Intensivrehab Landstinget i Kalmar län 2016

Transkript

1 Intensivrehab Landstinget i Kalmar län 216

2 Länsgemensamt bedömarteam Bedömarteamet har under 216 påbörjat arbete med att ta fram länsgemensamma riktlinjer avseende intensiv rehabilitering i egen regi för personer med varaktig neurologisk funktionsnedsättning. Nedan ett axplock av bedömarteamets fokus; Träffas 1 gång per månad Gemensamma administrativa rutiner inkl. avgifter Hälsokort (klicka o följ länk till ltkalmar.se) Gemensamt ansöknings- och urvalsarbete Gemensamt erfarenhetsutbyte Gemensamma utvärderingsrutiner Skapa nätverk, omvärldsspana och påbörja ett utvecklingsarbete tillsammans med patientföreningar.

3 Förutsättningar Intensivrehabiliteringsveckorna ska vara en del i patientens rehabiliteringsplan. Det finns evidens för intensiva träningsperioder för en rad tillstånd såsom t ex post stroke, hjärnskador, Parkinson, MS och andra neurologiska sjukdomar/skador. Vid bedömningen av behov för intensiv träning tas hänsyn till patientens nivå av funktionshinder, sjukdomsfas och egen motivation. *Evidens för intensiv rehabilitering Någon exakt definition för det som i litteraturen benämns intensiv rehabilitering saknas. Olika tidsintervaller, till exempel en timmas sjukgymnastik och en timmas arbetsterapi fyra dagar i veckan under 12 veckor (1) eller sex timmars träning sex dagar/vecka undertre veckor (Neuroptimasrehabiliteringsgrupper), anges i artiklar som handlar om intensiv rehabilitering. Vi väljer att definiera intensiv träningsperiod, som en tidsbestämd träning där träningsperioden är 2-6 timmar/dag, 2-5 dagar/vecka under 2 veckor. Tidsplanen anpassas efter aktuell träningsgrupp och vilken evidens man eventuellt finner. Noteras bör att man i en studie av träning för strokepatienter, inte har funnit någon korrelation mellan mängden träning och förbättring/ effekt av träningen. Enligt denna studie visade det sig att de som tränade 3 timmar/ dag förbättrades i lika stor grad som de som tränade 6 timmar/ dag (2). Det finns evidens för intensivaträningsperioder för en rad tillstånd såsom t ex post stroke (2), hjärnskador, Parkinson (3,4), MS (5). För patienter med stroke har det visat sig att den rehabilitering som erbjuds akut inte är tillräcklig. Rehabilitering i senare skede med högre intensitet rekommenderas (6). Vid bedömningen av behov av intensiv träning bör hänsyn tas till patientens nivå av funktionshinder, sjukdomsfas och egen motivation.

4 Fortsättning förutsättningar Oskarshamn Kunna vara delaktig i personlig vård och förflyttningar med hjälp av max en person. Inte ha alltför uttalad fatigue (trötthet). Kunna delta måndag-torsdag kl 9-12 i 3 veckor. Vara motiverad till och kunna formulera ditt mål med träninen. Kalmar Kunna klara toalettbesök och förflyttningar självständigt eller med hjälp av max 1 person. Inte ha alltför uttalad trötthet. Kunna delta måndag, torsdag, fredag kl i 3 veckor. Vara motiverad till och kunna formulera sitt mål med träningen. Kunna pendla till och från träningen. Västervik Vara självständig i personlig vård och förflyttningar. Kunna förflytta sig självständigt minst 1 meter med eller utan hjälpmedel. Orka delta heldagar måndag-torsdag i 2 veckor. Kunna formulera sitt mål med träningen

5 Totalt 37 deltagare deltagare Oskarshamn fördelat på två olika perioder 14 deltagare Kalmar fördelat på tre olika perioder 13 deltagare Västervik fördelat på två olika perioder Åldersspannet har varit år. Det har varit blandade diagnoser (ryggmärgsskada, stroke, MS, polyneuropati, hjärntumör) och olika funktionsnivåer. Intensiteten baseras på patienten och dess mål. Nivån på intensiteten ska vara så hög att det möjliggör för patienten att uppnå de fastställda målen.

6 Intensivrehab i Oskarshamn VT 216 Datum V period för intensiv rehabilitering Mellan kl i 3 veckor. Deltagare 6 patienter med neurologiska sjukdomar

7 Innehåll: Patienternas utvärdering av Intensivrehab i Oskarshamn PSFS patientspecifik funktionell skala Enkät med en 5-gradig skala Förbättra intensivrehab PMI (Plus- Minus- Intressant) Personalens utvärdering av Intensivrehab i Oskarshamn PMI (Plus- Minus- Intressant) Utvärdering av patientens funktionsförmåga.

8 PSFS- Patientspecifik funktionell skala. Självskattning av aktivitetsutförande. (svårighet att utföra aktiviteten, - kan inte utföra aktiviteten, 1- kan utföra aktiviteten obehindrat eller som före skadan/sjukdomen)

9 Enkät Förbättra intensivrehab med en 5-gradig skala (Högsta betyg =5) Lokaler Fika Schema Föreläsningar Gruppträning Individulell träning Personalens engagemang Intensivrehab som helhet 1 5 Hur motsvarade intensivrehab dina förväntningar

10 PMI patienternas utvärdering Plus: Allt är bra! Roligt. Jag är mer än nöjd. Jag mår väldigt bra. En bra trötthet att man gör något så man mår Föreläsning dietist. bra. Förflyttning. Bra med träning. Mycket träning. Prova på olika redskap. Bollkastning, roligt + nyttigt. Morgongymnastiken. Lagom start. Cykel. Roligt att pröva olika stationer. Axelträning brits. Bencyklingen. Tipsrundan med bra växlande frågor. Väldigt nyttigt att träna i grupp. Trevlig grupp. Gruppaktiviteterna är ett stort plus! Fin gemenskap i gruppen. Kubbspel. Köksarbete tillsammans. Bra uppdelning i köket. Rulltårtan. Wii Skönt med uteaktivitet trots lite kyligt. Jättebra tipspromenad. Äppleklyftor. Nyttigt och roligt med utomhusaktiviteter. Längtar till måndag. Lagom mycket info. Lärorikt. Har lärt mig mycket. Kan mer än vad jag tror. Fått bra tips till övning att göra hemma. Jättebra få en personal till stöd och hjälp. Bra med personal. Lagom med pauser. Att vi åt tillsammans.som ensamstående härligt. Go fika varje dag!! Intressant: Jag tycker allt har varit intressant. Jag har inget att klaga på. Tid 9-13 skulle va bättre. Minus: Kunde börja 8.3. Kunde hålla på till 13.. Tiden går för fort. Tiden är för kort. Dragning i armar. För lite individuell träning med respektive AT/SG.

11 PMI - Personalens utvärdering Bra dietistföreläsning lagom lång och bra innehåll. Bra prova på stationsträning första dagen. Bra patientgrupp, positiva och motiverade. Bra planerad och genomförd köksaktivitet. Bra ergonomiföreläsning. Lite stressigt, få andningspauser. Bra att vara flexibel och byta dag/aktivitet utifrån väder. Uppskattat med kubb. För lång tid med 1 timmes stationsträning? Förslag: stationsträning/pröva på aktivitet. En del patienter får vänta länge på taxi. Förslag: erbjuda att de får sitta i fåtölj och ha benen på psoaskudde, alternativt vila på brits med timer som påminner om tid/väcker patienten. En patient borta sista dagen. Förslag: Informera mer tydligt på inskrivningsdagen om frånvaro. När patienter vill bjuda hem eller ta med och bjuda gruppen på något. Detta kan ta upp mycket tid av vårt redan fulla schema. Förslag: Tydligt förklara för patienterna vid tillfälle att vi har fullt schema och att aktiviteter utöver ej ryms inom ramarna för vårt schema.

12 Utvärdering av patientens funktionsförmåga Patient 1 Vid utstatus har patienten ökad handstyrka vid test med Gripit bilateralt. Vid pinnprov noteras förbättring i vänster hands finmotorik såsom snabbare och smidigare utförande, höger hands utförande är som vid instatus. Ökad sittbalans uppmätt med S-COVS. Patienten skattar funktionellt aktivitetsutförande i sin rehabplan utifrån PSFS högre än vid instatsus på samtliga aktiviteter. Vid 3 månaders uppföljning har patienten bibehållit sina funktioner gällande handförmåga och sittbalans. Patient 2 Vid sex-minuters gångtest går patienten långsammare vid utstatus men har en säkrare gång och klarar nu att gå utan personal och ej i närheten av väggar som trygghet. Vid utstatus med Bergs balanstest har patienten fått ökad balans. Patienten har fått ett annat tänk kring användandet av sin svaga arm/hand som nu används som stödhand jämfört med vid instatus då armen/handen ej var delaktig i aktivitet. Patienten skattar funktionellt aktivitetsutförande i sin rehabplan utifrån PSFS högre än vid instatsus på samtliga aktiviteter. Patienten uteblir vid 3 månaders uppföljning.

13 Forts. Utvärdering av patientens funktionsförmåga Patient 3 Vid utstatus har patienten utifrån Bergs balansskala förbättrat sin balans. Patienten skattar funktionellt aktivitetsutförande i sin rehabplan utifrån PSFS markant högre än vid instatsus. Vid 3 månaders uppföljning har patientens lyckats att bibehålla sina förmågor och även förbättrats i sin balans. Patient 4 Patienten har vid utstatus förbättrats i sina förflyttningar Utifrån S-COVS. Patienten skattar funktionellt aktivitetsutförande i sin rehabplan utifrån PSFS högre på samtliga aktiviteter än vid instatus. Patienten har börjat göra mer saker självständigt hemma. Vi 3 månaders uppföljning har patienten ej lycktas bibehålla sina förmågor efter intensivrehab. Detta på grund av att patientens drabbats av en ny stroke. Patienten skattar 2/5 aktiviteter högre än vid utstatus, dock vid observation utför patienten aktiviteterna sämre än vid utstatus.

14 Forts. Utvärdering av patientens funktionsförmåga Patient 5 Inga tester gjorda. Patienten skattar funktionellt aktivitetsutförande i sin rehabplan utifrån PSFS högre än vid instatus. Vid 3 månaders uppföljning har patienten ej lyckats bibehålla sina förmågor. Patient 6 Vid utstatus Noteras förbättrad gång vid videofilmning samt förbättrad balans/ gångförmåga utifrån Bergs balansskala och TUG. Handstatus gjort med grippit och pinnprov som visar något förbättrad funktion vid utstatus men patienten har ej fokuserat på denna träning. Patienten skattar funktionellt aktivitetsutförande i sin rehabplan utifrån PSFS högre än vid instatus, har förbättrat samtliga aktiviteter. Vid 3 månaders uppföljning har patientens bibehållit sina förmågor.

15 Nästa steg vinter/vår Våren 217: Kalmar planerar intensiv rehabilitering veckorna 18,19,2 Oskarshamn planerar intensiv rehabilitering veckorna 12,13,14. Västervik har inte bestämt sina veckor inför våren 217

16 Nästa steg vinter/vår Gemensamt förbättringsarbete med patientföreningarna som är kopplade till målgruppen, personer med varaktig neurologisk funktionsnedsättning. En behovskartläggning genomförsgällande det faktiska behovet kring intensivrehabilitering för personer med neurologiska besvär. Detta görs förslagsvis genom att hämta in medlemmarnas synpunkter. Detta Kompletteras med en omvärldsbevakning. Behovskartläggningen och omvärldsbevakningen resulterar i en behovsbeskrivning som inkluderar en handlingsplan för hur intensivrehabilitering inom LT i Kalmar län kan utvecklas och utformas/genomföras. En viktig del i arbetet kommer vara varje persons Rehabiliteringsplan. En annan viktig del är att utforma nyckeltal för att mäta om processen är effektfull

17