Språkstörningar hos vuxna

Transkript

1 Språkstörningar hos vuxna Per Östberg Enheten för logopedi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Namn Efternamn 1

2 Språkets sociala funktion (Clark, 1992) Deltagare Alltid två eller fler personer med; talare, lyssnare, åhörare; även fler roller, t.ex. student och lärare Sociala processer Språk används för att göra något socialt (skvallra, lösa problem, utbilda och lära osv.) Gemensam handling Språkbrukare skapar gemensamma aktiviteter: talar och lyssnar tillsammans, i samverkan med varandra Namn Efternamn 2

3 Språkförmågan bygger på samverkande hjärnområden Hickok & Poeppel (2007) Namn Efternamn 3

4 Språkstörningar hos vuxna Psykisk funktionsnedsättning (t.ex. Downs syndrom) Förvärvade språkstörningar Stroke Traumatisk hjärnskada Demenssjukdomar Afasi Högerhemisfärskada Namn Efternamn 4

5 Hur vanligt är det i Sverige? Psykisk funktionsnedsättning: ca 2% av befolkningen (Sonnander, 2005) Traumatisk hjärnskada: ca 5000 fall årligen (Andersson et al., 2003) Stroke: ca insjuknar årligen (Riks-Stroke, 2012) 80% är över 65 år dvs är under 65 år En tredjedel har afasi i akutskedet (Laska et al., 2001) 43% har fortfarande afasi efter 18 månader (Laska et al., 2001) 20% uppger talsvårigheter efter tre månader (Riks-Stroke, 2012) 55% av dessa hade haft kontakt med logoped för bedömning eller behandling (Riks- Stroke, 2012) Stor variation mellan landstingen: från 35% i Västerbotten till 69% i Östergötland Demens: ca personer insjuknar årligen (Marcusson et al., 2011) Namn Efternamn 5

6 Bedömning av afasi Funktion: kan bedömas tillförlitligt Standardiserade afasibatterier och fördjupade test av specifika språkförmågor (t.ex. benämning) Aktivitet & delaktighet: finns + under utveckling ANELT (Blomert et al., 1994; Ruiter et al., 2011) Assessment for Living with Aphasia (ALA; Simmons- Mackie et al., 2014) Omgivnings- och personfaktorer: under utveckling Bedöma kommunikationspartners förmåga att ge stöd i samtal (Kagan et al., 2004; Jakobsson, 2011) Framtida utveckling: samma instrument i ekvivalenta språkversioner, flerspråkighet Namn Efternamn 6

7 Intervention: afasi efter stroke (Brady et al., 2012) Logopedisk intervention bättre än ingen intervention? Signifikant bättre funktionell kommunikation, språkförståelse och uttrycksförmåga med logopedisk intervention Logopedisk intervention bättre än socialt stöd och stimulans? Oklart evidensläge största studien visade ingen klar skillnad i funktionell kommunikation Är vissa typer av logopedisk intervention effektivare än andra? Intensiv behandling (7-20 timmar per vecka) effektivare än lågintensiv (signifikant bättre funktionell kommunikation, skrivförmåga, afasins svårighetsgrad) Men: Fler bortfall bland intensivbehandlade Namn Efternamn 7

8 Kommunikationspartnerträning (Simmons-Mackie et al., 2010) 31 utvärderade studier Drygt hälften undersökte träning av både personen med afasi och en kommunikationspartner; knappt hälften enbart kommunikationspartner The results of this systematic review indicate that a skilled communication partner is able to facilitate and support the communication of people with aphasia and should be considered as a method of providing environmental support and communication access Namn Efternamn 8

9 Logopedi och demenssjukdom Bedömning: kroppsstruktur och funktion t.ex. samband mellan språkliga funktionsprofiler och neuropatologiska undertyper av frontotemporala demenser (Rademakers et al., 2012); atypiska former av Alzheimer (logopen progressiv afasi) Aktivitet och delaktighet: Memory wallets (Bourgeois, 1990, 1992, 1993) 30 bilder och meningar om: Bekanta personer Platser Händelser Gav förbättrad kommunikation med ingen eller begränsad systematisk träning Viss interventionseffekt kvarstod upp till 30 månader utan ytterligare träning Inga minnesmappar tappades bort under studien Risk för negativ inverkan om närstående använde hjälpmedlet för att kontrollera användarens försämrade förmågor Omgivning: Samtalsbaserad intervention dialogcoaching (Steiner, 2010) Namn Efternamn 9

10 Framtida utveckling Bättre screeningmetoder Fler ekvivalenta språkversioner av bedömningsinstrument Högre power i interventionsstudier Samtalsbaserad intervention Logopedisk intervention och neurofarmakologi, neurostimulering? Mer tillämpning inom kognitivt-kommunikativa störningar, t.ex. demenssjukdom Prevention av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)? Namn Efternamn 10