Våld i barnavårdsutredningar Att utreda olika TINA MATTSSON SOCIALHÖGSKOLAN LUNDS UNIVERSITET

Transkript

1 Våld i barnavårdsutredningar Att utreda olika TINA MATTSSON SOCIALHÖGSKOLAN LUNDS UNIVERSITET TINA.MATTSSON@SOCH.LU.SE

2 Våld i barnavårdsutredningar Att utreda våld olika och lika Utredare kan förhålla sig på olika sätt till om och hur våld ska och kan utredas Trots olikheter, liknande förståelser av våld i nära relationer Hur kan detta förstås

3 Kvalitativ studie av barnavårdsutredningsarbete Två utredningsenheter Karinstad 15 skriftliga utredningar (0-12 år) 1 LVU, 14 SoL» 10 våld mot barn» 3 våld mot förälder» 2 våld mot förälder och barn Intervjuer individuellt: 5 utredare + 1 enhetschef Lenestad 15 skriftliga utredningar (0-12 år) 3 LVU, 12 SoL» 8 våld mot barn,» 2 våld mot förälder» 5 våld mot förälder och barn Intervjuer individuellt och i grupp: 9 utredare + 2 utredare mottagsenhet Organisation och arbetssätt Integrerad Pararbete Organisation och arbetssätt Specialiserad Par- och teamarbete Kunskapssatsning om våld i nära relationer

4 Att utreda olika Våld endast i sammanfattning av anmälan Våld återkommer i utredningen Beskrivningar av våld baseras på uppgifter i anmäl Konkreta beskrivningar av våld saknas Konkreta beskrivningar av våld finns som helhet Karinstad Lenestad När våldet inte synliggjordes: - Barnet och föräldrar berättar men ej om våld - Våldet en icke-fråga - Barnets situation i förhållande till våld oklar - Bedömning av våldsutsatthet och insats svår När våldet synliggjordes: - Våld utredningens nav - Tydliga frågeställningar skapar tydlighet i utredning - Barn och föräldrar kan berätta om våld - Det går att göra bedömningar

5 Hur kan det se ut? Karinstad I anmälan beskrivs vad läraren berättat: Läraren frågade om hennes pappa hade slagit henne tidigare, Ja svarade B. och visade slag med öppen hand. När gör han det? frågade läraren. B svarade: När jag gör någonting dumt Lenestad Barnet berättar: att hon regelbundet utsätts för våld av modern. Våldet sker både med och utan tillhyggen och riktas mot huvud och överarmar. (L2) Barnet berättar: Ingen av föräldrarna har slagit honom. Hans bror har däremot slagit honom så att det gör ont. Syskonen slåss ibland men modern stoppar dem då. Hon tar inte i hårt utan ställer sig bara i vägen för dem (L10) Barnet berättar: Fadern försökte kasta ut modern genom fönstret. När B. kom i närheten slog fadern till henne så hon for iväg och slog i armen (L3)

6 Frågeställningar ger fokus Frågeställning från Karinstad Hur mår och utvecklas B? Är modern i behov av stöd för att kunna tillgodose B:s grundläggande behov? Vilka stödåtgärder kan socialtjänsten erbjuda modern för att hjälpa henne till en självständig tillvaro med gott mående? (K3) Frågeställning från Lenestad Är B utsatt för våld i hemmet? Är våldet av den art att en placering utanför hemmet är nödvändig eller kan insatser erbjudas på hemmaplan? (L1) Hur mår B? Hur kan hans vårdnadshavare tillgodose hans behov av skydd? Hur påverkar familjens situation honom? Är B eller hans familj i behov av insatser via socialtjänsten? (L10)

7 Olikheter i om våld uppmärksammas - Likheter i hur våld beskrivs och förstås Fokus fysisk (och psykiskt) våld Situationsrelaterat och förändringsbart Kvinnor och barn utsatta, kvinnor våldsutövare och män osynliga våldsutövare Män förhållandevis osynliga. Och när de synliggjordes: Bra föräldrar trots våld Kvinnor dåliga föräldrar om de stannar i våldet

8 Varför blir det olika? Varför blir det lika? Olika logiker Karinstad Barnets behov Relationsfokus Polisen utreder våld Saknade utbildning om våld Få lärandemiljöer Lenestad Våld Utredningsfokus Vi utreder våld Hade utbildning om våld Många lärandemiljöer

9 Sammanfattande poänger Utreda och bedöma barns våldsutsatthet är möjligt Direktiv och lagstiftning räcker inte - Kunskap krävs Kunskap om könsmaktsstrukturer och komplex individnivå är viktigt Aktiv lärandemiljö är viktigt

10