Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Transkript

1 Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. Mål Under rehabiliteringsperioden ska patienten komma till insikt om vad handikappet innebär och hitta strategier för att hantera sin nya situation. Patientens motivation är mycket viktig och det är nödvändigt att hitta de delfunktioner som patienten har intakta och ställa krav på rätt nivå. Det är även viktigt att patienten hela tiden uppfattar vad han gör, tycker det är meningsfullt och upplever att han lyckas. Målet med rehabiliteringen i tidiga skedet är att patienten ska hitta strategier för att klara basala vardagliga aktiviteter såsom måltider, förflyttning, hygien, klädsel och hushållssysslor för att kunna fungera så självständigt som möjligt. Mål och behandlingsstrategier skiljer sig något beroende på var i rehabiliteringskedjan man befinner sig. Senare delar av rehabilitering fokuserar mer på arbetsliv/studier, fritidsintressen och sorterar under öppen vård. Lönsamhet Strokeenheter med specialutbildad personal som arbetar koordinerat och interdisciplinärt är en evidensbaserad vårdform som visats ge stora vinster i form av förbättrad prognos och minskad dödlighet. Vården och rehabiliteringen av strokepatienter på Vrinnevisjukhuset bedrivs i team på alla vårdnivåer. Personalen på Strokeenheten är utbildade i s k Strokekompetensbevis d v s är särskilt utbildad för att ta hand om strokepatienter. Stroke utgör den vanligaste orsaken till handikapp hos vuxna och många av de strokedrabbade behöver mycket stora hjälpinsatser och tillsyn dygnet runt. Effektiv strokerehabilitering bidrar till minskat vårdbehov och ger självständigare patienter, vilket långsiktigt är samhällsekonomiskt lönsamt. Behandlingsstrategi Patientens omvårdnads- och rehabiliteringsbehov bör struktureras individuellt i en rehabiliteringsplan med målsättningen att så långt som möjligt bevara patientens självbestämmande och oberoende. Genom att guida, d v s aktivt vägleda patienten bara precis så mycket som krävs för att rörelsen ska kunna utföras, lär man patienterna att utföra rörelserna. Det är viktigt med tidig igångsättning av rehabiliteringen och att det görs konsekvent under dygnets 24 timmar för att få nödvändig repetition och utnyttjande av hjärnans förändringsbarhet efter skadan. Nyinlärning eller återinlärning av strategier för att klara förflyttningar och basala rörelser. Selektiva rörelser för att uppnå symmetri och helhet i motoriken eftersträvas. Rehabiliteringen koordineras genom teamkonferenser och funktionsronder där gemensamma rehabiliteringsmål för varje patient formuleras och uppdateras kontinuerligt. Rehabiliteringen genomförs av multiprofessionella team. Behandlingsmetoder inom strokerehabilitering För skulderproblematik inom stroke, visuellt neglekt samt behandling av den affekterade handen efter stroke var god se utarbetade PM i Strokemanualen.

2 Arbetsträning Träning i hushåll och fritid Utskr hem Ställn.tagande återgång till arbete Kartläggning av upplevda problem (COPM) ADL-utvärd (P och I, ADL-taxonomin, AMPS) Hjälpmedel Basal strokrehab Funk.bed. motorik neurologi Hembesök Kognitiv bed. (Cognistat) ADL-bed, P-ADL (ADL-taxonomin, FIM) Strokeinsjuknande Fig. 1 Generell beskrivning av strokepatientens rehabiliteringsnivåer på ViN och Rehab Öst. Syfte och mål med respektive verksamhet Strokeenheten, Avd 1 Kartlägga skadans omfattning och konsekvenser för individen. Hitta strategier för att så långt som möjligt klara basala vardagliga aktiviteter för att kunna skrivas ut till hemmet. Utprovning av hjälpmedel, initiering av bostadsanpassning vid behov. Kartlägga fortsatta behov av rehabiliteringsinsatser och omvårdnadsbehov från Primärvård och Kommun. Hemrehab Hemrehab erbjuder bedömning och behandling utifrån de förutsättningar som erbjuds i patientens hem- och närmiljö. Hemmiljön kan för många patienter upplevas som mera stimulerande och ge en effektivare träning. Specifika träningsstrategier väljs utifrån individuellt uppsatta mål och Hemrehab kan erbjuda täta träningsinsatser vilket kan möjliggöra tidig utskrivning från sjukhuset. Patienten bedöms av Hemrehab för anslutning. Kriterier för att anslutas till Hemrehab är att: patienten ska vilja få sin fortsatta behandling i hemmet motsvarande behandling inte kan erbjudas av primärvård eller kommun patienten behöver teamets insatser för sin rehabilitering/behandling patienten mestadels ska bo upp till ca 30 min färdväg från ViN. Se även flödesschema för Hemrehab i Strokemanualen.

3 Dagrehab Arbetsterapi och sjukgymnastik på Dagrehab innehåller bedömning av förutsättningar för återgång till arbete. Dagrehab erbjuder träning av multiprofessionellt team som kan utföra hemträning och arbetsplatsbesök. Den kognitiva förmågan utreds, liksom aktivitetsförmågan. Arbetsträning eller fortsatta träningsmöjligheter och aktiviteter utanför hemmet bedöms och initieras. Rehabilitering på Dagrehab koordineras genom rehabkonferenser i samarbete med arbetsgivare, Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Företagshälsovård och Primärvård. Träningen bedrivs individuellt och/eller i grupp. Arbetsterapi Arbetsterapi efter stroke har fokus på vad personen gör, det vill säga det faktiska görandet av aktiviteter i det dagliga livet (ADL) inom personlig vård, boende, arbete/studier och fritid. Arbetsterapi syftar till att möjliggöra för individerna att kunna utföra det som de vill och behöver kunna göra. Bedömning: En första bedömning görs av arbetsterapeut och sjukgymnast tillsammans vardagen snarast efter insjuknandet. Man tittar på vakenhetsgrad/aktivitetsnivå, orienteringsförmåga (tid, rum och person), kommunikationsförmåga, motorik, sensibilitet, läs- och skrivförmåga. Kartläggning görs av tidigare aktivitetsmönster och vilka konsekvenser sjukdomen gett för patientens livsföring. ADL-bedömning vid utförande av personlig vård utförs. Arbetsterapeuten bedömer patienten i vardagssituationer och tittar efter förekomst av neurobeteendestörningar och kognitiva funktionsnedsättningar. Målsättning Tillsammans med patient och eventuellt närstående skapas ett rehabiliteringsmål med inriktning på förbättrad ADL-förmåga inom personlig vård, boende, arbete och fritid. Träning och behandling på Strokeenheten under akutskedet Utifrån patientens önskemål och behov tränas nya sätt att utföra aktiviteterna. Träning i personlig vård utifrån det som var problem vid ADL-bedömningen. Hushållsträning antingen i träningskök eller patientens eget hem. Talstimulering för afasi och dysfasipatienter, ofta i samråd med logoped. Arm/handträning Utprovning av hjälpmedel, bostadsanpassning och information till närstående/annan hjälpare förekommer. Funktionsronder tillsammans med övriga team-medlemmar. Delmål definieras och diskuteras. Vårdplanering Rapport till övriga vårdgivare görs muntligt eller skriftligt. Träning och behandling i det senare skedet Fortsatt träning utifrån behov via Hemrehab, Dagrehab, Distriktsrehab och/eller Kommunrehab. Återvunna funktioner provas/tränas i hemmiljö, vardagsliv och arbetsliv. Uppmuntran att utöva fritidsaktiviteter ges. Aktiviteter i vardagen används i träningen, utifrån vad patienten tidigare

4 utfört i hemmet och närmiljön. Specifika träningsstrategier/tekniker väljs utifrån individuellt uppsatta mål. Exempel på förekommande åtgärder är kommunikationsträning, kognitiv träning och träning i aktivitet. Inom Rehab Öst kan CI-terapi (Constraint induced movement therapy, innebär att man hindrar rörelseförmågan i den starka sidan för att stimulera den svaga för att på så sätt skapa en bestående ökning av användningen av den svaga sidan) erbjudas patienter 2 veckor höst och vår utifrån utarbetat koncept. Utvärdering av träning Prognosinstrument: FIM (endast på Strokeenheten) Kognitiva bedömningsinstrument: Neurobeteende vid kognitiv status undersökning (NKSU). Mini Mental Test (MMT). Rivermead Perceptual Assesement Battery (RPAB). Rivermead Behavioral Memory Test (RBMT). Visual Object and Space Perception battery (VOSP). Canadian Occupational Performance Measure (COPM) Assessment of Motor and Process Skills (AMPS). ADL-taxonomin. Sjukgymnastik Principerna för rehabilitering är i första hand att patienten skall kunna återfå förlorade funktioner och aktiviteter, i andra hand att patienten genom olika kompensatoriska tekniker och hjälpmedel och bostadsanpassningar ska bli så självständig som möjligt. Sjukgymnasten undersöker patientens rörelseförmåga och tillsammans med patienten görs en behandlingsplan för bästa motoriska utveckling. Sjukgymnasten fungerar som en handledare som med hjälp av patientens egen motivation stimulerar normala rörelsemönster och förhindrar onormal rörelseutveckling. Med motiverade aktiva patienter som förstår syftet med träningen skapar sjukgymnasten förutsättningar att utnyttja hjärnans förändringsbarhet och få ett tillfredsställande träningsresultat. Bedömning Status-anamnes, kartläggning av tidigare funktionsnivå görs så tidigt som möjligt efter insjuknande. Eventuella hjälpmedel registreras och om patienten har haft hemtjänst. Bedömning av funktionsnivå gällande andning, cirkulation, muskelfunktion/tonus, ledrörlighet, koordination, sensorik, balans, basala förflyttningar och gångförmåga inne och ute registreras. Målsättning Tillsammans med patient och eventuellt närstående skapas ett rehabiliteringsmål. Träning och behandling på Strokeenheten under akutskedet Funktionella viloställningar för att förhindra negativ tonusutveckling (se PM Funktionella viloställningar). Tidig mobilisering till sittande eller stående. Påbörjas inom 24 timmar efter insjuknande och genomförs flera gånger dagligen.

5 Kontrakturprofylax med syfte att förhindra komplikationer i samband med sängliggande och nedsatt rörelseförmåga. Trombosprofylax och andningsgymnastik för att förhindra komplikationer av sängliggande. Nyinlärning eller återinlärning av strategier för att klara förflyttningar och basala rörelser. Här får patienten t ex träna på att vända sig om i sängen och att resa sig till sittande. Balans-, gång- och trappträning. Arm- och handträning med selektiva rörelser för att uppnå symmetri och helhet i motoriken. Hjälpmedelsutprovning. Hembesök vid behov. Instruera och informera anhöriga och vårdpersonal för att dessa skall kunna bistå i träningen. Personalutbildning. Utbildning av personal i förflyttningar och strategier för att på bästa sätt hjälpa patienten att återfå förlorade funktioner. Funktionsronder dagligen tillsammans med övriga team-medlemmar. Delmål sätts och diskuteras. Vårdplanering. Noggrann planering av fortsatt vård samt samordning med och informationsöverföring till dem som skall svara för fortsatt vård, omsorg och rehabilitering. Träning och behandling i det senare skedet Fortsatt träning utifrån behov via Hemrehab, Dagrehab, Distriktsrehab och/eller Kommunrehab. Att prova/träna återvunna funktioner i hemmiljö, vardagsliv och arbetsliv. Motiverande fritidsaktiviteter bör också kunna provas. Senare efter avslutad träning bör patienten få en möjlighet att bibehålla återvunna funktioner eller nyvunna strategier och motverka försämring. Rörelseträning i det långa perspektivet utgör en form av prevention av såväl fysisk som psykisk försämring hos den ofta äldre strokepatienten. Utvärdering av träning Prognosinstrument: FIM (endast på Strokeenheten) Funktionella test: MAS, S-COVS Balans: TUG, Berghs balansskala, Stående balanstest; Normalstående, Romberg/Skärpt Romberg, Enbensstående (samtliga stående test testas i seende och blundande). Gång: 10-meters gångtest Test av motorik och kraft Koordination: Finger-Näs, Knä-Häl Spasticitet: Ashworth Framtaget januari 04 av Eva Roos Leg arbetsterapeutklas Sandberg Leg sjukgymnast Reviderat mars -08 av Gertrud Helmersson, prcessledare Strokeprocessen ssamt Anna Holsten, leg. Sjukgymnast, Rehab Öst