Stroke - arbetsterapi

Transkript

1 (9) Sammanfattning Detta dokument riktar sig främst till arbetsterapeuter på neuro- och rehabiliteringskliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), Borås och syftar till att kvalitetssäkra den arbetsterapeutiska behandlingen för vuxna patienter med stroke (I61, I63, I649) samt transitorisk ischemisk attack (TIA) (G45) som vårdas på strokeenheten vid SÄS. Rutinen beskriver arbetsterapeutens tillvägagångssätt gällande utredning, bedömning, åtgärder och utvärdering, samt hur de samarbetar med övriga professioner och vårdinsatser i vårdkedjan. Rutindokumentet grundar sig på ett generellt arbetsterapiprogram för arbetsterapi rehab och S11 central arbetsterapi på SÄS [1]. Rutinen tar även sin utgångspunkt i lokala, regionala och nationella riktlinjer för strokevård och skall med stöd i senaste evidens säkerställa att en likvärdig miniminivå av arbetsterapeutisk behandling tillhandahålls för samtliga patienter. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 1 Genomförande... 3 Utredning... 4 Mål... 5 Intervention... 6 Utvärdering... 7 Samverkan... 8 Dokumentinformation... 8 Referenser... 9 Förutsättningar Stroke medför en ofta komplex problematik med såväl fysiska som psykiska och emotionella konsekvenser med stor inverkan på vardagen för både den drabbade och närstående. Syftet med arbetsterapeutisk rehabilitering efter stroke är att minimera långvarig funktionsnedsättning och möjliggöra återtagande av roller och delaktighet i meningsfulla aktiviteter [2]. En systematisk review [3] visar på evidens för att arbetsterapeutiska insatser förbättrar den strokedrabbades förmåga att klara vardagliga aktiviteter vilket långsiktigt kan bidra till ökat välbefinnande för individen och minskade samhällskostnader.

2 (9) Stroketeamet på strokeenheten SÄS omfattas av en sjukhusövergripande process för strokevård med utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård [4] samt kriterier för strokeenhet [5]. Enligt Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 [4] är rehabilitering en process som syftar till att hjälpa en person att nå optimal fysisk, psykologisk, social, arbets- och utbildningsmässig aktivitet och fritid. Detta sker med hänsyn till personens fysiologiska och anatomiska nedsättningar samt eventuella begränsningar i miljö, utifrån individens önskemål och livsmål. Det är av stor vikt att rehabiliteringsåtgärder sätts in tidigt efter insjuknande eftersom det är då åtgärderna har störts effekt. I enighet med detta påbörjas utredning och mobilisering så snart som möjligt med målet att samtliga patienter ska erhålla bedömning inom 24 timmar under vardagar, 48 timmar om patient ankommer till avdelning helgdag. Arbetsterapeuten uppdaterar sig dagligen om nyinsjuknade patienter genom beläggningslista och patientjournal. En sammanhållen strokevårdprocess med akut vård kombinerad med rehabilitering medför en minskad risk för att personen som fått stroke dör eller får en sänkt aktivitetsnivå [6]. Det finns studier som visar att de gynnsamma effekterna av strokeenhetsvård är kvarstående även efter fem och tio år [4,6]. Vård på strokeenhet kan inte ersättas av vård via ett mobilt stroketeam på annan avdelning med samma goda vårdresultat [5]. Att vårda patienter med stroke på annan vårdavdelning prioriteras i nationella riktlinjer som icke göra och får endast ske när alla andra möjligheter är uttömda. I de fall vårdplats på strokeenhet inte kan erbjudas efterföljs rutin för sidoplacerade patienter [7] och avvikelse skrivs. Arbetsterapeutisk bedömning sker efter kontakt med neurologläkare. Enligt kriterier för strokeenhetsvård [5] bör all personal som arbetar på strokeenhet ha särskild kompetens i form av t.ex. strokekompetensutbildningen enligt Strokeförbundets program, högskoleutbildning inom strokevård eller annan motsvarande strokeutbildning. På SÄS erbjuds personal intern utbildning under benämningen strokenålen.

3 (9) Genomförande Inkommande ärende Initieras via översyn av beläggningslistor och journal eller via muntlig information från avdelningssköterska eller läkare. För patienter med stroke placerade på annan avdelning än strokeenhet sker överrapportering till arbetsterapeut med strokekompetens enligt gällande rutin för sidoplacerade patienter. Samtliga patienter med stroke/tia skall träffa arbetsterapeut för bedömning inom 24 timmar, (48 timmar vid helgdag). Meliorsökord: Kontaktorsak Prioritering I enighet med processens målsättning om bedömning inom timmar prioriteras utredning av nyinsjuknade patienter med konstaterad stroke/tia före patienter med kvarstående rehabiliteringsbehov. Presentation av arbetsterapi Presentation av arbetsterapi och syftet med behandlingen görs alltid muntligt till patienten vid första besöket av ansvarig arbetsterapeut men finns även att tillgå skriftligt. Meliorsökord: Administrativ anteckning Skapandet av terapeutisk allians Patienten skall i så hög grad som möjligt göras delaktig i sin vård vilket underlättas av ett utvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient. Tid för information och samtal bör därför prioriteras i möte med patienten. För patienter med nedsättningar av den grad att de inte själva aktivt kan delta i processen söks kontakt med närstående som kan föra patientens talan. Meliorsökord: Om patienten inte kan delta aktivt skriv administrativ anteckning om vem som för patients talan

4 (9) Utredning Fastställa utförandesammanhang - Personen (t.ex. roller, vanor, fysiska och psykiska funktioner) - Den fysiska miljön (t.ex. bostad) - Den sociala miljön (t.ex. människor, ekonomi och kultur) Intervju med patient och ev. närstående sker alltid under de första 1-2 dagarna. Som intervjuguide kan det interna dokumentet arbetsterapeutisk anamnes och 1:a bedömning användas. Vid behov är det möjligt att ta del av befintlig dokumentation från ev. tidigare vårdtillfälle. Meliorsökord: Aktivitetsanamnes Identifiera för patienten meningsfulla uppgifter som han/hon vill och behöver utföra och som patienten upplever som ett problem. Identifikation av individuella meningsfulla aktiviteter påbörjas vid den första intervjun. Vid behov kompletteras efter initial utredning med relevanta bedömningsinstrument. Fastställ aspekter i utförandesammanhanget som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet och/eller delaktigheten. Meliorsökord: Aktivitetsanamnes, Aktivitetsutredning, Funktionsutredning, Omgivningsutredning Observera utförandet av de uppgifter som prioriterats av patienten eller om observation inte är möjlig, fråga om utförandet. Identifiera styrkor och svagheter i aktivitetsutförandet och/eller delaktighet. Vanligen genomförs informella observationer av patienten i reella aktiviteter, men det finns även instrument för formella bedömningar i aktivitet. Exempel på instrument: ADL-taxonomin AWP/AWC Box & Blocks Grippit/JAMAR MoCA Sunnaas ADL Index 9-håls pinnprov Meliorsökord: Aktivitetsutredning Använd underrubriker som är aktuella för patientgruppen

5 (9) Formulera utgångsläget Arbetsterapeuten gör en sammanfattande och konkret beskrivning av patientens aktivitetsutförande, delaktighet och de viktigaste upplevda aktivitetsproblemen. Med utgångspunkt i tidigare samtal och observationer diskuterar arbetsterapeut och patient i samråd om patientens målsättning och behov av fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder. Det är viktigt att utgångspunkt ligger i patientens målsättning för att öka motivation och delaktighet under vård- och rehabiliteringsperioden. Meliorsökord: Analys Analys av orsaker till aktivitetsbegränsning och/eller delaktighetsinskränkning Identifierade aktivitetsnedsättningar tolkas, dokumenteras och diskuteras med patienten och teamet för att få en bättre uppfattning om orsaken. Kompletterande utredningar av fysiska, psykiska och omgivningsrelaterande orsaker görs vid behov. Exempel på instrument: MoCA Grippit /JAMAR 9-håls pinnprov Box & Blocks AWP/AWC Meliorsökord: Aktivitetsutredning, Funktionsutredning, Omgivningsutredning, Analys Mål Målformulering Arbetsterapins delmål formuleras alltid tillsammans med patienten och ska vara aktivitetsrelaterade. Aktivitetsmålen som upprättas bör vara mätbara och tidsbegränsade. Metod för utvärdering ska anges. Målformulering skall ske muntligt och skriftligt vid Individuell Vårdplan (IVP) där patient och eventuellt närstående närvarar. Meliorsökord: Mål

6 (9) Intervention Välj modell för intervention, planera och genomför intervention. Intervention sker utifrån uppsatta mål och identifierade aktivitetsbegränsningar. Det innebär till stor del träning i personlig vård och hemlivsaktiviteter samt träning i av patienten angivna meningsfulla aktiviteter. En eller flera interventionsmodeller kan användas: Prioriteringsnivå anges inom parentes utifrån Nationella riktlinjer för strokesjukvård [4]. Modell för kompensation Denna modell innebär att lära ut alternativa/anpassade metoder av utförande, anpassa den fysiska och sociala miljön samt hjälpmedelsförskrivning i syfte att främja aktivitetsutförande. Alternativa/anpassade metoder (strategier) (prio 7). Vid stroke kan det vara svårt att utföra aktiviteter på samma sätt som tidigare kunnat göra. För många patienter handlar det om att hitta strategier för att möjliggöra självständighet. Ett exempel kan vara att lära in nytt sätt vid påklädning. Hjälpmedelsförskrivning. Innebär t.ex. att vid behov prova ut rullstolar och sittdynor samt ibland även enklare anpassning av rullstol. Som förebyggande för fallrisk kan åtgärden klassas som prio 3. Strategier för att hantera hjärntrötthet. Modell för aktivitetsträning Denna modell syftar till att patienten tränar i aktiviteter för att återfå eller utveckla sin aktivitetsförmåga i syfte att förbättra sin förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Aktivitetsträning. Det som ofta prioriteras först är träning i personlig vård och hemlivsträning (prio 3). Träning kan även ske i delmoment av aktivitet för att öka delaktighet. Modell för funktionsträning Denna modell innebär träning i aktivitet för att återfå eller utveckla kroppsfunktioner. Funktionsträning i aktivitet. Om patienter kvarstannar en lite längre tid kan träning påbörjas i för patienten meningsfull aktivitet som exempelvis korgflätning i syfte att träna handfunktion. Uppgiftspecifik träning vid nedsatt motorisk förmåga (prio 3). Ödemprofylax (prio 6).

7 (9) Pedagogisk modell Efter utskrivning från sjukhuset kommer patienter med strokediagnos som tillhör primärvården erhålla inbjudan till Träffpunkt Stroke som är en skola om stroke där patienter och anhöriga får undervisning av arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped. Strukturerad information och utbildning riktad till närstående (prio 4). Meliorsökord: Åtgärder ange på vilken nivå. T.ex. aktivitetsnivå eller omgivningsnivå. Använd för gruppen relevant underrubriker Utvärdering Utvärdering Utvärdering av individuell målsättning görs genomgående under rehabiliteringsperioden och sammanställs i epikris. Alla patienter med diagnosen akut stroke registreras i riksstrokes databas där uppföljning genomförs vid förbestämda tidpunkter och såväl regionala som nationella jämförelser görs. Processmål på gruppnivå följs löpande genom strokeprocessen SÄS Meliorsökord: Utvärdering

8 (9) Samverkan Samverkan Om inneliggande patient byter avdelning till rehabiliteringsmedicin sker muntlig överrapportering till ansvarig arbetsterapeut. Patienten har själv rätt att välja vårdgivare. Vid behov av fortsatt kontakt med arbetsterapeut efter utskrivning sker överrapportering i samråd med patienten. Överrapportering sker via epikris enligt gällande rutin på SÄS och kompletteras vid behov med telefonkontakt [1]. Vid fortsatt rehabilitering i teamet för understödd hemgång sker muntlig och skriftlig överrapportering. Epikris skickas inte. Meliorsökord: Epikris, Externa kontakter, Planering Dokumentinformation För innehållet svarar Emilia Svensson, leg. arbetsterapeut, arbetsterapi rehab, SÄS Charlotte Blomgren, leg. arbetsterapeut med specialisttjänst, MSc, arbetsterapi rehab, SÄS Remissinstanser Therese Mybeck, enhetschef på arbetsterapi rehab, neuro- och rehabiliteringskliniken, SÄS, Emma Skoglund Gustafsson, biträdande enhetschef på arbetsterapi rehab, neuro- och rehabiliteringskliniken, SÄS, Fastställt av Gunnar Helgesson, verksamhetschef, neuro- och rehabiliteringskliniken, SÄS Nyckelord arbetsterapi, arbetsterapeut, stroke, rehabilitering

9 (9) Referenser 1. Ehrenborg C, Blomgren C, Johansson A, Max I. Generellt arbetsterapiprogram. Arbetsterapi Rehab och S11 Central Arbetsterapi. Södra Älvsborgs Sjukhus. Version VII. Borås: 2014 Barnes MP. Principles of neurological rehabilitation. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2003; 74 Suppl 4: iv3-iv7 2. Legg L, Drummond A, Leonardi-Bee J, Gladman JRF, Corr S, Donkervoort M, Edmans J, Gilbertson L, Jongbloed L, Logan P and others. Occupational therapy for patients with problems in personal activities of daily living after stroke: Systematic review of randomised trials. British Medical Journal 2007;335(7626): Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för strokesjukvård Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; Västra Götalandsregionen. Kriterier för strokeenhetsvård Stroke Unit Trialists C. Organised inpatient (stroke unit) care for stroke. The Cochrane database of systematic reviews 2013;9. 6. Helgesson G. Arbetsterapi och fysioterapi för patienter som insjuknat i stroke eller TIA och inte vårdas på strokeenhet. Södra Älvsborgs Sjukhus. Version I. Borås: 2017