Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde
|
|
- Linnéa Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde Basenhet: Samrehab, Kommun och Primärvård i GGVV Processteam: Anne-Sofie Linderum (arbetsterapeut, Vaggeryds kommun), Carina Mylendorph (sjukgymnast, Värnamo kommun) Ulrica Ahlsteiner (undersköterska, Gislaveds kommun), Jenny Fridh (sjukgymnast, Samrehab) Maria Bergström (arbetsterapeut, Samrehab), Reinhold Ask (ordförande Strokeföreningen), Sofia Persson (verksamhetschef, Samrehab), Patrik Alm (distriktssjukgymnast, Skillingaryds vårdcentral) Processledare: Sofia Persson Kontaktperson: Kartläggning och kunskapsunderlag Omfattning Utgångspunkter: - Nationella riktlinjer för sjukvård 2009 (Socialstyrelsen) samt resultat i Riks - Rehabiliteringsprogram för (Rehabiliteringsprogram för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i kommunerna och landstinget i Jönköpings län (2007). - FAKTA- Stroke - Vetenskapliga artiklar - Lokala förutsättningar och behov Nationella riktlinjer för jukvård (Socialstyrelsen, 2009) lyfter fram följande centrala rekommendationer; intravenös trombolys efter symptom av hjärninfarkt, akut utredning och behandling på sjukhus vid misstänkt TIA, vård på enhet, hemikraniektomi vid malign media infarkt, tidig utskrivning från sjukhus med rehabilitering i hemmet, skyndsam karotiskirurgi samt att CIMT (Constraint Induced Movement Therapy) inte är en prioriterad åtgärd i sjukvården. Flera av dessa rekommendationer påverkar utgången gällande aktivitetsförmåga efter. Oberoende i ADL 3 månader efter mäts i det nationella kvalitetsregistret Riks- ( och kan ses som ett mått på rehabiliteringen men påverkas även av andra faktorer. ADL står för allmän daglig livsföring och avser här förmågan att självständigt klara på- och avklädning samt toalettbesök. ADL förmågan är viktig såväl för den enskilde individen, anhöriga, sjukvården och omsorgen kopplat till känsla av självständighet, minskat hjälpberoende och kostnader. I tabell nedan syns utvecklingen av oberoende i ADL 3 månader efter i Värnamo sjukvårdsområde respektive riket (Riks). Oberoende i ADL 3 månader efter insjuknande 2009: vmo: 79,8% riket: 78,8% 2010: vmo: 77,3% riket: 79,8% 2011: vmo: 72,5% riket: 81,2%
2 Indikatorn mäter andelen patienter som klarar sin ADL självständigt tre respektive tolv månader efter. ADL-förmågan efter 3 månader speglar resultatet av de akuta insatserna för personer som insjuknar i. ADL-förmågan efter 12 månader mäter även andra aspekter av vården, såsom rehabilitering, sekundärprevention och kommunernas insatser för personer som insjuknat i. Det är viktigt att säkra rehabiliteringskedjorna och arbeta med rätt rehabiliteringsinsatser för att möjliggöra så hög grad av självständighet som möjligt för den enskilde. Patientnöjdhet är en allt viktigare del i bedömningen av vårdens kvalitet och patienter som är missnöjda med vården har ofta minskad följsamhet till råd och medicinering (op Reimer, Scholte de Haan, Rijnders, Limburg, & van den Bos, 1999; Pound, Tilling, Rudd, & Wolfe, 1999). Vid en studie av tremånadersuppföljningar i Riks- kunde ses samband mellan personer som har kvarstående behov av hjälp med primär ADL 3 månader efter och missnöje med sjukhusvården. Även personer boende på institution hade större sannolikhet att skatta missnöje med sjukhusvården (Asplund et al., 2009). Trots detta samband syns i vår region en hög andel patientnöjdhet men låg andel ADL oberoende efter 3 månader. Syfte/vårdbehov Rehabilitering efter patienters och anhörigas behov med effektiv resursförbrukning och rätt insats i rätt tid. Målsättning är trygga, nöjda patienter och närstående med optimal rehabilitering och funktion, välfungerande vårdkedjor samt välinriktade, evidensbaserade insatser Utveckling och trender I de senaste nationella riktlinjerna lyfts, vad gäller rehabilitering, framförallt möjlighet till hemrehabilitering av specialiserat team som en framgångsfaktor och som möjliggör tidig utskrivning från sjukhus. Patientmedverkan Strokeföreningen har representant i gruppen. Arbetet syftar också till säkrare rehabkedjor genom tydigare involvering av patient och anhörig genom patientens egen rehabplan som följer patienten genom hela vårdkedjan. Risker och patientsäkerhet Risker: Att primärvård och kommun inte får kännedom om individer som drabbas av lätt med mindre fysiska funktionsnedsättningar, men med kognitiva svårigheter som märks mer i hemmiljö än på sjukhus. Finns rehabplan för dessa? Möjlig lösning: att primärvård och kommun signalerar genom avvikelse till slutenvården när dessa patienter missas. Fler bedömningar i hemmen från slutenvården innan utskrivning och ett mer successivt utskrivnings- och överrapporteringsförfarande där slutenvården är mer aktiva i övergången från sjukhus till hemmiljö. Hur rapporteras rehabplanen säkert när den följer patienten? Rehabplan skickas med patienten hem tillsammans med läkemedelslistor och annan information vilket fungerar bra idag.
3 Sjukgymnast och arbetsterapeut i slutenvården skickar med patienten rehabplanen och noterar i meddix alternativt i remiss cosmic att rehabplan finns hos patienten. Rehabplanen ska även finnas dokumenterad i slutjournalanteckningen från slutenvården (cosmic). Sjukgymnast och arbetsterapeut i primärvård och kommun efterfrågar rehabplan och reviderar tillsammans med patienten. Kontakt uppgifter till primärvården/kommunen skall finnas på rehabplanen vid utskrivning från sjukhuset. Avvikelsesystem: Mätningar på inkomna avvikelser samt synergier. 3 månader uppföljning av rehabplaner i slutenvården. Resursbehov Aktivt arbete på alla nivåer för att använda och tillämpa rehabiliteringsplan och arbeta enligt rekommendationer. Målbeskrivning Mätetal och målnivå Slutenvård: Bedömning av sjukgymnast och arbetsterapeut inom 24h och 45 min arbetsterapi och sjukgymnastik/dag. Överrapportering Antal överrapporterade patienter och genomfört antal dagar innan utskrivning. Återbesök :3 månaders uppföljning - används rehabplanen och är känd hos patient och anhörig. Kommun/primärvård: Har patienten med sig rehabplan från sjukhuset? Avvikelser vid utebliven överrapportering. Andel patienter som haft kontakt med at/sg inom en vecka efter utskrivning då patienten går till eget boende. Andel patienter som haft kontakt med sjukgymnast och arbetsterapeut inom 1 dygn vid utskrivning till särskilt boende eller korttidsboende. Riks-Stroke: ADL oberoende, patientnöjdhet
4 Vårdriktlinjer Process-/flödesbeskrivning Bifogas sist i dokumentet. Utredningsåtgärder Gemensamt förslag på bedömningsinstrument som ska användas för patienter i hela vårdkedjan. Här har vi valt att minimera antalet som en minsta gemensam nivå. Givetvis går respektive profession vidare med andra/ytterligare relevanta bedömningsinstrument vid behov ex, Bergs balansskala, DBF, AMPS, TUG, COPM etc men de tre som är utvalda i denna process ska ses som vår gemensamma bas som ska följa patienten i hela kedjan. - M-MAS - Sunnaas ADL-index - Rehabplan (bilaga2) Förebyggande åtgärder Åtgärder enligt riktlinjer (rökstopp, livsstil), tillgång till rehabilitering. Behandlingsåtgärder Rekommendationer och åtgärder gällande rehabilitering finns i Nationella riktlinjer för sjukvård, nedan återfinns några av dessa. De rangordnade tillstånds och åtgärdskombinationerna har dokumenterad effekt baserat på vetenskapliga studier eller stöd i beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen redovisar dem i en skala från 1 till 10. Siffran 1 anger åtgärder med störst angelägenhetsgrad. Siffran 10 anger åtgärder som ger mycket liten nytta i förhållande till kostnader. Tillstånd Åtgärd Nyttan Avsnitt Stroke Bedömning och vid 3 Akut vård behov träning av Patient med som efter akutfasen har kvarvarande rehabiliteringsbehov Person med mild till måttlig grad av ADL-funktion Vård på teambaserad rehabilitering i slutenvård Tidigt understödd utskrivning från sjukhus med multidisciplinärt rehabiliteringsteam med kompetens inklusive läkare som ger 2 Akut vård 3 Akut vård
5 Risk för trycksår vid Konstaterade trycksår vid Risk för kontrakturer (sängliggande patienter) Risk för kontraktur eller tonusökning Risk för kontraktur utveckling rehabilitering i hemmet Riskbedömning och vid behov förebyggande åtgärder Behandling (vändschema, nutrition, madrasser) Vilopositionering för att förebygga komplikationer Bedömning (neglect, känsel, tonus, motorik och spasticitet) Vidmakthålla ledrörlighet 2 Akut vård 2 Akut vård 9 Akut vård 6 Akut vård 6 Akut vård Konstaterad kontraktur Risk för fall hos person med Lätt minnesstörning vid Svår minnesstörning vid Uppmärksamhetsproblem efter Spatial neglekt efter Vidmakthålla ledrörlighet Bedömning och förebyggande åtgärd Kompensatoriska tekniker 6 Akut vård 3 Akut vård 8 Rehabilitering av Minnesträning 10 Rehabilitering av Kognitiv träning 9 Rehabilitering av Träning i visuell avsökning Rehabilitering av Nedsatt balans och gångförmåga efter Nedsatt motorisk förmåga efter Avsaknad av dorsalflektion i fotleden vid (droppfot eller snedbelastning) Stroke med kvarstående nedsättning av ADL- Träning med sjukgymnastik Uppgiftsspecifik träning Fotledsortos som möjliggör gångförmåga ADL-träning i hemmet efter 2 Rehabilitering av 3 Rehabilitering av 5 Rehabilitering av 1 Rehabilitering av
6 funktion utskrivning Risk för smärta i skuldran efter Smärta i skuldran efter Patient som insjuknat i Närstående till drabbad person Första året efter Patienter med mer än ett år efter insjuknandet Personer med i subakut eller kronisk fas och med viss kvarvarande rörlighet i Avlastande hjälpmedel för armen i förebyggande syfte Avlastande hjälpmedel för armen som behandling av smärta Strukturerad information och utbildning riktad till närstående Praktisk handledning och träning Rehabiliterande insatser Uppgiftspecifik träning 8 Rehabilitering av 10 Rehabilitering av 4 Rehabilitering av 5 Rehabilitering av 3 Fortsatta åtgärder i 10 Fortsatta åtgärder i CIMT 9 Fortsatta åtgärder i handled och fingrar Personer med Modifierad CIMT FoU Fortsatta åtgärder i Lätt till måttlig med bevarad gångförmåga hos yngre personer med låg risk för hjärtkomplikationer vid träning Nedsatt ADL-förmåga Gånginriktad träning med fokus på styrka och kondition Bedömning och utprovning av hjälpmedel inklusive bostadsanpassning 4 Fortsatta åtgärder i 3 Fortsatta åtgärder i
7 Uppföljning och förbättringsarbete Resultat Förslag: Mätningar följs kontinuerligt varannan månad i processteamet Förbättringsarbete Mätmallar klara till årsskiftet Rehabplan: ändra från aktuellt till nuläge och dela upp. Påbörja mätningar och feedback och därefter lokala förbättringsarbeten i respektive verksamhet. Referenser Asplund, K., Jonsson, F., Eriksson, M., Stegmayr, B., Appelros, P., Norrving, B., et al. (2009). Patient dissatisfaction with acute care Stroke (Vol. 40, pp ). United States. op Reimer, W. J., Scholte de Haan, R. J., Rijnders, P. T., Limburg, M., & van den Bos, G. A. (1999). Unmet care demands as perceived by patients: deficits in health care? Qual Health Care, 8(1), Pound, P., Tilling, K., Rudd, A. G., & Wolfe, C. D. (1999). Does patient satisfaction reflect differences in care received after? Stroke, 30(1), Socialstyrelsen, 2009, Nationells riktlinjer för sjukvård
8 Rehabprocess Stroke, sammanhållen rehabkedja Insjuknar i Inläggning på sjukhus Planering inför utskrivning Överrapportering och mottagande Pv och kommun Rehab efter utskrivning 3 månaders uppföljning Utredning Bedömning inom 24 h av AT och SG Kontakt med at sg Om till eget boende inom 1v Om till SÄBO eller korttids1 dygn Behandling/ Åtgärd Information Information till patient och närstående om avdelning och (skriftl. Muntlig) Kontaktuppgifter till Sv och övertagande person/enhet finns på rehabplanen Rehabplan Kontaktuppgifter uppdateras v.b Rehabplan revideras vb. Kontaktuppgifter uppdateras v.b Uppföljning av rehabplan Möjlighet till stöd av specialistteam Stroke på geriatriska mottagningen finns. Kriterier och dokument i FAKTA- Stroke. Patient delaktighet/ påverkansmöjl ighet Rehabplan upprättas. Tillsammans med patient och närstående Patienten/ närstående får med sig rehabplan Cosmicanteckning som backup. Rehabplan följer med från SV. Revideras vb tillsammans med patient och närstående Delaktighet i rehabplan och mål. Känner patient och närstående till rehabplanen och följs den Mätningar Bedömning inom 24h 45 min sg/at per dag Rehabplan Överrapporteringar, antal dagar före utskrivning Tid från utskrivning till kontakt med Sg/AT Rehabplan Kontaktuppgifter finns Riks samt verksamhetsegna mått Riks samt andel patienter som har en rehabplan vid 3 månades uppföljningen.
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen
Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merSTROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs mer* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun
Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30
Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Susanne Håkansson MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Lars Liljedahl Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för
Läs merSvar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett "FUNKsam" för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer
I l) ~ landstinget DALARNA BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning Datum 2013-09-23 Sida 1 (4) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD13/00590 Uppdnr 508 000509 2013-08-19 Landstingsstyrelsens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Läs merSlutrapport Projekt Lönnen
Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010
Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer...
Läs merSVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt
FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merStrokevårdkedjan i Stockholm
Strokevårdkedjan i Stockholm Lena Henricson Strokesamordnare lena.henricson@ds.se 08-123 568 35 070-737 30 43 Under rehabiliteringen var det som att gå på röda mattan men när den var slut ramlade jag
Läs merForskning och verksamhet för bättre strokevård
Forskning och verksamhet för bättre strokevård Gör vi rätt saker? Implementering av forskningsrön och politiska beslut Implementering av forskningsrön och politiska beslut. Är patientnyttan optimal och
Läs merSocialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-
Läs merTILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA
HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING
Läs merRutin för samordnad vårdplanering
1(12) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-12-19 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson
Läs merTrygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör
Läs merAnalys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre
RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen
Läs merRiktlinjer vid beställning av insatser enligt HSL och SOL samt informationsöverföring
Riktlinjer vid beställning av insatser enligt HSL och SOL samt informationsöverföring Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Förvaltningschef Catharina Johansson Fastställelsedatum: 20121107 Dokumentansvarig:
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Gäller fr.o.m. 2010-04-12 Ersätter tidigare dokument ÖVERENSKOMMELSE
Läs merSunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1
Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys
Läs merKvalitets- och kostnadsdata ger
Kvalitets- och kostnadsdata ger bättre sjukvård Kvalitets- och kostnadsregistrering vid Kungälvs sjukhus 1990 Registrering i rikshöft startar 1991 KPP-registrering införs 1995 Registrering i riksstroke
Läs merKvalitetsplan 2014 Rehabteam
Kvalitetsplan 2014 Rehabteam Inledning Rehabteamet består av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i äldreomsorgen. Rehabteamet arbetar med rehabilitering i vård och omsorgsboenden med inriktning på vardagsrehabilitering
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merBättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
Läs merVad händer efter min sjukhusvistelse?
Vad händer efter min sjukhusvistelse? När din läkare bedömer att du inte längre behöver sjukhusvård är målsättningen att du ska återvända hem till din bostad. Kommunens personal ger dig den hjälp i hemmet
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merCancerrehabilitering i Jönköpings län 2011
Cancerrehabilitering i Jönköpings län 2011 En pågående utveckling Arbetsterapeut/Universitetsadjunkt Patienters val och delaktighet är avgörande för en god rehabilitering och en individanpassa rehabiliteringen
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merCancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merSköra äldre; lokalt vård- och omsorgsprogram
Sköra äldre; lokalt vård- och Signe Äldre skall kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till God Vård och Omsorg Sköra äldre; lokalt vård- och Samverkan = till vilken nytta? Sköra äldre;
Läs merHemvården. Kävlinge kommun. e kommun
Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen
Läs merÖvergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.
070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov
Läs mer2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar
1. Var vistas du nu? Eget boende, utan kommunal hemtjänst Eget boende, med kommunal hemtjänst Särskilt boende (t.ex. sjukhem, ålderdomshem, servicehus, korttidsboende, gruppboende, slussplats, växelboende
Läs merPsykosocial onkologi och cancerrehabilitering
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?
Läs mer2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom
2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att landstinget
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merFörvaltning av 48-72
2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer
Läs merTräning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs mer2013-11-13. Vad innebär rehabilitering av multisjuka äldre? Hur går det till? Hur gör vi i Landstinget Dalarna och Falu kommun?
Vad innebär rehabilitering av multisjuka äldre? Björn Lennhed Överläkare, Kliniken för Geriatrik och Rehabmedicin Falu Lasarett Vad gör vi i Falun? Hur går det till? Hur gör vi i Landstinget Dalarna och
Läs merATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART
ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merHur går utredningen till?
Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag
Läs merfastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp- Nyhetsbrev september 2015 Anmäl till Det blir mycket bättre dagen 25 november
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011
Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska
Läs merSocialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a
Läs merRehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi
Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser
Läs merHemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Jonsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2014-05-09 Gäller
Läs merAnsökningsblankett för stimulansmedel till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre.
2006-06-19 Dnr.: 73-8008/04 Ansökningsblankett för stimulansmedel till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Anvisning för att hantera den elektroniska blanketten
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:105 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:38 av Juan Carlos Cebrian (S) om rätt vårdnivå vid rehabilitering av synskadade Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merRiks Stroke 1 års uppföljning 2009. www.riks-stroke.org
Riks Stroke 1 års uppföljning 2009 www.riks-stroke.org Kvalitetsregister Vara uppföljningssystem Registrera uppgi?er på individ nivå Analysera och redovisa resultat för samtliga padenter på verksamhetsnivå
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke Socialstyrelsens enkät till kommuner, 2018 Bilaga 2 NATIONELLA RIKTLINJER UTVÄRDERING VÅRD VID STROKE SOCIALSTYRELSEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel: Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Utfärdad av:
Läs mer2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala pensionärsrådet 2016-02-09 Tid 2016-02-09, Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Stange 2:3 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merLokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting
Lokal rutin för samverkan vid in- och utskrivningsklar mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting Upplaga 1 Datum: 2014-12-11 Reviderad: 1 Innehållsförteckning 1. Säker vårdkedja i Upplands
Läs merReviderad version våren 2011
Sammanfattning från Nationella Riktlinjer för stroke, 2009 avseende arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska insatser vid stroke kompletterat med beprövade erfarenheter från H-län Reviderad version våren
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012
Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur
Läs mer2015-05-15. Dnr Son 2015/169 Förslag till politiker - tillgänglighet för personer med syn- och/eller hörselnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-05-15 Socialnämnden Dnr Son 2015/169 Förslag till politiker - tillgänglighet för personer med syn- och/eller hörselnedsättning Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,
Läs merSocialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter
Läs merAllmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst
Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merTematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering
Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en
Läs merRiktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28
Läs merTjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen
Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merEXEMPEL TILLGÄNGLIGHET RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM. Maria A Hilberth Verksamhetschef
EXEMPEL TILLGÄNGLIGHET PRIMÄRV RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM - Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås s HälsocentralH Ca 8 000 besök k hos distriktssköterska/sjuksk terska/sjuksköterska +
Läs merFörebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
Läs merSammanställning av resultat Öppna Jämförelser 2013 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Kommun Kommun
(Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga
Läs merVirusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merVaggeryds kommun. Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun? NAP-dagen den 20 november 2012
Vaggeryds kommun Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun? NAP-dagen den 20 november 2012 Information Första arbetsterapeut inom Socialpsykiatri anställs år 2011 Andra arbetsterapeuten
Läs merSammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av hälso- och
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merInformation om äldreomsorg
Information om äldreomsorg Informationen är reviderad 2008-04-07 Äldreomsorg i Eksjö kommun Eksjö kommuns äldreomsorg är indelade i tre geografiska områden med en ansvarig biståndshandläggare i respektive
Läs merNamn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem
Page 1 of 11 Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem Uppföljande stadsdelsförvaltning (går inte att redigera):
Läs merGiltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:
Läs merKriterier för beviljande av plats på serviceboende och vårdhem
SAS: Utreda, bedöma, placera Kriterier för beviljande av plats på serviceboende och vårdhem SAS-verksamhetens principer i äldreomsorgen Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 1. Syfte och målsättning Syftet
Läs mer