Traumamedveten omsorg

Transkript

1 Traumamedveten omsorg Psykiatriveckan Nässjö 11 november 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1

2 2

3 Agenda Vad är trauma? Vad händer i vår hjärna vid trauma? Traumamedveten omsorg Verktyg Sammanfattning 3

4 4

5 Jag kan inte sova. Jag tänker på mamma och pappa och drömmer mardrömmar om min syster. Jag fick aldrig ta farväl av någon av dem. Jag är fruktansvärt ensam. Det känns inte som att någon tror mig och jag känner mig verkligen ensam på riktigt. 5

6 Vilka insatser behövs? Specialist resurser Bas resurser Stödjande vardagsmiljöer 6

7 Jag träffar många vuxna, men vem är de egentligen? Dom frågar hur jag mår och så, men vem hör svaret? Ensamkommande, 17 åring från Afghanistan 7

8 Hemlandet flykten det nya landet... Förluster Separationer Sorg Identitetskris Trauma Omsorgsbrist 8

9 Vad är ett trauma? En extremt påfrestande händelse innehållande hot, våld, skräck, som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade och som kan orsaka skada. (van der Kolk) 9

10 Potentiellt traumatiska händelser Personlighet, ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Tolkning av egen roll Föräldrars stöd och reaktioner Socialt stöd Skyddsfaktorer Riskfaktorer Hur man mår? Typ och mängd trauma 10

11 Traumatiserande och negativa händelser i barndomen (ACEstudien) Våld - fysisk, psykisk och sexuellt Allvarlig försummelse och omsorgssvikt fysiskt och emotionellt Negativ hemmiljö - ex. förälder med alkohol eller drogproblematik, psykisk sjukdom eller kriminellt beteende. 11

12 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser i barndomen är mycket vanligt i alla samhällsklasser - 67 % hade upplevt en eller flera. Det finns ett starkt samband mellan våld, övergrepp och försummelse och andra starkt negativa händelser i barndomen med sämre psykisk och fysisk hälsa senare i livet. Ju fler negativa händelser en individ varit med om, desto mer ökar risken för dessa problem En negativ händelse är sällan ensam. (Robert F. Anda, Vincent J. Felitti) 12

13 ACE poäng exempel Depression Alkoholism som vuxen ACE 0 ACE 1 ACE 2 ACE 3 ACE 4 + Kvinnor Män ACE 0 ACE 1 ACE 2 ACE 3 ACE 4 + (Felitti & Anda, 1998 och 2010) 13

14 Omedelbara reaktioner vid fara 14

15 Traumareaktioner Känslomässiga reaktioner Beteendeförändringar Kroppsliga reaktioner Inställningen till sig själv, omgivningen och tillvaron Svårighet med inlärning. 15

16 PTSD, Posttraumatiskt stressyndrom Exponering för död, livsfaran, skada eller sexuellt våld Händelsen återupplevs gång på gång. Ständigt undvikande av sådant som påminner om traumat Ihållande symtom på överspändhet (överdriven vaksamhet) Förändrad syn på sig själv och omvärlden Jag är rädd.. jag drömmer mardrömmar om män som vill mig illa. 16

17 Typer av trauma Typ 1 Avgränsad psykisk traumatisering Ex misshandel, bilolycka eller våldtäkt Typ 11 Långvarig och upprepade tillfällen av hot/fruktan. Ex långvariga sexuella övergrepp, våld i familjen, upplevelser av krig. 17

18 Typer av trauma Utvecklingstrauma när barnet vid upprepade tillfällen blir exponerad för traumatisk stress och barnet själv blir lämnad till att reglera rädslan själv genom att omsorgsmiljön brister. (Dag Nordanger, 2014) 18

19 Vad händer i vår hjärna vid stress och trauma? 19

20 20

21 Prefrontala cortex Hippocampus Utsöndring av stresshormoner Fight/flight Amygdala 21

22 Prefrontala cortex Hippocampus 22

23 Hur vi upplever världen, hur vi relaterar till andra och finner mening i livet beror på hur väl vi lärt oss att reglera våra känslor. Daniel Siegel 23

24 Det vi vet Barn kan inte reglera på egen hand Om barnet är rädd eller frustrerad måste det finnas någon där som reglerar Barn behöver regleras för att utvecklas positivt..om inte riskerar barnet att utvecklas negativt. 24

25 Detta påverkar Stress-respons- och regleringssystemet Generella regleringsproblem Svårighet att reglera sina känslor Svårigheter att styra aktivering Svårt att förstå sig själv och sina egna reaktioner Somatiska besvär, beteende problem, missförstånd, dålig impulskontroll, svårt med socialt samspel, svårigheter med nära relationer. 25

26 Traumamedveten Omsorg Coping Relation Trygghet (Howard Bath, 2008, 2015) Traumaförståelse 26

27 Parents, counsellors, teachers, coaches, direct-care workers, case managers, and others are all in a position to help a child heal (Greenwald, 2005) 27

28 28

29 Troubled children are in some kind of pain - and pain makes people irritable, anxious and aggressive. (Bruce Perry & Szalavitz) 29

30 Kompetensutvecklingsprogram i TMO 30

31 Trygghet Fysisk trygghet Emotionell trygghet - förutsägbarhet, tillgänglighet, ärlighet och öppenhet Öka kunskap och skapa förståelse hos barnet Kontroll - möjlighet och makt att påverka sin situation Trygghet i relation till andra människor 31

32 John Bowlby Erik Erikson Abraham Maslow 32

33 Anknytning Barn har ett grundläggande behov av att hålla sig till någon starkare och mer klok än jag. (John Bowlby) 33

34 Diskussion Hur kan ni skapa trygghet utifrån era förutsättningar? 34

35 Verktyg- handen UR-Samtiden-Internationella- brottsofferdagen Traumamedveten-omsorg 35

36 Relation Relationer för att skapa trygghet Nya goda och positiva erfarenheter av relationer Lära sig att framkalla positiva reaktioner 36

37 Hur skapar vi relationer? Tillgodose behov Uppmärksam på när barnet bjuder upp till relation Gemensam aktivitet som är rolig, som skapar framgång och som ger positiv erfarenhet. 37

38 Coping Få hjälp att kunna ta hand om sina känslor, sitt beteende och sina impulser. 38

39 Hur samreglerar vi? Medvetenhet om sina egna känslor Fokus på barnets känslor och uttryck Lugnande, bestämd ton Möta barnets behov Absorbera barnets verbala kränkningar Time in 39

40 Time in istället för time out! Innebär att omsorgspersonen tar paus tillsammans med barnet/ungdomen Bygger på kunskapen om att barn som varit med om svåra påfrestningar ofta har svårt att lugna sig själva (regleringssvårigheter). 40

41 Diskussion Hur kan ni hjälpa barnen att lugna sig/ samreglera? Ge exempel 41

42 Verbala förmågor Sätta ord på känslor Aktivt lyssnande 42

43 Aktivering Toleransfönstret Hyperaktivering Aggressivitet, oro, impulsiv, utåtagerande beteende, rastlöshet Toleransfönstret Område av optimal aktivering Hypoaktivering Nedstämdhet, tappar lusten, drar sig undan, håglös, orkeslös (Efter D. Siegel, 1999) 43

44 Film om Toleransfönstret 04 Mer info: förklaring toleransfönstret med Dag Nordanger EdmsKWc 44

45 Smärtuttryck Vi kallar oförståeliga beteenden och känslomässiga reaktioner för smärtuttryck. 2qkNFS8k 45

46 Värderingar Barn/ungdomar gör så gott de kan, alla barn vill lyckas Barn/ungdomar är inte svåra, de har det svårt Barn/ungdomar manipulerar inte, de skyddar sig Barn/ungdomar hittar inte hela tiden på nya historier, de blandar minnen Barn/ungdomar berusar sig inte för berusningens skull, de dämpar psykisk smärta Barn/ungdomar skadar sig inte för uppmärksamhet, de reglerar känslor 46

47 Kompetens hos omsorgspersonen 47

48 Vad krävs för att vi ska vara bra omsorgspersoner? Förstår sambandet mellan kränkande traumatiska händelser, affekt och beteende. Att vi ser barnet och barnets behov oavsett på vilket sätt barnet förmedlar sina behov Förstår att vi är det verktyg som kan göra skillnad Att vi tränar på att hantera våra egna känslor Att vi själva söker stöd Att vi har tålamod (Department of human services, 2012, Melbourne, Att vi flyttar fokus från barnen till oss själva 48

49 God medveten omsorg är den bästa terapin som finns! (Mogens Albaek RVTS, Norge) 49

50 Film- RVTS Sör -ns65ry 50

51 Tack för mig! Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Tel Rädda Barnens Centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 51

52 Traumamedveten omsorg- ett förhållningssätt 52

53 Filmer Den tredelade hjärnan, Den traumatiserade hjärnan, Toleransfönstret 53

54 Övning... Samtala kring om- och i så fall hur- traumakunskap påverkar din uppfattning om de barn och ungdomar som du möter. Jobba aktivit med de tre pelarna i Traumamedveten omsorg med barnen och ungdomarna som du möter. Fundera kring återhämtningen i ditt liv (hur kan du vidga ditt eget toleransfönster!). 54

55 Film med Howard Bath RVTS Sör (Regionalt ressurssenter om Vold, Traumatisk stress og Selvmordsforebygging) 55