Sydöstra sjukvårdsregionen
|
|
- Robert Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius, Cecilia Hagelin
2 Förkortningar SÖS Sydöstra sjukvårdsregionen RÖ Region Östergötland RJL Region Jönköpings län LKL Landstinget Kalmar Län
3 Stroke rehabilitering Funktionsproblem som består livet ut På individnivå stor variation av problem och storlek av problem (jämfört med prioriterade åtgärder, kräver individanpassning) Varierande behov över tid Interprofessionell, målinriktad rehabilitering genom hela vårdkedjan
4 Vårdkedjan - rehabilitering Akut fas Tidig fas Inneliggande Hemrehabilitering Dagvård/öppenvård Primärvård/närsjukvård/kommunal rehab Sen fas Inneliggande Dagvård/öppenvård Primärvård/närsjukvård/kommunal rehab Rehabilitering utanför sjukvårdens uppdrag, t ex individanpassad friskvård
5 Akut fas Direktinläggning och vård på strokeenhet till personer med stroke Stroke enheter finns i SÖS GAP: RÖ, RJL och KLK: Se över definition och kriterier för strokeenhet och vad som ska ingå Alla patienter kommer inte till strokeenhet RJL: Under senaste somrarna har inte strokeenheten fungerat
6 Tidig fas - inneliggande Teambaserad rehabilitering i sluten vård till personer med måttlig till svår stroke som har stort kvarvarande rehabiliteringsbehov samt kvarstående omvårdnadsbehov, direkt efter vård på strokeenhet Tillgång finns i SÖS GAP: Behov av fler platser i RÖ, RJL och LKL RJL GAP inom geriatrisk rehabilitering RÖ GAP för personer med måttlig stroke LKL GAP för antal platser
7 Tidig fas - hemrehabilitering Tidig understödd utskrivning från sjukhus till hemmet, med fortsatt koordinerad rehabilitering från strokeenheten, till personer med lindrig till måttlig stroke Hemrehabilitering finns i RÖ och RJL, vissa kommuner har även hemrehabiliteringsteam som utgår från kommunen GAP: Finns inte i LKL. SÖS - Hur organisationen följer rekommendationerna kring strokevård hemrehabilitering och team. - Organiserat från strokeenhet/kommun - Tillgång till strokeläkare i teamet
8 Tidig fas - hemrehabilitering Hälso- och sjukvården bör erbjuda ADL-träning i hemmet efter utskrivning, till personer med nedsatt ADL-förmåga efter stroke. GAP: RÖ, RJL och KLK där hemrehabiliteringsteam inte finns
9 Tidig fas inneliggande, dagvård och hemsjukvård Finns i SÖS för de patienter som får tillgång till rehabiliteringsklinik Uppgiftsspecifik träning till personer med nedsatt motorik, gångförmåga eller ADL-förmåga efter stroke Spegelterapi till personer som har nedsatt motorik i arm och hand, måttlig till uttalad, efter stroke. GAP: Där hemrehabiliteringsteam inte finns och för de personer som inte får tillgång till rehabiliteringsklinik Intensiv språklig träning (minst 4 timmar i veckan) till personer som har afasi efter stroke Lågintensiv språklig träning till personer som har afasi efter stroke. Kartläggning av sväljförmåga med videofluoroskopi eller fiberendoskopi hos personer med misstänkt eller verifierad dysfagi vid stroke. Kommunikationspartner-träning för närstående till personer som har afasi efter stroke GAP: Logopedresurser
10 Tidig fas inneliggande, dagvård och hemsjukvård Tidig nutriering med sond till personer med dysfagi efter stroke. Tillgång till dietist finns på strokeenheterna Träning i att använda kompensatoriska tekniker till personer med nedsatt minne efter stroke Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan till personer med nedsatt problemlösningsförmåga och exekutiv förmåga efter stroke Samtalsstöd till personer med emotionella och psykiska reaktioner efter en stroke Arbetsminnesträning med specifika dataprogram till personer med nedsatt arbetsminne efter stroke. FOU Finns i SÖS men ojämnlik tillgång GAP: Tillgång till neuropsykolog och kurator
11 Tidig fas inneliggande, dagvård och hemsjukvård Anpassning av omgivningsfaktorer vid nedsatt ADL-förmåga efter stroke. Fallpreventiva åtgärder till personer med ökad risk för fall efter stroke. Konditions- och styrketräning till personer som är inaktiva efter stroke. Uppgiftsspecifik gångträning till personer med lätt till måttligt nedsatt gångförmåga efter stroke. GAP: Personer som inte erbjuds inneliggande rehabilitering och/eller hemsjukvård
12 Tidig fas inneliggande, dagvård och hemsjukvård Gångmatta med kroppstyngdsavlastning till personer med måttlig till uttalad nedsättning av gångförmågan efter stroke. Elektromekanisk gångträning (robotträning) i kombination med annan fysioterapi till personer med måttlig till uttalad nedsättning av gångförmågan efter stroke. GAP: SÖS förutom Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Linköping -
13 Tidig fas inneliggande, dagvård och hemsjukvård Träning i visuell avsökning till personer med neglekt efter stroke. Spegelterapi till personer med neglekt efter stroke. GAP: Ingen tillgång i SÖS
14 Tidig fas inneliggande, dagvård och hemsjukvård Modifierad CI-terapi till personer som har nedsatt motorik i arm och hand med viss rörlighet i handled och fingrar efter stroke. GAP: SÖS förutom RJL i arbetsför ålder Långvarig töjning (med eller utan ortos) till personer med spasticitet som orsakar problem efter stroke. Behandling med botulinumtoxin i kombination med andra rehabiliteringsåt-gärder GAP: Endast ett fåtal patienter har tillgång i SÖS. Tillgänglighet ej organiserat i SÖS. Vissa patienter har stora behov
15 Tidig fas inneliggande, dagvård och hemsjukvård Erbjuda funktionell elektrisk stimulering till personer med smärta i skuldran efter stroke. Sensorisk stimulering med TENS till personer med smärta i skuldran efter stroke. Avlastande hjälpmedel för armen till personer med smärta i skuldran efter stroke. Finns i SÖS, inget GAP
16 Tidig fas inneliggande, dagvård och hemsjukvård Praktisk handledning och träning för närstående till personer med stroke. Finns i SÖS men behoven är större än resurserna Fysisk aktivitet till personer med trötthets-syndrom (fatigue) efter stroke. FOU Finns delvis i SÖS
17 Tidig fas övergripande Anpassning av omgivningsfaktorer vid nedsatt ADLförmåga efter stroke. Finns - inget GAP Fallpreventiva åtgärder till personer med ökad risk för fall efter stroke. GAP: Ojämlik tillgång gällande ålder och geografi där brister i vårdkedjan finns. Strukturerad uppföljning i öppen vård till personer med stroke eller TIA Finns rutiner i SÖS GAP: Brister i organisation och följsamhet till rutiner
18 Tidig fas Primärvård/närsjukvård/kommun I RÖ och KLK finns interprofessionella rehabiliteringsteam med neurologisk kompetens GAP: I RJL finns ingen organisation för interprofessionella rehabiliteringsteam med neurologisk kompetens
19 Sen fas
20 Sen fas - inneliggande Mycket begränsade möjligheter vid behov av inneliggande rehabilitering i SÖS Mycket begränsade möjligheter vid behov av intensiv rehabilitering i SÖS GAP: SÖS platser för inneliggande rehabilitering i sen fas
21 Sen fas dagvård/öppenvård Uppgiftsspecifik träning till personer med stroke mer än ett år efter insjuknandet Tillgång till rehabilitering i dagsjukvård finns i SÖS GAP: Begränsade resurser, varierande tillgänglighet. RJL ej tillgång i alla kommuner för äldre personer. Ingen organiserad struktur
22 Sen fas Primärvård/närsjukvård/kommun I RÖ och KLK finns interprofessionella rehabiliteringsteam med neurologisk kompetens GAP: I RJL finns ingen organisation för interprofessionella rehabiliteringsteam med neurologisk kompetens
23 Sen fas primärvård/närsjukvård/kommun Uppgiftsspecifik träning till personer med stroke mer än ett år efter insjuknandet I RÖ och KLK finns interprofessionella rehabiliteringsteam med neurologisk kompetens GAP: I RJL finns ingen organisation för interprofessionella rehabiliteringsteam med neurologisk kompetens inom primärvård Bristande resurser för utlandsvård
24 Sen fas primärvård/närsjukvård/kommun Uppgiftsspecifik träning till personer med nedsatt motorik, gångförmåga eller ADLförmåga efter stroke Spegelterapi till personer som har nedsatt motorik i arm och hand, måttlig till uttalad, efter stroke. Finns i SÖS GAP: I RJL finns ingen organisation för interprofessionella rehabiliteringsteam med neurologisk kompetens Intensiv språklig träning (minst 4 timmar i veckan) till personer som har afasi efter stroke Lågintensiv språklig träning till personer som har afasi efter stroke. Kartläggning av sväljförmåga med videofluoroskopi eller fiberendoskopi hos personer med misstänkt eller verifierad dysfagi vid stroke. Kommunikationspartner-träning för närstående till personer som har afasi efter stroke GAP: Logopedresurser, ojämnlik tillgång
25 Sen fas primärvård/närsjukvård/kommun Träning i att använda kompensatoriska tekniker till personer med nedsatt minne efter stroke Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan till personer med nedsatt problemlösningsförmåga och exekutiv förmåga efter stroke Samtalsstöd till personer med emotionella och psykiska reaktioner efter en stroke Arbetsminnesträning med specifika dataprogram till personer med nedsatt arbetsminne efter stroke. FOU Finns i SÖS GAP: Tillgång till neuropsykolog och kurator
26 Sen fas primärvård/närsjukvård/kommun Anpassning av omgivningsfaktorer vid nedsatt ADL-förmåga efter stroke. Fallpreventiva åtgärder till personer med ökad risk för fall efter stroke. Finns i SÖS Konditions- och styrketräning till personer som är inaktiva efter stroke. Uppgiftsspecifik gångträning till personer med lätt till måttligt nedsatt gångförmåga efter stroke. Finns i SÖS men begränsade resurser jämfört med behov GAP: I RJL finns ingen organisation för rehabilitering med neurologisk kompetens
27 Sen fas primärvård/närsjukvård/kommun Gångmatta med kroppstyngdsavlastning till personer med måttlig till uttalad nedsättning av gångförmågan efter stroke. Elektromekanisk gångträning (robotträning) i kombination med annan fysioterapi till personer med måttlig till uttalad nedsättning av gångförmågan efter stroke. GAP: Finns ej i SÖS förutom Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Linköping, FOU
28 Sen fas primärvård/närsjukvård/kommun Träning i visuell avsökning till personer med neglekt efter stroke. Spegelterapi till personer med neglekt efter stroke. GAP: Ingen tillgång i SÖS
29 Sen fas primärvård/närsjukvård/kommun Modifierad CI-terapi till personer som har nedsatt motorik i arm och hand med viss rörlighet i handled och fingrar efter stroke. Finns i RJL inom rehabiliteringsmedicin i dagvård GAP: Finns ej i SÖS. Långvarig töjning (med eller utan ortos) till personer med spasticitet som orsakar problem efter stroke. Behandling med botulinumtoxin i kombination med andra rehabiliteringsåtgärder GAP: Endast ett fåtal patienter har tillgång i SÖS. Tillgänglighet ej organiserat i SÖS. Vissa patienter har stora behov
30 Sen fas primärvård/närsjukvård/kommun Erbjuda funktionell elektrisk stimulering till personer med smärta i skuldran efter stroke. Sensorisk stimulering med TENS till personer med smärta i skuldran efter stroke. Avlastande hjälpmedel för armen till personer med smärta i skuldran efter stroke. Finns i SÖS, inget GAP
31 Sen fas primärvård/närsjukvård/kommun Praktisk handledning och träning för närstående till personer med stroke. Finns i SÖS men behoven är större än resurserna Fysisk aktivitet till personer med trötthets-syndrom (fatigue) efter stroke. FOU Finns delvis i SÖS inom primärvård, FOU
32 Sen fas primärvård/närsjukvård/kommun Anpassning av omgivningsfaktorer vid nedsatt ADLförmåga efter stroke. Finns - inget GAP Fallpreventiva åtgärder till personer med ökad risk för fall efter stroke. GAP: Ojämlik tillgång gällande ålder och geografi där brister i vårdkedjan finns.
33 Rehabilitering Problem med funktionshinder och aktivitetsbegränsningar efter stroke är oftast till viss del bestående livet ut. Livslångt behov av rehabiliteringsåtgärder och individanpassad friskvård Var går gränsen mellan hälso- och sjukvård och friskvård Samarbete med friskvårdsaktörer
34 Individanpassad friskvård Finns till viss del i RÖ GAP: Generellt i SÖS
35 Sammanfattning rehabilitering Akut fas: Se över organisationen jämfört med riktlinjer Kliniker Tidig fas: Tillgång till inneliggande vård och dagvård för alla åldrar, alla delar av SÖS Organisation tjänstemän och politiker Hemsjukvård enligt riktlinjer delar/kommuner i SÖS. Organisation tjänstemän och politiker Se över tillgängligheten av de rekommenderade åtgärderna. Kliniker/enheter Sen fas: Tillgång till interprofessionella rehabiliteringsteam med neurologisk kompetens inom primärvård och kommun. Organisation tjänstemän och politiker Se över tillgängligheten av de rekommenderade åtgärderna. Kliniker/enheter
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke Socialstyrelsens enkät till kommuner, 2018 Bilaga 2 NATIONELLA RIKTLINJER UTVÄRDERING VÅRD VID STROKE SOCIALSTYRELSEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2017 - remissversion Regionalt seminarium, Nässjö, 13 september 2017 Bo Norrving, Christina Brogårdh, Ulrika Sandahl, Ellinor Cronqvist och Maria State 2017-09-14
Läs merKonsekvensanalys rehabilitering i senare skede. Karin Byström
Konsekvensanalys rehabilitering i senare skede Karin Byström Arbetsgång Neurovårdteam Kommunens rehabiliteringsenheter Slutenvårdens rehabilitering Gap-analys F04, F08 och F25 Nedsatt ADL-förmåga. Åtgärd:
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid stroke 2017 - remissversion Regionalt seminarium, Göteborg, 6 september 2017 Bo Norrving, Katharina Stibrant Sunnerhagen, Maria State och Anna Lord 2017-09-08 Vad är
Läs merProcessbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde
Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde Basenhet: Samrehab, Kommun och Primärvård i GGVV Processteam: Anne-Sofie Linderum (arbetsterapeut, Vaggeryds kommun), Carina
Läs merSTROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.
STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning. STROKE-Riksförbundet är en ideell, partipolitisk obunden intresseorganisation
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merStrokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus
Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merGap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz
Gap-analys F14, F15 F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning Anneli Schwarz Arbetsgången Representanter från de olika sjukhusen samlades i juni månad för diskussion om; Resurser
Läs merPersoncentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare
Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merNationella riktlinjer för vård vid epilepsi
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Leni Lagerqvist 2018-04-23 SVN 2018-12 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merMinnesanteckningar från möte med RMPG Rehabilitering och smärta
2016-04-27 Minnesanteckningar från möte med RMPG Rehabilitering och smärta Dag: 2016-04-27 Tid: Kl. 9:30-16:00 Plats: Konferensrum plan 6, hus 12, Västerviks sjukhus Närvarande: Wolfram Antepohl, ordförande
Läs merGöran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Göran Karlström, Anna Boman Sörebö 2018-06-01 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid stroke Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen
Läs merFrågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.
Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata. Frågeformulär 1 har frågor under varje kriterie som avser att spegla följsamheten
Läs merRiktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten
Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (7) Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Inledning Region Norrbotten ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången
Läs merMS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Läs merME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert
ME/CFS Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom HSN 2018-10-02 Gunilla von Bergen Lodnert BAKGRUND TILL UPPDRAGET Ingen fastslagen utredningsgång eller specifik mottagning för patienter med ME/CFS
Läs merVårdcentralen Aroma. Din guide för en friskare framtid
Vårdcentralen Aroma Din guide för en friskare framtid Anställt: Hänt sedan sist. Arbetsterapeut Anna Wetterholt Sjuksköterska Anna Eriksson Distriktssköterska/diabetessköterska Birgit Liljegranath AT-läkare
Läs merDin rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merRegionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA
Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA Jessica Kristiansson, arbetsterapeut Pernilla Sandgren, specialist i neurologi Regionala expertgruppen
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merRMPG Rehab & smärta. Årsrapport. Region Östergötland
RMPG Rehab & smärta Årsrapport Arbetsgrupper Smärta och multimodal rehabilitering Arbetsgrupp forskning, utveckling och utbildning Arbetsgrupp ryggmärgsskaderehabilitering RMPG Rehab & smärta, 2015-03-31,
Läs merÅrsrapport RMPG rehabilitering och smärta
Årsrapport 2015 RMPG rehabilitering och smärta Permanenta arbetsgrupper Arbetsgrupp smärta och multimodal rehabilitering (MMR) Arbetsgrupp ryggmärgsskaderehabilitering Arbetsgrupp forskning, utveckling
Läs merChristina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD. Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning
JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning Projektplan Jämlik strokevård - sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning Inledning Årligen drabbas cirka
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merRegelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Läs merReviderad version våren 2011
Sammanfattning från Nationella Riktlinjer för stroke, 2009 avseende arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska insatser vid stroke kompletterat med beprövade erfarenheter från H-län Reviderad version våren
Läs merStroke 2011. Gå 4, betala för 3!
Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet Stroke 2011 Stroke akut vård och behandling! Neuropsykologiska funktionsnedsättningar aktuell forskning, utredning och behandling Intensivträning, nutrition och smärta
Läs merSunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1
Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys
Läs merFallprevention och insatser vid fallolycka
Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll
Läs merNationell utvärdering 2011 Strokevård
Nationell utvärdering 2011 Strokevård Kommunernas insatser Bilaga 4: Enkät till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merTriangelrevision 2018
Triangelrevision 2018 Anpassade till nya Nationella riktlinjerna för stroke Ger kunskap om följsamhet Fokus på lärande, dialog och förbättring Tvärprofessionellt team från en verksamhet utvärderar verksamheten
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merTematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering
Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet
Läs merETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN
ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs merGår det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Läs merÅrsrapport 2017 RMPG rehabilitering, rehabiliteringsmedicin och smärta inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2017 RMPG rehabilitering, rehabiliteringsmedicin och smärta inom Sydöstra sjukvårdsregionen RMPG rehabilitering, rehabiliteringsmedicin och smärta 2018-04-09 Deltagare 2017: Stefan Bragsjö,
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merPatientfall i in- och utskrivningsprocessen
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms
Läs merOFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada
OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är
Läs merNationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017
Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017 Hela patienten hela vägen Heléne Öberg, regional patientprocessledare, RPPL Cancerrehabilitering, RCC Syd 2017-10-25 NVP Cancerrehabilitering 2017 Nationella
Läs merFör Rehabiliteringsmedicinska kliniken slutenvård
För Rehabiliteringsmedicinska kliniken slutenvård 1 Rehabiliteringsmedicinska kliniken Avdelning 55 slutenvård Uppdrag Rehabiliteringsmedicinska kliniken har till uppgift att svara för den specialiserade
Läs merPågående aktiviteter:
1 Ullinge RMPG-smärta 15-12-03 gulmarkerat Närvarande: Maria Afrell, Mait Pettersson, Ann-Britt Ekvall, Anne-lie Gustafsson, Stefan Bragsjö, Marita Rydå, Agneta Siebers, Anders Kjellgren Pågående aktiviteter:
Läs merneurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson
neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken
Läs merRMPG Rehabilitering och smärta samt IT representanter
MÖTESANTECKNINGAR 1(8) Plats: Hasse på sjökanten, Jönköping Närvarande: Region Östergötland Wolfram Antepohl, verksamhetschef, rehabiliteringsmedicinska kliniken Anders Kjellgren, verksamhetschef, Smärt
Läs merRehabilitering inom strokesjukvården
Revisionsrapport Rehabilitering inom strokesjukvården Region Halland Eva Lidmark Jean Odgaard Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.3 Metod
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.
Läs merAllmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst
Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna
Läs merStroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm
Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2012 Fysiologisk uppdatering och akut vård av strokepatienter hjärnans plasticitet och återhämtningsförmåga! Ätsvårigheter och nutritionsproblem
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merBERÄTTELSESERIE LARS VÄG FÖR EN GOD OCH JÄMLIK REHABILITERING FÖR ÄLDRE I HALLAND KAPITE
LARS VÄG BERÄTTELSESERIE FÖR EN GOD OCH JÄMLIK REHABILITERING FÖR ÄLDRE I HALLAND L KAPITE 2 5 0 3 0 3 1 ON 20 FÖR SI R E V, SLAG 1 2 GOD OCH JÄMLIK REHABILITERING BERÄTTELSESERIE INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFrågeformulär inför triangelrevision av enheter enligt 8 kriterier för god strokevård
Frågeformulär inför triangelrevision av enheter enligt 8 kriterier för god strokevård Välkomna till frågeformuläret inför triangelrevisionen. Det bygger på 8 kriterier för god strokevård (se ingressen
Läs merRMPG Rehabiliteringsmedicin, rehabilitering och smärta
MÖTESANTECKNINGAR 1(7) Plats: Hotel The Box, Linköping Närvarande: Landstinget i Kalmar län Stefan Bragsjö, ordf. Maria Afrell Håkan Ehlin Ragnar Styrbjörn Region Jönköpings län Lars Abrahamsson, sekr.
Läs merGuide till rehabilitering
Guide till rehabilitering Vad är rehabilitering Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering och rehabiliteringsmetoder,
Läs merVad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden
Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt
Läs merLokal tillämpning av Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009
Akademiska sjukhuset Fysioterapin 2016 09 12 M Florvall, A Hedlund, Y Johansson, U-B Larnemark, C Pettersson. Lokal tillämpning av Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Denna lokala tillämpning
Läs merStroke - arbetsterapi
2017-03-28 31421 1 (9) Sammanfattning Detta dokument riktar sig främst till arbetsterapeuter på neuro- och rehabiliteringskliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), Borås och syftar till att kvalitetssäkra
Läs merNationella riktlinjer för vård vid psoriasis
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Marie Gustavsson 2018-04-23 SVN 2018-13 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merAvslutade FoU-aktiviteter under 2013/ Rehabiliteringsmedicin i Sydöstra sjukvårdsregionen
Uppdaterad 2017-05-18 Avslutade ou-aktiviteter under 2013/2017 - Rehabiliteringsmedicin i Sydöstra sjukvårds inansiering K Klinik E Extern (annat än läkemedelsföretag) L Landsting/Region (eget landsting
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs merInspirationsseminarie Stroke och forskning
Inspirationsseminarie Stroke och forskning Strokeprocessen i det längre perspektivet i samband med och efter utskrivning från slutenvården Lena Arvidsson, processledare Temagrupp Mitt i livet Bakgrund
Läs merNeuroteam
Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp november 2015 Ann-Katrin Wilhelmson och Therese Burman Hur ligger vi till
Läs merVO Smärtrehabilitering
VO Smärtrehabilitering Sektion för specialiserad smärtrehabilitering Organisation 1993-2013 Rehabcentrum Lund- Orup senare Rehabiliteringsmedicinska kliniken (division 3) Sektionen för högspecialiserad
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merStroke 2013 För hela teamet runt patienten!
Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående
Läs merBenamputation Fysioterapi
2019-02-11 31071 1 (5) Sammanfattning Detta dokument förklarar fysioterapeutens roll för patienter som genomgått benamputation och avser ens fysioterapi, SÄS, Borås. Rehabilitering sker dels som inneliggande
Läs merVad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp), hjärnblödning och TIA.
Efter stroke Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp), hjärnblödning och TIA. Stroke är en av våra stora folksjukdomar. I Sverige insjuknar närmare 30 000 personer varje år,
Läs merFysioterapi/Sjukgymnastik
Fysioterapi/Sjukgymnastik Välkommen till vårt Fysio Team. Tillsammans med vår kiropraktor och arbetsterapeut håller vi fysioterapeuter till på Malmborgsgatan 4, plan 5. Mottagningen ligger ett stenkast
Läs merStrokerehabilitering. aktuellt kunskapsläge. Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se
Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se sammanfattning Den här artikeln ger övergripande information om det aktuella kunskapsläget för fysioterapeutens insatser för
Läs merStroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten
Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling
Läs merREGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Läs merFör en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)
För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor
Läs merPresidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 39-55
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 39-55 Tid: 2016-05-18, kl 08:00-09:45 Plats: Sal C, Regionens hus 45 Svar till revisionen uppföljning av granskningar 2010-2013 Diarienummer:
Läs merRehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merNationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010
Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010 Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas Eva Sandin Landstinget i Uppsala län ville emotse behovet av insatser efter akuttiden efter stroke
Läs merVarje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga
Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här
Läs merArbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs mer