Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Transkript

1 Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

2 Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut, docent, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson, leg. arbetsterapeut, docent, Region Örebro län Ylva Nilsagård, leg sjukgymnast, docent, Region Örebro län

3 Syfte Syftet med projektet är att studera förskrivning och användning av rollator för äldre personer (>65 år), med fokus på aktivitet och delaktighet

4 Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppsfunktion och anatomisk struktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer Efter ICF-modell i Handbok för ICF och ICF-CY

5 Hjälpmedel en omgivningsfaktor enligt ICF (produkt och teknik) som kan underlätta eller hindra såväl aktivitet, delaktighet som kroppsfunktion/kroppsstruktur De flesta hjälpmedel är en medicinteknisk produkt med syfte att Påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom Påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller funktionshinder Undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process Ur Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel. Blomquist U-B, Jacobson D, Hjälpmedelsinstitutet, sid 16-17

6 Rollator ett gånghjälpmedel som ska kompensera för nedsatt gångförmåga och främja aktivitet och delaktighet i samhället Aina Wifalk 1978 lämnade idén till en statlig utvecklingsfond, tillverkningen påbörjades 3 år senare. Ca personer använder rollator i Sverige 70 % av användarna är över 80 år (ur Välfärd nr 4, 2007)

7 Olika vägar till hjälpmedel Förskrivning av hjälpmedel - förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar patienten köper själv sitt hjälpmedel

8 Bedöma behov av insatser Förskrivningsprocessen Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Specialanpassa Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta Uppföljning habiliterings- /rehabiliteringsplan

9 Få studier som belyser hela förskrivningsprocessen Tydlig struktur underlättar klientens delaktighet Behov av bedömnings-/utvärderingsinstrument Informationen genom förskrivningsprocessen har betydelse för användning av hjälpmedlet samt upplevelsen av delaktighet Ur Kartläggning av vetenskapliga studier kring förskrivningsprocessen Socialstyrelsen, 2014

10 Syfte Syftet med projektet är att studera förskrivning och användning av rollator för äldre personer (>65 år), med fokus på aktivitet och delaktighet Att undersöka hur bedömning, utprovning och uppföljning av ett vanligt enkelt hjälpmedel som rollator genomförs Studien är godkänd av Etikprövningsnämnden i Uppsala 2016

11 Enkäten skickades ut till personer som fanns registrerade som förskrivare i Örebro, Dalarna och Sörmland län genom maillistor vid respektive Centrum för hjälpmedel. I Värmland skickades förfrågan till kontaktpersoner i kommunerna som skickade mailadresser till förskrivare. I Västmanland skickades förfrågan med enkät till alla personer som fanns på maillista hos Hjälpmedelscentrum Okänt hur många som nåddes av enkäten och som är förskrivare av hjälpmedel Totalt 658 personer besvarade enkäten

12 Enkäten Studiespecifik enkät Webenkät i Esmaker Skickades ut i maj 2016 En påminnelse skickades ut Besvarades anonymt

13 Förskrivare som besvarade enkäten 354 av de som svarade hade förskrivit rollator senaste 6 månaderna 296 kvinnor (84%) Medelålder 42 år (spridning 23-67) Fysioterapeuter 272 (77%), arbetsterapeuter 74 (21%), annat 6 (2%) Arbetsgivare kommun 131 (37%), landsting 205 (58%), privat 18 (5%) Fördelning av svar Antal Procent Örebro ,5 Sörmland 86 24,3 Västmanland 30 8,5 Dalarna ,8 Värmland 21 5,9

14 Behovsbedömning av rollator Tidsåtgång för behovsbedömning median 15 minuter, 1-90 min 68% förskrevs under pågående behandlingsperiod 57% av patienter var kvinnor 50% hade gånghjälpmedel sedan tidigare; främst rollator följt av 2 kryckkäppar Behov uppkom successivt 61%, akut t.ex. operation, fraktur 37%, byte av rollatorsmodell 1% trasig rollator 1% Bedömningen gjordes av mig dvs förskrivare 88%,

15 Behovsbedömning forts. Behov av rollator: Kompensation för nedsatt balans- eller gångförmåga, fallrisk, allmän skörhet Efter fallolycka Avlastning, t.ex. vid smärta Sjukdom (kan vara bakomliggande till funktionsnedsättning) Slitage av tidigare rollator Ändrat behov, komplettera med ute/inne, ofta relaterat till omgivning med trappor, grusgångar, gräsmattor Främja aktivitet som att gå och handla, och delaktighet (färre svar)

16 Behovsbedömning forts. 97% patient och förskrivare var överens om behov av rollator Bedömningen genomfördes inomhus i patientens hem eller på vårdinrättning Avsevärt färre genomfördes utomhus Rollator förskrevs för att användas inomhus 35%, utomhus 38%, både inne och ute 27%

17 Bedömningsinstrument vid bedömning 83% av förskrivare använde inte något bedömningsinstrument vid behovsbedömningen De test som ändock användes var: Balanstester: Timed Up and Go test, Rombergs test, Bergs balansskala, Trapptest, Stops Walking When Talking, Funktionstest nedre extremitet: Chair Stands test Gångtest: 10 meter, 30 meter, 6-minuts gångtest Aktivitetsbedömning: 1 svar

18 Utprovning av rollator Utprovningen skedde främst inomhus i patientens hem eller på vårdinrättning 72% angav att det fanns olika modeller att välja mellan Utprovningen tog vanligtvis 5-20 minuter

19 Utprovning forts. Information om Funktion: gångteknik 44%, korgen Säkerhet: bromsar 77%, lås Skötsel: hur den fälls ihop 67%, höjd, lån/retur, avgift, stöld reparation, förvaring Information gavs direkt till patient 95%, anhörig 33%, vårdpersonal 7% 79% angav att det fanns skriftlig information. 84% angav att informationen fanns på språk patienten läser

20 Träning med rollator Träningen skedde i samband med utprovning, 86% Annan tid bokades för träning, 14% Träning skedde inomhus i patientens hem eller på vårdinrättning Träningen tog 5-20 minuter Träningen bestod av: - gångteknik, de flesta 311 svar - gå över hinder, 64 svar - öppna dörrar, 60 svar - trottoarkanter, 42 svar - ADL hygien, 23 svar - påklädning, 10 svar - kök, 12 svar

21 Uppföljning Uppföljning har genomförts/planeras 42% inte genomförts/planeras ej 46% någon annan gör uppföljning 12% Ansvar lämnas till patient/närstående att höra av sig vid problem Byte av modell innebär ofta att ingen uppföljning görs Behov av uppföljning föreligger inte; patient bedöms kunna klara rollator, ska användas en kortare tid, känner patienten sedan tidigare Gör uppföljning när man träffar patient av andra orsaker Uppföljning prioriteras inte Ingår inte i rutinerna

22 Uppföljning forts. Uppföljningen handlar om de verkar veta hur den ska användas och använda den säkert Få följer upp om användning av rollator kompenserar för nedsatt balans, minskar fall, ökar aktivitet/delaktighet 3% använde bedömningsinstrument vid uppföljning Uppföljning tog 5-10 minuter

23 Citat Tror på att vara generös med rollatorförskrivning då det främjar aktivitet och rörelse. Många törs göra längre promenader efter det att de fått rollator, t ex de med hjärtsvikt, KOL etc i och med att du har viloplats med dig. Det är ett fantastiskt hjälpmedel som ger våra äldre (o andra också förstås) möjlighet att vara fysiskt aktiva och jag är så glad att det är kostnadsfritt för patienten. Utprovning av rollator är viktigare än vad många tror, det är inte bara att lämna ut - det finns så många fel, eller mindre bra saker som kan hända om inte rollator används optimal. Min upplevelse är att tydlig info uppskattas av patienten,

24 Sammanfattning Rollatorn förskrivs för att kompensera för balansosäkerhet och gångsvårighet samt främja aktivitet Utprovning och träning är främst fokuserad på säkerhet och enkelt handhavande av rollatorn Tränar i mindre omfattning handhavande av rollator i aktivitet och utomhus Uppföljning görs främst vid eventuella problem Om rollatorn ska kompensera för nedsatt balans, reducerar fallrisk, eller främjar aktivitet följs den sällan upp. Bedömningsinstrument används sällan i bedömning och uppföljning

25 Kompensera för nedsatt balans, gång, fallrisk sarkopeni Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Successivt, akut Specialanpassa Gångteknik, dörrar, trottoarkanter, ADL Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta Uppföljning habiliterings- /rehabiliteringsplan Säkerhet, enkelt handhavande, avgift, stöld Antar att det kommer att fungera I samband med andra besök

26 Nästa steg i projektet. Syftet med projektet är att studera förskrivning och användning av rollator för äldre personer (>65 år), med fokus på aktivitet och delaktighet Vilka faktorer är viktiga i förskrivningsprocessen utifrån användare, anhöriga och förskrivares perspektiv för optimalt användande av rollatorn?

27 Fokusgruppsintervjuer Personer (> 65 år) som använder rollator Anhöriga till personer som använder rollator Förskrivare av rollatorer Deltagare: 4 6 personer/grupp Frågeområden som rör; behovsbedömning, utprovning, träning, uppföljning, nöjdhet samt betydelse för aktivitet och delaktighet