Kongress mars 2012
|
|
- Anita Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kongress mars 2012 Kongressen öppnades av föreningens ordförande Gunhild Westman, som önskade alla varmt välkomna! Därefter följde presentationer av styrelsemedlemmarna Margaretha Larsson, Gunilla Lindell och Kristina Ramstedt samt av några deltagare i föreningens pågående kurs i lekarbetspedagogik. och några handledare i den utbildningen. Sedan välkomnades och presenterades den första föreläsaren. Text: Ulla Holmström, Hudiksvall och Elisabeth Cleve, föreläsare, Stockholm Hur länge ska hon vara död? Elisabeth Cleves föreläsning handlade om Ronja, 7 år, som har det svårt i skolan. När hon var 2 år hade hennes mamma dött i cancer efter nästan två års sjukdom. Elisabeth beskrev familjens svårigheter och Ronjas problem, bl a att alla andra har en mamma, hur länge ska hon vara död? Vad minns Ronja av sin mamma och det som hände på mammans dödsbädd? Den två år äldre systern hade gått i samtalsgrupp tio gånger. Pappan och hans två döttrar hade flyttat tillsammans med en ny kvinna, som han väntade barn med. Elisabeth visade bilder från Ronjas lek i sandlådan och beskrev deras samtal under de tio gångerna i terapi. Pappan hade samtidigt stödjande samtal. Det blev en intressant och gripande berättelse Den visade på Ronjas stora behov av att få klarhet i sin situation och hennes inre styrka och förmåga att reda ut den och gå vidare. Intressant var också att höra om hur pappan fick hjälp och om hur han och Ronja fann varandra igen. Det var en mycket uppskattad föreläsning! Beskrivningen av Ronjas korttidsterapi och några andra terapier, finns i boken Hur länge ska hon vara död? från 2010, Natur & Kultur. Där kan du läsa mer om Ronja. Boken finns i litteraturlistan för kongressen.
2 Text: Kay Karlsson föreläsare, Stockholm Samspelet och anknytningens viktiga betydelse Det var rubriken på Kay Karlssons föreläsning efter lunch. Hon utgick från filmsekvenser med vardagligt samspel mellan förälder och barn, ofta i matsituationer. Kay talade om att föräldrarna påverkades av stress, oro och av inbyggd erfarenhet från sin barndom. Vi fick se barnens blickar och ansiktsuttryck och fick beskrivet skillnader mellan trygg strukturerad anknytning och otrygg och desorganiserad anknytning. De visade sig i barnets ivrigt deltagande, positiva gensvar kontra bortvända, strama avståndstagande. Scenerna var gripande i sin tydlighet. Barn behöver förutom trygghet och struktur även hjälp att reglera sina känslor. De får med sig olika innehåll i sina kuvert inför den fortsatta utvecklingen. Föreläsningen var mycket uppskattad. De som vill veta mer kan läsa Kays bok Anknytning - om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. från 2008 på Gothia förlag, som är lättläst och mycket bra. Den finns i litteraturlistan för kongressen.. Efter kaffet blev det samtal i grupper under en knapp timme. De fortsatte sedan under fredagen. Den första dagens arbete avslutades gemensamt av ordföranden. Därefter blev det årsmöte. Avgående ordförande och styrelsemedlemmar omvaldes. Kvällen inleddes med mingel och därefter blev det gemensam middag.
3 Fredag 23 mars Text: Gunhild Westman, föreläsare, Uppsala Lekens rika möjligheter Den andra kongressdagen inleddes med föreläsning av Gunhild Westman. Hon anknöt till kognitionsvetenskap, där forskarrön om evolutionen sammanställs med kunskap om hjärnans utveckling till en teori om människans lärande. Leken ses som mycket viktig i barns lärande. Barn hade lekt i miljontals år, när människan började använda ett språk. Barn har ett nedärvt program för utveckling i sina gener Erfarenheter från lek och konkret skapande kommer före och lägger grunden för lärande av språk. Forskning från 90-talets mitt visar att förmågan att låtsas leka vid 1½ år ger en god prognos för bra språkförmåga vid 4 år. Hjärnans utveckling är beroende av hur barnet blir bemött. Se mig, är barnets mantra. Gunhild beskrev också spegelneuroner. De har stor betydelse för barnets upplevelser tillsammans med andra människor. Barn behöver leken som arena för att bearbeta tusentals upplevelser av andra människor, som finns lagrade i spegelneuroner som handlingsprogram, tillsammans med en förnimmelse av det känslomässiga innehållet i handlingen. Det uppmärksammas även i slutet av föreläsningen. Gunhild visade en video med några korta scener med lilla Vanja 1½ år, som i sin mammas sällskap lekte att hon var pappan, som gick på morgonen och direkt därefter lekte att han kom hem igen. Vad krävdes av Vanja för att genomföra den leken och vad lärde hon sig? Lek i grupp tillsammans med andra barn både fordrar och aktivt stimulerar utveckling av många förmågor; koncentration, arbetsminne, social förmåga, språk, etc, beskrivna i korthet i bilaga som utdelades. En del barn har inte utvecklat dessa förmågor. De är i behov av särskilt stöd. Det är viktigt för deras inkludering i förskola och skola. Leken ger unika möjligheter för barn att bearbeta tragiska, ångestladdade upplevelser som t ex att ha förlorat sin pappa, flytt från krig, hamnat i främmande land, utan att störas av svåra känslor. Ska barn prata om detta, är risken stor att de överväldigas av uppslitande känslor, som stoppar deras bearbetning. Därefter talade Gunhild om lekarbete, då barnet är tillsammans med en utbildad vuxen. Barnet leker i frihet inom tydliga ramar och blir bekräftat i sina lekhandlingar. Lekarbetspedagogen delar fokus för uppmärksamhet med barnet. Enligt Daniel Sterns beskrivning av barns interpersonella utveckling, se bilagan, är just delad uppmärksamhet stimulerande. I lekarbete formuleras en bekräftelse ofta som Du tar upp dockan, Du ger henne mat. Den fungerar som bekräftelse av barnets agens, barnet är
4 upphov till sina handlingar, vilket bidrar till utvecklingen av ett kärnsjälv Självkänslan och den interpersonella förmågan stimuleras under lekarbetet. Det verbala självet och berättarsjälvet i Sterns teori förbereds, genom att barnet gör egna berättelser i lekens form. Vygotskijs teori : Leken är barnets potentiella utvecklingszon uppmärksammades. Det barnet kan göra i leken, kan det sen göra i verkligheten. Gunhild avslutade med att tala om att förskolan / skolan och samhällets ska ta ansvar för att barn med svåra upplevelser lagrade i spegelneuroner i hjärnan ska får hjälp att bearbeta dem i lekens form De behöver tidigt få särskilt stöd i form av lekarbete, och i de fall, när det inte är tillräckligt, även få lekpsykoterapi, där det finns att tillgå... Winnicott, D ( 1986 ) skriver Det är vår uppgift att se till att vi inte förbiser det socialt värdefulla i att barnet ger sina aggressiva känslor utlopp i lek istället för i vredesögonblicket. Gärdenfors, P., professor i kognitionsvetenskap, skriver i Lusten att förstå 2010 om Stuart Browns studier av personer som dömts för mord i Texas. Flertalet, 90 %, utsattes för våld, när de var barn. 90 % av dem lekte inte som barn i jämförelse med 10 % av befolkningen i övrigt. Varför hade de inte lekt? Den frågan ställde föreläsaren. Deras inre oro var troligen så stor, att de inte kunde koncentrera sig i lek. Lekarbete används inom socialtjänsten på några kliniker med barn till kvinnor som misshandlats i sitt hem.. Det används som stöd i förberedelseklasser och även med andra barn som upplevt krig, flykt och våld. Många vanliga barn i förskolan och grundskolan med särskolan behöver stöd för att bearbeta känslor av stress, oro och utanförskap. Förmågan och motivationen att leka är medfödd. Ge banen stöd för sitt lekande genom lekarbete! Det bidrar till inkludering. Se Powerpoints för föreläsningen. (Referatet blev långt. Föreläsningen kan ses som en teoriförankring av lekarbete.) Föreläsningen var intressant och mycket uppskattad, enligt utvärderingarna. Text: Samtal i paus Ulla Holmström, Hudiksvall, Lisbeth Ottosson, Köping, Gunilla Lindell, Nykvarn, Ulrika Söderlund, Umeå, Margaretha Larsson, Västerhaninge och Gunhild Westman, Uppsala.
5 Arbete i grupper. Grupperna fortsatte från torsdags eftermiddagen. Några deltog endast första dagen... För gruppen, där deltagarna inte hade utbildning i lekarbete, visade Kristina Ramstedt en kort inspelning som första information. Hon beskrev sedan materialet och det praktiska arbetet, särskilt bemötandet av barnet, hur lekarbete väljs som metod för barn och vilka barn som kommer, mm. Mycket bra, enligt utvärderingarna. I grupperna med erfarna lekarbetare, där Margaretha Larsson och Gunilla Lindell var gruppledare, gällde samtalen lekarbetsmetoden, bl a hur och när lekarbeten ska avslutas och materialet, information om metoden och föräldrakontakter, mm. Diskussionerna beskrevs i utvärderingen som mycket intressanta och givande, det bästa under kongressen, tyckte några. En återkoppling gjordes som sista programpunk. Text : Meg Hallin, föreläsare, Umeå Lekarbete med barn i förberedelseklasser i Umeå Efter lunch berättade Meg Hallin om sitt arbete med nyanlända barn, inskrivna i förberedelseklasser i Umeå, där hon började arbeta under 80-talet.Barnen går där för att förbereda sig för börja i svensk skola och lära sig svenska. Meg inledde med att prata om språk. 99, 87 % av världens befolkning talar annat språk än svenska. Hon har lärt sig litet av de språk som är barnens modersmål..att säga några ord på hemspråket är ett bra sätt att få kontakt, även med föräldrarna. Hon har inte gått kurser, endast en kort kurs i arabiskt skriftspråk, utan lärt sig av barnen. Hon kan litet arabiska, somaliska, två dialekter av kurdiska och persiska, Hon kan vissa kodord ; som hälsningar, vanliga frågor och svar, uttryck som mycket bra, vad gräsligt, jag förstår m. fl. Sedan beskrev hon några lekarbeten. Hon berättade om en pojke, som kommit till Sverige från Palestina med sin mamma och fyra syskon. I förskolegruppen bröt han huvudena av smådockorna.. Lärarna blev förskräckta och han fick börja i lekarbete. Första gången lekte han i dockskåpet, där det bodde en mamma med några barn. På andra våningen, rummet längst in var mammans sovrum, där hon låg och sov. När leken pågått en stund, kröp en stor orm uppför trappan och försökte ta sig in i mammans sovrum.. Pojken höll emot dörren från insidan. Efter en stund vände ormen och kröp ner för trappan och ut ur huset. Den kom aldrig mer igen.
6 Han återkom inte till leken i dockskåpet. Han var ofta pizza bagare. Han grejade och ordnade i leken och var mycket duktig i allt han företog sig Meg berättade om andra barn, bl a en pojke från Irak, som ofta var uppjagad av världsläget, när han kom, och pratade på sitt modersmål om strider i hemlandet och andra länder. Meg lyssnade och kunde lugna honom med några ord på hans hemspråk. Sedan började han leka. Megs föreläsning var mycket omtyckt. Mycket intressant att höra om lekarbetena, tyckte många. Programmet Samtal kring lekarbete med ett barn som förlorat sin pappa uteblev, då en av de medverkande blivit sjuk, vilket meddelats under dagen Vi fick en kort beskrivning av vad samtalet skulle ha handlat om. Tiden därefter, ca 30 minuter, användes till en redovisning av diskussioner i grupperna före lunch, som Margaretha Larsson ledde. Styrelsen ska revidera materiallistan och skicka den nya till alla medlemmar i nästa årsbrev. Kongressen avslutades av ordföranden Gunhild Westman. Hon tackade alla för värdefull medverkan i kongressen. Därefter serverades kaffe och kaka. Foto Kristina Ramstedt, Linköping. Text Gunhild Westman, Uppsala.
Kongress 11-22 april 2013. Malin Broberg
Kongress 11-22 april 2013 Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress hölls på Quality Hotell Winn i Haninge centrum. Torsdag 11 april Ordföranden Gunhild Westman hälsade alla välkomna Malin Broberg Malin
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merFörskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013
Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning
Läs merKvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan
Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.
Läs merMontessoripedagogiken. Regnbågen om barnet får välja själv
Regnbågen om barnet får välja själv Här möter personalen varje enskilt barn genom att lyssna på och läsa av vad barnet tycker och önskar. Barnen får själva välja sina aktiviteter och utvecklas i sin egen
Läs merVälkommen till Håstahöjdens förskola
Välkommen till Håstahöjdens förskola 2012/2013 Förskolan har en egen läroplan (Lpfö 98, reviderad 2010) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och vara en god pedagogisk
Läs merFöreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2008
Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2008 Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2008 hölls torsdagen den 10 och fredagen den 11 april på hotell Inn i Haninge centrum. Torsdagen 10 april Margareta
Läs merVerksamhetens innehåll
Verksamhetens innehåll Vi vill att dagen ska starta så bra som möjligt och därför lägger vi stor vikt vid det positiva mötet varje morgon. En stund där barnet i lugn och ro startar sin dag på förskolan
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merSantos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.
1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag
Läs merFörskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14
1 Förskolan Mjölken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 4 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Dokumenttyp Redovisning
Läs merFamiljecentral i Hedemora
Familjecentral i Hedemora Verksamhetsberättelse 011 Babycafé Öppna förskolan Foto: Elisabeth Willborg Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen, elevhälsan Landstinget Dalarna Hedemora barnavårdscentral
Läs merFöreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009
Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009 Föreningen höll sin årliga kongress den 23-24 april på Quality Winn hotell i Haninge C med många deltagare. Temat för kongressen var språka - leka - utvecklas.
Läs merHälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd
Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas
Läs merVälkommen till din loggbok!
Loggbok för: 1 Välkommen till din loggbok! Den här boken är till för dig som ska träna med Minneslek. I loggboken får du information om arbetsminnet, veta hur träningen går till och ett schema där du kan
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan 2014-15
LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan 2014-15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är reviderad under hösten 2014 och
Läs merAvdelningen Blåbäret
Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till
Läs merBarn som upplevt våld i sin familj
Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma
Läs merBILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS
1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs merVälkommen till Grodan, våren 2009
Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merInledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.
Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk
Läs merArealens Förskola Arealens Förskola A
Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merVälkommen till Floby Förskola! Visionen för Floby/Odensberg förskola/skola
Välkommen till Floby Förskola! Vi hoppas att Ni ska trivas hos oss och att tiden i förskolan ska bli en positiv erfarenhet för hela familjen. Om detta är Er första kontakt med barnomsorgen är det säkert
Läs merVarma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.
Lärarhandledning Hej! Denna lärarhandledning är till för dig, pedagog eller lärare, som har sett eller ska se Teater Eksems föreställning Mangoträdet. I handledningen ger vi förslag på hur du genom samtal
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merVÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN Hej! Vad roligt att Du ska komma till Västanvind. Vår förskola startade 1987 av lärare på skolan för att möjliggöra folkhögskolestudier även för döva som har barn. Teckenspråket
Läs merTVÅ SPRÅK ELLER FLERA?
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merMUSIKALEN: VI HÖR IHOP
MUSIKALEN: VI HÖR IHOP Handlar om att vad spridande av glädje, omtänksamhet och värme kan ge. En amma är ledsen. Hennes son gör henne glad. De går till affären där affärsbiträdet är nedstämd. Mamman gör
Läs merPedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.
1 (6) 2013-01-22 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget 2 www.bollnas.se 0278-250 00 bollnas@bollnas.se 594-2636 2 (6) Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg
Läs merVärdegrund och uppdrag
MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen
Läs merBARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA
BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merSOMMAR I VIARP 2015. Jump Camp 27-29 juli 300 kr + beroende på tränare Dressage Camp 28-30 juli 300 kr + beroende på tränare
Hej alla hästvänner! SOMMAR I VIARP 2015 Nu är det dags att anmäla sig till sommarens olika kurser och läger. I år har vi något för alla så fortsätt läsa och skynda er att anmäla på bifogad blankett till
Läs merÖrebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun 9 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning i förskola, familjedaghem, grundskola
Läs merVälkommen till Fridhems förskola
Välkommen till Fridhems förskola 2012/2013 Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98, reviderad 2010) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och vara en god pedagogisk
Läs merMAR S VÄRLDSBÖNDAGEN
Mars 48 MARS 1 2 Sonen i huset var nu vuxen och skulle flytta hemifrån. När han skulle lämna barndomshemmet vände sig hans far till honom och sade: Glöm inte att spela på alla nittionio tangenterna på
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merVerksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte
Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merBäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Läs merSKOLVERKSAMHET. - Introduktion - Fotevikens Museum
SKOLVERKSAMHET - Introduktion - med Vikingareservatet och Koggmuseet har lång erfarenhet av arbetet med barn och ungdom. Platserna erbjuder spännande möjligheter i undervisningen. Fotevikens museum Välkommen
Läs merKvalitetsredovisning 2012/2013
2012-10-26 BOS/GUN Backa förskola, avd. Smultronet Ruth Björling-Eriksson Kvalitetsredovisning 2012/2013 Grundfakta Barn: 20 inskrivna barn Lärare: 3.5 tjänst Specialpedagoger: Besök av specialpedagog
Läs mer14 oktober talade vi om. Ulricehamn. Du kan! Idag. Mental träning & prestation. Man kan lära sig styra sig själv för att
14 oktober talade vi om Ulricehamn Vågar du utmana dina tankar? 27 januari 2016 Hur vi människor funkar, om hjärnan och lärande Kommunikation, kroppsspråk och impulskontroll Trygghet och att styra sina
Läs merLärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken
Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Kurs i stresshantering med inriktning på tonåringar. Kursen är anpassad till elever mellan 12 och 19 år. Ämnesövergripande biologi, svenska, idrott & hälsa mfl
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merwww.sisuidrottsutbildarna.se/orebro
Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens
Läs merFamiljedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Sammanfattning Som ansvarig förskolechef kan jag utifrån både verksamhetsbesök, föräldraenkät, föräldrasamtal och kvalitetsredovisningen
Läs merSkaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011
Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merSammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012
Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning
Läs mer2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola
2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för
Läs merMinnesanteckningar AC gruppens möte 8 9 okt 2015, Kungsörstorp
Minnesanteckningar AC gruppens möte 8 9 okt 2015, Kungsörstorp Närvarande: AC från Uppsala, Örebro, Sörmland, Värmland, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. 1 Rapport från sommaren Gävleborg I Hudiksvall
Läs merFÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA. En magiskt dimension i små barns lärande
FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA En magiskt dimension i små barns lärande FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA Så här är vår vecka för t ex 3-5-åringar på Fjädern: Den första dagen i traditionell förskolemiljö med mycket
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merMin väg till framtiden. Att arbeta med process i grupper
Min väg till framtiden Att arbeta med process i grupper Projektet Gävleborg har en arbetsmarknad som är starkt könsuppdelad med en kombination av låg- och högutbildade ungdomar. Oavsett utbildningsnivå
Läs merEfter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna
INBJUDAN KOMPETENSMÄSSA Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna Anhöriga till personer med missbruksproblem är personer som inte sällan själva utvecklar
Läs merVänersborgs Skidklubb arrangerar vårruset varje år. En stor löparfest för tjejer. Vi beslutade att bjuda in ett lag med sex stycken att deltaga Ålder
Hösten 2014 körde vi ett projekt där vi var ute i invandrartäta bostadsområden och ordnade små gårdsorienteringar. Intresset var stort men vi hade mycket svårt att få någon till klubben. Den stora behållningen
Läs merVi i styrelsen önskar er alla en riktigt njutbar sommar. Särskilt välkomnar vi våra nya medlemmar. Marita Idh-Gauntlett/ Ordförande
Program Hösten 2012 Bästa medlemmar Det här är min första introduktion till Höstprogrammet som ny ordförande. Våren har varit mycket intressant. Det har varit väldigt roligt att få vara delaktig i en sådan
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merJag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex
2008 Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem sex Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merJag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke
Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med mamma
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Kristallen
Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen Läsåret 2014-2015 LÄSÅRET 2014-2015... 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan
Läs merTäby kommuns anhörigstöd Program våren 2014
Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014 taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo i Täby
Läs mer19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar
19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd
Läs merBarnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost
Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus
>>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över
Läs merRapport Våra Viktiga Barn 2014
Rapport Våra Viktiga Barn 2014 Bakgrund Verksamheten Våra viktiga barn (tidigare e12 ) startade 2004, på initiativ av två gruppträningsinstruktörer, Eva Måbäck och Jaana Gille, tillsammans med Eva Scharin
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs mer> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN
HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merUMEÅ SCANDIC PLAZA FREDAG 29 APRIL
Du är inbjuden till... 2016 UMEÅ SCANDIC PLAZA FREDAG 29 APRIL NYA INSIKTER & NYA IDÉER! Fredagen den 29 april är det dags för HR-Dagen på Scandic Plaza. Vi hälsar er varmt välkomna till en heldag där
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merLekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman
Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Precis som fokus i e5 förstoringsglas samlar ljusstrålarn, så innehåller leken alla utvecklingstendenser i kondenserad form Vygotskij Lev Väljer de strålar
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Jollen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs merUndersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar
Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar INNEHÅLLSFÖRTECKNING Välkommen till avdelningen för klinisk neurofysiologi 3 Vad skall man göra
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 Björbo Dala-Floda förskola GAGNEFS KOMMUN Else-Britt Johansson Årets verksamhet. Året 2013-2014 har vi arbetat särskilt med att - Utveckla vårt arbete då det gäller uppföljning utvärdering
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merSolens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger
Läs merOm du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?
Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merMånadsbrev från bibliotekens barnavdelningar i november 2013
Månadsbrev från bibliotekens barnavdelningar i november 2013 Vi är inne i en av de mörkaste tiderna på året. Kanske är det därför som böckerna jag tipsar om rymmer allvar och som får oss att fundera och
Läs merMål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar
Läs merPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014. Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge
PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014 Familjedaghemmen Lesjöfors Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision sid.3 2. Definition av begrepp
Läs merSjukgymnastik i utveckling
Sjukgymnastik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 UTBILDARE Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Lillemor Lundin Olsson Så stärker och vidareutvecklar du din yrkesroll
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015
Verksamhetsplan 2014/2015 Inledning Arbetet med denna verksamhetsplan har genomförts med Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) som underlag. Vår vision Att ha den mest lustfyllda och lärorika verksamheten
Läs merMål för verksamheten på avdelning Myran
Mål för verksamheten på avdelning Myran Vi hälsar er och ert barn välkomna till avdelning Myran på Syrsans förskola. Här på förskolan vill vi ge barnen en trygghet men också en stimulerande verksamhet
Läs merEtt gränslöst arbete. Kerstin Weschke. Ett mångkulturellt område
Ett gränslöst arbete Kerstin Weschke Här presenteras ett arbete som vid Matematikbiennalen belönades med Nämnarens stipendium. Juryns motivering: Utställningen visar hur lärarna lyckats utgå från ett mångkulturellt
Läs mer