Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg"

Transkript

1 Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (6) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills vidare Vårdprogram Afasi 1 Inledning Målsättningen med detta vårdprogram är att ge personer en tydlig översikt av det logopediska arbetet med patienter med afasi inom landstinget Gävleborg, med syfte att uppnå ett så gott omhändertagande som möjligt för patientgruppen. Rekommendationerna i vårdprogrammet baseras i första hand på rådande evidens i kombination med beprövad erfarenhet/klinisk praxis. Riktlinjerna gör inte anspråk på att återge varje del av det logopediska arbetet i minsta detalj, men återger de delar som en logoped kan använda i sin kliniska praxis inom strokerehabilitering. I Socialstyrelsens nationella strokeriktlinjer betonas vikten av multidisciplinära insatser, vilket är en förutsättning för det logopediska arbetet även om det inte är specificerat under varje avsnitt i detta program. 2 ICF Terminologi och styckesindelning inom detta vårdprogram är hämtad från ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa på aktivitets-, delaktighets- samt kroppsfunktionsnivå. 3 Aktivitet och delaktighet 3.1 Kommunikation Afasi Definition Afasi (kan också betecknas dysfasi även om afasi är den paraplybeteckning som främst används i Sverige och internationellt) är en symptomdiagnos och brukar definieras som språkstörning efter förvärvad hjärnskada. Stroke är den vanligaste orsaken, men även exempelvis trauman eller tumörer kan utlösa svårigheterna. Afasi kan ge problem av varierande art och grad med att uttrycka och förstå språk. Även om språkförmågan hos många personer som drabbas av afasi förbättras, får de flesta restsymptom av varierande grad. En del personer med afasi är fortsatt självständiga i sin kommunikation, medan andra blir partnerberoende. Incidens och prevalens

2 2 (6) Uppskattningsvis drabbas ca personer per år av afasi i Sverige. Det är svårt att säga något om prevalensen, men det är viktigt att ha i åtanke att afasi i många fall är ett kroniskt tillstånd. Psykosocial påverkan De språkliga svårigheterna vid afasi inverkar negativt på förmågan att kommunicera med omgivningen. Detta har konstaterats också hos personer där afasin bedömts som lindrig. Afasi är i många fall ett livslångt kommunikationshandikapp som utan rehabilitering kan leda till social isolering, nedstämdhet och depression och kraftigt minskad livskvalitet, vilket i sin tur kan leda till ökad sjuklighet och förkortat liv. Förlorar man sin förmåga att kommunicera förlorar man också en stor del av sin identitet, självständighet och sitt sociala nätverk. Kommunikationsstörningen drabbar även anhöriga i hög grad. Bristande kunskaper om afasi hos omgivningen gör att många personer med afasi upplever ett bemötande från andra som om de vore mindre intelligenta, småbarn eller känslomässigt avvikande. Det har visat sig att vårdpersonal ägnar mindre uppmärksamhet åt och mer sällan inleder samtal med personer med afasi, vilket leder till ökad isolering på vårdinrättningar och boenden. I en studie där deltagarna tillfrågades tre månader efter stroke, visade sig 93 % av personerna med afasi uppleva faktorer förknippade med lidande, jämfört med 50 % av övriga strokedrabbade. Differentialdiagnostik Afasi drabbar vanligen personer som har ådragit sig skador i vänster hjärnhemisfär, även om det också kan förekomma vid högersidiga hjärnskador. Många av de kognitiva svårigheter som förekommer vid olika typer av hjärnskador, ex svårigheter att hålla sig till samtalsämnet, problematisk tolkning av känslouttryck eller svårigheter att dra slutsatser från sammanhang leder till kommunikationssvårigheter, men kan inte i sig betecknas som afasi, även om de är vanliga vid tillståendet. Vidare är det viktigt att differentialdiagnostisera afasi från dysartri, som är en neurologiskt betingad talstörning. Verbal dyspraxi samförekommer vanligen med afasi i varierande grad, men innebär svårigheter att koordinera och utföra viljemässiga talrörelser. Logopedens roll vid afasi Logopeden är den centrala personen när det gäller omhändertagandet av personer med afasi. Logopeden har till uppgift att bedöma huruvida det föreligger någon förvärvad språkstörning, undersöka vilka språkliga domäner som har drabbats och i vilken utsträckning. Utifrån den språkliga bedömningen ställs därefter en individanpassad åtgärdsplan. Logopedisk bedömning vid afasi Målsättningen med bedömningen är att kartlägga språksvårigheternas art och grad. Då afasi sällan är ett isolerat funktionshinder är det mycket viktigt att i den mån det är möjligt arbeta multiprofessionellt runt patienterna och att ta del av andra yrkesgruppers dokumentation för att få ett helhetsperspektiv på patientens svårigheter. Remissen till logoped innehålla information vad som föranleder kontakten liksom en kort medicinsk bakgrund.

3 3 (6) I en logopedisk utredning/bedömning bör följande ingå: Anamnes Kartläggning av språkliga domäner vilket innefattar; undersökning av förmågan att uttrycka talat språk, undersökning av förståelsen för talat språk, kartläggning av läsförmåga och läsförståelse och bedömning av skriftlig uttrycksförmåga Utvärdering av möjligheten till alternativa kommunikationssätt Kartläggning av språksvårigheternas inverkan på patientens dagliga liv och mående Afasi diagnostiseras enligt International Classification of Diseases ICD-10 (10). Beskrivning av typ och svårighetsgrad kan anges i remissvar samt i journalanteckning. Det är sällan aktuellt med en formell neurolingvistisk språkbedömning på strokeenhet kort efter insjuknandet. Däremot är det viktigt att en kartläggning av patientens språkliga förmågor utförs då patientens allmäntillstånd tillåter. En utökad språklig bedömning som grund för rehabiliteringsplan utförs normalt inom nästa vårdnivå; i Landstinget Gävleborg inom inneliggande rehabilitering eller dagrehabilitering, inom kontakt med externt stroketeam eller vid polikliniskt besök på logopedmottagningen. Formella tester kombineras med då med kvalitativa skattningar av patientens kommunikationsförmåga i vardagliga samtal. Kommunikationsförmågan utreds genom samtal med patienten eller observation av samtal mellan patient och närstående. Samtal med närstående är av betydelse för att erhålla ytterligare information om hur kommunikationen fungerar hemma i vardagen och ute i samhället. Exempel på logopediska bedömningsinstrument vid afasi; A-NING (Neurolingvistisk Afasiundersökning), COAST, Huddingetestet, Boston Naming Test, Tokens Test, TBSS (Test för Bedömning av Subtila Språksvårigheter). Åtgärder och behandling Logopedisk intervention inom den akuta strokemiljön Kort efter insjuknandet ligger fokus på att handleda och stötta patienten, närstående samt vårdpersonalen i den dagliga kommunikationen. Det handlar vanligen om basala individanpassade insatser såsom att vara tydlig, ge tid, använda papper/penna eller ta till en enkel kommunikationskarta. Art och grad av språksvårigheterna är vanligen föränderliga kort tid efter insjuknandet och i hög grad beroende av patientens allmänna sjukdomstillstånd. Således bör logoped på den akuta strokeenheten i många fall undvika att ge för detaljerad information om tillståendet, liksom avvakta med vissa typer av insatser som senare i rehabiliteringsskedet kan bli aktuella. En viktig uppgift är att föra information om patientens tillstånd vidare till logoped inom nästa vårdnivå. Val av logopedisk behandling Den logopediska behandlingen vid afasi bör i första hand vara fokuserad på kommunikationen i vardagslivet. Kommunikationen kan tränas mer avgränsat i behandlingsrummet hos

4 4 (6) logopeden i kombination med konsultativa åtgärder som faciliterar kommunikationen ute i samhället i olika aktiviteter. Önskvärt är att logoped och patient tillsammans analyserar, lägger upp strategier, provar och utvärderar tillsammans. Behandling i grupp kan med fördel erbjudas då man inte har sett några skillnader i behandlingsresultat jämfört med individuell träning och då kontakten med andra med samma problematik bedöms gynna den psykosociala påverkan hos många patienter. I en översikt av aktuell forskning (Kelly, Brady & Enderby, 2010) beskrivs begränsad effekt av strukturerad lingvistisk intervention inom språkliga domäner för att stärka nedsatta förmågor. För att uppnå positiva språkliga resultat inom denna typ av logopedisk behandling bör terapin ske så intensivt som möjligt, minst två gånger per vecka. Däremot tar inte denna forskning hänsyn till den positiva inverkan på den psykosociala anpassningen som denna typ av intervention kan ha. Exempel på logopediska behandlingsmetoder vid afasi; ILAT (Intensive Language Action Therapy), LET-materialet, Lexia. Rehabiliteringsplan Logoped utanför den akuta strokeenheten som har kontakt med person med afasi på vårdnivå upprättar vanligen en plan i de fall som behandlande insatser bedöms lämpliga. Mål bör sättas på funktions- och aktivitets- och delaktighetsnivå i enlighet med ICF. Planen för interventionen dokumenteras som en gemensam rehabiliteringsplan i de vårdformer där multidisciplinär samverkan sker. Fokus på vardaglig kommunikation Interaktionen i behandlingssituationen mellan personer med afasi och logopeder påverkar inte enbart den rena språkförmågan, utan den har även en inverkan på den psykosociala anpassningen. Det är därför av stor vikt att fokus läggs på såväl uppbyggnad av identitet som språklig förbättring vid logopedisk behandling. Konsultativa åtgärder för att förbättra patientens kommunikativa vardag är en essentiell del av de logopediska insatserna. Utöver patienter med förmåga att i någon mån delta i samhället kan denna typ av intervention också erbjudas till patienter vars allmäntillstånd eller övriga funktionshinder inte tillåter en sammanhängande behandlingsperiod på exempelvis dagrehabilitering eller logopedmottagning. Den senare patientgruppen är vanligen också de som har allra svårast med att kommunicera med sin omgivning. Insatserna ställer krav på den kommunicerande omgivningen runt patienten. Det kan handla om individanpassad information och rådgivning, basalt kommunikationsstöd såsom valalternativ, utformning och utprovning av kommunikationshjälpmedel (exempelvis bildkartor, kommunikationsböcker eller mer högteknologiska alternativ) eller information om skriftligt samtalsstöd. Exempel på modell för understödd kommunikation: SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia).

5 5 (6) 4 Omgivningsfaktorer 4.1 Produkter och teknik Lågteknologisk AKK, alternativ och kompletterande kommunikation, är en självklar del av de logopediska behandlingsåtgärderna (se åtgärder och behandling). Vid behov av mer omfattande utredning och insatser gällande AKK eller mer avancerade styrsätt remitterar ansvarig logoped patienten till landstingets specialistenhet för utredningar av datorbaserade skriv- och kommunikationshjälpmedel samt andra alternativa och kompletterande kommunikationssätt, KOM-X. I de fall då behandlande logoped kan ha kvar behandlingsoch uppföljningsansvaret för patienten men behöver konsultation kan konsultremiss skickas. 4.2 Personligt stöd och personliga relationer Kunskaper om det språkliga funktionshindret hos kommunicerande personer i patientens närhet är av mycket stor vikt. Logoped delger närstående om patientens språkliga förmåga och planerade åtgärder om patienten ger sitt medgivande. Ett enskilt samtal med närstående kan bli aktuellt under rehabiliteringsfasen. Att informera och utbilda närstående i kommunikativa strategier att använda i samtal med personen med afasi ska erbjudas av behandlande logoped i de fall det är aktuellt. En gång per termin erbjuder KOM-X en fördjupningskurs för närstående om kommunikativa strategier, ansvarig logoped kan förmedla kontakt för aktuella patienter. I landstinget Gävleborg finns en aktiv patientförening för personer med afasi och deras närstående, Afasiföreningen. Dagverksamhet för personer med afasi; Mötesplats Afasi finns på många orter i länet. Forsa Folkhögskola har en utbildning för personer med afasi. Deras verksamheter fyller en viktig funktion i patientens fortsatta rehabilitering både på funktionsoch aktivitets/delaktighetsnivå. Logoped kan hjälpa till att förmedla kontakt med dessa verksamheter. 5 Källor Aujoulat, I., Luminet, O. & Deccache, A. (2007). The perspective of patients on their experience of powerlessness. Qualitative Health Research, 17 ( ). Byng S, & Lesser, R. A review of therapy at the level of the sentence in aphasia. In: M., Paradis: Foundations of aphasia rehabilitation (ss ). Oxford: Pergamon; Fox, S., Armstrong, E. & Boles, L. (2009). Conversational treatment in mild aphasia: a case study. Aphasiology, 23, Gordon, C., Ellis-Hill, C. & Ashburn, A. (2009) The use of conversational analysis: nursepatient interaction communication disability after stroke. Journal of Advanced Nursing. 65 (3), Hilari, K., Northcott, S., Roy, P. & Marshall, J. (2010) Psychological distress after stroke and aphasia: the first six months. Clinical Rehabilitation. 24,

6 6 (6) Kelly, H., Brady, M. C., Enderby, P. (2010). Speech and language therapy for aphasia following stroke (Review). The Cochrane Collaboration. Shadden, B. (2005). Aphasia as identity theft: theory and practice. Aphasiology, 19, Simmons-Mackie, N., Elman R., (2011) Negotiation of identity in group therapy for aphasia: the Aphasia Café. Int. J. Language & Communication Disorders, 46: Simmons-Mackie, N., Damico, J. (2008). Exposed and embedded corrections in aphasia therapy: issues of voice and identity. Int. J. Language & Communication Disorders, 43: Socialstyrelsens (2009) Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Socialstyrelsen (2003), ICF; Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det?

Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det? Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det? Borås, 2012 09 27 Monica Blom Johansson Leg. Logoped, Med.dr. Institutionen för folkhälso och vårdvetenskap Uppsala Universitet monica.blom.johansson@pubcare.uu.se

Läs mer

Projektplan för Interaktionsmönster vid afasi och demens - Samtalsanalys som grund för logopediska insatser Författare: Karin Hammarström

Projektplan för Interaktionsmönster vid afasi och demens - Samtalsanalys som grund för logopediska insatser Författare: Karin Hammarström Projektplan för Interaktionsmönster vid afasi och demens - Samtalsanalys som grund för logopediska insatser Författare: Karin Hammarström Introduktion Afasi är en språkstörning som medför negativa konsekvenser

Läs mer

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada

Läs mer

Språkstörningar hos vuxna

Språkstörningar hos vuxna Språkstörningar hos vuxna Per Östberg Enheten för logopedi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik 2014-06-23 Namn Efternamn 1 Språkets sociala funktion (Clark, 1992) Deltagare Alltid

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010

Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010 Nationell konferens i Logopedi 18-19 november 2010 Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas Eva Sandin Landstinget i Uppsala län ville emotse behovet av insatser efter akuttiden efter stroke

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus

AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus AFASI att vara en stödjande samtalspartner Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus 8 februari 2017 kerstin.gustafsson@afasicenter.se kerstin.t.gustafsson@sll.se

Läs mer

Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada?

Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada? Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada? Ellika Schalling, universitetslektor, leg logoped, med dr Enheten för logopedi, Karolinska

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk

Läs mer

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Vid två kurstillfällen i oktober 2015 (Göteborg och Stockholm) ges en kurs

Läs mer

Vem är jag? Vad är afasi? Bakgrund. Vad är kommunikationsstrategier? Bakgrund, forts. 2013-11-06. Kommunikationsförmåga

Vem är jag? Vad är afasi? Bakgrund. Vad är kommunikationsstrategier? Bakgrund, forts. 2013-11-06. Kommunikationsförmåga Vardagliga samtal hur kan vi prata med varandra igen? Om afasi och kommunikationsstrategier Aphasia and Communication in Everyday Life Experiences of persons with aphasia, significant others, and speech

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Afasi - logopediska åtgärder

Afasi - logopediska åtgärder Vårdprogram 1 (13) Afasi - logopediska åtgärder Utgåva: Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad/reviderad av: Ann-Christine Ivarsson, Helena Kindberg, Linda Sundin, Lisbeth Åkerman Leg.

Läs mer

Motion: Afasihus i Jönköpings län

Motion: Afasihus i Jönköpings län 2015-01-20 Regionledningskontoret Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 2014-12-10 Protokollsutdrag från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Enheterna för logopedi vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet

Läs mer

Vårdprogram Stroke Psykolog

Vårdprogram Stroke Psykolog Upprättare: Leg. Psykolog Johan Ödgren Granskare: Leg. Psykolog Magnus Wiklund, Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling Fastställare: Reidun Wettermark, verksamhetschef Revisionsnr Diarienr. 1 (13) Fastställandedatum

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI LP2210 Språkstörningar hos barn och ungdomar, 10 högskolepoäng Language Disorders in Children and Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

8LOG43. Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen Diarienummer. Kursplan

8LOG43. Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen Diarienummer. Kursplan 1(5) 8LOG43 Tal, språk och sväljning hos barn och vuxna inom habilitering och rehabilitering, 30 hp Speech, Language and Swallowing in Children and Adults within Habilitation and Rehabilitation, 30 credits

Läs mer

Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi

Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi Örebro universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2011 Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi Influence of environmental factors on participation in

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Riktlinjer fo r va rdval logopedi

Riktlinjer fo r va rdval logopedi Riktlinjer fo r va rdval logopedi Dokument framtaget 2016-12-16 Revideringshistorik finns på dokumentets sista sida. Medicinska prioriteringar Medicinska prioriteringar görs inom all hälso- och sjukvård

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Hjälpmedelskonsulent Camilla Håkansson Leg logoped Pernilla Lundberg Team Kommunikation och Kognition Camilla Håkansson Hjälpmedelskonsulent,

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

Livet för personer med afasi och deras närstående efter stroke

Livet för personer med afasi och deras närstående efter stroke Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Livet för personer med afasi och deras närstående efter stroke Personer med afasi och deras närståendes skattningar på COAST respektive Carer COAST

Läs mer

Logopedinsatser vid afasi: arbete med omgivningsfaktorer med fokus på närstående

Logopedinsatser vid afasi: arbete med omgivningsfaktorer med fokus på närstående Institutionen för klinisk och experimentell medicin Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp Vårterminen 2013 ISRN LIU-IKE/BSLP-G- -13/006- -SE Logopedinsatser vid afasi: arbete med omgivningsfaktorer med fokus

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi

Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi Örebro universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2011 Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi Influence of environmental factors on participation in

Läs mer

Utbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme

Utbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme Utbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för logopedprogrammet,

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Vårdprogram - dysfagi

Vårdprogram - dysfagi Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (8) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY

LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1740-14 Sid 1 (5) LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning är fastställd av rektor 2014-12-23

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Kommunernas insatser Bilaga 4: Enkät till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Utvärdering av Afasitoppen: en gruppverksamhet för att främja vardagsnära kommunikation

Utvärdering av Afasitoppen: en gruppverksamhet för att främja vardagsnära kommunikation Utvärdering av Afasitoppen: en gruppverksamhet för att främja vardagsnära kommunikation - för personer med afasi och anhöriga Desirée Karlsson och Lina Persson Karlsson & Persson Ht 2010 Examensarbete,

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Akademin för hälsa, vård och välfärd Sjukgymnastprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Studentens namn Personnummer Termin Praktikperiod nummer

Läs mer

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas

Läs mer

Stamning och stamningsproblematik logopediska insatser Gäller för: Logopedenheten. Stamning och stamningsproblematik logopediska insatser

Stamning och stamningsproblematik logopediska insatser Gäller för: Logopedenheten. Stamning och stamningsproblematik logopediska insatser Vårdprogram 1 (8) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad av: Agneta Englund Inger Gustavsson Jenny Sterner Leg logopeder Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare

Läs mer

Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin

Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin CLINTEC/Enheten för logopedi Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin Skriftlig rapport Kursnamn: Klinisk fördjupning

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning Studentens namn Personnummer Termin Praktikperiod

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska

Läs mer

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Checklista - förbättringsarbete

Checklista - förbättringsarbete Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Svenska Logopedförbundets förslag på förändringar i förfrågningsunderlag vårdval logopedi, 2016.

Svenska Logopedförbundets förslag på förändringar i förfrågningsunderlag vårdval logopedi, 2016. 15-08-19 1 (8) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting att Britta Larsmark Svenska Logopedförbundets förslag på förändringar i förfrågningsunderlag vårdval logopedi, 2016. Nuvarande

Läs mer