Frågeformulär inför triangelrevision av enheter enligt 8 kriterier för god strokevård

Transkript

1 Frågeformulär inför triangelrevision av enheter enligt 8 kriterier för god strokevård Välkomna till frågeformuläret inför triangelrevisionen. Det bygger på 8 kriterier för god strokevård (se ingressen på första delen av formuläret). Frågeformuläret består av 2 delar, den första innehåller frågor under varje kriterium som avser spegla följsamheten till de nationella riktlinjerna för stroke. Vissa frågor omnämns i frågeformuläret men kräver inga svar där utan kommer först diskuteras vid revisionsbesöket. Den andra delen omfattar resultat från Riksstroke, Swedvasc, Vården i siffror (VIS) och patientadministrativa system. Frågorna i del 1 berör alla yrkesgrupper som arbetar på enheten och kräver troligen att flera olika personer hjälps åt för att besvara dem. Frågorna är tänkt spegla hela strokevårdkedjan från ambulans till slutenvård och därefter eventuell rehabilitering i sjukhusets regi och fortsatt första uppföljning. För de sjukhus där vårdkedjan är bruten dvs patienten vårdas initialt på en akut strokeenhet kort tid (3-4 dagar) och sedan flyttas till annan enhet inom sjukhuset eller utanför akutsjukhuset för fortsatt rehabilitering (t ex rehabiliteringsmedicin, geriatrisk strokerehab) finns ett anpassat frågeformulär för dessa enheterna. Del 2 som omfattar registerdata kan också med fördel skrivas ut och lämnas till registeransvarig för framtagande av data för därefter samlad inmatning. Alla svaren utgör grund för revisionsteamets förberedelser inför revisionsbesöket och vissa kommer följas upp med fördjupningsfrågor vid besöket. I slutet på revisionstillfället kommer styrkor och förbättringsområden presenteras för ledning och team. Vid eventuella frågor kontakta er regionala samordnare Stort tack på förhand Sida 1 av 42

2 Frågeformuläret del 1 har frågor under varje kriterium som avser att spegla följsamheten till de nationella Riktlinjerna för stroke. Del 2 omfattar resultat från nationella kvalitetsregistren Riksstroke, Vården i siffror (VIS), Swedvasc och patientadministrativa data (se bilaga). Enkäten har flera syften 1. Med hjälp av svaren får verksamheten och revisionsteamet en samlad bild av inte bara utfall av ett antal variabler utan även hur det systematiska förbättringsarbetet sker. 2. De detaljerade svaren blir vid revisionen underlag för dialog och möjliggör en strukturerad revision. 3. De kommer också tillsammans med resultatet av revisionsbesöket ligga till grund för såväl lokal som regional rapport som möjliggör utvärdering över tid för både den enskilda strokeenheten som på regional nivå. 4. Tidigare erfarenheter visar också att frågorna i sig stimulerar till nystart/omstart av förbättringsarbetet Frågorna besvaras av ledningen för enheten med stöd av teamet och omfattar; involverade verksamheter inklusive jourlinjer och stödprocesser, informationsvägar, patienter och närståendes erfarenheter, upplevelser och synpunkter, tillgång till utbildning för såväl team som enskilda yrkesgrupper, hur underlättas möjligheterna till rätt kompetens för olika funktioner, utvärdering av följsamheten, vilka förbättringsområden som ses, kvalitetsvariabler från: Riksstroke och region/landsting. Flera allmänna frågor återkommer under varje kriterium av det skälet att svaren kan bli olika för olika kriterier och yrkesgrupper. Patient och närstående. En viktig förutsättning för att kunna belysa värde/kvalitet för patient och närstående är att få tillgång till verksamhetens rutiner att samla in och använda patienter och närståendes synpunkter, upplevelser och erfarenheter. Även arbetssätt och resultat för patient och närståendes delaktighet i planering och vård kommer att efterfrågas. Frågeformulär och platsbesök följer framtagna kriterier. För att understryka betydelsen av långsiktigt förbättringsarbete sker dialogen med stöd av fyra områden i bedömning och utvärdering. Områdena är tillgänglighet, kompetens, process och utvärdering och stödjer de olika kriterier på följande sätt; Tillgänglighet Kriterier 1 2 Kompetens Kriterier 3 5 Patient skall identifieras tidigt och överföras/remitteras till rätt vårdnivå för diagnostik, vård, behandling och uppföljning. Strokeenhet skall finnas för vård, behandling och uppföljning av patient med misstänkt/verifierad stroke eller TIA. Resurser och kompetens skall finnas för utredning av patient med misstänkt/verifierad stroke eller TIA. Diagnostik, vård, behandling och uppföljning skall ske enligt Nationella riktlinjer/andra medicinska kunskapsstöd/regionala medicinska riktlinjer. Processer Kriterier 6 7 Verksamheten skall bedrivas av personal med specifik kompetens som möter patientens behov. Vården skall bedrivas i form av multidisciplinärt teamarbete. Vården ska utgå från individens och närståendes behov, resurser och delaktighet. Patient och närståendes delaktighet Sida 2 av 42

3 Uppföljning Kriterier 8 Enheten skall kontinuerligt använda data i förbättringsarbetet. Bland annat fortlöpande registrera i Riksstroke. Täckningsgraden av registreringen skall vara mer än 90 %. Allmän information A:1. Ange personuppgifter Namn och position på de som svarar: Gäller strokeenhet på sjukhus: Landsting: Region: Hur arbetar enheten med ledning och styrning? A:2. Finns lokal ledningsgrupp för enheten med representant för alla ingående professioner? A:2a. Om ja, har denna grupp ett skriftligt uppdrag? A:2b. Om ja, innehåller uppdraget ansvar för implementering av nya och befintliga rutiner? A:3. Finns tvärprofessionell processgrupp kopplad till enheten med representant för alla ingående professioner? A:3a. Om ja, har denna grupp ett skriftligt uppdrag? Sida 3 av 42

4 A:3b. Om ja, innehåller uppdraget ansvar för implementering av nya och befintliga rutiner? A:4. Hur arbetar enheten med det kontinuerliga förbättringsarbetet? Kriterium 1. Identifiering och överföring av patient till rätt vårdnivå för diagnostik, vård, behandling och uppföljning Rutiner skall finnas för tidig identifiering och förflyttning av patient som ska övervakas/vårdas/åtgärdas på regionsjukhuset, tex patienter som kan behöva neurokirurgisk intervention, tillgång till regional strokekompetens och/eller annan behandling. 1:1. Finns skriftliga rutiner för överföring av patienter från akut strokeenhet till rehab enheten för fortsatt rehabilitering och från rehab enheten till akutklinik vid komplikationer? Från akut till strokeenhet Till akut klinik vid komplikationer Om ja för vilket tillstånd 1:2. Finns rutiner inom primärvården för läkarbedömning (på boendet) med ställningstagande till fortsatt vårdform vid eventuellt strokeinsjuknande för multisjuk med stort omvårdnadsbehov, som vårdas inom hemsjukvård eller särskilt boende? (SoS Prio2) Sida 4 av 42

5 1:3. Antal registrerade överförda patienter från akutklinik till rehab klinik och från rehab klinik till akutklinik. 1:3a. Hur många patienter tackar man nej till? Orsak 1:4. Vilka yrkesgrupper omfattas av föregående rutiner och inom vilka verksamhetsområden (t ex strokeenhet, jourorganisation, röntgen)? 1:5. Beskriv hur ni implementerat ovanstående rutiner, hur ni följer upp att de följs och utvärderas: 1:6. Vilka förbättringsområden ser Ni: 1:7. Hur håller ni patient och närstående informerade under processen? Sida 5 av 42

6 1:8. Tillvaratar ni patient och anhörigas erfarenheter? Inte alls Sporadiskt Systematiskt 1:9. Eventuella övriga kommentarer: Kriterium 2. Vård och behandling av specifik sjukdomsgrupp Strokeenheter för stroke- och TIA-vård skall finnas på akutsjukhusen. Strokeenheterna skall bedriva akut strokevård och påbörja rehabilitering, för merparten av patienterna i en sammanhållen enhet, som slutbehandlar patienterna. För en mindre andel patienter med behov av långvarig vård kan rehabilitering ske på annan enhet inom länssjukvården, förutsatt att enheten uppfyller kriterier för strokeenhetsvård och att samverkan är smidig. För yngre patienter med komplicerat rehabiliteringsbehov kan detta vara särskilt lämpligt. Tillgång till fortsatt rehabilitering i form av ESD* (early supported discharge)/strokehemrehab bör finnas och erbjudas till strokepatienter. Strukturerad uppföljning av stroke och TIA patienter inom öppenvården skall finnas. * Early supported discharge (ESD) services consist of a single specialist multidisciplinary team that provides rehabilitation for selected patients at the same intensity and skillmix as a stroke unit. ESD is appropriate for patients with mild/moderate disability and should begin within 24 hours of discharge. 2:1. Används rehabenhetsvårdplatserna uteslutande för patienter med misstänkt/verifierat stroke? 2:1a. Om nej, ungefär hur stor andel (%) läggs in utan misstanke om stroke? Sida 6 av 42

7 2:2. Kan patient med misstänkt/verifierat stroke vara utlokaliserad från enheten och vårdas på annan vårdenhet men ändå räknas som att den vårdas på enheten i statistiken? 2:2a. Om ja, i vilken omfattning? 2:3. Finns skriftlig rutin för att säkra att verifierade strokepatienter kommer till enheten alla dagar i veckan? 2:4. Hur arbetar enheten med att öka/säkra att enheten når upp till måltalen för andel strokepatienter till enheten? 2:5. Vilka förbättringsområden ser Ni: Sida 7 av 42

8 2:6. Early supported discharge (ESD)/strokehemrehab/understödd hemgång (hemgång stödd av stroketeam med tillgång till läkare, sjuksköterska och paramedicinare (sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped etc) beroende av behovet): Finns denna vårdform tillgänglig hos er? (SoS Prio2) 2:6a. Om ja: Knuten till enheten? 2:6b. Finns skriftliga rutiner för ESD/strokehemrehab/understödd hemgång? 2:6c. Om ESD/strokehemrehab/understödd hemgång finns vilka ingår i teamet? Vid behov Arbetsterapeut Fysioterapeut/sjukgymnast Kurator Logoped Neuropsykolog Sjuksköterska Specialistläkare 2:6d. Följande tillstånd har i Nationella riktlinjer för stroke 2018 prioriterats på bör nivå. Besvara om åtgärden initieras och/eller om patienten tränar åtgärden i hemrehab eller annan öppen vård såsom neuroteam. Initieras på ESD: Träning på ESD: Initieras på annan öppenvård: Träning på annan öppenvård: Lätt till måttlig nedsatt gångförmåga Åtgärd: Uppgiftsspecifik gångträning Nedsatt problemlösning och exekutiv förmåga Åtgärd: Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Sida 8 av 42

9 Nedsatt ADL-förmåga Åtgärd: Anpassning av omgivningsfaktorer för att få öka aktivitet och delaktighet Nedsatt ADL-förmåga Åtgärd: ADLträning i hemmet efter utskrivning Nedsatt motorisk förmåga Åtgärd: Uppgiftspecifik träning Inaktivitet efter stroke Åtgärd: Konditions- och styrketräning Afasi efter stroke Åtgärd: Intensiv språklig träning Afasi efter stroke Åtgärd: Kommunikationspartnerträning för närstående Afasi efter stroke Åtgärd: Kompensatoriska tekniker (SoS Prio4) 2:6e. Vilka andra alternativ till fortsatt rehab i öppenvård erbjuder ni eller remitterar ni till? Sida 9 av 42

10 2:7. Strukturerad uppföljning/mottagning i öppenvård. Finns denna vårdform tillgänglig hos er? Bör innehålla följande: Tillgång till ett multiprofessionellt team bestående av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och logoped samt vid behov även dietist och psykolog bör finnas vb. Bedömningen bör innehålla: sekundärpreventiva åtgärder, nytillkomna eller förändrade symtom förändrad livssituation, funktionsförmåga aktivitetsförmåga behov av rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel, lämplighet som bilförare (körkort) och jägare (vapenlicens), tillfredsställelse med befintlig vård och rehabilitering 2:7a. Om ja: Knuten till enheten? Primärvård? Annan? Om ja, vilken? 2:7b. Om strukturerad uppföljning/strokemottagning finns tillgänglig hos er, vilka deltar i arbetet? Vid behov Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/sjukgymnast Kurator Logoped Sida 10 av 42

11 Neuropsykolog Patient Sekreterare Sjuksköterska Specialistläkare Underläkare Undersköterska 2:7c. Finns skriftliga rutiner för vilka patienter som skall följas var, när och av vem? 2:7d. Används post-stroke checklistan efter utskrivning? Om ja, av vem? 2:8. Vilka andra alternativ till fortsatt uppföljning i öppenvård remitterar ni till? 2:8a. Finns skriftliga rutiner för vilka patienter som skall följas var, när och av vem? 2:9. Vilka yrkesgrupper omfattas av ovanstående rutiner och inom vilka verksamhetsområden (t ex enhet, rehab, öppenvård, andra)? Sida 11 av 42

12 2:10. Beskriv hur ni implementerat ovanstående rutiner, hur ni följer upp att de följs och utvärderas: 2:11. Vilka förbättringsområden ser Ni: 2:12. Vilka rutiner har enheten för att tillvarata patientens och närståendes upplevelser och erfarenheter i övergången mellan vårdenheter/ vårdnivåer : 2:13. Eventuella övriga kommentarer: Sida 12 av 42

13 Kriterium 3. Resurser och kompetens för utredning Det skall finnas tillgång till resurser och kompetens för medicinsk diagnostik i form av datortomografi dygnet runt, MRT, halskärlsdoppler och TTE/TEE dagtid. I de fall strokevården är uppdelad på akut- och rehabiliteringsenhet skall diagnostiken bedrivas på akutenheten. Möjlighet till arytmiövervakning med telemetri/holter-ekg-registrering skall finnas. Utvärdering bör innehålla mått på tillgänglighets-, process- och kvalitetsperspektiv. Teknologi för utredning och övervakning av stroke och TIA på sjukhuset *MR, MR angio, DT, perfusions DT, DT angio, doppler halskärl, telemetri, Holter EKG, TTE, TEE. Finns på sjukhuset fem dagar/v kontorstid, fem dagar/v dygnet runt, sju dagar/v kontorstid, sju dagar/v dygnet runt. inkluderar preliminärsvar: 3:1. Tar enheten enbart emot färdigutredda strokepatienter? Kan förekomma 3:1a. Går ni systematiskt igenom genomförd utredning och kompletterar vb 3:1a. Förekomst och tillgänglighet av bild och funktionsdiagnostik Tillgänglighet Preliminär svar DT, 24/7 (SoS Prio1) 5/7 kontorstid 7/7 kontorstid 5/7 dygnet runt 7/7 dygnet runt Finns ej Sida 13 av 42

14 3:1b. Förekomst och tillgänglighet av bild och funktionsdiagnostik Tillgänglighet Preliminär svar MR 5/7 kontorstid Finns ej MR angio, kontorstid (SoS Prio3) 5/7 kontorstid Finns ej Doppler halskärl (SoS Prio1) TTE TEE 5/7 kontorstid Finns ej 5/7 kontorstid Finns ej 5/7 kontorstid Finns ej 3:2. Tillgång till arytmidiagnostik På strokeenheten Polikliniskt Holter-EKG (SoS prio 2) Tum-EKG (SoS prio FoU) Eventrecorder 3:3. Utvärderas tillgång till resurser samt kompetens? Utvärdering bör innehålla mått på tillgänglighet-, process- och kvalitet (metod och svar). Sida 14 av 42

15 3:3a. Om ja: Vilka: Hur: Hur ofta: 3:4. Hur återkopplas väntetider och kvalitet till patient/närstående: 3:5. Eventuella övriga kommentarer: Kriterium 4. Diagnostik, vård och behandling enligt Nationella riktlinjer Det skall finnas rutiner för diagnostik, monitorering, vård, tidig mobilisering, rehabilitering och behandling enligt Nationella riktlinjer, t ex avseende RLS/GCS, NIHSS, Sida 15 av 42

16 vitalparametrar, komplikationer, risker, målformulering, vårdplan, utskrivningskriterier och sekundärprevention. 4:1. Finns lokala skriftliga rutiner för indikation, när och hur för nedanstående undersökningar: DT MR MR angio TTE TEE Doppler halskärl Holter-EKG Tum-EKG Event recorder 4:1a. Finns rutin för långtidsregistrering mer än 48 timmar av hjärtrytm vid kryptogen stroke/tia? (SoS Prio5) Sida 16 av 42

17 4:2. Finns skriftliga lokala rutiner för monitorering av RLS/GCS, NIHSS, vitalparametrar, tidig mobilisering och rehabilitering vid olika tillstånd av stroke och/eller TIA. RLS/GCS Vitalparametrar Tidig mobilisering Rehabilitering Stroke 4:3. Finns skriftliga lokala rutiner för att tillsammans med patienten tidigt upprätta vårdplan med målformulering och starta utskrivningsplanering: 4:4. Patienten deltar vid/får: Inte alls Sporadiskt Mestadels Alltid IVP, Individuell vårdplanering, motsvarande Målformuleringsmöten Skriftlig vårdplan 4:5. Följande tillstånd har i Nationella riktlinjer för stroke 2018 prioriterats på bör nivå. Besvara om åtgärden initieras och/eller om patienten tränar åtgärden på enheten. Lätt till måttlig nedsatt gångförmåga Åtgärd: Uppgiftsspecifik gångträning Bedöms: Regelbunden träning under vårdtiden på enheten: Nedsatt problemlösning och exekutiv förmåga Åtgärd: Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Nedsatt motorisk förmåga Åtgärd: Uppgiftspecifik träning Sida 17 av 42

18 Inaktivitet efter stroke Åtgärd: Konditions- och styrketräning Afasi efter stroke Åtgärd: Intensiv språklig träning Afasi efter stroke Åtgärd: Kommunikationspartnerträning för närstående Afasi efter stroke Åtgärd: Kompensatoriska tekniker (SoS Prio4) 4:6. Finns skriftliga lokala rutiner för bedömning och eventuell åtgärd vid följande riskområden: Munhälsa (SoS Prio2) Sväljningssvårigheter och tyst aspiration (SoS Prio1) Vid behov ytterligare kartläggning med videofluoroskopi/fiberendoskopi (SoS Prio3) Risk för malnutrition, bedömning tidig nutrition med son (SoS Prio2) Kvarstående dysfagi nutrition med PEG (SoS Prio3) Fall och fallprevention (SoS Prio2) Djup ventrombos (SoS Prio4) Smärta Emotionell påverkan Trycksår (SoS prio 2) Sida 18 av 42

19 4:7a. Finns lokala skriftliga rutiner för förebyggande, bedömning och åtgärd av följande komplikationer? Förebyggande Bedömning Åtgärd Blodtrycksstegring (SoS Prio3) Glukosrubbning Hypoxi (SoS prio 2) Vätskebalansrubbning Pneumoni Urinvägsinfektion Obstipation Urinretention (SoS prio 1) 4:7b. Finns lokala skriftliga rutiner för förebyggande, bedömning och åtgärd av följande komplikationer? Arytmier Nedstämdhet (Sos Prio3) Bedömning Åtgärd 4.8. Finns skriftliga lokala rutiner/pm/vårdprogram för identifiering och insättande av sekundärprevention/annan åtgärd under vårdtiden på strokeenheten av följande riskfaktorer? Sida 19 av 42

20 Identifiering Insättande Förmaksflimmer (SoS prio 2) Hypertoni (SoS prio 2) Rökning (SoS prio 3) Alkoholöverkonsumtion Lipidrubbning (SoS prio 3) Fysisk inaktivitet Sömnapné Körförbud/köruppehåll Vapen Flygcertifikat 4:9. Finns skriftliga lokala utskrivningskriterier? 4:10. Vilka yrkesgrupper omfattas av föregående rutiner och inom vilka verksamhetsområden (te x enhet, bakjour/rondjour, rehab andra?) Sida 20 av 42

21 4:11. Beskriv hur ni implementerat föregående rutiner, hur ni följer upp att de följs och utvärderas: 4:12. Vilka förbättringsområden ser Ni: 4:13. Tillvaratar ni systematiskt patient och anhörigas erfarenheter? Inte alls Sporadiskt Frekvent 4:14. Beskriv hur: 4:15. Eventuella övriga kommentarer: Kriterium 5. Specifik kompetens som möter patientens behov All personal som arbetar på rehabenhet bör ha expertkunnande t ex i form av strokekompetensutbildningen enligt Strokeförbundets program, högskoleutbildning inom strokevård eller annan motsvarande strokeutbildning. Målsättningen är att minst 80 % skall ha genomgått eller ha pågående strokeutbildning. Andel av anställda som har STROKE- Riksförbundets kompetensbevis? Andel av anställda som har gått 15 poängs högskolekurs i strokesjukvård? Specialister på strokeenheten bör ha strokeläkarkompetens (se bilaga). Andel av anställda med >2 dgr vidareutbildning inom strokeområdet/år. Sida 21 av 42

22 5:1a. Finns tillgång till följande professioner på enheten: Tillgänglighet Arbetsterapeut 5/7 6/7 7/7 Vid behov Finns ej Fysioterapeut/sjukgymnast 5/7 6/7 7/7 Vid behov Finns ej Sida 22 av 42

23 Sjuksköterska 5/7 6/7 7/7 Vid behov Finns ej Strokekompetent läkare* 5/7 6/7 7/7 Vid behov Finns ej Stroke-sjuksköterska** 5/7 6/7 7/7 Vid behov Finns ej Undersköterska 5/7 6/7 7/7 Vid behov Finns ej *Se bifogat förslag till definition ** Särskilt avdelad sjuksköterska med uppgift bl a att samordna och kvalitetssäkra vårdprocessen för enskilda patienter. Är inte att jämföra med en ssk som har strokenål eller 15 HP utbildning och enbart arbetar i det dagliga patient arbetet 5:1b. Finns tillgång till följande professioner på enheten: Tillgänglighet Dietist Kurator 5/7 Vid behov Finns ej 5/7 Vid behov Finns ej Sida 23 av 42

24 Logoped 5/7 Vid behov Finns ej Neuropsykolog 5/7 Vid behov Finns ej Tandhygienist 5/7 Vid behov Finns ej 5:2. Vilken/vilka specialistkompetens(er) har överläkarna/specialistläkarna på avdelningen? Allmän internmedicin Geriatrisk Rehabmedicin Neurologi Annan 5:3. Strokekompetens och vidareutbildning. Andel strokekompetensutbildning/strokenålutbildning/motsvarande/15hp stroke för de med minst tre månaders anställning. Andel vidareutbildning en respektive två dagar för de med minst 12 månaders anställning. Fyll i andel procent. Om okänt, lämna tomt. Andel (%), strokekompetensutbildning 15HP för omvårdnads & rehab personal strokeläkarkompetens för läkargruppen (1 100) Andel (%), med 1 dags vidareutbildning inom stroke området senaste året (1 100) Andel (%), med 1 dags vidareutbildning inom stroke området senaste året (1 100) Arbetsterapeut Dietist Fotvårdsspecialist Fysioterapeut/sjukgymnast Sida 24 av 42

25 Kurator Logoped Läkare, specialist Läkare, underläkare Neuropsykolog Sjuksköterska Stroke-sjuksköterska Undersköterska Sida 25 av 42

26 5:4. Hur har personalomsättningen varit senaste för nedanstående personalkategorier (låg/medel/hög)? Kommer att diskuteras vid revisionsbesöket: Hur påverkar omsättningen verksamheten? Personalomsättning Arbetsterapeut Dietist Fotvårdsspecialist Låg Medel Hög Låg Medel Hög Låg Medel Hög Fysioterapeut Låg Medel Hög Kurator Låg Medel Hög Logoped Låg Medel Hög Läkare, specialist Låg Medel Hög Läkare, underläkare Låg Medel Hög Sida 26 av 42

27 Neuropsykolog Låg Medel Hög Sjuksköterska Låg Medel Hög Stroke-sjuksköterska Låg Medel Hög Tandhygienist Låg Medel Hög Undersköterska Låg Medel Hög Övriga kommentarer: 5:5. Har enheten regelbunden internutbildning? 5:5a. Om ja, hur ofta: Sida 27 av 42

28 5:6. Arbetar anställda specialistläkare i huvudsak på enheten? 5:7. Arbetar anställda sjuksköterskor i huvudsak på enheten? 5:8. Arbetar anställda undersköterskor i huvudsak på enheten? 5:9. Hur introduceras nya medarbetare: 5:10. Hur introduceras medarbetare från bemanningsservice": 5:11. Hur introduceras ev. stafettläkare: 5:12. Hur introduceras övriga läkare på kliniken: Sida 28 av 42

29 5:13. Hur introduceras läkare inför jour: 5:14. Hur introduceras sommarvikarier: 5:15. Hur säkrar enheten att >80% - nivån för strokekompetens bibehålls över tid: 5:16. Finns kompetensutvecklingsplaner för nya medarbetare (alla yrkeskategorier) så att de så snabbt som möjligt når upp till basal strokekompetens? 5:16a. Om, ja: Vad omfattar den? 5:17. Utvärderas kunskapsnivån på något sätt: 5:17a. Om ja, hur ofta och på vilket sätt: Sida 29 av 42

30 5:18. Eventuella övriga kommentarer: Kriterium 6. Vården skall bedrivas i form av multidisciplinärt teamarbete Strokevården skall bedrivas i form av multiprofessionellt teamarbete. Teamet skall bestå av arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, sjukgymnast, fysioterapeut/sjuksköterska och undersköterska. Teamronder skall ske minst två gånger per vecka. Det skall under vårdtiden finnas tillgång till dietist och neuropsykologisk kompetens. Det är önskvärt att det finns en strokesjuksköterska med uppgift bl a att samordna och kvalitetssäkra vårdprocessen för enskilda patienter. 6:1. Vilka av nedanstående deltar i teamronder: Markera endast i den/de kolumner som är aktuella Vid behov Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/sjukgymnast Kurator Logoped Neuropsykolog Patient Sekreterare Sida 30 av 42

31 Sjuksköterska Specialistläkare Underläkare Undersköterska Frågor som kommer att diskuteras på revisionsmötet med ledning och stroketeam Hur ofta händer det att stroketeamet inte är komplett (alla som ska vara med) på teamronden? 1g/v, 1g/mån, < 1g/mån. Hur är kontinuiteten i teamarbetet ur ett patientperspektiv? 6:2. Om Early Stroke Discharge/strokehemrehab/Understödd hemgång finns tillgänglig hos er, vilka i det teamet deltar i enhetens teamronder? Vid behov Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/sjukgymnast Kurator Logoped Neuropsykolog Patient Sekreterare Sjuksköterska Specialistläkare Underläkare Undersköterska Sida 31 av 42

32 6:3. Finns en strokesjuksköterska med uppgift bl a att samordna och kvalitetssäkra vårdprocessen för enskilda patienter? 6:4. Finns utsedd övergripande ansvarig för strokevården inom sjukhuset (t ex processansvarig, processägare)? 6:4a. Om ja, vilken profession? 6:5. Finns lokal skriftlig rutin för stroketeamets uppdrag och medlemmarnas roller och ansvar i teamarbetet? 6:6. Hur är teamets arbetsuppgifter implementerade: 6:7. Hur säkras teamarbetet/upprätthålls teamkompetensen: Sida 32 av 42

33 6:8. Används stafettläkare: 6:8a. Om ja, i vilken omfattning: 6:8b. Om ja, hur involveras de i teamet: 6:8c. Om ja, Hur säkerställs att patienten erhåller strokekompetent vård med tillfällig läkare : 6:9. Används bemanningsservice och/eller bemanningsföretag? 6:9a. Om ja, i vilken omfattning: 6:9b. Om ja, hur involveras de i teamet: Sida 33 av 42

34 6:9c. Om ja, Hur säkerställs att patienten erhåller strokekompetent vård med tillfällig personal : 6:10. Utvärderas följsamheten till teamets arbetsuppgifter: 6:10a. Om ja, hur: 6:10b. På vilket sätt återkopplas detta till verksamheten och i vilken omfattning: 6:10c. Hur säkerställer ni att patientens uppfattning om teamarbetet används i förbättringsarbetet?: 6:11. Eventuella övriga kommentarer: Sida 34 av 42

35 Kriterium 7. Vården skall utgå från individens och närståendes behov och resurser Strokeenhetsvården skall kännetecknas av vårdprocesstänkande som utgår från individens och närståendes behov och resurser. Vården skall kännetecknas av patientens delaktighet i form av individuell tidig vårdplan, vårdplanering (IVP), målformulering och samordnad vårdplanering, samt individuellt anpassad information om utredningar, rehabilitering, prognos och om den fortsatta planeringen inklusive planerat utskrivningsdatum. I utskrivningsplaneringen ingår bl a en individuell skriftlig vårdplan för fortsatt rehabilitering och medicinsk uppföljning. Vid behov utses en namngiven kontaktperson. Information skall lämnas om ytterligare stödfunktioner såsom närståendestödjare, Strokeforum samt patientföreningar. Vård skall också kännetecknas av närståendes delaktighet. Närstående inbjuds att delta i såväl individuell som samordnad vårdplanering. Information om strokesjukdomen skall erbjudas närstående liksom individuellt stöd. Rutiner för informationsöverföring till nästa instans i vårdkedjan skall finnas. Gemensamma utbildningsstrategier skall utformas för att stimulera lokal vårdkedjesamverkan. 7:1. Har enheten ett personcentrerat arbetssätt som utgår från patientens resurser, behov och delaktighet? 7:2. Fångar Ni systematiskt patientens behov och förväntningar i anslutning till ankomsten till enheten: 7:2a. Om ja, hur: Sida 35 av 42

36 7:3. Patienten deltar vid/erhåller: Inte alls Sporadiskt Mestadels Alltid SVPL, samordnadvårdplanering Teamrond Skriftlig rehab-plan vid utskrivning Fast vårdkontakt 7:4. Finns skriftliga lokala rutiner för att tillsammans med patienten genomföra ovanstående aktiviteter? 7:4a. Om ja hur involveras patient/närstående i ovanstående rutiner: 7:5. Finns skriftliga lokala rutiner för att utforma och ge individuellt anpassad information och stöd (SoS Prio3): 7:6. Sker vårdplaneringen integrerat med primärvården? 7:7. Hur säkerställs att information och stöd tillgodoses även efter utskrivningen? Sida 36 av 42

37 7:8. Finns skriftliga lokala rutiner för palliativ vård? 7:9. Registrerar enheten i Svenska Palliativregistret? 7:10. Närstående delaktighet i: Inte alls Sporadiskt Mestadels Alltid IVP, Individuell vårdplanering Målformuleringsmöte SVPL, samordnadvårdplanering Praktisk handledning och träning för anhörig (SoS Prio3) 7:11. Finns skriftligt informations materiel till patient/närstående? Om ja, vad: 7:12. Hur säkrar Ni att alla patienter får materialet: 7:13. Finns utbildning för patient och närstående under eller efter vårdtiden? Sida 37 av 42

38 7:13a. Finns praktisk handledning och träning för närstående till patienter med stroke? 7:14. Hur arbetar Ni i övrigt med att öka/säkra anhörigas delaktighet i vården: 7:15. Finns möjlighet till individuellt stöd för närstående? 7:15a. Om ja, hur: 7:16. Vilka förbättringsområden ser Ni: 7:17. Finns skriftliga rutiner för informationsöverföring? 7:18. Arbetar enheten med att förbättra informationsöverföringen inom enheten, inom verksamheten/sjukhuset, till övriga vårdgivare i vårdkedjan? Sida 38 av 42

39 7:18a. Om ja, hur: 7:19. Samarbetar enheten med intresseföreningar? 7:19a. Om ja, hur: 7:20. Vilka yrkesgrupper omfattas av ovanstående rutiner och inom vilka verksamhetsområden (t ex. enheten, övriga sjukhuset, primärvård, kommun)? 7:21. Beskriv hur ni implementerat ovanstående rutiner, hur ni följer upp att de följs och utvärderas: 7:22. Vilka förbättringsområden ser Ni: Sida 39 av 42

40 7:23. Eventuella övriga kommentarer: Kriterium 8. Enheten skall kontinuerligt använda data i förbättringsarbetet. Bland annat fortlöpande registrera i Riksstroke, RiksTIA. Täckningsgraden i registreringen skall vara >90 %. Strokeenheterna skall fortlöpande registrera stroke- och TIA-patienterna i Riks-Stroke. Täckningsgraden av registrering skall vara >90%. 8:1. Finns skriftlig lokal rutin för Riksstroke registrering omfattande: vem som ansvarar för vad av indata, var och hur det skall dokumenteras i journalen, hur vårdtillfällen utanför strokeenheten fångas, dessa patienter informeras om deltagande i kvalitetsregister, samarbete med akuta strokeenheter avseende vem som ansvarar för vad i registrering, 3 mån uppföljning mm? 8:2. Vilka yrkesgrupper omfattas av ovanstående rutiner och inom vilka verksamhetsområden (inom strokeenheten, utanför) 8:3. Beskriv hur ni implementerat ovanstående rutiner, hur ni följer upp att de följs och utvärderas: Sida 40 av 42

41 8:5. Användning av Riksstroke och resultaten i det kontinuerliga förbättringsarbetet: Vilken är er övre nivå för acceptabelt bortfall: 8:6. Hur ofta tas resultat fram: 8:7. Hur används de i förbättringsarbetet: 8:9. Hur återkopplas resultaten till egna enheten och strokeenheten?: Sida 41 av 42

42 8:10. Vilka förbättringsområden ser Ni: 8:11. Hur tar ni tillvara på resultaten från patientenkäten? 8:12. Eventuella övriga kommentarer Tack för Er medverkan! Sida 42 av 42