressant att studera de ungdomar som i förskoleåldern haft de största språkliga nedsättningarna, nämligen en måttlig till grav språkstörning, för att se hur det har gått för dem. 5

7 Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga den språkliga förmågan och läs- och skrivförmågan hos en grupp ungdomar som i förskoleåldern bedömts ha en måttlig till grav språkstörning. Resultaten från denna studie skulle kunna öka kunskapen om hur läs- och skrivförmågan och den språkliga förmågan utvecklas hos barn med måttlig till grav språkstörning, och detta skulle kunna ge ökad kunskap till nytta avseende omhändertagande, uppföljning och pedagogiska insatser för dessa barn. Förväntade resultat Det förväntade resultatet var att många av ungdomarna skulle ha svaga språkliga förmågor och läs- och skrivsvårigheter. Det förväntades också att flera av ungdomarna skulle ha nedsättningar inom områdena uppmärksamhet, begåvning samt inom autismspektrumområdet. Frågeställningar Studien utformades för att besvara följande frågeställningar: - Hur ser de språkliga förmågorna ut hos ungdomar som i förskoleåldern haft en måttlig till grav språkstörning. - Hur stor är förekomsten av läs- och skrivsvårigheter hos ungdomar som i förskoleåldern haft en måttlig till grav språkstörning? - Hur stor är förekomsten av olika utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom områdena uppmärksamhet, begåvning, autismspektrumområdet och dyslexi, hos ungdomar som i förskoleåldern haft en måttlig till grav språkstörning? Metod Den aktuella studien utgjorde en del av ett större projekt som syftade till att göra en bred uppföljning av barn som i förskoleåldern haft en måttlig till grav språkstörning och gått i språkförskola. Uppföljningen skedde 10 år efter att barnen lämnat förskolan och omfattade i första hand en testning av språklig förmåga och läs- och skrivförmåga. En del av den information som tagits fram i det större projektet om förekomst av andra utvecklingsneurologiska symptom och diagnoser har använts för att komplettera resultaten. I denna studie ingick inga jämförelser mellan förmågor i nuläget och förmågor i förskoleåldern. Förmågor i förskoleåldern presenteras endast för att beskriva gruppen försökspersoner. Uppgifterna om förmågor i förskoleåldern hämtades från ursprungsstudien Fernell, Norrelgen, Bozkurt, Hellberg och Löwling Ursprungsstudien syftade till att kartlägga förmågor som uppmärksamhet, hyperaktivitet, impulsivitet, begåvningsnivå, motorik och symtom inom autismspektrat. I denna studie 6

8 ingick samma grupp försökspersoner som i den tidigare studien från 2002, frånsett ett bortfall på 10 försökspersoner. Studien av Fernell et al. (2002) refereras härefter till som den tidigare studien, det stora projektet i vilken denna studie ingår refereras till som det stora projektet och den studie som den här uppsatsen beskriver kallas denna studie. Försökspersoner Den nu studerade gruppen omfattade således ungdomar som i förskoleåldern haft en måttlig eller grav språkstörning och som då gick i språkförskola i Stockholms län. Dessa barn (n=25, 7 flickor och 18 pojkar, ålder 5:4-7:2 år) utgjorde en representativ grupp och testades av logoped, psykolog och läkare (Fernell et al. 2002). En fördel med att använda denna grupp av barn som försökspersoner i denna studie, är att de ingår i det stora projektet som bland annat syftar till att fastställa aktuell begåvningsnivå. Därigenom var det möjligt att få tillgång till aktuella data om detta för att komplettera resultaten i denna studie. Rekrytering. Ungdomarna inbjöds till denna studie genom en inledande telefonkontakt med föräldrar följt av ett informationsbrev. Efter att informationsbrevet skickats ut kontaktades föräldrarna igen via telefon för att ges möjlighet att ge sitt godkännande till att deras ungdomar medverkade i studien. I vissa fall var föräldrarna tveksamma och de fick då efter önskemål en tid för ytterligare telefonkontakt. När slutgiltigt klartecken givits för deltagande i studien kontaktade undertecknade logopedstudenter föräldrarna (eller i vissa fall ungdomen själv när detta var ett önskemål) för att boka en tid för logopedisk testning av språklig förmåga och läs- och skrivförmåga. Av de 25 försökspersoner som medverkat i den tidigare studien (Fernell et al. 2002), medverkade 15 (6 flickor och 9 pojkar) i denna studie (se tabell 1). Försökspersonerna var vid tiden för studien mellan 16:4 och 18:1 år gamla. Bortfallsanalys. Bland de tio ungdomar som inte medverkade i denna studie fanns nio pojkar och en flicka. Anledningarna till att inte medverka varierade. Bland anledningarna fanns flytt till utlandet, att föräldrarna inte vill utsätta sitt barn för testning på grund av sina svårigheter, samt att ungdomen själv inte vill medverka. Av föräldrarna till de ungdomar som inte medverkade vid testning deltog åtta vid föräldraintervju. Tabell 1 Ålder(år) och kön för deltagarna i den tidigare studien och i denna studie. Tidigare studien Denna studie Antal Ålder Antal Ålder Pojkar 18 5;6-6;8 9 16;5-17;11 Flickor 7 5;5-7;2 6 16;4-18;1 Total 25 5;5 7; ;4 18;1 7

9 Material Språkförmåga. Vid den språkliga testningen undersöktes språkförståelse, expressiv språkförmåga och arbetsminne. Vid testning av språkförståelse ingick tester för hörförståelse, grammatisk förståelse och begreppsförståelse. Begreppet hörförståelse används här i betydelsen hörförståelse av sammanhängande tal, till skillnad från grammatisk förståelse som är hörförståelse av enstaka grammatiska konstruktioner och begreppsförståelse som är hörförståelse av enstaka ord eller begrepp. - Hörförståelse testades med Logos - deltest 2: hörförståelse (Høien, 2007). Försökspersonen fick en text uppläst i hörlurarna. Texten bestod av 5 textavsnitt. Efter varje avsnitt presenterades 4 frågor som skulle besvaras. - Grammatisk förståelse testades med Test for Reception Of Grammar version 2 (TROG 2) (Bishop, 2009). Försökspersonen fick 80 upplästa meningar av varierande grammatisk komplexitet. Som svar skulle försökspersonen välja mellan 4 alternativa svar i bildform, det som bäst passade den upplästa meningen. - Begreppsförståelse testades med DLS begreppsförståelse (nivåerna för grundskolans årskurs 2-3, årskurs 7-8, årskurs 9-år 1 på gymnasiet) (Järpsten, 1999, 2002). Försökspersonen fick 34 olika begrepp presenterade för sig, med 4 alternativa svar för varje begrepp. Uppgiften var att välja vilket alternativ som bäst förklarade begreppets betydelse. Varje begrepp lästes upp så att eventuella lässvårigheter inte skulle påverka testresultaten. Versionen avsedd för årskurs 7-8 användes om försökspersonen bedömdes ha stora svårigheter att klara versionen för årskurs 9- år 1 på gymnasiet. För en av försökspersonerna användes versionen för grundskolans årskurs 2-3, eftersom de högre nivåerna bedömdes vara för svåra. För testning av expressiv språkförmåga användes tester för expressivt ordförråd, ordmobilisering och uttalsförmåga: - Expressivt ordförråd testades med Boston Naming Test (Goodglass, Kaplan & Weintraub, 1983). Ungdomarna fick se 60 bilder och skulle med ett ord benämna vad de såg. - Ordmobilisering testades med hjälp av Logos - deltest 10: snabb benämning av siffror. På skärmen visades flera rader med siffror. Uppgiften var att namnge siffrorna så snabbt som möjligt. Gällande arbetsminne testades fonologiskt korttidsminne och arbetsminne: - Fonologiskt korttidsminne testades med Logos - deltest 7: fonologiskt korttidsminne. Försökspersonen fick höra ett antal siffror och uppgiften var att repetera siffrorna i korrekt ordningsföljd. Antalet siffror ökade gradvis. - Arbetsminne testades med hjälp av Logos - deltest 8: arbetsminne. Försökspersonen fick höra serier av ökande längd med orelaterade ord upplästa i hörlurar och uppgiften var att upprepa serierna i motsatt ordningsföljd. Läs- och skrivförmågor. För att kartlägga läs- och skrivförmågor användas också flera olika tester. Delförmågorna avseende läs- och skrivförmåga var läsförståelse, läsflyt, fonologisk medvetenhet, fonologisk avkodning, ortografisk avkodning och rättstavning: 8

10 - Läsförståelse och läsflyt testades med Logos - deltest 1: läsförståelse och läsflyt. Testpersonen läste högt en text som bestod av en övningsuppgift och fyra textavsnitt. Efter varje textavsnitt fick försökspersonen höra 5 frågor i hörlurarna och svaret på dessa frågor utgjorde underlaget för poängen för läsförståelsen. Läsflyt testades genom antal korrekt lästa ord per minut, som registrerades genom att avkodningsfel och lästid registrerades. - Fonologisk medvetenhet testades med Logos - deltest 6: fonemisk medvetenhet. Försökspersonen fick höra 1 ord i hörlurarna och uppgiften var att säga vilket ord som blev kvar när ett bestämt ljud (fonem) togs bort. Antal korrekta svar i procent och reaktionstid registrerades. - Fonologisk avkodningsförmåga testades med Logos - deltest 4: fonologisk läsning. Testet innehöll nonsensord som varierade med avseende på längd och komplexitet. Uppgiften var att läsa orden så snabbt och korrekt som möjligt. Antal korrekta ord i procent och reaktionstid registrerades. - Ortografisk avkodningsförmåga testades med Logos - deltest 5: ortografisk läsning. I detta test presenterades ord, som varierade med avseende på längd och hur vanligt förekommande de är i språket. Orden visades med mycket kort visningstid (200 msek.). Uppgiften var att läsa orden så snabbt och korrekt som möjligt. - Rättstavningsförmåga testades med DLS rättstavning (nivåerna för grundskolans årskurs 2-3, årskurs 7-8, årskurs 9-år 1 på gymnasiet) (Järpsten, 1999, 2002). Försökspersonen fick 36 olika meningar upplästa för sig. Från varje mening upprepades det ord som skulle skrivas på svarsblanketten. Testdelen avsedd för årskurs 7-9 användes om försökspersonen bedömdes ha stora svårigheter att klara testet för årskurs 9- år 1 på gymnasiet. För en av försökspersonerna användes testet för grundskolans årskurs 2-3, eftersom de högre nivåerna bedömdes vara för svåra. Vid testning med Logos användes tester för årskurs 6-vuxna. Vad gäller tester för höroch läsförståelse samt läsflyt användes motsvarande test för årskurs 3-5 om ett barn bedömdes ha svårt att klara de test som var avsedda för årskurs 6-vuxna. Tillvägagångssätt De logopediska testningarna delades in i två 50 minuter långa block, med en paus på 20 minuter emellan blocken. Testerna delades upp mellan två logopedstudenter så att varje test genomgående administrerades av samma logopedstudent. Båda logopedstudenterna var närvarande under varje testtillfälle. Testerna som användes har tydliga instruktioner om hur uppgifterna ska administreras. Dessa instruktioner följdes under presentationen av testen. Vad gäller Frog stories användes en översättning av instruktionerna från engelska till svenska (Thorne, Truman, Olson, Heather & Susan, 2007). För att avgöra på vilken nivå respektive test skulle användas inhämtades information om eventuella tilläggsdiagnoser. Ungdomar vars kognitiva nivå stämde med en lindrig utvecklingsstörning testades på en lägre nivå. Den avsatta tiden för utredningen var i vissa fall för kort. Detta medförde att samtliga tester inte kunde genomföras i sex fall. 9

11 Statistisk analys/databearbetning Denna studie är till sin karaktär deskriptiv. Därför användes i huvudsak inga statistiska beräkningar. Ett t-test användes dock för att beskriva skillnaden mellan höroch läsförståelseförmåga hos elva försökspersoner som hade testats på samma nivå med samma test. De andra resultaten kunde dock inte jämföras med varandra statistiskt dels eftersom olika testnivå används för olika personer och dels för att testerna har olika normeringsgrupper. De uppdelade grupperna var för små för att man skulle kunna få statistiska resultat angående korrelation mellan och inom grupperna på varje enskilt test. Klassificeringen av grad av språkstörning samt grad av läs- och skrivsvårigheter. Resultaten på olika test för delförmågor inom området språkförståelseförmåga och expressiv språklig förmåga användes för att avgöra grad av språkstörning hos varje individ. Grad av läs- och skrivsvårigheter avgjordes med hjälp av resultaten från de olika deltest som analyserades avseende läs- och skrivförmåga. Förfarandet för detta kan beskrivas i två steg: Steg 1 var för att klassificera resultaten från enskilda deltesterna och steg 2 var för att klassificera grad av språkstörning och läs- och skrivsvårigheter utifrån alla dessa enskilda deltester. 1. Testresultatet för varje enskild delförmåga delades in enligt följande: - Inga avvikelser = > percentil 30/stanine 3 - Måttliga avvikelser = percentil 30/stanine 3 - Grava avvikelser = percentil 15/stanine 2 Gränserna för percentilvärden överensstämmer med riktlinjerna i Logos (Høien, 2007) och gränserna för staninevärden har satts för att i bästa möjliga mån överensstämma med gränserna för percentilvärden. 2. Resultaten från alla delområden som sammanvägdes för att klassificera grad av språkstörning och läs- och skrivsvårigheter, klassificerades enligt följande: - Inga avvikelser = > percentil 30/stanine 3 på alla deltester inom området. - Måttliga avvikelser = percentil 30/stanine 3 på ett eller flera av de olika deltesten inom området. - Grava avvikelser = percentil 15/stanine 2 på ett eller flera av de olika deltesten inom området. Gruppindelning. För att överskådligt kunna beskriva förmågor hos försökspersonerna, delades de in i fyra undergrupper utifrån grad av kvarstående språkstörning vid tiden för testningen och utifrån om de hade fått en diagnos som indikerade en låg begåvningsnivå. - Grupp 1: Ingen kvarstående språkstörning - Grupp 2: Måttlig språkstörning - Grupp 3: Grav språkstörning 10

12 Eftersom en del av försökspersonerna som ingick i grupp 3 var i behov av testning på en annan nivå än de andra försökspersonerna, och därför inte direkt kunde jämföras med dessa, delades grupp 3 in i två grupper enligt följande: - Grupp 3a: Grav språkstörning - Grupp 3b: Grav språkstörning med behov av särskilt anpassade testmetoder Redovisning av resultat på enskilda test. För att på ett jämförbart sätt kunna redovisa resultatet för de olika testen, räknades testresultaten om till z-poäng. Medelvärden för z- poängen räknades ut för varje grupp och på varje test. För grupp 3b redovisades medelvärden för z-poäng, uträknat utifrån normering för lägre åldrar, i en skild figur. Förekomsten av utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Som ett komplement till språkdata beskrivs i detta arbete resultat från den större studien avseende ungdomarnas generella begåvningsnivå (aktuell kognitiv testning), uppgifter från föräldrar om barnen hade adderande funktionsdiagnoser som autismspektrumtillstånd, ADHD/DAMP, dyslexi eller annat. I föräldraintervjun ingick också en skattning utifrån symtomkriterier för ADHD (DSM-IV, APA 1994). Denna skattning utgjorde inte underlag för diagnos avseende ADHD, men gav indikationer på förekomst av problem inom uppmärksamhetsområdet. Forskningsetiska överväganden Detta examensarbete i logopedi har således skett inom ramen för en större studie som omfattar både språkliga data, läs- och skrivdata samt generella kognitiva data hos ungdomar som i förskoleåldern gick i språkförskola. Hela studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm, diarienummer 2010/ /3. Medverkan i studien innebar inga uppenbara risker för försökspersonerna. Den specifika nyttan för den enskilda försökspersonen var möjligheten att kunna få en aktuell utredning av läs- och skrivförmåga, språklig förmåga och av generell kognitiv funktion. Utredningen kunde också, vid behov, möjliggöra remiss för vidare utredning eller insatser. Vårdnadshavarna informerades om studien via telefonkontakt och informationsbrev. De samtyckte till att deras barn deltog i studien genom att underteckna ett skriftligt godkännande. Försökspersonerna informerades via föräldrarna, samt genom möjlighet att ställa frågor om studien vid testningstillfällena. Redovisningen av studiens resultat har gjorts i kodad form. Resultat I denna studie har en grupp ungdomar som i förskoleåldern haft en måttlig till grav språkstörning testats avseende språkförmåga och läs- och skrivförmåga. En kartläggning av förekomst av adderande utvecklingsneurologiska-/neuropsykiatriska problem och funktionsnedsättningar har också gjorts. 11

13 Förekomst av språkliga avvikelser och läs- och skrivsvårigheter De använda testmetoderna visade att tretton av de femton ungdomarna (87%) hade kvarstående språkliga avvikelser och att tretton av femton (87 %) hade läs- och skrivsvårigheter (se tabell 2). Tabell 2 Antal ungdomar med inga-, måttliga- respektive grava avvikelser vad gäller språkförmåga och läs- och skrivrelaterade förmågor. Grad Språkförmåga Läs- och skrivförmågor Inga avvikelser 2 2 Måttliga avvikelser 6 7 Grava avvikelser 7 6 Grad av språkstörning och grad av läs- och skrivsvårigheter överensstämde i flertalet fall (se tabell 3). Av de totalt femton ungdomarna hade tolv (80%) avvikelser inom både språklig förmåga och läs- och skrivförmåga. Tabell 3 Fördelningen mellan grad av språkstörning och grad av läs- och skrivsvårigheter, samt antal ungdomar som hade samma grad av språkstörning som grad av läs- och skrivsvårigheter (markerat med understrykning). Grad av läs- och skrivsvårigheter Grad av språkstörning Inga svårigheter Måttliga svårigheter Grava svårigheter Ingen språkstörning Måttlig språkstörning Grav språkstörning Gruppindelning Analysen av grad av språkliga avvikelser resulterade i följande fördelning av ungdomar mellan grupperna: - Grupp 1: Ingen kvarstående språkstörning (n=2) - Grupp 2: Måttlig språkstörning (n=6) - Grupp 3a: Grav språkstörning (n=3) 12

14 - Grupp 3b: Grav språkstörning och behov av särskilt anpassade testmetoder (n=4) Språkförmåga Olika delområden inom språkförmåga testades för att avgöra grad av språkliga avvikelser. Delområden avseende språkförmåga var språkförståelse (hörförståelse, grammatisk förståelse och begreppsförståelse), expressiv språkförmåga (expressivt ordförråd och ordmobilisering) och kognitiv förmåga arbetsminne (fonologiskt korttidsminne och arbetsminne) (figur 1). 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1,5-2 (alla tester normerades med LOGOS åk 1 gym utom grammatisk förståelse :TROG 14:0-16:5år, begrepps förståelse: DLS åk 1 gym och expressivt ordförråd: BNT åk Grammatisk förståelse Hörförståelse Begreppsförståelse Expressivt ordförråd Ordmobil - isering Fonologisk korttidsmin. Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3a -0,52 (percentil 30) -1,04 (percentil 15) Arbetsmin. Språkförståelse Expressivspråkför. Arbetsminne. Figur 1. Medelvärden för grupperna 1, 2 och 3a på respektive test inom språkförståelse, expressiv språkförmåga och arbetsminne redovisat i z-poäng, samt gränsvärden för måttliga avvikelser ( -0,52 z-poäng = percentil 30) och grava avvikelser ( -1,04 z- poäng = percentil 15). - Hörförståelse. Grupp 1 hade inga avvikelser inom hörförståelse. Grupp 2 hade låga resultat, men resultaten var inom normalvariationen. Grupp 3 hade grava avvikelser. - Grammatisk förståelse. Grupp 1 och 2 hade låga resultat, men resultaten var inom normalvariationen. Grupp 3 hade måttliga avvikelser. - Begreppsförståelse. Grupp 1 hade inga avvikelser. Både grupp 2 och 3 hade grava avvikelser. - Expressivt ordförråd. Grupp 1 hade inga avvikelser. Grupp 2 hade måttliga avvikelser och Grupp 3 hade grava avvikelser. - Ordmobilisering. Grupp 1 och 2 hade inga avvikelser, medan grupp 3 hade grava avvikelser. 13

15 - Fonologiskt korttidsminne. Grupp 1 hade inga avvikelser inom fonologisk korttidsminne, medan grupp 2 och 3 hade måttliga avvikelser. - Arbetsminne. Grupp 1 och 2 hade inga avvikelser inom arbetsminne, medan grupp 3 hade grava avvikelser. 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1,5-2 (Alla tester normerade med LOGOS klass 5, utom grammatisk förståelse: TROG 10:0-13:11år och begreppförståelse: DLS år 9.) Hörförståelse Språkförståelse Grammatisk förståelse Begreppsförståelse Expressivt ordförråd Expressiv språkförmåga Grupp 3b -0,52 (percentil 30) -1,04 (percentil 15) Figur 2. Medelvärden för grupp 3b på respektive test inom språkförståelse och expressiv språkförmåga, samt gränsvärden för måttliga avvikelser ( -0,52 z-poäng = percentil 30) och grava avvikelser ( -1,04 z-poäng = percentil 15). Grupp 3b hade avvikelser inom alla delområden avseende språkförståelse och expressiv språkförmåga. Eftersom inte alla tester kunde genomföras fanns inte resultat för ordmobilisering, arbetsminne och fonologiskt korttidsminne i figuren (se figur 2). Läs- och skrivförmåga Olika delområden inom läs- och skrivförmågan testades för att avgöra grad av läs- och skrivsvårigheter. Delområden avseende läs- och skrivförmåga var läsförståelse, läsflyt, fonologisk avkodningsförmåga, ortografisk avkodningsförmåga, fonologisk medvetenhet och rättstavning (figur 3). 14

16 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1,5 (alla tester normerade med LOGOS åk 1 gym, utom rättstavning: DSL åk 1-gym.) Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3a -0,52 (percentil 30) -1,04 (percentil 15) -2 Läsförståelse Läsflyt Fonologisk medvetenhet Läs- och skrivförmåga Fonologisk avkodning Ortografisk avkodning Rättstavning Figur3. Medelvärden för grupperna 1, 2 och 3a på respektive test inom läs- och skrivförmåga redovisat i z-poäng, samt gränsvärden för måttliga avvikelser ( -0,52 z- poäng = percentil 30) och grava avvikelser ( -1,04 z-poäng = percentil 15). - Läsförståelse. Läsförståelsen var god hos ungdomarna i grupp 1 och 2. Grupp 3 hade svag läsförståelse. - Läsflyt. Läsflytet var lågt hos alla grupper. Grupp 1 hade måttliga avvikelser medan grupp 2 och 3 hade grava avvikelser. Spridningen mellan grupperna var inte stor. - Fonologisk medvetenhet. Grupp 1 och 2 hade låga resultat, men inom normalvariationen, medan grupp 3 hade ett resultat som låg under normalvariationen. Spridningen mellan grupperna var inte stor. - Fonologisk avkodning. Grupp 1 och 2 hade låga resultat, men inom normalvariationen, medan grupp 3 hade ett resultat som låg under normalvariationen. Spridningen mellan grupperna var inte stor. - Ortografisk avkodning. Grupp 1, 2 och 3 hade resultat inom normalvariationen för ortografisk avkodning. Spridningen mellan grupperna var inte stor. - Rättstavning. Brister i rättstavningsförmågan fanns hos alla grupper. Grupp 1 hade måttliga avvikelser, medan grupp 2 och 3 hade grava avvikelser. 15

17 Percentilvärde 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1,5-2 Alla tester normerade med LOGOS 6-vuxen, utom rättstavning = år 1 - gym. Läsförståelse Läsflyt Fonologisk avkodning Läs- och skrivförmåga Ortografisk avkodning Rättstavning Grupp 4-0,52 (percentil 30) -1,04 (percentil 15) Figur 4. Medelvärden för grupp 3b på respektive test inom läs- och skrivförmåga redovisat i z-poäng, samt gränsvärden för måttliga avvikelser ( -0,52 z-poäng = percentil 30) och grava avvikelser ( -1,04 z-poäng = percentil 15). Grupp 3b hade svag förmåga på deltest mätande läsförståelse, läsflyt, fonologisk avkodning och rättstavning (se figur 4). På deltestet ortografisk avkodning uppvisade även grupp 3b resultat inom normalvariationen, men på den lägre nivån. En jämförelse mellan hör- och läsförståelse I de flesta fall, hos tio ungdomar av femton (67 %), var läsförståelsen bättre än hörförståelsen (se figur 5 och 6) Figur 5 Grupp 1, 2 och 3a Hörför. Läsför Figur 6 Grupp 3b Hörför. Läsför percentil 30 -percentil ungdomar från grupp 1, 2 och 3a ungdomar från grupp 3b Figur 5 och 6. Resultat för varje ungdom på testerna för hörförståelse och läsförståelse redovisat i percentilvärde, samt gränsvärden för måttliga avvikelser (percentil 30) och grava avvikelser (percentil 15). Ett t-test (för beroende mätningar) visade, att för de elva ungdomar som testades på den högre testnivån var skillnaden signifikant. Läsförståelseförmågan (M = 58,6, s = 16

18 31,9) visade sig vara bättre än hörförståelseförmågan (M = 36,5, s = 26,6), t(11) = 3.24, p,01. Kartläggning av förekomsten av utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar Vid tiden för testningen hade tolv ungdomar av femton (80%) utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar eller problem (se tabell 4). Det var vanligt att en och samma individ hade flera diagnoser. Tabell 4 Antal ungdomar med olika utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar eller problem. N = 12. Lind. utvecklingsstörning Svag begåvning ADHD/ DAMP Autismspektrumstörning Högfung. Autismlik. autism tillstånd Uppmärks. svårigheter Dyslexi Totalt antal ungdomar Antal 4 3* ** 4 12 *Svag begåvning är inte en diagnos utan anges för dem som hade en IQ mellan 71 och 85, vilket är lågt, men inom normalvariationen. **Uppmärksamhetssvårigheter anges för dem med utfall i föräldraenkäten avseende ADHD men där en fullständig diagnos inte tidigare var ställd. Fördelning av olika funktionsnedsättningar hos dessa tolv ungdomar. Det fanns en individ med tre adderande funktionsnedsättningar, fyra med två adderande funktionsnedsättningar och sju individer med en adderande funktionsnedsättning. Dyslexi i relation till grad av språkstörning. Av de fyra som fick diagnosen dyslexi hade en ingen kvarstående språkstörning, två hade måttlig språkstörning och en hade grav språkstörning. Totalt hade 27% diagnosen dyslexi. Begåvningsnivå i relation till grad av språkstörning. Alla försökspersoner som hade en grav kvarstående språkstörning, hade också en svag begåvning eller en lindrig utvecklingsstörning (se tabell 5). Ett motsvarande samband mellan grad av språkstörning och autism eller ADHD/DAMP sågs inte. Nedsättningar inom autismspektrumområdet och uppmärksamhet förekom hos ungdomar som hade såväl inga som måttliga eller grava språkliga avvikelser. 17

19 Tabell 5 Antal ungdomar med normal begåvning (IQ 85), svag begåvningsnivå (IQ 71-85), respektive lindrig utvecklingsstörning (IQ 70) för varje grad av språkstörning. Normal Svag Lindrig Grad av språkstörning begåvningsnivå begåvning utvecklingsstörning Ingen språkstörning Måttlig språkstörning Grav språkstörning Diskussion Resultaten på språkliga test och på läs- och skrivtest visade att de flesta av ungdomarna hade måttliga eller grava språkliga avvikelser och läs- och skrivsvårigheter vid denna uppföljning. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare forskning som har visat att förekomsten av avvikelser i olika språkliga förmågor är hög hos ungdomar som i förskoleåldern haft en språkstörning (Catts et al.,2002; Catts & Tomblin, 2008; Nauclér & Magnusson 2000, 2002; Snowling et al., 2000; Stothard et al., 1998). Ett samband mellan språkstörning i förskoleåldern och läs- och skrivsvårigheter senare har också påvisats (Bishop & Adams, 1990; Catts, 2002; Catts & Tomblin, 2008; Nauclér & Magnusson, 2000, 2002; Snowling, Bishop, Stothard, Chipchase & Kaplan, 2000; Stothard et al., 1998). Särskilt stora brister sågs hos så gott som alla ungdomar inom förmågorna begreppsförståelse, rättstavning och läsflyt. Förekomsten av utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar var hög hos ungdomarna i denna studie. Det fanns en stor spridning vad gäller begåvningsnivå och flera ungdomar påvisades ha tecken på uppmärksamhetssvårigheter. Flera hade också en diagnos inom autismspektrumområdet. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som har visat att barn som haft en språkstörning löper stor risk för att ha andra utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar (Gillberg 2010; Hagberg et al., 2009; Miniscalco et al., 2006; Snowling et al., 2006). I denna studie sågs ett tydligt samband mellan begåvningsnivå och grad av språkstörning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som har visat att en låg begåvningsnivå vid språkstörning ger en sämre prognos för språklig förmåga senare i livet (Stothard et al., 1998) Metoddiskussion Ungdomarna delades in i tre grupper utifrån grad av kvarstående språkstörning. Det kan tyckas självklart att de språkliga profilerna matchar grad av språkstörning, men det kan ändå vara åskådliggörande att redovisa resultaten på det sättet. Man får en tydlig uppfattning om hur grupperna liknar eller skiljer sig från varandra. Det är också ett tydligt sätt att visa vilka språkliga förmågor som var mest svaga hos specifika grupper och vilka förmågor som var svaga hos alla. 18

20 Denna studie var till sin karaktär deskriptiv och syftade till att beskriva och kartlägga den språkliga förmågan och läs- och skrivförmågan hos en grupp ungdomar som i förskoleåldern bedömts ha en måttlig till grav språkstörning. Resultaten från denna studie har kunnat användas för att göra detta. Det fanns däremot vissa begränsningar med studien och materialet som kan påverka studiens slutsatser. En begränsning med denna studie var att det inte fanns en kontrollgrupp. Normeringen togs direkt från de språkliga - och läs- och skrivtesterna. Detta innebar att jämförelser mellan resultat på enskilda test bara kunde göras på de test som hade samma normeringsgrupp (som till exempel alla tester på samma nivå från Logos). Detta är en svaghet i denna studie som skulle ha förebyggts om alla tester hade baserats på samma normeringsgrupp eller om det hade funnits en kontrollgrupp. En annan begränsning med studien var att antalet ungdomar i varje grupp var litet. Detta gjorde att statistiska jämförelser mellan grupperna blev svaga. Speciellt grupperna med måttliga och grava språkliga avvikelser hade ett litet antal personer på samma testnivå. Eftersom syftet med studien var att beskriva och kartlägga denna grupp har materialet ändå kunnat användas för att svara på frågeställningarna. Resultaten har däremot också visat flera områden där vidare forskning kring ungdomars språkförmåga och läs- och skrivförmåga senare i livet kan behövas. Detta gäller speciellt hur olika språkliga områden påverkar varandra. Specifika områden som kan vara intressanta för vidare forskning tas fortlöpande upp i diskussionen. Det som är nytt med denna studie i jämförelse med andra studier, är att alla deltagare haft en språkstörning som skattats som måttlig till grav och den har kvarstått när barnen testades vid 5-7års ålder. Detta gör att denna studie kan bidra med mer kunskap när det gäller utvecklingen hos de barn som haft de största språkliga avvikelserna i förskoleåldern. En annan aspekt är att vi nu undersökt både språklig förmåga och läsoch skrivförmåga på flera nivåer, vilket kan bidra med en nyanserad bild av hur utvecklingen av olika förmågor har varit i gruppen. Förekomst av språkliga avvikelser och läs- och skrivsvårigheter Studien visade hög grad av samstämmighet mellan grad av språkstörning och grad av läs- och skrivsvårigheter. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som har visat att den språkliga förmågan är avgörande för läs- och skrivutvecklingen (Bishop & Adams 1990, Catts et al., 2002; Catts & Tomblin, 2008; Nauclér & Magnusson, 2000, 2002; Snowling et al., 2000; Stothard et al., 1998). Man har sett att fonologisk medvetenhet är viktigt för läs- och skrivinlärning i tidiga åldrar, medan andra språkliga förmågor är väsentliga för läs- och skrivförmågan vid senare åldrar (Naucler & Magnusson, 2000, 2002; Snowling et al., 2000). Därför är det inte förvånande att grad av läs- och skrivsvårigheter hos ungdomarna i denna studie var direkt kopplad till deras grad av språkstörning. Språkförmåga Resultaten visade att gruppen var mycket heterogen. För tio år sedan gick alla i språkförskola med samma diagnos grav eller måttlig språkstörning. Nu tio år senare är gruppen mycket mer differentierad och olika språkliga profiler kan urskiljas. 19

21 Hörförståelse och grammatisk förståelse. I denna studie hade de flesta ungdomarna (grupp 2, 3a och 3b) någon form av avvikelser vad gäller språkförståelse. Resultaten visade att ungdomarna med grava språkliga avvikelser hade svag språkförståelse, både vad gäller hörförståelse, grammatisk förståelse och begreppsförståelse. Hörförståelsen var speciellt svag hos ungdomarna i grupp 3a och 3b i jämförelse med de andra grupperna, som hade resultat inom normalvariationen. Hörförståelseförmågan kan påverkas av svag grammatisk förståelse och begreppsförståelse (Nettelbladt & Salameh, 2007). Ungdomarna med grava språkliga avvikelser hade problem både avseende grammatisk förståelse och begreppsförståelse. En annan förmåga som kan påverka hörförståelse är arbetsminne (Catts et al., 2002; Gathercole & Alloway, 2006). Man kan se att grupp 3a, som hade grava avvikelser inom hörförståelseförmågan, också hade grava avvikelser inom arbetsminne och fonologiskt korttidsminne, vilket inte ungdomarna med inga eller måttliga språkliga avvikelser hade. Svag grammatisk förståelse är speciellt knutet till svag språkförståelse då hörförståelse kan påverkas av andra förmågor som inte direkt är kopplade till språkförståelse, som till exempel uppmärksamhet (Fletcher et al., 1999) och arbetsminne (Catts et al., 2002; Gathercole & Alloway, 2006). Testerna för grammatisk förståelse är inte lika utsatta för uppmärksamhetsnedsättningar eller svagt arbetsminne, eftersom meningarna är kortare än sammanhängande text och kan upprepas flera gånger om det behövs. Begreppsförståelse. Begreppsförståelse var en förmåga som var särskilt svag hos flera av grupperna. Grupperna med måttliga och grava språkliga avvikelser hade grava avvikelser vad gäller begreppsförståelse. Resultaten i denna studie stämmer väl överens med andra studier (Nauclér & Magnusson, 2000, 2002; Stothard et al., 1998), som visat att svag begreppsförståelse är vanligt hos ungdomar som i förskoleåldern haft en språkstörning. Orsakerna till detta kan vara flera. En orsak kan vara att flera av ungdomarna i denna studie hade svagt arbetsminne (grupp 3a). Arbetsminnet är av betydelse för att inlärning av nya ord ska kunna ske (Baddeley & Gathercole, 1989; Bishop,1997; Nettelbladt & Salameh, 2007; Nettelbladt et al., 2008). En annan orsak till den svaga begreppsförståelsen kan vara svag läsförmåga. De flesta som hade måttliga eller grava språkliga avvikelser hade också läs- och skrivsvårigheter. Utvecklingen av ordförråd och läsförmåga kan sägas ha en ömsesidig påverkan på varandra (Angelin, 1993; Catts & Kamhi, 2005). Angelin (1993) menar att läsinlärning kan ha en dramatisk påverkan på utvecklingen av ett barns ordförråd i den tidiga skolåldern när man börjar lära sig läsa. Bishop (2008) skriver att ju längre barnet kommer i sin läsutveckling, desto starkare blir sambandet mellan ordförråd och läsförmåga. Det är vanligt att personer med svag läsförmåga inte läser lika mycket som de med god läsförmåga. Eftersom läsning är viktigt för utvecklingen av ordförråd och begreppsförståelse får detta ofta till följd att ordförråd och begreppsförståelse inte utvecklas i samma takt som hos dem som läser mycket (Catts & Kamhi, 2005). Expressiv språkförmåga. Grupperna med måttliga och grava språkliga avvikelser hade också brister i delförmågor inom expressiv språkförmåga. Eftersom begreppsförståelsen var låg hos dessa grupper är det logiskt att även expressivt ordförråd kan vara svagt då man först måste skaffa sig kunskap om ords betydelse för att kunna utveckla sitt ordförråd (Nettelbladt & Salameh, 2007). 20

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Fyra presentationer med följande innehåll

Fyra presentationer med följande innehåll Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved

Läs mer

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Vad är komorbiditet? Ur medicinskt-epidemiologiskt perspektiv definieras komorbiditet som samtidig förekomst av olika sjukdomar hos samma individ

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Dyslexi hos barn och ungdomar

Dyslexi hos barn och ungdomar Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014 Idor Svensson Docent i psykologi, legi>merad psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, Linnéuniversitetet, Växjö

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Christer Jacobson Linnéuniversitet, Växjö 2010 Flera internationella undersökningar, som PISA och PIRLS, har påvisat att svenska elevers

Läs mer

Språkstörning handlar det bara om språk?

Språkstörning handlar det bara om språk? Språkstörning handlar det bara om språk? En kvalitativ studie om språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Susanne Olausson-Westermark Specialpedagogiska institutionen

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.

Läs mer

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta

Läs mer

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Gemensamma vägar 2014 Ann-Katrine Risberg Åbo Akademi i Vasa Vasa specialpedagogiska center Utvecklingsprojekt

Läs mer

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities

Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities b.holmgren@sumab.se 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se erik@pedagogiskpsykologi.se 070-2363200 Säfflemodellen för utveckling av

Läs mer

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan Läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande språk, -läs- och skrivutveckling i skolår

Läs mer

Testteori och kartläggning

Testteori och kartläggning Testteori och kartläggning Göteborg 19 maj 2010 Christer Jacobson Läsutveckling Kronoberg Linnéuniversitet, Växjö Vad jag tänker prata om Först något om utredningar på olika nivåer Nivåer inom individen

Läs mer

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010 Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010 1 I uppföljningen åk/årskurs 3 i maj 2010 deltog närmare 300 elever från skolor runt om i landet. Det är cirka 100 färre elever än vid uppföljningen

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING?

SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING? SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING? Malmö 12 november CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI & GILLBERGCENTRUM, GÖTEBORGS

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! BRAVKOD Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! F Ö R E L Ä S N I N G M E D R O N N Y K A R L S S O N Talspråk och skriftspråk Talspråkets natur:

Läs mer

Kurs läs och skriv Avkodningstest

Kurs läs och skriv Avkodningstest Kurs läs och skriv 131010 Avkodningstest Avkodning LäsKedjor LäsEttan LäSt Christer Jacobson Psykologiförlaget AB Skolår 2 och 3 Skolår 4-9 samt första året på gymnasiet Handledning med kopieringsunderlag

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:

Läs mer

Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn

Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Ann-Charlotte Smedler Psykologiska institutionen Stockholms universitet SNPF 23-24 november 2006 1 Varför är tidig identifikation

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

För dig som är intygsgivare

För dig som är intygsgivare INFORMATION OM HÖGSKOLEPROVET } FÖR DIG SOM ÄR INTYGSGIVARE Allt om högskolestudier på studera.nu För dig som är intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt

Läs mer

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig

Läs mer

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv 2012-12-03 Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg BIF Lindr.utv.

Läs mer

Läs- och skrivsvaghet

Läs- och skrivsvaghet De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad

Läs mer

Information om högskoleprovet för intygsgivare

Information om högskoleprovet för intygsgivare Uppdaterad 2015-10-09 Information om högskoleprovet för intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt till ett anpassat högskoleprov på grund av specifika lässvårigheter/dyslexi.

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Att läsa och skriva med språkstörning som hinder

Att läsa och skriva med språkstörning som hinder Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Uppsats 15 högskolepoäng Att läsa och skriva med språkstörning som hinder To read and write despite having a language disorder

Läs mer

ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn

ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn 26 augusti 2014 Carmela Miniscalco Leg logoped, Docent, Gillbergcentrum & Enheten för Logopedi, Göteborgs universitet Logopedens arbetsuppgifter Utreda Diagnostisera

Läs mer

Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter

Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter Sammanställd av Svenska Dyslexiföreningen Denna skrift kan rekvireras från: Svenska Dyslexiföreningen Surbrunnsgatan 42, 1 tr ö g. 113 48 STOCKHOLM Telefon:

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Reviderad December 2013 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Barbro Bruce, leg.logoped, dr.med.vet. Köpenhamn 3 oktober 2007 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 1 Min vidareutveckling

Läs mer

Paulin test av fonologisk medvetenhet: en normering samt utvärdering av testet och faktorer som kan påverka deltagarnas resultat

Paulin test av fonologisk medvetenhet: en normering samt utvärdering av testet och faktorer som kan påverka deltagarnas resultat Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Paulin test av fonologisk medvetenhet: en normering samt utvärdering av testet och faktorer som kan påverka

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer