ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS"

Transkript

1 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

2 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 2 av 9 Inledning Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredningar, interventioner (åtgärder) och utvärderingar för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis. Detta specifika arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden. Syftet är att inom länet ge likartade utredningar, interventioner och utvärderingar till patienter som drabbats av höftfraktur. Arbetsterapiprogrammet har utarbetats med ett generellt arbetsterapiprogram som grund och revideras årligen. Bakgrund Vanligaste orsaken till höftfaktur är fall inomhus (Lindgren & Svensson, 2007). Patienten är ofta multisjuk och komplikationer samt akuta förvirringstillstånd är vanligt förekommande. Det är därför viktigt att denna patientgrupp får påbörja rehabilitering i ett tidigt skede. Det finns olika typer av frakturer: cervikala-, pertrochantära- och subtrochantära höftfrakturer vilka opereras med platta och glidskruv eller märgspik (Se bilaga 1). Restriktioner Full belastning tillåts om operatören inte anger annat. Karaktäristiska aktivitetsproblem Karakteristiska aktivitetsproblem för denna patientgrupp kan vara nedsatt förmåga att klara delar i p-adl såsom att förflytta och placera sig, klara toalettbesök, att transportera och nå föremål samt böja sig vid av/påklädning. Följdaktligen medför höftfrakturen än större problem med att klara i-adl som exempelvis matlagning, städning, tvätt och inköp. Patienten kan även ha svårigheter att orka genomföra olika uppgifter på grund av smärta och nedsatt allmäntillstånd. Om restriktioner gällande belastning föreligger innebär det ett ytterligare förändrat aktivitetsutförande. Andra faktorer som tidigare sjukdomar och förvirringstillstånd kan påverka rehabiliteringen (Lindgren & Svensson, 2007; Pedretti, 1996) Kontaktorsak Stående förfrågan finns från patientansvarig läkare på ortopedavdelning. Medicinsk anamnes, intagningsorsak, diagnos och eventuella restriktioner fås via patientliggaren i VAS och/eller sjuksköterska på avdelningen.

3 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 9 Arbetsterapeutiska åtgärder påbörjas så snart som möjligt. Presentation och information om arbetsterapi Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier. Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut hjälpmedel. Mål Arbetsterapeuten träffar patienten på avdelningen. Patienten får muntlig och skriftlig information om de vanligaste arbetsterapeutiska åtgärderna. Patienterna ska ha fått information om arbetsterapi Utredning Identifiera för patienten meningsfulla prioriterade aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som eller kan vara ett problem. Problemen/svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen. I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det handla om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner, se de tio dimensionerna i OTIPM, (Fisher & Nyman, 2007). Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet. Problemformulering Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet. Intervju med patienten och/eller anhöriga/närstående sker utifrån: ADL- taxonomin (Törnquist & Sonn, 1997, 2001). Ostrukturerad intervju. Befintlig dokumentation Instrument att använda vid bedömning av utförandet i aktiviteter där det framkom att personen och/eller dennes anhöriga upplevde som problem.

4 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 4 av 9 ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 1997, 2001). AMPS (Assessments of Motor and Process Skills) (Fisher, 1997) Sunnaas ADL-index (Olsson & Tervald, 1989) Icke formaliserade bedömningar Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar exempelvis från Model of Human Occupation (Kielhofner, 2008). Denna innefattar bland annat Biomekanisk- och Kognitiv-perceptuell modell. A Model of Human Occupation används eftersom den belyser människan som ett öppet system där värderingar, vanor och aktivitetsutförande påverkar och påverkas av dennes omgivning. Eftersom omgivningen innehåller både krav och möjligheter, så kan oordning i systemet orsaka komplexa aktivitetsproblem. Biomekanisk modell används när patientens aktivitetsproblem orsakas av muskeloskeletala eller hjärt/kärlsjukdomar. När även minnesproblematik och kognitiva svårigheter föreligger så används kognitiv-perceptuell modell. Om ett problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarläggs och tolkas möjliga underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna dimensionerna i miljön, uppgiften och/eller personen. Kompletterande utredningar utförs vid behov. Sammanfattning av aktivitetsutförandet diskuteras med patienten och/eller närstående där det i samråd fastställs om problem föreligger. Behovet av fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder bedöms. Dokumentation av utredning sker i patientjournal. Mål Målformulering då det är möjligt Målet formuleras tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående i de aktiviteter som definierats som problem. Dokumentation av målformulering sker i patientjournal. Patientens samverkan dokumenteras. Om inte samråd skett anges orsaken. Intervention Kompensatorisk modell och modell för aktivitetsträning utifrån OTIPM kan användas (Fisher & Nyman, 2007). Modell för kompensation: Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra sättet att utföra aktivitet samt ändra i den fysiska och/eller sociala miljön.

5 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 5 av 9 Utprovning av hjälpmedel. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter. Modell för aktivitetsträning: Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. Klienten ges möjlighet att diskutera tänkbara strategier och sedan praktiskt utföra dessa på egen hand. Exempel på interventioner utifrån ovanstående modeller: P-ADL De aktiviteter som patienten har svårt att utföra initialt, kan i vissa fall kompenseras med hjälpmedel t ex griptång, strumppådragare, badbräda, duschpall, toalettstolsförhöjning, sängklossar och/eller förhöjningsdyna. Dessa hjälpmedel provas ut för att minska belastning under läkningsprocessen, motverka smärta och därmed öka patientens möjligheter att komma i gång fortare med vardagens aktiviteter. Överflyttning - tränas från säng, stol och toalett, vid behov används förhöjningshjälpmedel Vid uppresning ur säng instrueras patienten att flytta i sidled, ta stöd av armarna och föra benen över sängkanten. Patienten uppmanas att ej använda dävert. Första tiden sker uppresningen vanligtvis med assistans.vid uppresning från sittande till stående och vice versa instrueras patienten att ta hjälp av armstöd eller gånghjälpmedel vid behov samt sträcka fram det opererade benet. På/avklädning - av byxor, strumpor och skor tränas i sittande eller stående. Påklädningshjälpmedel används vid behov. Vid på/avtagning av byxor instrueras patienten att börja klä på det opererade benet samt klä av det friska benet först. Vid påtagning av strumpa på det opererade benet instrueras patienten att böja sig mot foten, sätta upp foten på en stol eller en pall alternativt sitta med benen i sängen. Vid på/avtagning av skor instrueras patienten att använda långt skohorn vid behov. Personlig hygien - Vid daglig hygien står eller sitter patienten vid tvättstället. Tvättlapp kan med fördel användas vid övre toalett vid svårigheter att flektera i höften. Vid dusch står eller sitter patienten. Om patienten har svårt att nå nedanför knäna används borste med långt skaft eller griptång med tvättlapp. För att torka fötterna kan stort badlakan/griptång användas. Halkmatta rekommenderas. Toalettbesök - Patienten kan ta stöd av rollator eller armstöd för att kunna dra ned/upp byxor. Vid svårigheter att nå och torka sig i sittande instrueras patienten att stå upp vid detta moment. Toalettförhöjning med armstöd kan användas vid behov.

6 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 6 av 9 Resor - instruera och informera patienten om tillvägagångssätt vid i/urstigning samt sittande i bil vid svårigheter att flektera i höften. Patienten rekommenderas att sätta sig först, luta överkroppen bakåt och därefter lyfta in benen i bilen. Patienten rekommenderas även att sitta på passagerarsidan fram. Vid i/urstigning bör bilstolen skjutas långt bak och ryggstödet vinklas bakåt. I-ADL Köksaktivitet - Patienten rekommenderas att ta hjälp för att flytta om i köksskåp för att underlätta aktivitetsutförandet om flexion i höften är ett problem. Griptång kan användas vid behov för att nå. Träning i praktisk situation i kök utförs om behov finns och möjlighet ges. Informera patienten att rollator kan användas för att kunna transportera föremål. Rollatorn kan även användas för att växla mellan sittande och stående aktivitet. Bädda säng - informera patienten om annat tillvägagångssätt vid behov, att lägga lakanet tvärs över sängen (vid dubbelsäng). Griptång kan användas för att nå. Tvätt - Vid behov rekommendera patienten att ta hjälp första tiden eftersom aktiviteten medför många moment som innebär stor ansträngning. Informera om lämpligt tillvägagångssätt om patienten har svårigheter att flektera i höften. Griptång kan användas för att plocka i/ur tvättmaskin. Tvättkorgen kan placeras på en hög pall. Inköp - Rekommendera patienten att ta hjälp med inköp första tiden. Informera om att varor kan beställas i närliggande butik. Efter en tid kan rollator användas för att transportera varor. Städning - Rekommendera patienten att ta hjälp med städning första tiden eftersom aktiviteten medför många moment som innebär stor ansträngning. Om patienten har önskemål och förmåga att kunna städa själv informeras om alternativa tillvägagångssätt och lämpliga redskap för att underlätta i aktivitetsutförandet. Exempel på tillvägagångssätt kan vara att sträcka bak det opererade benet vid framåtböjning. Lämpliga redskap kan vara våtrespektive torrmoppar samt specialmunstycke till dammsugaren. Dokumentation av interventioner sker i patientjournal. Utvärdering Utvärdering av genomförda åtgärder innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse, kvarstående behov, vidare planerade åtgärder samt rekommendationer. Utvärdering görs om möjligt tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående utifrån de mål som tidigare angivits. I sjukhusmiljö med tillgång till hjälpmedel och öppna ytor klarar ofta patient med höftfraktur överflyttningar, förflyttningar och övrig personlig vård på ett säkert sätt. Eftersom hemmiljön ofta inte är lika

7 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 7 av 9 tillgänglig och vårdtiden på sjukhuset är kort, behöver många patienter fortsatta insatser av arbetsterapeut inom primärvård eller kommun för att öka sin aktivitetsförmåga i hemmiljö. Utvärdering av uppsatta aktivitetsmål görs i form av intervju/bedömning för att se om aktivitetsförmågan förbättrats. Dokumentation av utvärdering sker i patientjournalen. Samverkan Rapportering i vårdkedjan. Vid behov av uppföljning eller fortsatta åtgärder i vårdkedjan ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Arbetsterapeuten bedömer behovet. Samverkan sker efter samråd med patienten, och/eller anhöriga/närstående. Rapportering kan ske vid behov av ytterligare utredning, åtgärder, intyg, uppföljning eller för kännedom. Evidens, nationella riktlinjer etc. Studier visar att det finns evidens för att arbetsterapeutisk träning i den akuta fasen för patienter med höftfraktur ger ökad återhämtning av ADL-förmåga (Chudyk et al., 2009). Det finns även evidens för att tidig arbetsterapeutisk rehabilitering ger en förkortad vårdtid samt att individuell arbetsterapeutisk träning för patienter med höftfraktur förbättrar förmågan att självständigt klara påklädning, personlig hygien, dusch och toalettbesök. Förutom praktisk träning bör även råd och information ges samt motivering att klara av sina dagliga aktiviteter (Hagsten et al., 2004). Evidens finns för att fortsatt träning i hemmiljö främjar återhämtningen av P- ADL samt I-ADL efter en höftfraktur (Hagsten et al 2006). Därför är det av stor vikt med överrapportering i vårdkedjan. Förutom träning i ADL är anpassning av miljön, fallriskbedömning samt förskrivning av hjälpmedel av stor vikt (Hagsten et al 2006). Förutom ovanstående bygger detta arbetsterapiprogram på beprövad erfarenhet. Dokumentet baseras på SOSFS 2005:12 Referenslista Chudyk, A.M., Jutai, J.W., Petrella, R.J., Speechley, M. (2009). Systematic Review of Hip Fracture Rehabilitation Practices in the Elderly. Archives of

8 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 8 av 9 Physical Medicin and Rehabilitation. 2009;90(2): Fisher, A.G. (1997). Assessment of Motor and Process Skills (2 nd ed.) Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: en modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU rapport 2007) [OTIPM : A model for professional reasoning that promotes best practice in occupational therapy]. Nacka, Sweden: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Hagsten, B., Svensson, O., Gardulf, A.(2004). Early individualized postoperative occupational therapy training in 100 patients improves ADL after hip fracture. Acta Orthopeadica Scandinavica Apr;75(2): Hagsten, B., Svensson, O., Gardulf, A.(2006). Health-related quality of life and self-reported ability concerning ADL and IADL after hip fracture. Acta Orthopeadica Feb;77(1): Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), (SFS 1982:76). Kielhofner, G. (1997). Conceptual Foundations of Occupational Therapy. Philadelphia: Davis Company. Kielhofner, G. (2002). A model of human occupation: Theory and application. ( rd ed.). Baltimore: Williams & Wilkins. Lindgren, U., & Svensson, O. (2007). Ortopedi. Liber, AB Stockholm. Olsson, B-L., & Tervald, B. (1989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi. Pedretti, L-W. (1996). Occupational Therapy Practice Skills for Physical Dysfunctions. Mosby-Yearbook, Inc. Socialstyrelsen [SOSFS 2005:12]. (2006). God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Bohus: Ale Tryckteam AB. Törnquist, K., & Sonn, U. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

9 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 9 av 9

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine av 8 200-06-0 Arbetsterapeuter Länsgruppen ARBETSTERAPIPROGRAM HALVPLASTIK FRÄMRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT

TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 11 ARBETSTERAPIPROGRAM TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM LUMBAGO ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin av 10

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM DISKBRÅCK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå

ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, intervention och utvärdering

Läs mer

Information till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge

Information till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Fredrik Röding Öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef Ortopedi Datum 20090601 Information till patient med bakre höftprotesluxation - höften har hoppat ur läge När Din höftled

Läs mer

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled Sjukgymnast & arbetsterapeut tjänstgörande vid Ortopedklinken NLL Ansvarig för uppdatering; Kristina Larsson, Birgitta Frohm Godkänd av Anders Sundelin/Verksamhetschef Ortopedi Uppdaterad 2007-06-20 Information

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Inledning

Läs mer

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION Inläggningsdatum: kl. Måldatum hemgång: INFÖR OPERATIONEN Inför din planerade operation kommer du på ett eller två besök hos planeringssköterska eller läkare för samtal,

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med

Läs mer

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Arbetsterapienheten, Sunderby Sjukhus, Luleå Självskattning av kvalitetsindikatorer och bilagor Innehåll FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Sid 3 Skattning av FSAs kvalitetsindikatorer

Läs mer

FÖRSLAG PÅ ENERGIBESPARANDE METODER VID PERSONLIG VÅRD

FÖRSLAG PÅ ENERGIBESPARANDE METODER VID PERSONLIG VÅRD Bilaga 3 a FÖRSLAG PÅ ENERGIBESPARANDE METODER VID PERSONLIG VÅRD Om du har syrgas, använd den även när du badar och duschar. Om det är möjligt sitt ner när du duschar. Sitt ner på hög pall/rollator framför

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION

PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION (Bakre snitt) 2013-07-16 1 Information vid planerad höftprotesoperation Vid operationen ersätts den sjuka leden med en protes som består av en metallkula med

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Lars Lundmark. öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef ortopedi Datum : 090601 Information till Dig som ska få en höftledsprotes Den friska höftleden Höftleden består av en

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Ortopedi 2014-12-03 Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Maria Hellström, Helena Fahlen, Jenny Andersson, Sandra Arvidsson, Christina Heden,

Läs mer

Information om energibesparande tekniker i vardagsaktiviteter

Information om energibesparande tekniker i vardagsaktiviteter Information om energibesparande tekniker i vardagsaktiviteter Vad gör arbetsterapeuten? Arbetsterapeuten kan hjälpa till att ge dig tips och råd angående energibesparande tekniker i olika aktiviteter.

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Eva Ruberg Leg. Arbetsterapeut 2009-10-15 Arbetsterapi Occupational Therapy Occupation - an activity in which one engages Arbetsterapiprogram för hjärtsviktspatienter: Gemensamt synsätt från vetenskap

Läs mer

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson FÖRFLYTTNING Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson Högre upp i säng: Vårdtagare som endast behöver muntlig guidning. Användbara hjälpmedel; glidlakan, ev. antiglid och ev. glidtunnel

Läs mer

C-UPPSATS. Förändringar i dagliga aktiviteter efter höftfraktur

C-UPPSATS. Förändringar i dagliga aktiviteter efter höftfraktur C-UPPSATS 2007:194 Förändringar i dagliga aktiviteter efter höftfraktur Erfarenheter hos äldre kvinnor Carina Bergman, Marie Sevedsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Arbetsterapi Institutionen för

Läs mer

Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.

Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena. Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med

Läs mer

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Lars Lundmark. öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef ortopedi Datum : 120426 Information till Dig som ska få en höftledsprotes Den friska höftleden Höftleden består av en

Läs mer

ADL - INDEX enligt Sunnaas

ADL - INDEX enligt Sunnaas ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp Christina Olsson Sida 1/7 Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp VFU Examinationsuppgift 2 Inledning Under VFU har jag varit dels med två distriktsarbetsterapeuter i kommunal verksamhet dagrehabilitering,

Läs mer

KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL

KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL 09 06 09 06 03 HUVUDSKYDD Huvudskydd. Här ingår t.ex. hjälmar. Person med kroppsstukturavvikelse, beteendeproblematik och/eller funktionsnedsättning som medför att person ofta

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund bitr öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20120426 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kvinnors upplevelse av dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. Birgitta Frohm

EXAMENSARBETE. Kvinnors upplevelse av dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. Birgitta Frohm EXAMENSARBETE Kvinnors upplevelse av dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik Birgitta Frohm Filosofie magisterexamen Hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Läs mer

Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet

Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet Att systematisera klinisk erfarenhet Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet Kunskapsbaserad praxis Bästa vetenskapliga bevis Klinisk expertis Patientens/brukarens värdering 2 Kunskapsbaserad praxis

Läs mer

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet

Läs mer

Instrumentell ADL-förmåga hos äldre kvinnor som har drabbats av höftfraktur

Instrumentell ADL-förmåga hos äldre kvinnor som har drabbats av höftfraktur Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2008 Instrumentell ADL-förmåga hos äldre kvinnor som har drabbats av höftfraktur Elderly women s ability in instrumental ADL after hip

Läs mer

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 Credits

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 Credits 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2012 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational

Läs mer

Arbetsterapi program Demenssjukdom

Arbetsterapi program Demenssjukdom Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Triggerfinger. Arbetsterapi program

Triggerfinger. Arbetsterapi program Triggerfinger Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram för Tendovaginitis stenosans Triggerfinger (Dig II-V) Primärvården Region Skåne 2009-01-15 Författare: Åsa Bjärnung, leg arbetsterapeut, Trelleborg

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Kotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26

Kotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26 Kotfraktur Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping Innehåll Vad innebär korsettbehandling?... 3 Vad görs vid en operation?...3 Förväntat resultat...4 Smärtlindring...4 På avdelningen...4

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-98069 Fastställandedatum: 2016-06-09 Giltigt t.o.m.: 2017-06-09 Upprättare: Caroline E Holmsten Fastställare: Anna Gustavsson Höftfraktur, Fysioterapi

Läs mer

Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn.

Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn. 1 Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn. Detta häfte tillhör: TELEFONNUMMERLISTA Sjukhusets namn: Växel: Ortopedmottagningen: Vårdavdelningen: Sjukgymnastiken:

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual Sunnaas sykehus HF Ergoterapitjenesten Sunnaas Sykehus 1998 Revidert layout januari 2000 och augusti 2007. SUNNAAS ADL INDEX Bedömningsmanual 1. ÄTA FINFÖRDELA MAT, INTA FÖDA, TUGGA OCH SVÄLJA. 1.0 Måste

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Patientinformation vid höftprotesoperation

Patientinformation vid höftprotesoperation 150101 Arbetsterapeut och Sjukgymnast tjänstgörande vid Kirurg /Ortopedkliniken, Skellefteå lasarett Faktagranskad av Niklas Werkmäster, medicinskt ansvarig läkare, Ortopedi, Skellefteå Lasarett.. Patientinformation

Läs mer

Information inför din. höftoperation. Välkommen till Nyköpings lasarett

Information inför din. höftoperation. Välkommen till Nyköpings lasarett Information inför din höftoperation Välkommen till Nyköpings lasarett Innehållsförteckning Sida Allmän information Allmän information 3 Om höftleden 5 Att förbereda inför din höftoperation 6 När du ligger

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention 9 högskolepoäng Nivå G2F Allmänna uppgifter

Läs mer

På Universitetssjukhuset i Örebro utförs närmare 200 höftprotesoperationer per år.

På Universitetssjukhuset i Örebro utförs närmare 200 höftprotesoperationer per år. Allmän information På Universitetssjukhuset i Örebro utförs närmare 200 höftprotesoperationer per år. Det är naturligt att känna sig orolig inför en operation. Oron kan minskas och tillfrisknandet påskyndas

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn Senast uppdaterad: 2011-04-21 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-medicinkliniken-orsk

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

ANMÄLAN. Om du har frågor ring 08 663 33 49 eller maila till info@enrichedlife.se

ANMÄLAN. Om du har frågor ring 08 663 33 49 eller maila till info@enrichedlife.se ANMÄLAN Är denna anmälan defintiv (åker oavsett Försäkringskassan beslut) Denna anmälan är preliminär (avvaktar beslutet från Försäkringskassan) Namn Födelsedatum Gatuadress Postnummer och postadress Mail

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGG

PATIENTINFORMATION RYGG PATIENTINFORMATION RYGG Ortopedkliniken Länssjukhuset Halmstad Carl Öhlund 09-09-18 RYGGSMÄRTOR smärtor drabbas nästan alla av vid något tillfälle i livet. Besvären är i de flesta fall övergående, men

Läs mer

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Nätverkets uppdrag, nätverksträff 16 maj 2013 Vårdprogram och rutiner synpunkter

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention 9 högskolepoäng Nivå G1F Allmänna uppgifter

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med

Läs mer

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner.

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Manusförfattare: Arbetsterapins kärna och yrkesmodell, 15 hp Filosofiska antaganden Enligt förbundet Sveriges arbetsförbund

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Information inför din. knäoperation. Välkommen till Nyköpings Lasarett

Information inför din. knäoperation. Välkommen till Nyköpings Lasarett Information inför din knäoperation Välkommen till Nyköpings Lasarett Innehållsförteckning Sida Allmän information Allmän information 3 Om knäleden 5 Att förbereda inför din operation 6 När du ligger på

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Rapport från klientbesök

Rapport från klientbesök UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi Rapport från klientbesök Andersson, Anna Larsson, Lars Aktivitet och delaktighet, delkurs 1 16,5 högskolepoäng AT x/xx

Läs mer

Preliminär årsrapport för 2015 års primäroperationer vid höftfraktur

Preliminär årsrapport för 2015 års primäroperationer vid höftfraktur Preliminär årsrapport för 2015 års primäroperationer vid höftfraktur Under våren 2016 har styrgruppen för RIKSHÖFT förändrats något, Docent Ami Hommel, Lund (tidigare koordinator) har tagit över som registerhållare

Läs mer

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Handlingsplan Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på Medicinkliniken

Läs mer

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Förord Den här rapporten har sin utgångspunkt i författarens och dennes kollegors osäkerhet om de arbetsterapeutiska åtgärderna, som ges vid en akutgeriatrisk klinik, är relevanta för den äldres aktivitetsförmåga

Läs mer

Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP

Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP 2013-04-02 Rev 2015-08-10 Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP Styrdokument Lagen om medicintekniska produkter ( 1993:584 ) Socialstyrelsen föreskrifter om användning av medicintekniska

Läs mer