Handbok i Habiliterings- och Rehabiliteringsprocessen
|
|
- Anna-Karin Abrahamsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handbok Handbok i Habiliterings- och Rehabiliteringsprocessen Habilitering och Rehabilitering i ordinärt boende, dagverksamhet, daglig verksamhet, särskilt boende inom äldre- och funktionsnedsättningsområdet i inom vård och omsorg kommunal och privat regi, Norrköpings kommun Diarienummer: VON 2019/0304 Godkänd och fastställd av vård- och omsorgsdirektör , senast reviderad VÅRD OCH OMSORGSKONTORET
2 2 (10) Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund Re/habiliteringsbedömning Syfte Mål Beskrivning av rehabiliteringsnivåer och ansvarsfördelning för särskilt boende (SÄBO) och verksamheten för personer med funktionsnedsättning (VPF) Administrering av bedömningen Beskrivning av re/habiliteringsnivåer (SÄBO och VPF)... 5 Nivå Nivå Nivå Nivå Beskrivning av re/habiliteringsnivåer och ansvarsfördelning för Ordinärt boende (ORDBO)7 4.1 Administrering av bedömningen Beskrivning av re/habiliteringsnivåer (ORDBO)... 8 Nivå Nivå Nivå Arbetsterapeuters och fysioterapeuters underlag Utbildning i ett re/habiliterande förhållnings- och arbetssätt Syfte med utbildningen Utbildningens upplägg Utbildning för vård- och omsorgspersonal Referenser:... 10
3 3 (10) 1 Inledning och bakgrund Ett rehabiliterande förhållningssätt innebär att all personal runt den enskilde arbetar med att se och ta tillvara den enskildes egna resurser och möjligheter. Ett rehabiliterande förhållningssätt är stödjande och avser att den enskilde i bedömningen och planeringen har möjlighet att vara delaktig, för att kunna utföra för hen meningsfulla aktiviteter efter sin egen vilja och förmåga. Det förutsätter att habiliterings och rehabiliteringsfrågorna (benämns fortsättningsvis re/habilitering i det här dokumentet) är levande i verksamheten. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter har en central roll i re/habiliteringsprocessen och förväntas driva dessa frågor och skapa förutsättningar för re/habiliteringstänkande i vardagen. Det gäller hela processen; utredning, bedömning, målsättning, planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. En förutsättning för att detta ska fungera är möjlighet för teamet att reflektera tillsammans. Teamarbetet mellan den enskilde, enhetschef, arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterska och vård- och omsorgspersonal har stor betydelse för att re/habiliteringsprocess ska vara patientsäker. Kommunen ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen erbjuda personer med funktionsnedsättning habilitering, rehabilitering och hjälpmedel i samband med den hälso- och sjukvård som omfattas av kommunens ansvar. I samverkan med den enskilde ska en individuell vårdplan upprättas vid behov av insatser. Av planen ska det framgå vilka insatser som är planerade och beslutade samt när och hur de ska följas upp. I Norrköpings kommuns vård och omsorg utför arbetsterapeuter och fysioterapeuter re/habiliteringsbedömningar som utmynnar i tre olika re/habiliteringsnivåer. Sedan 2008 har arbetet med re/habiliterande förhållningssätt ingått i verksamhet för särskilda boenden (SÄBO) och för personer med funktionsnedsättning (VPF).) Rapport om det arbetet finns nu i diariet 2019/0304 I och med denna revidering omfattas nu även ordinärt boende med hemsjukvård och hemtjänst. 2 Re/habiliteringsbedömning Re/habiliteringsbedömning innebär att den enskilde erbjuds bedömning av arbetsterapeut och/eller fysioterapeut avseende re/habiliteringsbehov. Bedömningen görs via besök hos den enskilde genom samtal och/eller observation med relevanta och valida metoder och instrument. Utifrån detta kan åtgärder erbjudas för att den enskilde ska kunna fungera i vardagen, exempelvis olika typer av träning och aktiviteter, prova alternativa metoder, hjälpmedelsförskrivning, mm. i syfte att bibehålla eller öka förmågor. Kommunikationen mellan enhetschef och legitimerad är viktig och ska ske skyndsamt när den enskildes behov behöver bedömas. När enhetschef efterfrågar stöd avseende arbetstekniska hjälpmedel kan hjälpmedel provas ut. En personcentrerad vård, som är patientsäker och har evidens, kräver att forskning, beprövad erfarenhet och att personens vilja och kompetens tillvaratas. Den enskildes delaktighet i bedömning och planering av åtgärder har en central roll. Information om varför bedömningen utförs är en viktig del när den enskilde erbjuds
4 4 (10) re/habiliteringsbedömning. Bedömningen är ett erbjudande och den enskilde har möjlighet att tacka nej, avbryta bedömningen eller ångra sig för att få en bedömning vid ett senare tillfälle. Ta även del av Norrköping kommuns Direktiv, Inhämtande av samtycke. Då den enskilde tackar nej till bedömning ska detta dokumenteras i journalen. Den enskilde informeras om att bedömning kan göras vid ett senare tillfälle om denne så önskar. En ny bedömning kan också initieras av kontaktman/annan person som ser behovet. 2.1 Syfte Den enskilde ska erbjudas professionell bedömning av arbetsterapeut och/eller fysioterapeut som utgångspunkt för sin re/habilitering. 2.3 Mål En patientsäker re/habilitering med tydlig ansvarsfördelning. Den enskildes delaktighet i fokus när behov av re/habilitering identifieras. 3 Beskrivning av rehabiliteringsnivåer och ansvarsfördelning för särskilt boende (SÄBO) och verksamheten för personer med funktionsnedsättning (VPF) Enhetschefen på boendet ska i god tid informera ansvarig arbetsterapeut och fysioterapeut att inflyttning kommer att ske. Den enskilde får vid ankomstsamtal veta att arbetsterapeut och fysioterapeut ingår i boendets team och att den enskilde kommer att få träffa dessa för att diskutera re/habiliteringsbehov. En re/habiliteringsnivåbedömning av arbetsterapeut och fysioterapeut erbjuds alla som flyttar in på särskilt boende. Bedömningen ska ha utförts inom tre veckor efter inflyttning till särskilt boende i äldreomsorgen, inom en vecka vid korttidsboende i äldreomsorgen och inom tre veckor i verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Arbetsterapeut och fysioterapeut på särskilt boende för äldre träffar oftast alla personer som flyttar in under första veckan för att säkerställa hjälpmedelsbehov innan re/habiliteringsnivåbedömning genomförs. Kommunikationen mellan enhetschef och legitimerad ska tillgodose att prioritering av den enskildes behov sker där extra snabb bedömning och insats krävs. De personer som har återkommande korttidsplats inom särskilt boende för äldre erbjuds inte re/habiliteringsnivåbedömning. Eventuella insatser som har initierats i hemmet utförs av vård- och omsorgspersonal. 3.1 Administrering av bedömningen När bedömning av re/habiliteringsbehov genomförs är Re/habiliteringsnivåbedömning det ord som ska användas i journal. Till den enskilde behöver inte ordet re/habiliteringsbedömning användas om det upplevs svårförståeligt eller abstrakt. Det viktiga är att konkret kommunicera syfte och mål med mötet, att den
5 5 (10) enskilde är delaktig, är överens och införstådd med bedömningen och eventuella kommande planerade interventioner. Den enskilde har möjlighet att ha med närstående eller legal företrädare vid möte med arbetsterapeut och/eller fysioterapeut. Den enskilde ska vara delaktig i sin re/habilitering, vilket innebär att re/habiliteringsbehov, mål och aktuell insats diskuteras och dokumenteras i en vårdplan. Av dokumentationen ska det framgå vilken information den enskilde har fått och på vilket sätt samtycke har givits. Det är den enskildes vilja, behov och delaktighet som är grundläggande för bedömningen och i hela den kommande processen. Ställningstagande som arbetsterapeut och/eller fysioterapeut har gjort gällande val av insats, samt hur delaktighet har beaktats i processen ska framgå. Om det behövs ytterligare medicinsk information från annan journal (exempelvis Regionen) kan Samtycker till sammanhållen journalföring inhämtas från den enskilde. Arbetsterapeut och fysioterapeut dokumenterar re/habiliteringsbedömningen i journalträdet och öppnar en vårdplan under sökordet Rehabnivå statistikplan, där re/habiliteringsnivåerna registreras. Om nivåerna efter bedömningar av både arbetsterapeut och fysioterapeut inte är samstämmiga anges den högsta re/habiliteringsnivån i statistikplanen. Re/habiliteringsnivån justeras när insatsernas intensitet förändras. Sammanfattande re/habiliteringsbedömning dokumenteras under sökordet Sammanfattande re/habiliteringsbedömning. Sammanfattningen ska utgöra en kort beskrivning av den enskildes funktions- och aktivitetsförmåga, behov, samt de insatser som planerats tillsammans med patienten. Ange den re/habiliteringsnivå som blir aktuell för respektive yrkeskategori. Sammanfattningen uppdateras vid behov eller senast i samband med teamkonferens. Uppdateringar dokumenteras i journal. Teamkonferens inom SÄBO och VPF sker enligt rutin minst en gång per termin. Där lyfts den enskildes re/habiliteringsbehov och ställningstagande görs om det finns behov av ny re/habiliteringsnivåbedömning. När målet har uppnåtts eller om behandlingen avslutas av annan anledning ska även planen revideras eller avslutas. När den enskilde flyttar mellan enheter i kommunen ska alla planer omgående följas upp av mottagande arbetsterapeut och/eller fysioterapeut och vid behov revideras. Alla planer ska avslutas när den enskildes behov av re/habilitering upphör, flyttar från kommunen eller avlider. 3.2 Beskrivning av re/habiliteringsnivåer (SÄBO och VPF) Nivå 0 När den enskilde tackar nej till möte för att denne inte upplever behov av insats från arbetsterapeut och/eller fysioterapeut alternativt vill avvakta möte så ska detta dokumenteras i journal. Arbetsterapeut och/eller fysioterapeut dokumenterar det som framkommit, hur och när man kommit överens om att re/habiliteringsnivåbedömningen ska erbjudas igen. Att ny bedömning är aktuell kan till exempel tas upp vid teamkonferens, av den enskilde eller att kontaktman/annan person ser behovet och då kontaktar arbetsterapeut och/eller fysioterapeut.
6 6 (10) Nivå 1 Den enskilde erbjuds insatser med syfte att fördröja försämring och/eller bibehålla funktioner och förmågor. I bedömningen ingår bedömning av förebyggande insatser som kan tillgodoses av vård- och omsorgspersonalen. Genom ett rehabiliterande förhållnings- och arbetssätt ansvarar kontaktman och vårdoch omsorgspersonal i samråd med den enskilde för att re/habiliteringen fungerar i vardagen. Vid behov sker detta med stöd och handledning från arbetsterapeut och/eller fysioterapeut. Fokus ska ligga på den enskildes egna styrkor och resurser. När re/habiliteringsbehovet behöver förtydligas ska en vårdplan upprättas. Vid behov kontaktar vård och omsorgspersonal arbetsterapeut och fysioterapeut för ny bedömning, konsultation, stöd eller handledning. Arbetsterapeut och fysioterapeut erbjuder under nivå 1 insatser av kortvarig art, till exempel stöd i hur ADL-aktiviteter kan utföras, bedömning, information, handledning samt förskrivning, utprovning och uppföljning av enklare hjälpmedel. Nivå 2 Den enskilde erbjuds insatser individuellt eller i grupp med syfte att bibehålla eller utveckla funktioner och förmågor för att kunna fungera mera självständigt. Den enskilde är alltid delaktig i bedömningen och planeringen av insatser. Insatserna utförs av vård- och omsorgspersonal eller undersköterska med rehabiliteringsinriktning, med stöd och handledning från arbetsterapeut och/eller fysioterapeut. Insatserna sker med utgångspunkt från ordination eller delegering som utformas av arbetsterapeut eller fysioterapeut. Arbetsterapeut eller fysioterapeut instruerar vård- och omsorgspersonal om hur insatsen ska utföras och förvissar sig om att vård- och omsorgspersonalen har tillräcklig kunskap och kompetens för att utföra behandlingen. Vård- och omsorgspersonalen har ansvar för att påtala för arbetsterapeut eller fysioterapeut när de inte har tillräcklig kunskap och kompetens för att utföra behandlingen. Insatserna kan till exempel innebära mobilisering, kontrakturprofylax eller andra förebyggande insatser, ADL-träning, aktivitetsträning, kognition och kommunikationsträning. Arbetsterapeut och eller fysioterapeut kan boka tid för att instruera, informera och handleda för att säkerställa att insatserna utförs på rätt sätt. Delegering är alltid förenad med signeringslista och en vårdplan ska upprättas. När signeringslista används ska kommunens signeringslista i Treserva användas. Vid ordination är inte användning av signeringslista ett krav där den legitimerade inte bedömer att det är bästa vägen att kommunicera, men en vårdplan ska alltid upprättas. Av vårdplanen ska framkomma hur samarbetet mellan vård- och omsorgspersonalen och arbetsterapeut eller fysioterapeut ska ske. Det ska tydligt framgå av vårdplanen hur insatserna ska ske, samt hur och när de ska följas upp. Vårdplanen ska beskriva problem, mål, åtgärd med vilken frekvens som den ska utföras och uppföljning med tidsangivelse. Nivå 3 Den enskilde erbjuds tidsbegränsad behandling och åtgärd individuellt eller i grupp som syftar till att utveckla funktioner och förmågor och öka graden av självständighet.
7 7 (10) Insatserna utförs av arbetsterapeut och/eller fysioterapeut och kan inte ordineras/delegeras till annan personal. Nivå 3 används under en pågående fördjupad utredning av re/habiliteringsbehov. Insatserna sker med utgångspunkt från den enskildes re/habiliteringsmål som ska vara dokumenterade i en vårdplan. Exempel på detta kan vara kommunikationsträning, elrullstolskörning, avancerad kontrakturprofylax, mobilisering till exempel efter fraktur, smärtlindring, utprovning och inträning av hjälpmedel. Vid pågående specialiserad insats av regionen (neurorehab och liknande) gäller nivå 3. 4 Beskrivning av re/habiliteringsnivåer och ansvarsfördelning för Ordinärt boende (ORDBO) Inom hemsjukvård kommer ärenden från olika håll, såsom via Meddix, TeleQ, funktionsbrevlåda, vård-till-vård telefon, och team-konferenser med hemtjänst. Ärenden kan aktualiseras från den enskilde, anhörig, annan vårdgivare, remiss, hemtjänst, personlig assistans, biståndshandläggare. Fördelning av ärenden sker i TeleQ, där en första bedömning görs om det är aktuellt med hemsjukvård. En prioritering görs därefter utifrån en fastställd rutin (prioriteringslista), vårdåtagande öppnas i Treserva och ärendet fördelas/bokas på arbetsterapeut, fysioterapeut eller team. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter är indelade inom olika kompetensområden t. ex träning, neurologi, demens, hjälpmedel, bostadsanpassning. Hembesök och bedömning med aktuella instrument, intervju och observation genomförs utifrån den specifika frågeställning/problematik som inkommit. Bedömningen kan synliggöra ytterligare problem och behov som behöver åtgärdas. Om det behövs ytterligare medicinsk information från annan journal (Regionen) kan Samtycker till sammanhållen journalföring inhämtas från den enskilde. 4.1 Administrering av bedömningen Alla som blir aktuella för hemsjukvård får en re/habiliteringsnivåbedömning i samband med första hembesöket. När bedömningen sker är re/habiliteringsnivåbedömning det ord som ska användas i journal. Till den enskilde behöver inte ordet användas om det upplevs svårförståeligt eller abstrakt. Det viktiga är att konkret kommunicera syfte och mål med mötet, att den enskilde är delaktig, är överens och införstådd med eventuella planerade interventioner. Den enskilde ska erbjudas möjlighet att ha med närstående eller legal företrädare när möte med arbetsterapeut och/ eller fysioterapeut sker. Om den enskilde har kontakt med både arbetsterapeut och fysioterapeut så anges den högsta bedömda re/habiliteringsnivån i journal. Re/habiliteringsbehov kan diskuteras på team-konferens, tillsammans med hemtjänst och sjuksköterska. När planen förändras dokumenteras detta i journal. När den enskildes vårdåtagande avslutas så avslutas även vårdplan för rehabiliteringsnivån.
8 8 (10) 4.2 Beskrivning av re/habiliteringsnivåer (ORDBO) Nivå 1 Statistik för re/habiliteringsnivå 1 är det antal besök per månad som haft kontakt med arbetsterapeut eller fysioterapeut och fått bedömning av sina behov (re/habiliteringsnivåbedömning). Behoven har tillgodosetts och vårdåtagandet har stängts. Arbetsterapeut och fysioterapeut erbjuder under nivå 1 insatser av kortvarig art, till exempel stöd i hur ADL-aktiviteter kan utföras, bedömning, information, handledning samt förskrivning, utprovning och uppföljning av enklare hjälpmedel. Nivå 2 Nivå 2 används inom ordinärt boende om re/habiliterande åtgärder utförs av undersköterska inom Hemsjukvård Rehab, vård- och omsorgspersonal i hemtjänst eller personlig assistent. Insatserna delegeras/ordineras av fysioterapeut och/eller arbetsterapeut. Vid ordination är inte användning av signeringslista ett krav där den legitimerade inte bedömer att det är rätt väg att kommunicera, men en vårdplan ska alltid upprättas. Av vårdplanen ska framkomma hur samarbetet mellan vård- och omsorgspersonalen och arbetsterapeut eller fysioterapeut ska ske. Det ska tydligt framgå av vårdplanen hur insatserna ska ske, samt hur och när de ska följas upp. Den enskilde erbjuds tidsbegränsad behandling och åtgärd individuellt eller i grupp som syftar till att utveckla funktioner och förmågor och öka graden av självständighet. Nivå 3 Nivå 3 används under en pågående fördjupad utredning av re/habiliteringsbehov. Insatserna i nivå 3 kan endast utföras av arbetsterapeut eller fysioterapeut. Insatserna sker med utgångspunkt från den enskildes rehabiliteringsmål som ska vara dokumenterade i en vårdplan. Insatserna kan ske tidsbegränsat, individuellt eller i grupp och syftar till att utveckla funktioner, förmågor och öka graden av självständighet. Exempel på detta kan vara; kommunikationsträning, elrullstolskörning, avancerad kontrakturprofylax, stroke- rehabilitering, mobilisering till exempel efter fraktur, smärtlindring, utprovning och inträning av hjälpmedel. Vid pågående specialiserad insats av regionen (neurorehab och liknande) gäller nivå 3 5 Arbetsterapeuters och fysioterapeuters underlag På intranätet finns en förteckning på arbetsterapeuternas och fysioterapeuternas instrumentbank. Där finns beskrivning av varje instrument och vilka kriterier som ska uppfyllas. Syftet med de instrument som beskrivs är att underlätta, inspirera och ge stöd i bedömningssituationen. För att rätt insats ska kunna erbjudas förbereds detta genom omvärldsbevakning såsom att ta reda på aktuell forskning inom området, följa nationella riktlinjer och vårdprocessprogram. Evidensbaserad praktik handlar om att medvetet och systematiskt sträva efter att bygga vård och omsorg enligt bästa tillgängliga kunskap. Arbetsterapeut, fysioterapeut ska tillsammans med övriga berörda i teamet väga samman erfarenheter
9 9 (10) och önskemål vid beslut om insatser. Användning av standardiserade bedömningsmetoder är ett viktigt redskap i arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik. Revidering av aktuella stöddokument, inventering av kompetens i gruppen, eventuella behov av nya instrument och metoder sker en gång per år inom varje verksamhetsområde och sammanställs därefter i arbetsgrupp rehabprocess. Databas EBSCOhost Research är ett sökverktyg att använda för att inhämta aktuellt kunskapsläge. 6 Utbildning i ett re/habiliterande förhållnings- och arbetssätt Utbildningen i ett re/habiliterande förhållnings- och arbetssätt är obligatorisk och riktar sig till all kommunal och privat vård- och omsorgspersonal inom vård och omsorgskontoret, Norrköpings kommun,. Den utgör en gemensam kunskapsgrund för att kunna identifiera och åtgärda aktuella re/habiliteringsbehov. Basutbildning för nya arbetsterapeuter och fysioterapeuter återkommer var tredje månad. Vid behov anordnas en utvecklings- och diskussionsträff för områdeschefer, enhetschefer, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. 6.1 Syfte med utbildningen Är att: Ge all vård- och omsorgspersonal en ökad re/habiliteringskompetens. Förtydliga innebörden i ett rehabiliterande förhållnings- och arbetssätt. Ge alla yrkesfunktioner goda förutsättningar att klara sin del i re/habiliteringsuppdraget. Re/habilitering ska ingå som en naturlig del i brukarens vardag. Den enskildes resurser och förmågor identifieras och tas tillvara och att självbestämmande och inflytande ingår på ett självklart och naturligt sätt. 6.2 Utbildningens upplägg Utbildningen erbjuds terminsvis och är uppdelad på fyra kurstillfällen med olika teman. Varje kurstillfälle består av tre timmar som varvas med teori, reflektion och diskussion. Utbildningen är processinriktad och förväntas pågå på arbetsplatsen mellan utbildningstillfällena i form av reflektion utifrån instuderingsfrågor. Det är två till tre veckors intervall mellan varje kurstillfälle. Första tillfället är grundläggande och information som ges där kan inte hämtas in på annat sätt. För att kunna fullfölja utbildningen krävs alltid att alla deltagare är med från början. Ett kurshäfte finns framtaget till utbildningen som kompletteras med aktuell information, forskning och olika exempel som är verksamhetsbaserade. Utbildningen ökar kunskapen om hur vård och omsorgspersonalen kan arbeta mer rehabiliteringsinriktat; öka förståelsen för betydelsen för den enskilde av meningsfulla
10 10 (10) aktiviteter och självständighet. Att bemötande och delaktighet, motivation är viktiga delar för att ge god vård. Information om utbildningen och kursstart ligger ute på intranätet och på Norrköping kommuns hemsida där enhetschef kan anmäla den vårdoch omsorgspersonal som är aktuell för att delta i utbildningen. 6.3 Utbildning för vård- och omsorgspersonal Stor vikt läggs vid att varje kursdeltagare är aktiv och delger sina tankar, erfarenheter och förslag till lösningar. Utbildningen har fyra teman: Tillfälle 1: Ett re/habiliterande förhållnings- och arbetssätt är grundläggande för att få fortsätta på kommande utbildningstillfällen. Tillfälle 2: Individens resurser, begränsningar och rehabiliteringsbehov. Tillfälle 3: Miljön hinder eller stöd och stimulans. Tillfälle 4: Rättigheter och skyldigheter/åtaganden. 7 Referenser: Patient lag 2014:821, kap 2 tillgänglighet, kap 3 information, kap 4 samtycke, kap 5 delaktighet, kap 6 fast vårdkontakt och individuell planering, kap 7 val av behandlingsalternativ och hjälpmedel, kap 8 ny medicinsk bedömning 2017:66 Bestämmelser om habilitering och rehabilitering, hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och tolktjänst för vardagstolkning 8 kap. 7 och 12 kap. 5 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), Patient lag 2014:821, Socialtjänstlagen 2001:453, individuell vårdplanering SOSFS 2008:20 Samordning av rehabiliteringsinsatser HSL 2017:30 Avd IV Kommunens ansvar som huvudman HSL 2017:30 3 kap Att erbjuda vård på lika villkor Patientsäkerhetslagen (2010:659) 2017:615 Utskrivning från sluten vård Socialstyrelsen. Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, chefer och personal, 2015 Kunskapsguiden.se, samlar kvalitetssäkrad kunskap från flera myndigheter och andra aktörer
Handbok i Rehabiliteringsprocessen
Handbok i Rehabiliteringsprocessen Rehabilitering i särskilt boende och dag/daglig verksamhet inom äldre- och funktionshindersområdet i Norrköpings kommun Diarienummer: VON F 2017/00197 003 Godkänd och
Läs merRehabiliteringsprocessen i Lunds kommun
Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merÖverenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.
Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merÄldre personer med missbruk
Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merKVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merUtfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering
Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merKriterierna gäller från 2012-01-01
Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merUtfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.
RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt
Läs merkommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel
kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merRutin för hemrehabilitering
1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef
Läs merDaglig verksamhet enligt LSS
Uppdrag och kvalitetskrav Daglig verksamhet enligt LSS Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Ärendenr SON 2017/144 Version [1.0] Innehållsförteckning...1
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merför rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt
Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med
Läs merStällningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet
Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Ulf Lundberg Foto: Colourbox www.arbetsterapeuterna.se
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merUppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation
Leanlink Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation Facklig information enligt MBL 19 genomförd 2017-11-30 Facklig förhandling enligt MBL 11 genomförd 2017-12-14 i Innehållsförteckning
Läs merSamverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merRutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
Läs merReviderad övergripande riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Evelyn Widenfalk Ehlin Monica Hansson Datum 2018-07-20 Diarienummer OSN-2018-0418 omsorgsnämnden Reviderad övergripande riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merFörskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens
Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merHemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2
Uppdrag och kvalitetskrav Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-04-20 Ärendenr SON 2017/72 Version [1.0] Innehållsförteckning...1 Inledning...2 Beskrivning av insatsen...2
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merIn- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg
Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Antal bilagor: 0 Reviderad av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2017-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merDagverksamhet och Daglig verksamhet
Dagverksamhet och Daglig verksamhet Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar på biståndsbedömd dagverksamhet och daglig verksamhet Rutinen gäller för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och social psykiatrin
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merAnsvarig Upprättad av Berörda verksamheter Fastställd datum Dokumentnamn Diarienummer Rutin för delegering Syfte Regelverk Beskrivning
Ansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Hälsa och Omsorg Handbok för hälso-
Läs mertill vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen
Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt
Läs merVerksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg
1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2017-06-07 Dnr ÄN 2017-401 Malin Visell Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg Sammanfattning MAR och kvalitets- och utvärderingskontoret
Läs merINFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL
INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Information till dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller
Läs merSamverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Läs merHEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10
2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merRiktlinje för dagverksamhet inom vård och omsorg.
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för dagverksamhet inom vård och omsorg. Örebro kommun Örebro kommun 2016-12-20 Vv310/2016 orebro.se 2 RIKTLINJE FÖR DAGVERKSAMHET INOM VÅRD OCH
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merKommunen som vårdgivare
Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel Reviderad 2019-04-15 Lena Vilander Hamnert Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hälso-
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs merArbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen
2017-04-03 1 (5) Omsorgsavdelningen Johan Greco Vård- och omsorgschef Arbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen Högerklicka för att byta bild. 2017-04-03 2 (5) Omsorgsavdelningen Syfte och mål Vård och
Läs merPatientlag
Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merUpprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten
Rutin 1 (5) 2012-11-28 Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Nationell värdegrund I Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) infördes den 1 januari 2011 en bestämmelse om en nationell värdegrund för
Läs merBeställning och informationsöverföring, riktlinjer
Vård- och äldreomsorgsförvaltningen Dokumenttyp: Dokumentet gäller för personalkategori: Fastställt av, befattning och namn: Fastställelsedatum: Eventuellt diarienummer: Riktlinje Sjuksköterska, fysioterapeut,
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merRiktlinje för bedömning av Egenvård
RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinje för bedömning av Egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2017-11-01 Gemensam med Regionen: Nej Gäller
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merBedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter
Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter Överenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Sörmland (enligt SOSFS 2009:6) Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Läs merANSVARSFÖRDELNING GÄLLANDE DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- UPPGIFT
Riktlinje Utgåva Antal sidor 8 Dokumentets namn Delegering ansvarsfördelning Utfärdare/handläggare Irene Johansson Margareta Oswald Medicinskt ansvarig sjuksköterska/rehabilitering Datum 2010-08-10 Reviderad
Läs merKommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket
Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta
Läs merDaglig verksamhet enligt LSS och sysselsättning enligt SOL... 1 Inledning Beskrivning av insatsen... 2 Målgrupper för insatsen...
Uppdrag och kvalitetskrav Daglig verksamhet enligt LSS och sysselsättning enligt SOL Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2018-09-19 Ärendenr SON 2018/107 Version [1.0] Daglig
Läs merUppdrag och kvalitetskrav
Uppdrag och kvalitetskrav Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Ärendenr SON 2017/128 Version reviderad
Läs merSkyddsåtgärder. sid. 1 av 6. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Skyddsåtgärder Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig MAS/SAS Skribent MAS/SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 345/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2017-01-30 Senast
Läs merMAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun
MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun Riktlinjen har tagits fram i samverkan mellan MAS, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Djuröhemmet och Gustavsgården.
Läs merNyhetsbrev Trygghetsteam
Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...
Läs merDokumentation och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad
Vård och äldreförvaltningen Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen,
Läs merÖverenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium
Läs merKOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE
KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merKommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker
Kommunrehab 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster 5 Arbetsterapeuter 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör 2 Hjälpmedelstekniker Yrkesbeskrivning Leg. Arbetsterapeut: Rehabassistent: Aktivitetsbedömning/
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merFlödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH
Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda
Läs merför hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Medicinteknisk utrustning Målgrupp: Verksamhet Diarienummer: VON F 2017/00355 003 Fastställd: 2010-11-01
Läs merRutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION
Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll
Läs mer