Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Transkript

1 Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Malmö Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog, psykoterapeut Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) Gamlestaden, Göteborg 1

2 Bakgrund Våld mot barn i familjen ett folkhälsoproblem 10 % av alla barn upplever våld i familjen enstaka gångar, 3-5 % upprepade gångar (Annerbäck, 2010; Janson 2011) Negativa konsekvenser av våldet är väldokumenterade Studier av våldsutsatta barn inom BUP är sällsynta (Lindell & Svedin, 2005, Hultmann & Broberg, 2012, 2015). Utredning och behandling inom BUP i behov av utveckling (Maria Eriksson, 2006) 2

3 Studierna på BUP Gamlestaden Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie ). Strukturerade för risk-/skyddsbedömningar (studie 5). / Prövande av olika behandlingsmetoder för vålds-utsatta barn med psykiatriska symtom (studie 6). 3

4 4

5 Barnmisshandelskommittén 2001 Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. SOU 2001:72 5

6 Varför undviker man frågan om våld? skadar mer än gör nytta tidsbrist behandlaren gör patienten upprörd den yrkesverksamma uppfattar det inte som ett ansvarsområde inom professionen föreställning att problemet inte finns bland de patienter verksamheten möter (Todahl, 2009) 6

7 Läkartidningen År

8 Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie ). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 5). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 6). 8

9 Asking routinely about IPV in a child and adolescent psychiatric clinic: A qualitative study 14 behandlare intervjuades om erfarenheter av att fråga rutinmässigt om våld med ett skriftligt frågeformulär 5 socionomer, 8 psykologer, 1 sjuksköterska 13 kvinnor, 1 man Behandlarna hade ingen formell utbildning om våld i nära relationer men hade uppmärksammat problematiken bland patienterna under flera år (Hultmann, O., Möller, J., Ormhaug, S., Broberg, A., J. Fam. Violence, 2014) 9

10 Partner Violence Screening (PVS) Ifylld av r Mammar Pappa r Annan: 1. Har Du blivit slagen, sparkad, knuffad eller skadad på annat sätt under barnets livstid? r Ja under de senaste 12 månaderna r Ja, 1-3 år sedan r Ja, längre än 3 år sedan r Nej Om du blivit skadad av någon under de senaste tre åren, vem var det som skadade dig? r En person som jag har ett förhållande med r r En person från ett tidigare förhållande r Någon annan 10

11 Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder Ambivalens Användbart Skada patienten På mitt eget sätt Hanterbart Andra saker är viktigare Tillkortakommanden Klargörande Starka negativa känslor 11

12 Slutsatser Familjesamtalet (30 % av alla nybesök) måste kompletteras med individuella samtal med mamma, pappa och barn Vi rekommenderar användning av en kort skriftlig kartläggning för våld mellan föräldrar inom BUP Behandlare tillfrågar nu skriftligt om partnervåld vid merparten av nybesöken 12

13 Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie ). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 5). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 6). 13

14 Life Incidence of Traumatic Events (LITE) Kartläggning av potentiellt traumatiserande upplevelser och reaktioner (Ricky Greenwald 1999) Tidsåtgång minuter Validerat in Sverige (Nilsson et al, 2010) I studien ingick barn i åldern 9 till 17 år. 14

15 Frågor barnen besvarade om våld Har du sett föräldrar (annan vuxen) som slagit sönder saker eller skadat varandra? (bevittna våld) fått stryk, blivit slagen eller skadats av någon? blivit bunden eller instängd i trångt utrymme? tvingats göra sexuella handlingar? (direkt utsatt för våld) Följdfrågor 15

16 Följdfrågor hände det hemma eller utanför hemmet? hur många gånger? hur gammal var du (första gången)? hur upprörd eller omskakad blev du då? hur mycket besvärar den erfarenheten dig idag? 16

17 17

18 Förekomst av våld inom BUP 305 informanter % N inte No FV utsatt or IPE 33% 100 våld IPE utanför only 19 % 59 familjen FV only våld i familjen 21% 63 FV + IPE i och utanför 27% 83 familjen Total 100 % 305 Hultmann & Broberg, J interpersonal violence,

19 Slutsatser av prevalensstudien på BUP Gamlestaden Nästan hälften av patienterna uppger att de varit utsatta för våld i sin familj (48 %) Jämfört med patienter som INTE upplevt våld hade de som upplevt våld i och utanför familjen: oftare PTSD diagnos flera självrapporterade psykiska problem Jämfört med patienter som enbart upplevt familjevåld eller enbart upplevt våld utanför familjen: Skattade de dubbelt utsatta patienterna våldsupplevelserna mera negativt 19

20 Att använda frågeformulär Ersätter inte behandlarens bedömning Är ett stöd för bedömningen Prata med barn och föräldrar om resultatet Hela berättelsen kanske inte kommer i den inledande intervjun 20

21 Att tänka på när man frågar om våld skriftliga frågor rekommenderas vid rutinmässig kartläggning följ skyldighet anmäla till socialtjänst. ett genuint intresse för svaret måste finnas följ upp svaret med ytterligare samtal eller hänvisning frågor om våld bör inte ställas i familjesamtal 21

22 Att fråga på rutin i vissa verksamheter kan rekommenderas om det är vanligt förekommande det kan ha betydelse för barnets psykiska och somatiska hälsa det kan ha betydelse för de åtgärder man kan föreslå 22

23 Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie ). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 5). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 6). 23

24 Uppdrag från Socialstyrelsen till Göteborgs, Karlstads, Örebros universitet och Mälardalens högskola Risk-/skyddsbedömningen som har utvecklats på Psykologiska institutionen i samarbete med behandlare på BUP Gamlestaden prövas nationellt inom BUP, Socialtjänsten och socialtjänstanknutna verksamheter (kvinnojourer, Utväg, Bojen, etc.) Insatser och risk-/skyddsbedömningar av våldsutsatta barn (irisk)

25 Utvalda resultat av irisk projektet Strukturerade utredningsmetoder efterfrågas inom BUP (och socialtjänst) Svårt att få igång rutinmässig och fördjupad kartläggning av våld inom BUP. Risk-/skyddsbedömningar ej prövade alls inom BUP. De prövade instrumenten (kartläggning, fördjupad kartläggning och risk-/skyddsintervjuer) fungerade bra i den mån de användes. Fördjupade frågor vid utfall på rutinmässig kartläggning (VIF) visar på höga nivåer av våld mot förälder och mot barn också.

26 Exempel på fördjupade frågor till barn 9-17 år vid boende hos mamma och umgänge med pappa Frekvens och upplevelse av kontakt med pappa Har du någon gång känd dig rädd eller otrygg när du är med pappa? Frågor om pappas alkohol- eller drogbruk Dricker pappa öl, vin eller sprit när du är med honom? Blir pappa full eller konstig? -dessa frågeområden inventeras även gällande boendeföräldern Eventuell ofrivillig kontakt med pappa Kontrollerar pappa dig, vad du gör, eller var du är, på något sätt (med it-teknik)? 26

27 Frågor om våldet till barn 9-17 år Fysiskt våld Smällt till dig på handen, armen eller benet Kastat eller knuffat dig ned på golvet Psykiskt våld Gapat skrikit eller skällt på dig Svurit eller förbannat dig Frågor om barnets involvering i föräldrars våld När din pappa gör din mamma illa: skriker något till dem från ett annat rum Hämtar du hjälp, till exempel genom att ringa någon eller hämta en granne Försöker du stoppa din pappa från att göra din mamma illa genom att gå emellan, dra isär eller skydda din mamma? 27

28 Resultaten av 90 risk-/skyddsintervjuer på BUP Gamlestaden Höga nivåer av våld från både mamma och pappa (tabell 3, s. 19, Psykologexamensuppsats av Carl Nilsson & Jonas Bretan, Göteborgs universitet, 2014) Våra våldsutsatta patienter träffar sällan eller aldrig sin pappa och är nöjda med det (Psykologexamensuppsats av Maria Davidsson, Göteborgs universitet, 2015). Det våld barn rapporterar från mamma ligger närmare i tiden (MD). Barns nöjdhet med umgänge och boendeförälder samvarierar med barnens rapportering om våldutsatthet (MD).

29 Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie ). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 5). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 6). 29

30

31 TF-KBT fortsatt sessioner á 90 minuter Fungerar för barn 3 år och äldre Föräldrar (icke- våldsutövande) är delaktiga i behandlingen Fokus är färdighetsträning och traumabearbetning Kreativ och flexibel modell Fungerar även för barn med komplexa trauman 31

32 P-R-A-C -T-I-C-E Psychoeducation and parenting skills Relaxation Affect modulation Cognitive coping and processing Trauma narrative In vivo mastery of trauma reminders Conjoint child-parent sessions Enhancing future safety and development 32