Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg"

Transkript

1 Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (6) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills vidare Vårdprogram Afasi 1 Inledning Målsättningen med detta vårdprogram är att ge personer en tydlig översikt av det logopediska arbetet med patienter med afasi inom landstinget Gävleborg, med syfte att uppnå ett så gott omhändertagande som möjligt för patientgruppen. Rekommendationerna i vårdprogrammet baseras i första hand på rådande evidens i kombination med beprövad erfarenhet/klinisk praxis. Riktlinjerna gör inte anspråk på att återge varje del av det logopediska arbetet i minsta detalj, men återger de delar som en logoped kan använda i sin kliniska praxis inom strokerehabilitering. I Socialstyrelsens nationella strokeriktlinjer betonas vikten av multidisciplinära insatser, vilket är en förutsättning för det logopediska arbetet även om det inte är specificerat under varje avsnitt i detta program. 2 ICF Terminologi och styckesindelning inom detta vårdprogram är hämtad från ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa på aktivitets-, delaktighets- samt kroppsfunktionsnivå. 3 Aktivitet och delaktighet 3.1 Kommunikation Afasi Definition Afasi (kan också betecknas dysfasi även om afasi är den paraplybeteckning som främst används i Sverige och internationellt) är en symptomdiagnos och brukar definieras som språkstörning efter förvärvad hjärnskada. Stroke är den vanligaste orsaken, men även exempelvis trauman eller tumörer kan utlösa svårigheterna. Afasi kan ge problem av varierande art och grad med att uttrycka och förstå språk. Även om språkförmågan hos många personer som drabbas av afasi förbättras, får de flesta restsymptom av varierande grad. En del personer med afasi är fortsatt självständiga i sin kommunikation, medan andra blir partnerberoende. Incidens och prevalens

2 2 (6) Uppskattningsvis drabbas ca personer per år av afasi i Sverige. Det är svårt att säga något om prevalensen, men det är viktigt att ha i åtanke att afasi i många fall är ett kroniskt tillstånd. Psykosocial påverkan De språkliga svårigheterna vid afasi inverkar negativt på förmågan att kommunicera med omgivningen. Detta har konstaterats också hos personer där afasin bedömts som lindrig. Afasi är i många fall ett livslångt kommunikationshandikapp som utan rehabilitering kan leda till social isolering, nedstämdhet och depression och kraftigt minskad livskvalitet, vilket i sin tur kan leda till ökad sjuklighet och förkortat liv. Förlorar man sin förmåga att kommunicera förlorar man också en stor del av sin identitet, självständighet och sitt sociala nätverk. Kommunikationsstörningen drabbar även anhöriga i hög grad. Bristande kunskaper om afasi hos omgivningen gör att många personer med afasi upplever ett bemötande från andra som om de vore mindre intelligenta, småbarn eller känslomässigt avvikande. Det har visat sig att vårdpersonal ägnar mindre uppmärksamhet åt och mer sällan inleder samtal med personer med afasi, vilket leder till ökad isolering på vårdinrättningar och boenden. I en studie där deltagarna tillfrågades tre månader efter stroke, visade sig 93 % av personerna med afasi uppleva faktorer förknippade med lidande, jämfört med 50 % av övriga strokedrabbade. Differentialdiagnostik Afasi drabbar vanligen personer som har ådragit sig skador i vänster hjärnhemisfär, även om det också kan förekomma vid högersidiga hjärnskador. Många av de kognitiva svårigheter som förekommer vid olika typer av hjärnskador, ex svårigheter att hålla sig till samtalsämnet, problematisk tolkning av känslouttryck eller svårigheter att dra slutsatser från sammanhang leder till kommunikationssvårigheter, men kan inte i sig betecknas som afasi, även om de är vanliga vid tillståendet. Vidare är det viktigt att differentialdiagnostisera afasi från dysartri, som är en neurologiskt betingad talstörning. Verbal dyspraxi samförekommer vanligen med afasi i varierande grad, men innebär svårigheter att koordinera och utföra viljemässiga talrörelser. Logopedens roll vid afasi Logopeden är den centrala personen när det gäller omhändertagandet av personer med afasi. Logopeden har till uppgift att bedöma huruvida det föreligger någon förvärvad språkstörning, undersöka vilka språkliga domäner som har drabbats och i vilken utsträckning. Utifrån den språkliga bedömningen ställs därefter en individanpassad åtgärdsplan. Logopedisk bedömning vid afasi Målsättningen med bedömningen är att kartlägga språksvårigheternas art och grad. Då afasi sällan är ett isolerat funktionshinder är det mycket viktigt att i den mån det är möjligt arbeta multiprofessionellt runt patienterna och att ta del av andra yrkesgruppers dokumentation för att få ett helhetsperspektiv på patientens svårigheter. Remissen till logoped innehålla information vad som föranleder kontakten liksom en kort medicinsk bakgrund.

3 3 (6) I en logopedisk utredning/bedömning bör följande ingå: Anamnes Kartläggning av språkliga domäner vilket innefattar; undersökning av förmågan att uttrycka talat språk, undersökning av förståelsen för talat språk, kartläggning av läsförmåga och läsförståelse och bedömning av skriftlig uttrycksförmåga Utvärdering av möjligheten till alternativa kommunikationssätt Kartläggning av språksvårigheternas inverkan på patientens dagliga liv och mående Afasi diagnostiseras enligt International Classification of Diseases ICD-10 (10). Beskrivning av typ och svårighetsgrad kan anges i remissvar samt i journalanteckning. Det är sällan aktuellt med en formell neurolingvistisk språkbedömning på strokeenhet kort efter insjuknandet. Däremot är det viktigt att en kartläggning av patientens språkliga förmågor utförs då patientens allmäntillstånd tillåter. En utökad språklig bedömning som grund för rehabiliteringsplan utförs normalt inom nästa vårdnivå; i Landstinget Gävleborg inom inneliggande rehabilitering eller dagrehabilitering, inom kontakt med externt stroketeam eller vid polikliniskt besök på logopedmottagningen. Formella tester kombineras med då med kvalitativa skattningar av patientens kommunikationsförmåga i vardagliga samtal. Kommunikationsförmågan utreds genom samtal med patienten eller observation av samtal mellan patient och närstående. Samtal med närstående är av betydelse för att erhålla ytterligare information om hur kommunikationen fungerar hemma i vardagen och ute i samhället. Exempel på logopediska bedömningsinstrument vid afasi; A-NING (Neurolingvistisk Afasiundersökning), COAST, Huddingetestet, Boston Naming Test, Tokens Test, TBSS (Test för Bedömning av Subtila Språksvårigheter). Åtgärder och behandling Logopedisk intervention inom den akuta strokemiljön Kort efter insjuknandet ligger fokus på att handleda och stötta patienten, närstående samt vårdpersonalen i den dagliga kommunikationen. Det handlar vanligen om basala individanpassade insatser såsom att vara tydlig, ge tid, använda papper/penna eller ta till en enkel kommunikationskarta. Art och grad av språksvårigheterna är vanligen föränderliga kort tid efter insjuknandet och i hög grad beroende av patientens allmänna sjukdomstillstånd. Således bör logoped på den akuta strokeenheten i många fall undvika att ge för detaljerad information om tillståendet, liksom avvakta med vissa typer av insatser som senare i rehabiliteringsskedet kan bli aktuella. En viktig uppgift är att föra information om patientens tillstånd vidare till logoped inom nästa vårdnivå. Val av logopedisk behandling Den logopediska behandlingen vid afasi bör i första hand vara fokuserad på kommunikationen i vardagslivet. Kommunikationen kan tränas mer avgränsat i behandlingsrummet hos

4 4 (6) logopeden i kombination med konsultativa åtgärder som faciliterar kommunikationen ute i samhället i olika aktiviteter. Önskvärt är att logoped och patient tillsammans analyserar, lägger upp strategier, provar och utvärderar tillsammans. Behandling i grupp kan med fördel erbjudas då man inte har sett några skillnader i behandlingsresultat jämfört med individuell träning och då kontakten med andra med samma problematik bedöms gynna den psykosociala påverkan hos många patienter. I en översikt av aktuell forskning (Kelly, Brady & Enderby, 2010) beskrivs begränsad effekt av strukturerad lingvistisk intervention inom språkliga domäner för att stärka nedsatta förmågor. För att uppnå positiva språkliga resultat inom denna typ av logopedisk behandling bör terapin ske så intensivt som möjligt, minst två gånger per vecka. Däremot tar inte denna forskning hänsyn till den positiva inverkan på den psykosociala anpassningen som denna typ av intervention kan ha. Exempel på logopediska behandlingsmetoder vid afasi; ILAT (Intensive Language Action Therapy), LET-materialet, Lexia. Rehabiliteringsplan Logoped utanför den akuta strokeenheten som har kontakt med person med afasi på vårdnivå upprättar vanligen en plan i de fall som behandlande insatser bedöms lämpliga. Mål bör sättas på funktions- och aktivitets- och delaktighetsnivå i enlighet med ICF. Planen för interventionen dokumenteras som en gemensam rehabiliteringsplan i de vårdformer där multidisciplinär samverkan sker. Fokus på vardaglig kommunikation Interaktionen i behandlingssituationen mellan personer med afasi och logopeder påverkar inte enbart den rena språkförmågan, utan den har även en inverkan på den psykosociala anpassningen. Det är därför av stor vikt att fokus läggs på såväl uppbyggnad av identitet som språklig förbättring vid logopedisk behandling. Konsultativa åtgärder för att förbättra patientens kommunikativa vardag är en essentiell del av de logopediska insatserna. Utöver patienter med förmåga att i någon mån delta i samhället kan denna typ av intervention också erbjudas till patienter vars allmäntillstånd eller övriga funktionshinder inte tillåter en sammanhängande behandlingsperiod på exempelvis dagrehabilitering eller logopedmottagning. Den senare patientgruppen är vanligen också de som har allra svårast med att kommunicera med sin omgivning. Insatserna ställer krav på den kommunicerande omgivningen runt patienten. Det kan handla om individanpassad information och rådgivning, basalt kommunikationsstöd såsom valalternativ, utformning och utprovning av kommunikationshjälpmedel (exempelvis bildkartor, kommunikationsböcker eller mer högteknologiska alternativ) eller information om skriftligt samtalsstöd. Exempel på modell för understödd kommunikation: SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia).

5 5 (6) 4 Omgivningsfaktorer 4.1 Produkter och teknik Lågteknologisk AKK, alternativ och kompletterande kommunikation, är en självklar del av de logopediska behandlingsåtgärderna (se åtgärder och behandling). Vid behov av mer omfattande utredning och insatser gällande AKK eller mer avancerade styrsätt remitterar ansvarig logoped patienten till landstingets specialistenhet för utredningar av datorbaserade skriv- och kommunikationshjälpmedel samt andra alternativa och kompletterande kommunikationssätt, KOM-X. I de fall då behandlande logoped kan ha kvar behandlingsoch uppföljningsansvaret för patienten men behöver konsultation kan konsultremiss skickas. 4.2 Personligt stöd och personliga relationer Kunskaper om det språkliga funktionshindret hos kommunicerande personer i patientens närhet är av mycket stor vikt. Logoped delger närstående om patientens språkliga förmåga och planerade åtgärder om patienten ger sitt medgivande. Ett enskilt samtal med närstående kan bli aktuellt under rehabiliteringsfasen. Att informera och utbilda närstående i kommunikativa strategier att använda i samtal med personen med afasi ska erbjudas av behandlande logoped i de fall det är aktuellt. En gång per termin erbjuder KOM-X en fördjupningskurs för närstående om kommunikativa strategier, ansvarig logoped kan förmedla kontakt för aktuella patienter. I landstinget Gävleborg finns en aktiv patientförening för personer med afasi och deras närstående, Afasiföreningen. Dagverksamhet för personer med afasi; Mötesplats Afasi finns på många orter i länet. Forsa Folkhögskola har en utbildning för personer med afasi. Deras verksamheter fyller en viktig funktion i patientens fortsatta rehabilitering både på funktionsoch aktivitets/delaktighetsnivå. Logoped kan hjälpa till att förmedla kontakt med dessa verksamheter. 5 Källor Aujoulat, I., Luminet, O. & Deccache, A. (2007). The perspective of patients on their experience of powerlessness. Qualitative Health Research, 17 ( ). Byng S, & Lesser, R. A review of therapy at the level of the sentence in aphasia. In: M., Paradis: Foundations of aphasia rehabilitation (ss ). Oxford: Pergamon; Fox, S., Armstrong, E. & Boles, L. (2009). Conversational treatment in mild aphasia: a case study. Aphasiology, 23, Gordon, C., Ellis-Hill, C. & Ashburn, A. (2009) The use of conversational analysis: nursepatient interaction communication disability after stroke. Journal of Advanced Nursing. 65 (3), Hilari, K., Northcott, S., Roy, P. & Marshall, J. (2010) Psychological distress after stroke and aphasia: the first six months. Clinical Rehabilitation. 24,

6 6 (6) Kelly, H., Brady, M. C., Enderby, P. (2010). Speech and language therapy for aphasia following stroke (Review). The Cochrane Collaboration. Shadden, B. (2005). Aphasia as identity theft: theory and practice. Aphasiology, 19, Simmons-Mackie, N., Elman R., (2011) Negotiation of identity in group therapy for aphasia: the Aphasia Café. Int. J. Language & Communication Disorders, 46: Simmons-Mackie, N., Damico, J. (2008). Exposed and embedded corrections in aphasia therapy: issues of voice and identity. Int. J. Language & Communication Disorders, 43: Socialstyrelsens (2009) Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Socialstyrelsen (2003), ICF; Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.

Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010

Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010 Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010 Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas Eva Sandin Landstinget i Uppsala län ville emotse behovet av insatser efter akuttiden efter stroke

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Vårdprogram Stroke Psykolog

Vårdprogram Stroke Psykolog Upprättare: Leg. Psykolog Johan Ödgren Granskare: Leg. Psykolog Magnus Wiklund, Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling Fastställare: Reidun Wettermark, verksamhetschef Revisionsnr Diarienr. 1 (13) Fastställandedatum

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Vid två kurstillfällen i oktober 2015 (Göteborg och Stockholm) ges en kurs

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Enheterna för logopedi vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi

Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi Örebro universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2011 Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi Influence of environmental factors on participation in

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin

Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin CLINTEC/Enheten för logopedi Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin Skriftlig rapport Kursnamn: Klinisk fördjupning

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2012 Fysiologisk uppdatering och akut vård av strokepatienter hjärnans plasticitet och återhämtningsförmåga! Ätsvårigheter och nutritionsproblem

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel

Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel Afasi och kommunikation Afasi är ett samlingsbegrepp på språkliga svårigheter som uppkommer på grund av hjärnskador, exempelvis efter stroke. Afasi

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Vårdprogram Stroke Rehabilitering - Kurator

Vårdprogram Stroke Rehabilitering - Kurator Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Charlotte Agnevik-Jonsson Fastställare: Verksamhetschef Åsa Linder Revisionsnr Diarienr. 1 (15) Fastställandedatum Giltigt t.o.m.

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Hjälpmedelskonsulent Camilla Håkansson Leg logoped Pernilla Lundberg 10:00 Fika 12:00 Testa och prova Team Kommunikation och Kognition Camilla

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Gerd Zachrisson, Bitte Rydeman & Eva Björck-Åkesson

Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Gerd Zachrisson, Bitte Rydeman & Eva Björck-Åkesson Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation Gerd Zachrisson, Bitte Rydeman & Eva Björck-Åkesson 2001 Förord Den här skriften handlar om hur man genom samarbete kan komma fram

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Alternativ kommunikation för vuxna tal- och språkhandikappade

Alternativ kommunikation för vuxna tal- och språkhandikappade Alternativ kommunikation för vuxna tal- och språkhandikappade DeltaTalker med Ordstrategi Helena Eklund logoped Marie Samuelsson arbetsterpeut HANDIKAPPINSTITUTET Projektnr: P 96/0679 Sökande: Kommunikationsenhetet

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken

Guide för rehabiliteringskliniken Guide för rehabiliteringskliniken Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05 Revideras

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Nära och säker träning för funktionshi ndrade

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Nära och säker träning för funktionshi ndrade I II ~. Landstinget BESLUTSUNDERLAG DALARNA Landstingsfullmäktige Central förvaltning O O O 5 O 4 Datum 2013-09-23 Sida 1 (2) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD13/00591 Uppdnr 490 2013-08-19 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3!

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3! Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet Stroke 2011 Stroke akut vård och behandling! Neuropsykologiska funktionsnedsättningar aktuell forskning, utredning och behandling Intensivträning, nutrition och smärta

Läs mer

Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2014

Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2014 Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2014 Under Internationella Afasiveckan eller på själva Afasidagen den 10 oktober kommer det att vara mycket aktivitet runt om

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Anhörig i nöd och lust Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Skyldigheter Äktenskapsbalken (6 kap. 1 ) Föräldrabalken (6 kap. 2 ) Rättigheter Socialtjänst lagen Hälso-och sjukvårdslagen Lagen om stöd och

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K? Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen

Läs mer

rapport dokumentation Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK)

rapport dokumentation Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) dokumentation rapport Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Gerd Zachrisson, Bitte Rydeman och Eva Björck-Åkesson H J Ä L P M E D E L S I N S T I T U T E T Gemensam

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi

Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av DART och Afasiföreningen i Göteborg med stöd d från Allmänna Arvsfonden Vi som talar Joana

Läs mer

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION 10. Diskussion Vår huvudfråga i rapporten har varit om avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering enligt den vetenskapliga litteraturen är bättre eller billigare än alternativa vårdformer. Ett allmänt

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer