Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie,

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie,"

Emil Forsberg
för 5 år sedan
Visningar:

1 Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie,

2 Tidig stressexponering Vad är viktigt? Effekter av svår stress på små barn Vad kan vi göra?

3 Väckte tankar

4 Barn är framtiden Historiskt väldigt många felaktiga antaganden och råd baserat på bristande kunskap - Inte smärtkänsliga - Vilken mat? - Djur/ inte djur? - Vad är skadligt? - Vad behövs för god utveckling? Tobias Ekenlie180516

5 Barn är framtiden För barn och ungdomar God hälsa God allmän utveckling Frånvaro av våld, missbruk, psykisk sjukdom, fattigdom etc Fungera i arbete och relationer Samma faktorer viktiga för alla 4 punkter

6 Tidiga stressexponering- vårt största påverkbara folkhälsoproblem? Gammal vetenskap ACE 1998, AAP 2011 Stora genomslag internationellt Vad gör vi? Många olika tidiga insatser Vilka resultat nås? Vilka mål finns? Tobias Ekenlie180516

Stor studie San Diego med pågående fortsättningar med 100-tal publikationer Visar att exponering för svåra händelser i tidig barndom ger bestående hälsoeffekter resten av livet 20% hade

7 Stor studie San Diego med pågående fortsättningar med 100-tal publikationer Visar att exponering för svåra händelser i tidig barndom ger bestående hälsoeffekter resten av livet 20% hade upplevt 3 svåra händelser Dos-respons Våld, social instabilitet, missbruk, sexuella övergrepp Diabetes, hjärt kärsjukdomar, psykiska sjukdomar, missbruk, övervikt, suicid risk ökar 2-20ggr

8 Tobias Ekenlie

9 Death Long-Term Trauma Impact ACE Pyramid: CDC Early Death Disease, Disability, and Social Problems Adoption of Healthrisk Behaviors Social, Emotional, and Cognitive Impairment Disrupted Neurodevelopment Conception Adverse Childhood Experiences Mechanisms by Which Adverse Childhood Experiences Influence Health and Well-being Throughout the Lifespan

10 ACE - studien Vetenskapen är här mycket tydlig: Den som utsätts för svåra händelser i barndomen kommer att ha sämre hälsa som vuxen. Varför blir det så?

11 ACE - studien Vetenskapen är här mycket tydlig: Den som utsätts för svåra händelser i barndomen kommer att ha sämre hälsa som vuxen. Varför blir det så?

12 Ohälsa i Norrköping Twin Cities

13 Toxisk stress Stark intensitet, längre tid, frekvent exponering ACE: o Fysiska, sexuella, emotionella övergrepp o Fysisk, emotionell neglect o Dysfunktionella hushåll (inkl förluster) Otillräcklig socio- emotionell bufferkapacitet emotionell support, anknytning Kan ge permanenta långtidsförändringar och förändringar i o o o o Epigenetik Hjärnans utveckling och tillväxt Immunsystemet Hormonsystemet

14 Epigenetik

15 Extremt viktiga för framgång i livet: Inre kompass

16 Kritiska tidsfönster

17 Exekutiva funktioner Ta in omvärden och skapa mening Sortera Planera Strukturera Ta beslut Avgörande för framgång (även i fotboll?) Basen läggs tidigt

21 Stresseffekter på hjärnan

22 Immunsystemet Ökad risk autoimmuna sjukdomar tex diabetes Sjukdomar ökar i sin tur stress för individen

23 Hormonsystem Kronisk stress stör hormonsystemet, tex sömncykel, tillväxt, aptit etc

24 Model for Intergenerational Transmission of Child Maltreatment Child Abuse Aggression Conduct Problems Depression PTSD Anxiety School Problems Child Revictimization Depression PTSD Anxiety School Dropout Substance Abuse Adolescent Parenting Problems Domestic Violence Maternal Depression PTSD Poverty Substance Abuse Adult Child Abuse Source: Putnam, F.,& Harris, W. (2008). Opportunities to change the outcomes of traumatized children: Draft narrative. Retrieved from

25 Föräldrabeteende TV- tittande ökar tydligt risk för ADHD- beteende Stör utveckling av exekutiva funktioner, språkutveckling Dock viktigt med innehåll, pedagogiska lugna program vs överstimulering Finns musmodeller (Christakakis 2013) Lek med förälder minskar risk

26 Anknytning Teorier först utvecklade 50, 60 talet Bowlby, Ainsworth Föräldrarnas (mamman) förmåga att se barnets behov, reagera ge trygghet och omsorg utifrån barnets behov Skapar en trygg förutsägbar bas för barnet från vilken det kan utforska världen Tryggt anknytna barn är mer sociala, nyfiknare, har mer vänner, klarar skolan bättre, mindre beteendeproblem bättre hälsa (långtidsstudier över 20 år) Bättre att förutsäga framgång i skola än IQ eller prestationstest

27 Går att mäta Anknytning Finns evidensbaserade program för att förstärka

28 Vad kan vi göra? Genom samlade insatser minska barns exponering för svåra händelser i barndomen (ACE) Minska skadeverkningar av ACE-exponering genom att erbjuda interventioner som minskar risk för bestående effekter. Hjälpa föräldrar att fungera just som föräldrar!

29 Vad kan vi göra? Ett gemensamt program -samverkan mellan Kommuner och Sjukvårdsregionen Använda alla resurser optimalt med samsyn på mål och arbetssätt Familjecentraler blir naturlig knutpunkt Hjälpa alla föräldrar att fungera som föräldrar När det inte fungerar måste samhället tidigt agera

30 Samverkan Samhället har väldigt bra resurser på området Hur samverkar aktörer? Kommun: förskola, skola, socialtjänst Landsting Mödravård, Barnhälsovård, sjukvård, barnpsykiatri Hur är systematiken? används resursen optimalt?

31 Tidig insats - ett socialt investeringsprojekt för de yngsta barnen Det praktiska utfallet av arbetet i Norrköpings Kommun Vägledande samtal ICDP för riskfamiljer

32 Sjukvården: Önskemål: Screeningprogram inom MVC, BVC Vilka familjer behöver tidiga riktade insatser? Finns inga validerade skalor på svenska, några aktiva i USA Misslyckades lokalt att utarbeta screeningprogram Forskargrupp Uppsala under Steven Lucas tar fram material utprovas i Dalarna

33 Sjukvården Barnskyddsteam ser till barns perspektiv på sjukhus Barnsjukvård- icke traumatiserande, stimulerande anknytningsstärkande Barnahus ge optimala omhändertagande Speciallistenhet för stödjande av anknytning hos riskfamiljer Psykiatri -BUP upp till 60% traumatiserade vid systematisk screening (Göteborg)

34 Exempel förändrad syn Sjukvården Extremprematurer (vårdprogram BPD Ohio, Uppsala) Familjecentrerat arbetssätt - närhet Läsa barnets signaler Minimal traumatisering, provtagning Stimulera åldersadekvat trots tex respiratorvård i alla åldrar Tobias Ekenlie180516

35 SBU:s bedömning är att bättre kunskap om insatsernas effekter skulle ge förutsättningar för att färre barn utsätts för våld och försummelse. Våld och försummelse av barn upp till skolåldern kan minska med hjälp av insatserna Project Support och Parent Child Interaction Therapy (PCIT).

36 Allt hänger ihop Alla gränser mellan organisationer är konstruerade av samhället Hos individen är de ett system Endast om vi samverkar och ser helheten kan vi bli framgångsrika Samma faktorer ger god hälsa som annan framgång Stress hos små barn är farligt och ger livslånga konsekvenser Vi kan påverka det!

37 Tack!

Relevanta dokument

Hälsoråd Västra sammanträdesrummet

Hälsoråd Västra sammanträdesrummet Hälsoråd 2015-09-10 Västra sammanträdesrummet Hälsoråd, 2015-09-10 Linda Karlsson Dagordning Mötets öppnande Föregående minnesanteckningar Preventivt hälsoarbete riktat mot små barn i Östra Östergötland