6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT"

Transkript

1 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga våld och att ingripa mot våld är en angelägenhet för hela samhället. Alla som kommer i kontakt med barn och vuxna, som lever med våld i vardagen måste våga ta ställning mot våldet och ingripa till skydd och stöd för de utsatta Uppmärksamma barns behov och reaktioner Detta avsnitt vänder sig särskilt till dig som i ditt arbete möter barn till kvinnor som utsätts för våld från en närstående man, men även de som möter kvinnor som utsätts för våld och som har barn. Att uppmärksamma barnen är en viktig och grannlaga uppgift för den som arbetar hos myndigheter som socialtjänsten, sjukvården, polisen, barnavårdscentraler, förskola och skola eller i frivilligorganisationer som kvinnojouren. Begrepp Den som utsätter kvinnan för våld kan vara biologisk pappa, styvpappa eller en man utan relation till barnet. Vi använder, för enkelhetens skull, i detta avsnittet begreppet pappa, fast mannens relation till barnets kan variera. Barns grundläggande behov.. Barn har olika grundläggande behov som måste bli tillgodosedda om barnet ska må väl och kunna utvecklas som individ i en gynnsam riktning. Barn behöver omvårdnad och skydd. De behöver bli bemötta med kärlek och respekt. Barn behöver stabilitet och trygghet och uppleva ett positivt samspel mellan medlemmarna i familjen. Barn behöver få ge uttryck för olika slags känslor och upplevelser och bli bekräftade för dessa i första hand från föräldrarna. Barn behöver känna samhörighet med föräldrarna och ha ett varaktigt förhållande till dem. Barn behöver bli sedda..blir inte tillgodosedda I familjer där våld och misshandel tillhör vardagen blir barnen till stora delar eller helt och hållet berövade möjligheten att få sina behov tillgodosedda. Föräldrarna är upptagna av sina inbördes relationer och har inte tid eller kraft över för barnen. Detta gäller ofta även i perioder när det råder stiltje mellan föräldrarna. Vad barn blir utsatta för Barn till kvinnor som utsätts för våld blir i princip alltid påverkade av våld mellan vuxna. En tidigare föreställning har varit att barn inte alltid visste om vad som skedde och därför inte tog skada. Den aktuella nationella och internationella forskningen visar entydigt att i det närmaste alla barn till våldsutsatta kvinnor har hört eller bevittnat våldet. Flera studier visar att det innebär en stark vanmakt att även på avstånd se på det som händer och inte kunna förhindra. Att bevittna våld är att betrakta som ett psykisk misshandel enligt betänkandet från kommittén mot barnmisshandel (SOU 2001:72).

2 - Barn kan vara i samma rum som de vuxna och bevittna våldet. Ibland försöka ingripa för att skydda. "Mamma skrek när han slog och jag försökte ställa mig emellan. Han sa att om jag någonsin mer försökt blanda mig i eller pratade med någon om det här, skulle han döda mig". - Barn kan från ett annat rum höra hur misshandeln pågår. De kan ha blivit utkörda ur rummet eller vakna på grund av oljud. "När jag vaknade upp på natten var det alltid oväsen. Jag hörde mamma gråta och ibland hur pappa slog henne." - Barn kan uppleva våldet i efterhand. Genom att det ser mammans skador till följd av våldet. "När hon kom ner för trappan på morgonen hade hon ett stort blåmärke och hon hade verkligen ont. Jag blev så orolig och frågade henne hela tiden vad som hänt och hur det var med henne." Det finns ett samband mellan våld mot kvinnor och våld mot barn. Enligt S Janssons undersökning (SOU 2001:18) av svenska barn är risken förhöjd för att barn som lever med en misshandlad mamma också ska bli utsatta för våld. I en annan undersökning av svenska studenter (Fäldt, 2000) talar resultaten också för ett samband mellan kroppslig bestraffning av barn och familjevåld. I de familjer där kroppslig bestraffning mot barn förekommit hade det i 47 procent också förekommit familjevåld. Flera internationella visar liknande resultat. Det är viktigt att vara medveten om att fysisk misshandel mot barn i dessa familjer, kan också utövas av modern. Sexuella övergrepp mot barn kan också förekomma där våld utövas mot kvinnan. Det finns inte, enligt forskningen, ett säkert samband mellan våld mot en kvinna och sexuella övergrepp mot barn. Barnens reaktioner Många barn har försökt att på olika sätt få ett slut på våldet i familjen. Kanske har barnet försökt medla mellan föräldrarna eller försökt att gå emellan när misshandeln pågått och då riskerat att själv bli misshandlat. Det är vanligt att barn i familjer, där det förekommer våld och hot, lägger ansvaret och skulden på sig själv. Genom att bli snällare, tystare, aldrig vara i vägen, vara mer hjälpsam hoppas barnet få slut på våldet. En del barn kan tvärtom försöka avleda genom att själva bli bråkiga. Vissa barn väntar i det tysta på att bli så pass stora att de kan klara sig själva och flytta hemifrån. Andra barn har allvarliga tankar på självmord. Många barn lever med en ständig rädsla för att pappan en dag kommer att slå ihjäl mamman. Rädslan kan också handla om att behöva ta ställning för någon av föräldrarna. Barnet har känslor gentemot båda föräldrarna. Det kan finnas ilska eller hat mot pappan för att han misshandlar mamman. Samtidigt kan det finnas besvikelse på eller ilska mot mamman för hon inte gör något åt situationen. Parallellt med dess negativa känslor kan barnet ha varma känslor för båda föräldrarna, tycka synd om dem och känna stor oro för dem. Symtom och beteende hos barnet Barn som utsätts för traumatiska upplevelser och som inte får sina grundläggande behov tillgodosedda reagerar på olika sätt beroende på ålder, personlighet och andra omständigheter. Psykosomatiska reaktioner som återkommande huvudvärk, magont och illamående,

3 sömnrubbningar, koncentrationssvårigheter och sängvätning kan vara ett tecken på våld i familjen men det kan också bero på andra traumatiska upplevelser eller exempelvis på missbruk, psykisk sjukdom eller stora ekonomiska och sociala problem i familjen. Särskilt hos små barn kan man märka att den normala utvecklingen avstannar eller går tillbaka. Sådant som barnet tidigare kunde, som att klä på sig, äta själv eller gå på toaletten, kan det inte längre. Vissa barn kan bli mer tillbakadragna och skygga, andra kan bli utagerande och aggressiva. Andra barn kan reagera med att bli överdrivet duktiga på att ta hand om sig själv. Hos skolbarnen kan problemen visa sig tydligt genom stor frånvaro i skolan. Barnet känner att det måste stanna hemma för att övervaka situationen i hemmet. Kanske måste barnet ta hand om hushållet eller småsyskonen för att vardagen överhuvudtaget ska fungera. När dessa barn är i skolan är de ofta tillbakadragna och har svårt att koncentrera sig. En motsatt reaktion kan vara att fly in i skolarbetet för att slippa ifrån verkligheten Att förhålla sig till barnen Vad gör du om du misstänker att ett barn lever i en familj där det förekommer hot och misshandel? Tänk på att du kan vara den första person som har frågat saker om familjen. Försök se till att du själv eller någon annan skapar en relation med barnet. Närma dig barnet på ett lugnt men engagerat sätt. Visa att du uppmärksammar och bryr dig om barnet. Får du gensvar från barnet kan du så småningom närma dig med allmänna frågor som rör familjen. Utsatta barn blir hjälpta av att vuxna lyssnar och bekräftar dem. De mår bra av att någon utomstående reagerar på deras situation, blir någon för barnet att tala med. Barn behöver höra att det är de vuxna/föräldrarna som bär ansvaret för bråken och våldet och att barnet inte har någon skuld i detta. Det är viktigt att vuxna som har kontakt med barnet visar att de bryr sig om barnet. Det är samtidigt viktigt att vuxna visar barnet att man hanterar situation, inte blir för upprörd över det man fått del av. Om anmälningsskyldighet till socialnämnden När man får kunskap om att det förekommer våld i en familj ska en anmälan göras till socialnämnden. Som nämnts är risken stor för att barn kommer till skada, även om barnet inte utsätts för direkt våld. I betänkandet SOU 2001:72 har barn som lever med våld i familjen beskrivits som en av form av skadlig behandling av barn. Under avsnittet Definition av barnmisshandel skriver man: Vissa skadliga expositioner skall också ses som en psykisk misshandel, t ex att barnet tvingas bevittna (se och höra) våld i sin närmiljö eller leva i en miljö där våld eller hot om våld förekommer ofta.

4 Anmälningsplikt -14 kap 1 SoL "Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör ban och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldig gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område Tala med barnet Förutom stödjande samtal med kvinnan är det viktigt att också barnet eller barnen var för sig ges möjlighet att få stödsamtal. Låt barnet berätta sin historia, hjälp dem att sätta ord på det som hänt och känslorna kring händelsen. Prata med barnet tillsammans med modern - i första skedet. För att barnet ska våga berätta bör man eftersträva att modern eller någon annan i familjen ger barnet sin tillåtelse till detta. För vissa barn är en närvarande föräldrars ett hinder för samtalet. Vuxna som inte orkar se att barnen varit rädda och tagit skada. Det är angeläget att försöka, utan andras närvaro, samtala med barnet. Barn kan ha svårt för att uttrycka hur det känner. Det kanske inte vågar av rädsla eller lojalitet med föräldrarna. Det är ofta till stöd för barnet, att man som professionell berättar att man har erfarenhet av att ha träffa andra barn i liknande situation. Fördöm inte föräldrarna Barnet behöver erfara att det finns vuxna som inte accepterar våld. Det är viktigt att barnet förstår att det är våldshandlingarna som inte accepteras, men att det inte är föräldrarna som personer som fördöms. Gör föräldrarna medvetna om hur barnet känner Modern förstår ibland att barnet far illa i familjen, men är kanske inte medveten om barnets behov av att prata om detta och om de dubbla känslor som barnet kan ha. Det finns också mödrar som har svårt att leva sig in i konsekvenserna för barnet. Det är viktigt att mamman blir medveten om på vilket sätt våldet påverkar barnet och hur just hennes barn känner det. De flesta barn vill att mamman ska veta hur de känner och tänker, men de vågar inte säga något av sig själva. Det kan kännas tryggt och positivt för barnet att ha en utomstående med som språkrör eller stöd i ett samtal mellan barnet och mamman. Samma stöd bör barnet ha vid ett annat tillfälle i samtal med pappan. 6.2 Socialtjänstens ansvar för barnen Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn som behöver det, får samhällets skydd, stöd och hjälp. För socialtjänstens personal, som kommer i kontakt med misshandlade kvinnor bör det var lika naturligt att göra en bedömning av varje enskilt barns situation som att utreda vilka hjälp- och stödbehov mamman har. Detta gäller oavsett om kvinnan väljer att flytta från mannen eller ej.

5 6.2.1 Bedömning och utredning Om modern misshandlas finns stora risker för att barnen skadas allvarligt även om de själva inte utsätts för våld. När kvinnan kommer i kontakt med myndigheten bör personalen fråga om barnet också blivit utsatt för våld. Om barnet visar tecken på att ha blivit slaget skall medicinsk undersökning ske, lämpligen på barnkliniken. Socialtjänsten bör ge kliniken ett uppdrag att utreda uppenbara eller misstänkta skador. Barnets alla skador och upplevelser ska dokumenteras noga. Socialtjänsten kan också få kännedom om att barn far illa genom anmälan från allmänheten eller från andra myndigheter som exempelvis polis, sjukvård, barnomsorg och skola. Så snart något kommer till socialnämndens kännedom som kan föranleda åtgärd från nämndens sida ska en utredning inledas. Innan nämnden tar ställning till eventuell åtgärd görs en första bedömning i ärendet utifrån barnets situation. Detta innebär att man tar reda på mer fakta i ärendet än vad anmälan innehåller. Utredningen ska enligt lagen bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för "skada eller olägenhet". Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom fyra månader. Det är viktigt att vara tydlig gentemot barnet i samband med en utredning. Barnet får inte försättas i en situation där det ska föra familjens talan. Barnkonventionens och socialtjänstlagens bestämmelser om barnets rätt att uttrycka sin mening i frågor som rör det personligen, måste följas. Socialtjänsten ska göra sig en bild av barnets situation och behov utan att försätta barnet i svåra valsituationer Socialtjänstens insatser för barn Det är viktigt att skapa förtroende hos modern för utredningar och insatser, som rör barnen och att man som personal är medveten om och förstår hennes oro för att barnen ska omhändertas. Hon måste få veta att en utredning om barnens situation syftar till att förbättra förhållandet för såväl henne som för barnen. Kvinnan kan få stöd och hjälp i sitt förhållningssätt gentemot barnen och barnen i sin tur kan få hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Kvinnans resurser att skydda barnen och sig själv kan behöva stärkas. Kontakten med socialtjänsten innebär i första hand ett erbjudande om hjälp. Det är viktigt att båda föräldrarna blir medvetna om barnens utsatthet och behov av hjälp och förstår vilken fara barnen befinner sig i, när mamman misshandlas. Det är också nödvändigt att förmedla kunskap om hur de bäst hjälper sina barn. Personal som möter misshandlade kvinnor och deras barn behöver tillgång till olika metoder och resurser beroende på barnens upplevelser, ålder och mognad. En insats för barn som beskrivits som mycket framgångsrik, är gruppbehandling för barn som bevittnat våld mot mamman (Socialstyrelsen 2002). Både barn och dess föräldrar blir bäst hjälpta av insatser som väger in hela familjens behov och möjligheter. Utan att på något sätt ta ansvaret för våldet från den man som misshandlar måste socialtjänsten ha en helhetssyn på mäns våld mot kvinnor i nära relationer, särskilt med hänsyn till barnen och deras framtid. Insatser i en akut situation och långsiktiga alternativ Erbjud skydd åt kvinnan och barnen. Mannen kan om han är vårdnadshavare kräva att få veta barnets adress. Accepterar han inte ett besked om att kvinnan och barnen befinner sig

6 i trygghet och samtycker till att adressen inte lämnas till honom, så kan man med stöd av sekretesslagen vägra lämna ut adressen med hänsyn till att barnet lider betydande men om adressen röjs. Enligt 7 kap i sekretesslagen kan barnets adress hemlighållas för fadern, om den som har hand om barnet löper risk för att misshandlas av honom. Om kvinnan tackar nej till skyddat boende och man bedömer att det finns risk för att våldet fortsätter, ska barnet inte vara kvar i hemmet och lämnas ensam med föräldrarna. Om modern väljer att stanna hos mannen och inte kan skydda barnet bör barnet placeras någon annanstans, helst i samförstånd med modern i enlighet med socialtjänstlagen. Hjälp åt alla familjemedlemmar samtidigt! Barnet har i de allra flesta fall känslor för båda föräldrarna. Det är viktigt att barnet försäkras om att alla i familjen blir erbjudna stöd och hjälp. Tala med barnen! Förutom stödjande samtal med kvinnan är det viktigt att också barnet eller barnen var för sig ges möjlighet att få stödsamtal. Låt barnet berätta sin historia, hjälp dem att sätta ord på det som hänt och känslorna kring händelsen! Tala om för barnet att du vet att det förekommit våld, lyssna på barnet och bekräfta dess känslor och upplevelser. Prata med barnet tillsammans med modern- i första skedet. För att barnet ska våga berätta bör man eftersträva att modern, eller någon annan i familjen, ger barnet sin tillåtelse till detta. Barnet kan ha svårt för att uttrycka hur det känner. Det kanske inte vågar av rädsla eller lojalitet med föräldrarna. För många barn är det viktigt att även få prata i enrum om sina upplevelser Barn kan bli hjälpta av att man som professionell berättar att man har erfarenhet av att ha träffa barn i liknande situation. Barn behöver också information. I flera undersökningar av barn som bevittnat våld har det framkommit att de känt sig utestängda och saknade information. När misshandeln pågick har det inte förts öppna samtal om vad som hände. När våldet avslöjas blir det viktigt att bryta ett sådant mönster och ge barn, med hänsyn till deras ålder, information om planer och beslut. Använd nätverk. En metod att hjälpa barnen är att använda sig av barnets egna relationer och nätverk. Förutom föräldrarna kan det finnas släktingar och vänner, som barnet har förtroende för, liksom personal på förskola eller skola. Nätverksträff med vuxna som vet om och bryr sig om barnets situation kan vara ett bra sätt att stödja barnet. Bistånd i form av kontaktfamilj/person. När det finns risk för att kvinnan kan bli utsatt för våld, hot eller trakasserier i samband med att mannen träffar barnet, kan en kontaktperson utses som medverkar vid umgänget. Kontaktperson kan hämta och lämna barnet. Är barnet oroligt inför att träffa pappa, men ändå vill träffa honom och det bedöms som lämpligt, kan en kontaktperson medverka under hela umgänget. En kontaktfamilj/person kan också användas som stöd för modern och barnet efter en separation. Detta stöd kan utformas på många olika sätt. 6.3 Barnens situation i vårdnadskonflikter Om föräldrar som har separerat är oense om barnet kan de vända sig till ansvariga för familjerätt på socialförvaltningen för samarbetssamtal. Därigenom kan föräldrarna få hjälp att lösa frågor kring vårdnad, boende och umgänge. En viktig del i samarbetssamtalen är att sätta barnets behov i centrum. Detta innebär att se på situationen med barnets ögon och försöka sätta sig in i vad barnet känner och har för behov.

7 6 kap 2 a föräldrabalken Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid avgörande enligt detta kapitel av alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömning av vad som är bäst för barnet skall detta fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa skall beaktas. En förälder som blivit misshandlad kan själv ta kontakt med familjerätten och få hjälp att diskutera om samarbetssamtal kan vara olämpligt i en situation, där kvinnan blivit hotad eller misshandlad av mannen. I sådana fall kan föräldrarna erbjudas enskilda samtal istället för gemensamma. I vissa fall är det realistiskt att avvakta med samarbetssamtal. Kvinnan skall aldrig pressas till detta, utan måste förstå att det är frivilligt för henne och att hon ibland måste vara försiktig. Går vårdnadskonflikter inte att lösa genom samarbetssamtal kan en förälder väcka talan i tingsrätten. Tingsrätten kan besluta att socialnämnden skall göra en utredning i vårdnads- och umgängesfrågan. Barnets bästa skall då komma i första rummet. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. I de alldra flesta fall talar därför utredaren enskilt med barnet för att försöka förstå vilken lösning som är bäst för barnet. Domstolen kan besluta att en förälder skall ha enskild vårdnad och att den andra föräldern skall ha umgängesrätt. Domstolen kan också besluta att båda föräldrarna skall vara vårdnadshavare, dvs. ha gemensam vårdnad om barnet samt om vem av föräldrarna barnet ska bo med och hur umgänget med den andra föräldern ska utformas. Har en förälder hotat, trakasserat eller misshandlat den andra, så kan detta vara faktorer som talar mot att domstolen beslutar om gemensam vårdnad. Domstolen kan också besluta om att en kontaktperson skall medverka vid umgänget. 6.4 Barnavårdscentralen BVC möter alla barn i åldern 0-7 år och deras föräldrar. BVC-personalen har ett ansvar för att uppmärksamma tecken på våld i familjen. När ett barn är nyfött är besöken på BVC frekventa. BVC-sjuksköterskan lär därför känna familjerna väl och är ofta den som utsatta kvinnor vänder sig till då hon eller barnen blivit utsatta för våld. BVC-personal måste vara uppmärksamma på små signaler, som kan vara återkommande besök utan egentlig orsak, utdragna besök som tyder på behov av att prata samt fysiska eller psykiska symptom. Det är mycket viktigt att BVC-personal vågar ställa frågor och visar att man kan ta sig tid att ta emot svaren, vara tillgänglig samt informera kvinnan tidigt om vem, som kan hjälpa henne vidare. Inom BVC finns barnpsykolog som kan hjälpa till med bedömning av de små barnens utveckling och ge modern stöd i hur hon bemöter och hjälper barnet genom sina upplevelser.

8 Det är viktigt att stödja modern i hennes föräldraroll. 6.5 Förskolan Misstanken om att våld förekommer i familjen kan uppstå på olika sätt. Barnet kan berätta eller på annat sätt förmedla vad som hänt hemma. Man kan se märken eller sår på barnet eller mamman som gör att man fattar misstanke. När misstanken att barn far illa uppstår, är det viktigt att man vet vad man ska göra och att man får stöd av arbetsledning och arbetskamrater. Vad gör man? Om du är osäker på att din misstanke verkligen är befogad, rådgör med arbetskamrater, arbetsledning och eventuellt psykolog. Du kan också ha rådgörande samtal med socialtjänsten utan att röja barnets identitet. Det är socialtjänstens ansvar att göra en utredning om barnets och familjens förhållanden. För att göra en anmälan till socialtjänsten behöver du inte vara säker på att misshandel föreligger. Se till att barnet får stöd i gruppen. Någon i personalgruppen bör följa och observera barnet. Vara med i barnets lekar och vara uppmärksam på barnets signaler. Dokumentera allt som verkar viktigt. Undersök möjligheten om barnet kan få en extra resurspersonal. Överväg om det finns behov av att konsultera psykolog, specialpedagog eller dyl. I kontakten med föräldrarna bör man se till att få vissa juridiska klargöranden. Vem har vårdnaden om barnet, vem får hämta och lämna barnet? Det är viktigt att dokumentera. Som personal kan man bli kallas som vittne vid en rättegång. Det är viktigt att vara säker på vad man sett och hört. Som personal kan man bli pressad i dessa situationer och bör ges möjlighet att få handledning för egen del. Se vidare under avsnitt särskilt om anmälningsskyldighet till socialnämnden. I 14 kap 1 SoL finns en tydlig anvisning. Myndigheter- och anställda hos myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd.

9 6.6 Skolan Vid klara indikationer på familjevåld Om barnet berättar för dig eller du på annat sätt får veta att någon i hemmet blir slagen, är du skyldig att anmäla detta till socialtjänsten enligt SoL 14 kap 1. Samråd gärna med arbetsledare, skolans elevvårdspersonal/resursteam. Du kan självklart alltid ringa socialtjänsten direkt. Om barnet kan ha blivit fysiskt misshandlat bör skolsköterska göra en första undersökning av eleven och dokumentera eventuella skador/märken. I kontakt med barnet: tänk på att barnet sannolikt också har varma känslor för en misshandlande pappa. Det är viktigt att betona att handlingen att misshandla är orätt, samt att det är de vuxnas ansvar att se till att misshandeln upphör. I kontakt med föräldrarna: Ibland kan båda föräldrar informeras om att man känner en oro, ibland bara mamman. Det finns situationer när ingen av föräldrarna bör informeras i förväg om att en anmälan gjorts. Tillvägagångssättet, hur information bör lämnas, görs lämpligen upp i samarbete med socialtjänsten. Ibland är det bra att personal från skola och socialtjänst tillsammans informerar föräldrarna om att en anmälan gjorts till socialtjänsten. Det är viktigt att skolpersonal svarar på föräldrarnas frågor och orkar ta deras eventuella reaktioner. Som skolpersonal får du stöd i att det varit din skyldighet att anmäla, om du har socialförvaltningens personal närvarande. Föräldrar får direkt information om vad som sker när en anmälan är gjord. Vid misstanke om att ett skolbarn far illa på grund av familjevåld. Som tidigare nämnts kan barn som upplever våld i hemmet reagera på flera sätt. Att leva under hot om våld skapar stress hos barnet. Barn kan reagera mycket olika. En del barn blir tystlåtna och tillbakadragna, en del barn blir utagerande på olika sätt. Ofta försvåras barnets inlärning av stress. Om barnet har flera lärare, sammanställ er bild av hur barnet mår och fungerar i skolan. Att föra enkla minnesanteckningar underlättar möjligheten att få en helhetsbild och är viktiga vid en anmälan. Om du känner dig osäker på hur du bör agera, samråd med elevvård/resursteam eller med din arbetsledare. Du kan också konsultera socialtjänsten, utan att nämna barnets namn. Informera föräldrarna om hur ni uppfattar att deras barn mår och fungerar i skolan. Du bör därefter fråga om de känner igen din beskrivning av hur barnet har det och be dom berätta ur de uppfattar barnets situation. Socialtjänsten erbjuder ofta föräldrar stöd på frivillig väg. Din roll kan vara att föreslå en kontakt. Ni kan t ex komma överens om att bjuda in socialsekreteraren till ett möte, för att informera om vilken hjälp de kan erbjuda. Glöm inte att det är socialtjänstens ansvar att göra en utredning om barnets och familjens förhållanden. För att göra en anmälan till socialtjänsten behöver du inte vara säker på att misshandel föreligger.

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 1 UPPLÄGG 1. Att förstå barns upplevelser av våld 2. Våldets konsekvenser för barnen 3. Barnmisshandel? 4. Separation hur blir det

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2016-2017 Tallbackens förskola Knivsta kommun Reviderad ht-2016 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Förskolans uppdrag Skollagen (2010) 8 kap

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Utbildning BHV juridik

Utbildning BHV juridik Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa!

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa! Föräldra- och elevfolder 2015/16 Kränkande behandling/mobbning går att stoppa! Även om du inte tycker att ämnet berör dig just nu, ber vi dig läsa och spara foldern. Vi på Mariehällsskolan arbetar aktivt

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Utred de apatiska barnens situation - svar på remiss från kommunstyrelsen. Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Utred de apatiska barnens situation - svar på remiss från kommunstyrelsen. Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande. Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-01-26 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Utred de apatiska barnens situation

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15 REMISSVAR 2015-10-21 Dnr 3.9:0508/15 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtyck (SOU 2015:55) Inledning Barnombudsmannen välkomnar

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen 1 Likabehandlingsplan för förskolan 2013-08-05 Mål och vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Vi ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan DÅ BÅRN OCH UNGDOMÅR MISSTÅ NKS FÅRÅ ILLÅ VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Handlingsplan fö r samverkan DÅ BÅRN OCH UNGDOMÅR MISSTÅ NKS FÅRÅ ILLÅ VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan fö r samverkan DÅ BÅRN OCH UNGDOMÅR MISSTÅ NKS FÅRÅ ILLÅ VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015/2016 1 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Samverkan... 4 Syfte... 4 Anmälan/ny formulering

Läs mer