Barn som lever i våld

Transkript

1 Barn som lever i våld en ny riskgrupp? Göran Lindén goran.linden@socialresurs.goteborg.se

2 Våld mot närstående eller av närstående Typsituation: Pappa är våldsam mot mamma

3 10 % av alla barn/ungdomar har upplevt våld hemma!

4 10 % av alla barn/ungdomar har upplevt våld hemma! Hälften av dem utvecklar svåra och långvariga problem!

5 10 % av alla barn/ungdomar har upplevt våld hemma! Hälften av dem utvecklar svåra och långvariga problem! Hälften av barnen som upplevt våld har själva blivit direkt utsatta!

6 För barn under 4 år är risken större för framtida PTSD om de upplevt våld än om de blivit direkt utsatta. Zeanah & Scheerenga 1995 Vuxna kvinnor som hade upplevt våld mellan föräldrarna under uppväxten hade högre risk för att bli utsatta för våld i parrelationen än kvinnor som varit direkt utsatta för våld från föräldrarna. S Vatnar, Norge 2009

7 Den sårbara barnet Den sårbara hjärnan utvecklas mera i de delar som stimuleras oftare. Konstant stress pga fight-flight Förhöjd vilopuls

8 Den sårbara barnet Den sårbara hjärnan utvecklas mera i de delar som stimuleras oftare. Konstant stress pga fight-flight Förhöjd vilopuls

9 Den sårbara barnet Ofta blir resultatet ett barn som utvecklas som om omvärlden är kaotisk, oförutsägbar, våldsam, skrämmande och i avsaknad av näring för att kunna växa. The Effects of Domestic Violence on Early Brain Development Christine Dobson, PhD LMSW The Child Trauma Academy, Houston Texas

10 Tecken hos barn som lever i våld Aggression Låg impulskontroll Ätstörningar Sängvätning Deppighet Ångest Psykosomatiska symtom Inneslutenhet Låg självbild Låga skolprestationer Uppmärksamhetsstörning Avvisad av kamrater

11 Våldet påverkar familjelivet Mammas och barns beteende är organiserat kring av vara snälla och pliktuppfyllande för att undvika nytt våld Mamma och barn är fullt uppmärksamma på farosignaler de är konstant på vakt! Konstant stress då otrygghet är normaltillstånd Barn påverkas av pappan att ge mamma skulden för våldet och de påverkas till att kritisera henne Barn kan distansera sig från mamma t o m bli våldsamma mot henne. Källa: ATV, Oslo

12 Pappas destruktivitet påverkar mamma-barn relationen: Han lär barnen att mammans fysiska integritet inte behöver respekteras. Mammorna framstår i barnens ögon som hjälplösa Mammorna får svårigheter att knyta an till sin barn en otrygg anknytning Efter våld kan mammorna bli tillbakadragna, otåliga och emotionellt labila Ökad risk att mamma är våldsam mot barnet

13 Pappans våld påverkar pappa-barn relationen Hemska upplevelser och oberäknelighet skapar rädsla och otrygghet hos barnet. Barnet uppför sig överdrivet väl inför pappan och kan agera ut i andra sammanhang Barnet utvecklar svårbemästrad ambivalens tycka om/vara stolt vara rädd/tycka illa om

14 Mamma och barn har flyttat och fått skydd. Pappa och barn tar kontakt efter flera år.

15 Föräldrarna är tysta Föräldrarna tror inte barnen märker så mycket Barn är tysta blir ensamma Syskon emellan talar sällan om våldet Skam och skuld Behov av att skyla över verkligheten

16 Vad kan skolan göra? Upptäcka dessa barn och ungdomar Screening / Fråga i hälsosamtal Fråga vid behov Vad göra vid upptäckt? Händer det att de vuxna därhemma bråkar ibland? Vad gör du då? Blir du rädd? Samråda vid bedömning elevvårdsteam, rektor, speciella barnverksamheter Dokumentation Återbesök för eleven Föräldrakontakter hur pratar man med en mamma om detta?

17 Vad kan skolan göra? forts Överväga insatser utanför skolan Rådgöra med specialverksamheter Orosanmälan till socialtjänsten föreslå möte Hänvisning till BUP Begära återkoppling från socialtjänsten Få information om att anmälan tagits emot Om föräldrar och elev samtycker få ytterligare information

18 Vad kan skolan göra? forts Ge stöd till eleven under tiden Skolsköterskans/skolkuratorns stöd Samarbete med läraren Insatser från övriga elevvårdsteamet Skolan en frizon för barnet!

19 Vad kan skolan göra förebyggande? Primärprevention Skapa förtroende mellan elever och vuxna Använda Social och Emotionell Träning i olika former Sekundärprevention Upptäcka dessa barn och ungdomar tidigt

20 Pappa Mamma Barn Barn

21 Tre parter och tre behov Mammor behöver få säkerhet/skydd, stöd, placering av ansvar och bearbetning av trauman Barn behöver trygghet, få information, hjälp till att se att det inte är deras fel och att de inte är ensamma Pappor behöver ta ansvar för det egna våldet, hitta sätt att undgå våld och istället visa respektfullhet. Per Isdal, ATV

22 Insatser för utsatta mammor Utväg kvinnor Kriscentrum för kvinnor Socialtjänsten Kvinnojourer

23 Insatser för våldsamma pappor Socialtjänsten Utväg män Kriscentrum för män Kriminalvården

24 Insatser för barn som upplevt våld Socialtjänsten Specialverksamheter BUP

25 Grundläggande för barns utveckling är trygghet! Tack för mig! Göran