Förbättringsarbete rehab stroke H-län

Transkript

1 Förbättringsarbete rehab stroke H-län

2 1

3 Förord Det sägs att tiden förändrar saker, men man måste faktiskt ändra dem själv (Andy Warhol) Det har varit ett privilegium att under första halvan av 2011 få arbeta tillsammans med alla de sjukgymnaster och arbetsterapeuter som velat förändra rehabiliteringen för personer som drabbas av stroke till det bättre. Femtio sjukgymnaster och arbetsterapeuter från länets tre sjukhus, all distriktsrehabilitering och tolv kommuner har lagt ned många timmar och stort engagemang. Nu är det första kapitlet av förbättringsarbetet slut och presenteras i denna sammanställning. Nästa kapitel är under planering och förhoppningsvis fortsätter arbetet i samma anda. För andan i detta förbättringsarbete har varit fenomenal. Vi måste fortsätta skapa det vi vill vara en del av. Niklas Föghner Projektledare 2

4 Innehåll Inledning 4 Referensgruppens arbete 6 Rehabiliteringsplan 6 Arbetsterapeutiska bedömningsinstrument i Kalmar län 9 Sjukgymnastiska bedömningsinstrument i Kalmar län 11 Informationsfolder 13 Förbättringsgruppernas arbete 16 Smarta mål 17 Rehabkedja Oskarshamn 18 Kommunikation 19 Kompetens 22 Hemrehabilitering Vimmerby/Hultsfred 25 Rehabilitering och aktiviteter Fel! Bokmärket är inte definierat. Deltagare 29 Förbätttringsgrupp Västervik 29 Förbättringsgrupp Oskarshamn 29 Förbättringsgrupp Kalmar 30 Referensgrupp 30 3

5 Inledning Den sammanfattning som Ulla Pettersson, leg sjukgymnast, och Ulla Bigelius leg arbetsterapeut gjorde av Socialstyrelsens nationella riktlinje för strokesjukvård var startskottet på det förbättringsarbete som presenteras i denna broschyr. Genom konsensusdiskussioner över länet i en referensgrupp och i förbättringsgrupper reviderades Sammanfattning från Nationella Riktlinjer för stroke, 2009 avseende arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska insatser vid stroke kompletterat med beprövade erfarenheter från H-län. För att rehabiliteringen av personer som drabbas av stroke ska bli bättre måste såväl metoder (beskrivna i sammanfattningen) som processer inom och mellan olika vårdgivare förbättras. Femtio sjukgymnaster och arbetsterapeuter från länets samtliga kommuner, landstingets all distriktsrehabilitering och de tre sjukhusen har därför träffats i tre förbättringsgrupper (Kalmar, Oskarshamn och Västervik). Syftet med förbättringsarbetet har varit att förbättra rehabiliteringen för patienter som drabbas av stroke i Kalmar län med fokus på sjukgymnastik och arbetsterapi. Målsättningen var och är att ett evidensbaserat arbetssätt avseende arbetsterapi och sjukgymnastik, såsom beskrivet i den Nationella riktlinjen för stroke och referensgruppens sammanfattning, ska införas i Kalmar län. Delmålet var att de lokala förbättringsgrupperna skulle vara klara med strukturförslag på hur den lokala rehabiliteringsvårdkedjan för stroke skulle se ut senast Vid första tillfället i förbättringsgrupperna diskuterades och synades sammanfattningen av riktlinjen. Sammanfattningen har funnits med under hela förbättringsarbetet och deltagarna i förbättringsgrupperna har hämtat in synpunkter från närmaste arbetskollegor vilket gjort att sammanfattningen av riktlinjen är spridd och väl känd i länet. Arbetet med att förbättra processerna inleddes med en noggrann problemkartläggning och utifrån den bildades arbetsgrupper som har fördjupat problemkartläggningen med hjälp av olika förbättringsverktyg och hittat lösningar på orsakerna till problemen. Parallellt med att förbättringsgrupperna har genomfört arbete har referensgruppen träffats och planerat arbetet i förbättringsgrupperna samt tagit fram/bestämt länsgemensam/ma: - rehabiliteringsplan - sjukgymnastiska bedömningsinstrument - arbetsterapeutiska bedömningsinstrument - informationsfolder Förbättringsarbetet har haft en styrgrupp vars uppgift har varit att stödja referensgruppen, vara en koppling mellan referensgrupp och länsgrupp rehab samt att informera respektive verksamhet på hemmaplan för strokeprojektet. 4

6 Organisation för förbättringsarbete stroke, för ett evidensbaserat arbetssätt avseende arbetsterapi och sjukgymnastik i Kalmar län med stöd av Nationell Riktlinje Stroke Förbättringsgrupp Ansvarig SG plus AT Nybro, Emmaboda, Borgholm, Mörbylånga, Torsås, Kalmar Förbättringsgrupp Ansvarig SG plus AT Oskarshamn Mönsterås Högsby Förbättringsgrupp Ansvarig SG plus AT Västervik Hultsfred Vimmerby Länssjukhuset Kalmar Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus Referensgrupp Representanter från styrgrupp stödjer förbättringsgrupp Kalmar Representanter från styrgrupp stödjer förbättringsgrupp Oskarshamns sjukhus Representanter från styrgrupp stödjer förbättringsgrupp Västerviks sjukhus Styrgrupp (Stödjer referensgrupp, koppling länsgrupp rehab) Länsgrupp Rehab Bild 1: Organisationsskiss för förbättringsarbetet rehab stroke H-län. Bild 2: Tidplan för förbättringsarbetet rehab stroke H-län Det du läser just nu är sammanställningen av resultatet av förbättringsarbetet. 5

7 Referensgruppens arbete Referensgruppens uppdrag har varit att samordna förbättringsgrupperna och stödja dem i sitt förbättringsarbete, ta fram gemensamma bedömningsinstrument för hela vårdkedjan avseende sjukgymnastik och arbetsterapi, ta fram en gemensam rehabiliteringsplan för landsting och kommun samt ett gemensamt informationsmaterial. Rehabiliteringsplan Arbetet med rehabiliteringsplanen har genomförts av Helen Lilja och Ulla Pettersson. Rehabiliteringsplan baserad på ICF riktlinjer för användning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skall landstinget erbjuda habilitering och rehabilitering i samverkan med den enskilde, upprätta rehabiliteringsplan för detta, samt tillse att samordning sker mellan kommun och socialtjänst (HSL 1982:763; SOSFS 2008:20). Utifrån gällande regelverk har en rehabiliteringsplan utformats som skall kunna användas som stöd vid målformulering och planering vid all typ av rehabilitering. Rehabiliteringsplanen är tänkt att användas generellt, oavsett diagnos, profession, vårdform eller huvudman. Den kan användas då en eller flera vårdgivare är involverade men också när insatser inom rehabilitering och habilitering samordnas med andra vårdgivare och aktörer inom exempelvis primärvård, kommunala boenden, hemtjänst och myndigheter. Rehabiliteringsplanen är baserad på WHO:s Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF 2001). Samordning Verksamheterna ska, när de bedömer behovet av samordning, ta särskild hänsyn till, om den enskilde har ett långvarigt behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten (SOSFS 2008:20). När den enskilde har behov av samordning t ex mellan sjukvårdens och kommunens aktörer, skall de verksamheter som svarar för insatser erbjuda detta. Samordning får endast göras, om den enskilde har lämnat samtycke. Planeringen skall genomföras tillsammans med patienten. Personal som skall vara ansvarig vid samordning skall utses, denna personal ansvarar för att en plan för samordningen upprättas. Anvisning Utformas vid start av rehabiliteringsperiod och där en eller flera vårdgivare är involverade. Utformas i samverkan med patient samt vid behov även med närstående. Patient skall ha tillgång till aktuell rehabiliteringsplan. Revideras fortlöpande under rehabiliteringsperioden och inför eventuell fortsatt rehabilitering hos annan vårdgivare/aktör. Följer patienten oavsett vårdform eller huvudman. Vårdgivare som har utformat rehabiliteringsplanen är tillsammans med patienten, ansvarig för att planen följs. Inom landstinget dokumenteras i Cosmic under mallen Rehabplan. Inom kommuner och andra aktörer sker dokumentationen enligt respektive gällande system. Övrig dokumentation sker på varje enhet enligt gängse rutiner och lagstiftning. Rehabiliteringsplanen finns som pdf, den går att skriva direkt i blanketten men ej att spara i datorn. Denna version är lämplig som patientens exemplar. 6

8 Rubriker Innehåll Problem Definiera problem/hälsoupplevelse. Mål Ange konkreta mätbara mål. Åtgärd Definiera åtgärder som planeras för att nå målet/målen. Tidsplan Ange tidpunkt när mål skall utvärderas. Ansvarig Namnge person med ansvar för åtgärder och utvärdering. Måluppfyllelse Utvärdera på strukturerat sätt om mål har uppfyllts, t ex ja/nej/delvis. Rehabiliteringsplanen revideras vid behov under processen och följer patienten mellan aktörer. 1. Processen påbörjad Plan utformas Revideras vid behov under perioden Vid överföring 4. Revideras inför fortsättning på annan enhet Plan utformas för fortsatt period, i samråd med patient och ev annan rehabiliteringsaktör Fortsatt rehabilitering på egen hand eller hos annan rehabiliteringsaktör ICF Kroppsfunktioner Aktivitet/delaktighet Omgivningfaktorer Personliga faktorer Psykiska Sinnen, smärta Röst- och tal Hjärt-kärl, andning Matsmältning/ämnesomsättn Köns- och urinorgan Neuromuskuloskeletala, rörelserelaterade Hud Lärande, kunskap Allmänna uppgifter o krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner, relationer Viktiga livsområden Samhällsgemenskap, socialt- och medborgerligt liv Produkter, teknik Naturmiljö, skapad miljö Personligt stöd, relationer Attityder Service och tjänster 7

9 REHABILITERINGSPLAN Namn: Personnummer: Datum: Datum uppföljning: Upprättad av: Enhet: Tel: ICF: Kroppsfunktioner / Aktivitet / Delaktighet / Omgivningsfaktorer / Personliga faktorer Problem Mål Åtgärder Tidsplan Ansvarig Måluppfyllelse Upprättad i samråd med (underskrift av patient)

10 Arbetsterapeutiska bedömningsinstrument i Kalmar län Arbetet med arbetsterapeutiska bedömningsinstrument har genomförts av Emelie Loman, Eva Johansson och Ulla Bigelius I samband med förbättringsarbetet Vårdkedjan Stroke våren 2011 gjordes i referensgruppen en inventering av vilka bedömningsinstrument som används på olika vårdnivåer i Kalmar län. Syftet var att i så stor utsträckning som möjligt använda samma instrument. I detta dokument beskrivs de instrument som används inom arbetsterapi. Utredning När det gäller utredning är arbetsterapeutens roll att: Kartlägga patientens tidigare aktiviteter och aktivitetsmönster inom personlig vård, boende, arbete och fritid dvs. utreda vad patienten brukar göra och aktivitetens betydelse. Bedöma nuvarande aktivitetsförmåga och färdigheter samt vilka konsekvenser som sjukdomen kan ha gett för patientens livsföring gällande ovanstående aktivitetsområden. Vid behov komplettera med funktionsbedömning. Aktivitet Kalmar län används i dagsläget följande instrument för att utreda adl-förmåga: Sunnaas-adl index ADL-taxonomin Ickestandardiserad aktivitetsbedömning ADL-trappan AMPS Utifrån intervju med kollegor, att ha tagit del av vårdprogram för stroke tillgängliga på nätet och egen erfarenhet har arbetsgruppen kommit fram till följande kriterier på adl-instrument: 1. Ge en översikt av adl-förmåga 2. Manual ska finnas 3. Vara testat för validitet och reliabilitet 4. Användas länsövergripande på alla vårdnivåer 5. Vara känsligt för mindre förändring i aktivitetsutförande Arbetsgruppen har valt att utifrån dessa kriterier granska och jämföra de adl-instrument som angetts ovan. Samtliga ger en översikt av adl-förmåga, manual finns, de är också testade för validitet och reliabilitet. Arbetsgruppen finner att ADL-taxonomin är det instrument som är mest lämpligt att använda på alla vårdnivåer. Ingen särskild utbildning krävs. Instrumentet är detaljerat och flexibelt. Det innehåller såväl P- som I-adl samt möjlighet att lägga till egna valda aktiviteter. Instrumentet med manual beställs genom Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, IT-stöd finns. Som komplement och vid ytterligare behov av aktivitetsutredning rekommenderas: AMPS Assessment of Motor and Process Skills AWP (Assessment of Work Performance) - arbetsförmågebedömning COPM - bra för att identifiera problem i aktivitetsutförande och för att formulera mål

11 Funktion De mätmetoder som beskrivs nedan under motorik, sensorik och kognition är instrument som används av arbetsterapeuter i länet för att komplettera aktivitetsutredningen. För varje instrument anges dess validitet och reliabilitet samt om det är framtaget för någon speciell patientgrupp vilket kan vara till stöd vid val av instrument. I första hand rekommenderas de instrument som har en manual och som är testade för validitet och reliabilitet. Behoven av bedömning är olika på olika vårdnivåer i länet. Kriterier vid val av instrument att mäta funktion bör vara: Målgrupp stroke Testade för validitet och reliabilitet Manual ska finnas Motorik Pinnprov ej testat för validitet och reliabilitet. Finns att köpa Swereco. Företaget har ingen egen manual, därför bifogas den som gjorts i södra länsdelen. Grippit manual tillhör instrumentet, ett tillägg finns i Kalmar för att göra mätningen mer standardiserad. Testat för validitet och reliabilitet. Purdue pegboard record blank (finmotorik) Testat för validitet och reliabilitet. Manual följer med instrumentet vid inköp. GAT testat för validitet och reliabilitet. Målgrupp reumatoid artrit. Handstatus stroke okänd källa. Används på vissa håll är en form av checklista. Sensorik STI - Shape - texture identification test. Användningsområde perifera nervskador. Standardiserat. Testat för validitets och reliabilitet. Monofilament används i begränsad omfattning när det gäller stroke. Vanligt inom handskaderehabilitering, anses som en valid metod, svår att standardisera. Taktil gnosis. Påse med 10 välkända föremål för att testa taktil gnosis, se bilaga. Ej testat för validitet och reliabilitet. Kognition NKSU (Cognistat) Neurobeteende vid Kognitiv Status Undersökning - är ett standardiserat screeninginstrument som används för att bedöma kognitivt status. NKSU är testat för validitet- och reliabilitet. CBS (Catherine Bergego scale) bedömer hur neglekt påverkar i olika p-adl situationer. Är testat för validitet och reliabilitet. Instrumentet kan köpas på FSA. RBMT (Rivermead Behavior Memory Test) - manual finns tillsammans med instrumentet. Standardiserat. Testat för validitet och reliabilitet BTT (Baking Tray Test) - undersöker spatialt neglekt. Testet är standardiserat och testat för reliabilitet. Manual finns på gemensam FoU-sida under mätmetoder. Alberts test undersöker neglekt. Testat för validitet. Manual saknas men ytterligare info finns på: Letter cancellation undersöker neglekt. Uppgift om validitet och reliabilitet saknas. 10

12 Klocktest används främst vid diagnostisering av demens men anses inte tillräckligt utan indikerar att ytterligare utredning är viktig. Manual för genomförande och poängsättning finns på vardverktyget.se. Testat för validitet. Rita kub ej validitets eller reliabilitetstestat MMSE (Mini Mental State Examination) är testat för validitet och reliabilitet Kohs' Block Design Test. Det är ett neuropsykologiskt test bestående av 16 klossar och 17 färgade kort med mönster som går att lägga med klossarna. Testet har namn efter sin konstruktör Samuel Kohs ( ) och ingår i skalor som Arthur Performance Scale och Wechslertesten. Validitet och reliabilitet? Att jobba vidare med Som vi inledde med är detta en inventering och kan ses som starten på ett arbete om metoder för utredning som vi tycker bör fortsätta. Under arbetets gång har flera frågor dykt upp, vi har också stött på metoder som är intressanta men som inte tagits med här då de inte används i länet. Inom ramen för detta projekt har tiden inte medgivit att söka efter nya metoder som vi vet hela tiden utvecklas. Vilka instrument finns det evidens för när det gäller funktionsbedömning vid stroke? Får man välja ut endast delar av ett instrument exv. MAS punkt G och H Körkortsutredningar När det gäller körkortsutredning så pågår ett projekt i länet med kollegor som har specifik kompetens för detta. Referenser arbetsterapeutiska bedömningsinstrument: Vårdprogram Stroke i Gävleborgs Landsting ADL-instrument inom arbetsterapi i Jönköping Sjukgymnastiska bedömningsinstrument i Kalmar län Arbetet med sjukgymnastiska bedömningsinstrument har genomförts av Camilla Arvidsson, Ulrika Holm. Sjukgymnastens roll vid stroke är bland annat att göra en undersökning/bedömning och utifrån resultatet medverka i patientens rehabilitering. Undersökningen innefattar anamnesupptagning genom intervju och klinisk undersökning med observation och standardiserade mätmetoder som grund för analys och bedömning av klientens problem och resurser. Resultatet tillsammans med patientens mål utgör grunden för den fortsatta rehabiliteringen. I samband med förbättringsarbetet Vårdkedjan Stroke våren 2011 gjordes i referensgruppen en inventering av olika bedömningsinstrument som används på olika vårdnivåer i Kalmar län. Syftet var att i så stor utsträckning som möjligt använda samma instrument. Det möjliggör en bättre utvärdering och uppföljning. 11

13 Nedan beskrivs de bedömningsinstrument som används idag, av sjukgymnaster i Kalmar län. Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variable Scale, S-COVS Mätområde: KROPPSFUNKTION/AKTIVITET. Förflyttning, gång, rullstolskörning, sittbalans och armfunktion. Testad för validitet och reliabilitet. BL Motor Assessment Mätområde: KROPPSFUNKTION/AKTIVITET Testad för validitet och reliabilitet. Modifierad Motor Assessment Scale, M-MAS Mätområde: KROPPSFUNKTION/AKTIVITET. Förflyttningsförmåga, sittande balans, motorisk funktion arm och hand. Testad för validitet och reliabilitet. Generell Motorisk Funktionsbedömning, GMF Mätområde: KROPPSFUNKTION/AKTIVITET. Vardagliga motoriska funktioner/aktiviteter. Testad för validitet och reliabilitet. Timed up and go, TUG Mätområde: KROPPSFUNKTION/AKTIVITET. Balans, gång, funktionell rörelseförmåga. Testad för validitet och reliabilitet. Bergs balanstest Mätområde: KROPPSFUNKTION/AKTIVITET. Balans i sittande och stående. Testad för validitet och reliabilitet. BDL Mätområde: KROPPSFUNKTION/AKTIVITET. Balans Testad för validitet och reliabilitet. 6 minuters gångtest Mätområde: AKTIVITET. Cirkulatorisk förmåga vid gång. Uppgift saknas om validitet och reliabilitet. Självvald gånghastighet, 10 meter Mätområde: AKTIVITET. Gång. Testad för validitet och reliabilitet. 20 meter gångtest Mätområde: AKTIVITET. Gång. Ej testad för validitet eller reliabilitet Rombergs test Mätområde: KROPPSSFUNKTION. Balans Uppgifter saknas om validitet och reliabilitet. 12

14 Aschworth Scale, modifierad Mätområde: KROPPSFUNKTION/KROPPSSTRUKTUR. Muskeltonus. Testad för validitet och reliabilitet. Senaste forskning visar att undersökningsmetoden endast är valid den första tiden efter en stroke. Sedan påverkar perifera muskulära biomekaniska förändringar resultatet. Finger-näs test Mätområde: KROPPSFUNKTION. Koordination. Testad för validitet och reliabilitet. Arbetsgruppen finner efter en noggrann genomgång av dessa bedömningsinstrument att S- COVS skulle lämpa sig som ett gemensamt övergripande instrument för sjukgymnaster att använda på alla vårdnivåer. Ingen särskild utbildning krävs. Bedömningsinstrumentet har en detaljerad manual, som är lätt att följa. Instrumentet innehåller flera olika delar, förflyttning, gång, rullstolskörning och funktion arm/hand. Bedömningen kan vid behov kompletteras med andra instrument ur arsenalen. Informationsfolder Arbetet med att ta fram en länsgemensam informationsfolder för strokepatienter har genomförts av Ulrika Fröberg, Marie Skärkarl och Susanne Schmidt Rutiner för utlämnande av länsgemensam strokeinformationsfolder Innehåll patientinfo om vart man vänder sig efter sjukhusvistelsen för fortsatt - rehabilitering i hemmet - hjälpmedelsutprovning - anpassning av bostaden - rehabilitering i primärvård Rutiner Foldern kan lämnas till patienten av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i kommun och Landsting oavsett vart man arbetar i vårdkedjan. Aktuella telefonnummer fylls i av den som lämnar foldern. Foldern kan användas separat eller fyllas med mer individanpassad information om t ex sjukdomsinformation, hemtjänst, anhörigstöd, tid för återbesök eller hembesök av kommunrehab, dagrehab etc. Placering Landstinget i Kalmar Läns hemsida för åtkomst för alla arbetsterapeuter och sjukgymnaster i länet. Revideringsansvar oklart i nuläget! På nästa två sidor kan man se informationsfoldern. 13

15 Här hittar du information om sjukdomen stroke: Strokerehabilitering i Kalmar Län Ett samarbetsprojekt mellan samtliga kommuner och Landstinget i Kalmar län 14

16 Vardagsrehabilitering är lika viktigt som annan träning. Det innebär att på egen hand försöka klara så mycket man kan av sina dagliga rutiner. Men, ibland behövs lite stöd från människor i din omgivning. När vardagen blir ett problem Rehabteamet i din hemkommun kontaktar dig, om det beslutats vid en vårdplanering innan hemgång från sjukhuset. Om du inte deltagit i en vårdplanering och upplever att du har behov av - rehabilitering i hemmet - hjälpmedelsutprovning - anpassning av bostaden kontakta kommunens rehabteam på telefon: Alla insatser sker utifrån en individuell bedömning i hemmiljön av arbetsterapeut/sjukgymnast. För övrig rehabilitering kontakta distriktrehabiliteringens arbetsterapeuter/sjukgymnaster för tidbokning på telefon: På vissa orter finns även privata sjukgymnaster som du hittar i telefonkatalogen. 15

17 Förbättringsgruppernas arbete För att förbättra rehabiliteringen av personer som drabbas av stroke måste såväl metoder (beskrivna i sammanfattningen) som processerna inom och mellan olika vårdgivare förbättras. Därför har tre förbättringsgrupper träffats vid fem tillfällen under första halvåret av Femtio sjukgymnaster och arbetsterapeuter från länets samtliga kommuner, landstingets all distriktsrehabilitering och de tre sjukhusen har ingått i förbättringsgrupperna (Kalmar, Oskarshamn och Västervik). Vid första träffen i förbättringsgrupperna diskuterades och synades sammanfattningen av riktlinjen ytterligare en gång. Därefter började arbetet med att förbättra processerna i rehabiliteringskedjan för personer som drabbats av stroke. Förbättringsgrupperna har genomfört en noggrann problemkartläggning och utifrån den bildades arbetsgrupper. Tre till fyra arbetsgrupper per förbättringsgrupp har fördjupat problemkartläggningen med hjälp av olika förbättringsverktyg och hittat lösningar på orsakerna till problemen. Arbetet har skett dels på de gemensamma träffarna men också mellan dessa. Lösningar på problemen har testats och utvärderats för att se om de leder till förbättring. Överrapporteringar mellan vårdgivare har förbättrats genom tydligare rutiner för telefonlistor och telefontider. Kunskapen om varandras verksamheter har förbättrats genom auskultationer. En arbetsgrupp har fokuserat på patientens mål med rehabiliteringen och hur man kan uttrycka dessa bättre. Ett par kommuner har sett över sitt interna arbetssätt med hemrehabilitering. Den 31 maj redovisades resultatet av allt arbete samtidigt som planering för framtiden diskuterades eftersom förbättringsarbete aldrig tar slut. Röda tråden Rehab stroke Riktlinje Sammanfattning Praktisk Anvisning Brainstorming Fiskben Träddiagram Mätningar Flödesschema Förbättra rehabiliteringen för strokepatienter. Arbeta efter riktlinjen SMARTa mål Förbättrad rehab Bild 2: Arbetsgången för förbättringsgrupperna. Arbetet som förbättringsgrupperna har genomfört redovisas på följande postrar. 16

18 Smarta mål 17

19 Rehabkedja Oskarshamn 18

20 Kommunikation 19

21 20

22 21

23 Kompetens 22

24 23

25 24

26 Hemrehabilitering Vimmerby/Hultsfred 25

27 Rehabilitering och aktiviteter i Västerviks kommun Målet med vårt förbättringsarbete var att sammanställa förslag på fortsatt träning och övriga aktiviteter som kan passa strokepatienter efter hemgång från Västerviks sjukhus Vi har hämtat information från Landstingets och kommunernas hemsidor, pratat med biståndshandläggare, representanter från olika föreningar och studieförbund, samt hämtat information från olika aktörers hemsidor. Deltagare: Ulrika Fröberg Hanna Karlsson Birgitta Jönsson Jenny Nachweij KOMMUNREHAB Västervik Tel Erbjuder enskild rehabilitering i hemmet i samarbete med hemtjänstpersonal Kommunala stödverksamheter: Dagverksamheter på äldreboenden både öppna och på beslut från biståndshandläggare. Närståendestöd Anhöriggrupp till strokedrabbade Friskvårdsverksamhet Tjust Rehab Träning i grupp och individuellt, möjlighet till Sjukgymnastik Västerviks simhall Vattengympa och 25 m bassäng. Styrketräning och konditionsträning Atletklubben Styrketräning och konditionsträning Träningsvärk1 Endast gruppgymnastik Patientföreningar Neurologiskt Handikappandes Riksförbund NHR Kalmar läns Strokeförening Afasiförbundet Afasiföreningen Norra Kalmar län FÖRENINGSKATALOGEN SAMREHAB Distriktsrehab Västervik Erbjuder rehabilitering individuellt och i strokegrupp Tel Sjukgymnast och arbetsterapeut finns i Ankarsrum och Gamleby en dag/vecka PRO Lokala föreningar Ankarsrum Gamleby-Odensvi Hallingberg-Blackstad Hjorted, Lofta, Loftahammar, Gunnebo Västervik, Törnsfall, Västra Ed Överum-Dalhem Korpförening Västervik Seniorgympa och promenadgrupp mm Friluftsfrämjandet Stavgång mm Ridskolan -Erbjuder handikappridning 26

28 27

29 28

30 Deltagare Förbätttringsgrupp Västervik Hultsfreds Kommun Jens Sämfors, sjukgymnast, , Margareta Larsson, arbetsterapeut, , Vimmerby Kommun Eva Johansson, sjukgymnast, , Pernilla Emilsson, arbetsterapeut, , Västerviks Kommun Hanna Karlsson, sjukgymnast, , Eva Johansson, arbetsterapeut, , Samrehab Distrikt Västervik Jenny Nachtweij, sjukgymnast, , Ulrika Fröberg, arbetsterapeut, Samrehab Distrikt Hultsfred Regina Arvidsson, sjukgymnast, , Therese Johansson, arbetsterapeut, Samrehab Distrikt Vimmerby Sara Lundahl, sjukgymnast, , Siv Girdland, arbetsterapeut, , Samrehab Akutblocket, Västerviks sjukhus Robert Jargland, sjukgymnast, , Eva Svanström, arbetsterapeut, Ulla Pettersson, Sjukgymnast, , Samrehab Rehabblocket, Västerviks sjukhus Susanne Sundsborn, sjukgymnast , Katarina Persson, arbetsterapeut Förbättringsgrupp Oskarshamn Oskarshamns Kommun Marie Skärkarl, sjukgymnast, , Helena Kreutner, arbetsterapeut, Mönsterås Kommun Gabriella Rosberg, sjukgymnast, 0499/17811, 17812, Camilla Fernström, arbetsterapeut, 0499/17811, 17812, Högsby Kommun Caroline Birgersgård, sjukgymnast, , Samrehab Distrikt Mönsterås/Högsby Helen Lilja, sjukgymnast, , Anna-Lena Ytterbring, arbetsterapeut, 0485/48949, Samrehab Distrikt Oskarshamn Angelica Lindell, sjukgymnast, , Maria Ekwall, arbetsterapeut, , Samrehab Oskarshamns sjukhus Johan Magnusson, sjukgymnast, , Emelie Loman, arbetsterapeut, , Anette Ohlsson, arbetsterapeut, , 29

31 Förbättringsgrupp Kalmar Nybro Kommun Frida Jonsson, sjukgymnast, , Emma Ingelsson, arbetsterapeut, , Mörbylånga Kommun Susanne Schmidt, sjukgymnast, , Lina Carlsson, arbetsterapeut, , Torsås Kommun Tina Ljung Johansson, sjukgymnast, , Kalmar Kommun Camilla Arvidsson, sjukgymnast, , Pia Rollbert, arbetsterapeut, , Borgholms Kommun Anette Jönsson, arbetsterapeut, , Emmaboda Kommun Caroline Moberg, sjukgymnast, , Mathilda Gustafsson, arbetsterapeut, , HRK Distrikt Borgholm Kerstin Samuelsson, sjukgymnast, , HRK Distrikt Mörbylånga Annika Svenneheim, arbetsterapeut, , HRK Distrikt Kalmar Ulrika Holm Carlsson, sjukgymnast, , HRK Distrikt Torsås Ingrid Fredriksson, arbetsterapeut, , HRK Distrikt Nybro Angelica Carlsson, sjukgymnast, Nybro, , HRK Distrikt Emmaboda Mona-Siv Karlsson, arbetsterapeut, , HRK LSK Strokeenheten, Rehabmottagningen Ulla Bigelius arbetsterapeut, Strokeenheten, , Ulrika Karlsson sjukgymnast, Rehabmottagningen, , Kerstin Wiede arbetsterapeut Rehabmottagningen, , Referensgrupp Ulla Bigelius, Arbetsterapeut, HRK Strokeenheten, LSK , Ulla Pettersson, Sjukgymnast, Samrehab Västerviks sjukhus , Camilla Arvidsson, Sjukgymnast, Kalmar kommun , Eva Johansson, Arbetsterapeut, Västervik kommun , Marie Skärkarl sjukgymnast, Oskarshamns kommun , Susanne Schmidt, Sjukgymnast, Mörbylånga kommun , Ulrika Fröberg, Arbetsterapeut, Västervik Distriktsrehabilitering , Ulrika Holm Carlsson, Sjukgymnast, Kalmar Distriktsrehabilitering , Emelie Loman, arbetsterapeut, Samrehab, Oskarshamns Sjukhus 0491/ Helen Lilja, sjukgymnast, Samrehab Distrikt Mönsterås , Niklas Föghner, Förbättringssamordnare, Samrehab , 30